EU på väg mot en inre marknadsakt: ”Att uppmuntra och skydda nyskapandet”

EU-patentet, upphovsrätten samt bekämpandet av varumärkesförfalskning och piratkopiering toppade EU-kommissionens önskelista för att reformera den inre marknaden.


På väg mot en inre marknadsakt

Efter de lättlästa källorna i artikeln EU-reformer i ett nötskal: Din inre marknad? tar vi oss en titt på EU-kommissionens samrådsdokument:

På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor). Meddelandet finns på 22 språk.


Immaterialrätt

Kommissionen inledde med konkreta förslag som syftar till en ”dynamisk, hållbar och rättvis tillväxt med företagen”. Det första avsnittet, 1.1 Att uppmuntra och skydda nyskapandet, handlar om skyddet för immateriella rättigheter.


EU-patentet

Förslag nr 1 (Omedelbart – En innovationsunion)

Europaparlamentet och rådet bör vidta nödvändiga åtgärder för att anta förslagen rörande EU-patentet, dess språkordning och det harmoniserade systemet för tvistlösning. Målsättningen är att det första EU-patentet ska kunna utfärdas år 2014.

Upphovsrätt

Förslag nr 2 (2011 – En digital strategi för Europa)

Kommissionen kommer under 2011 att föreslå ett ramdirektiv om förvaltning av upphovsrättigheter för att öppna tillträde för online-innehåll genom att förbättra styrning och elektronisk förvaltning av upphovsrättigheter och göra dessa mer överblickbara. Kommissionen kommer även att föreslå ett direktiv om verk av okända upphovsmän.

Varumärkesförfalskning och piratkopiering

Förslag nr 3 (2010/2011 – En integrerad industripolitik)

Kommissionen kommer år 2010 att föreslå en handlingsplan mot varumärkesförfalskning och piratkopiering som innehåller både lagstiftnings- och andra åtgärder.Den kommer även under 2011 att lägga fram lagstiftningsförslag särskilt för att anpassa lagstiftningsramen till de behov som utvecklingen av Internet skapar och om att förstärka tullm[y]ndigheternas insatser på det området samt kommer att ompröva sin strategi för genomförandet av immateriella rättigheter i tredje land.

***

Alla 50 förslag finns i tabellform från sidan 38, men det största utbytet för att förstå EU-kommissionens tankevärld och målsättningar får du genom att läsa motivering jämte förslag. För de tre nämnda förslagen betyder det sidorna 7-8 i meddelandet.



Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det växande europeiska publika rummet, nämligen genom att samla inläggen från nu 940 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Ron Patz har nyss publicerat sin syn på denna ”EU blogosphere”.

Med på Bloggingportal.eu finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag behandlar demokrati och politik i Europeiska unionen, numera särskilt utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.

Mera om EU-kommissionen och En inre marknad för immateriella rättigheter

I går tog vi EU-kommissionens strategimeddelande till grund i inlägget EU-kommissionen: En inre marknad för immateriella rättigheter. Färdplanen finns här på svenska:

En inre marknad för immateriella rättigheter: Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa; Bryssel den 24.5.2011 KOM(2011) 287 slutlig (27 sidor)

Meddelandet finns tillgängligt i 22 språkversioner.


Kompletterande information

I dag vill jag komplettera med översiktliga informationskällor och länkar till fördjupad information för dem som är intresserade av mer en enbart ytskvalpet.

För journalister och den intresserade allmänheten publicerade kommissionen ett översiktligt pressmeddelande (IP/11/630, 22 språk) samt på engelska två PM, dels Intellectual Property Strategy – Frequently Asked Questions (MEMO/11/332) med en rätt fyllig beskrivning av vidtagna och planerade åtgärder för att ytterligare vidga och befästa skyddet av immateriella rättigheter, dels Orphan Works – Frequently Asked Questions (MEMO/11/333) med grunddragen i kommissionens förslag till ett direktiv om verk av okända upphovsmän, men även några rader om verk som inte länge finns tillgängliga i handeln.

Mera information hittar du genom kommissionens webbsida Internal Market > Protection of rights och vidare sidorna Copyright, Industrial property och Enforcement of rights, särskilt de erbjudna länkarna.


Tullfrågor

I pressmeddelandet finns det en länk till information om tullfrågor som gäller varumärkesförfalskning, piratkopiering och andra intrång i immateriella rättigheter, även de högst aktuella frågor på kommissionens agenda. Sidan Legislation leder till de förslag som nu behandlas i EU:s råd och Europaparlamentet. PM:t Customs enforcement of property rights (MEMO/11/327) erbjuder en överblick.

***

Jag önskar alla läsare lycka på Alla hjärtans dag!



Ralf Grahn
talare, utbildare och rådgivare i frågor om digital politik och juridik i EU

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden på Internet, för digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

EU-kommissionen: En inre marknad för immateriella rättigheter

Enligt kommissionens sakkunniga är det beklagligt att medborgarna är felinformerade om ACTA, handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mera), och snöpligt att diskussionen glidit från handelspolitik till frågor om grundläggande rättigheter, enligt de protokollsanteckningar Heise Online rapporterar: Europäische Kommission zeigt sich von ACTA-Protesten unbeeindruckt.

Kan brister i informationen möjligen ha någonting att göra med de ursprungliga avsikterna med och metoderna bakom ACTA eller det fortsatta hemlighållandet av förhandlingsdokument och expertutlåtanden?


EU-kommissionens färdplan

Eftersom kommissionens politik rörande upphovsrätt och andra immateriella rättigheter bygger på samma principer i handelspolitiken som på den inre marknaden, kan intresserade ha behållning av den strategi kommissionen publicerade i maj:

En inre marknad för immateriella rättigheter: Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa; Bryssel den 24.5.2011 KOM(2011) 287 slutlig (27 sidor)

Meddelandet finns tillgängligt i 22 språkversioner.

Innehållsförteckningen (här utan sidnummer) ger en överblick av de många frågor som behandlas och dokumenteras:

1. INLEDNING
2. EN INRE MARKNAD FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER – MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
3. VIKTIGA POLITISKA INITIATIV FÖR ATT MÖTA KOMMANDE UTMANINGAR
3.1. Reformering av patentsystemet i Europa och tillhörande åtgärder
3.1.1. Ett enhetligt patentskydd
3.1.2. Ett enhetligt system för patenttvister
3.1.3. Ett valorisationsinstrument för immateriella rättigheter
3.2. Modernisering av varumärkessystemet i Europa
3.3. Utarbetning av ett omfattande ramverk för upphovsrätt på den digitala inre marknaden
3.3.1. Styrning och hantering av upphovsrätt i Europa
3.3.2. Teknik- och databashantering
3.3.3. Användargenererat innehåll
3.3.4. Avgifter för privat kopiering
3.3.5. Tillgång till Europas kulturarv och främjande av flera medier
3.3.6. Utövande konstnärers rättigheter
3.3.7. Audiovisuella verk
3.3.8. Artisternas rätt till ersättning vid vidareförsäljning
3.4. Ytterligare skydd för immateriella tillgångar
3.4.1. Företagshemligheter och snyltande kopior
3.4.2. Andra geografiska beteckningar än jordbruksbeteckningar
3.5. Effektivare kamp mot varumärkesförfalskning och piratkopiering
3.5.1. Allmänhetens medvetenhet
3.5.2. En mer hållbar struktur för det europeiska observationscentrumet för varumärkesförfalskning och pirattillverkning samt nya uppgifter
3.5.3. Översyn av direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter
3.6. Den internationella dimensionen av immateriella rättigheter
3.6.1. Multilaterala initiativ, inbegripet samordning med internationella organisationer
3.6.2. Bilaterala förhandlingar och samarbete om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter med tredjeland
3.6.3. Förbättrat skydd för immateriella rättigheter och säkerställande av skyddet vid EU:s gränser
4. Slutsatser

Som sagt, meddelandet KOM(2011) 287 dokumenterar existerande förslag och beskriver planerna rörande immateriella rättigheter på EU-nivå. Det är därför en god utgångspunkt för fortsatta studier och bringar reda i det som Henrik Alexandersson kallade Ännu mer nätrelaterat elände från EU!

Sedan gäller det att följa upp de följande turerna i långdansen.



Ralf Grahn

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden på Internet, för digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

Jag fungerar som talare, utbildare och rådgivare i frågor om digital politik och juridik i EU.

ACTA för osäkra medborgare – Demonstrationerna behövs

Vad är detta ståhej med ACTA? Inte påverkas väl vi av ett handelsavtal mellan regeringar? Om en gång lagstiftningen i EU-länderna inte behöver ändras (eller bara lite), vad spelar det för roll för oss medborgare på Internet?

Rimliga frågor. Här en del svar.

Efter protestvågen i Centraleuropa talar BBC om ett hundratal nya demonstrationer i Europa denna vecka mot avtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mer) ACTA. Kartan och uppgifter om demonstrationerna hos stoppacta-protest.info berättar att lördagen (den 11 februari 2012) blir den stora europeiska aktionsdagen mot ACTA.

Avaaz upprop online för att Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) ska förkasta ACTA har redan undertecknats av 1,837 miljoner medborgare.

Aktionerna utgör den största protesten någonsin mot EU-kommissionens, rådets och EU-regeringarnas gemensamma politik i en konkret fråga.

Handlar det faktiskt enbart om felinformerade virrhjärnor eller mytomaner?

Det är åtminstone vad EU:s handelskommissionär Karel De Gucht antyder, när han i raka ord uppmanar medlemmarna i Europaparlamentet och dess utskott för internationell handel (INTA) att strunta i opinionsyttringarna från civilsamhället.


Medier

Inte att undra på att många medborgare känner sig osäkra i korselden. Här är två introduktioner från någorlunda utomstående betraktare, båda inläggen på engelska.

David Jolly rapporterar från Paris för New York Times: A New Question of Internet Freedom. Eftersom artikeln skrevs för amerikanska läsare så fungerar den som en utmärkt inkörsport också för andra som inte ännu har bekantat sig med ACTA-problematiken. För den som vill tränga djupare finns ett antal nyttiga länkar.

Alexander Furnas skriver mer ingående i The Atlantic: Why an International Trade Agreement Could Be as Bad as SOPA. I sin analys säger Furnas klart ifrån när han ser överdrivna farhågor, men ACTA är mer än ett rent handelsavtal och det är en fara för friheten på Internet:

Intellectual property law has, thus, become an Internet freedom issue, and as liberal governments implement increasingly draconian filtering measures for intellectual property (IP) enforcement they legitimate the use of similar measures for other purposes by illiberal governments. Evaluated in context and with these potential ramifications in mind, ACTA -- and certainly the ratchet process that ACTA demonstrates -- may be every bit as dangerous as Darell Issa warns.

Det spärrhjul (ratchet) Furnas talar om kan beskrivas som kommissionens agenda när det gäller upphovsrätten och immateriella rättigheter i allmänhet. ACTA skulle befästa landvinningar som går i fel riktning. Jag tecknade en kort bakgrundsskiss på min engelska blogg Grahnlaw och nämnde där även ett färskt bidrag från nätverket La Quadrature du Net: The EU Commission's Repressive Plans Beyond ACTA.


Demonstrationerna behövs

Än vägrar EU-kommissionen, flertalet i Europaparlamentet och de flesta regeringarna i EU-länderna inse att ACTA är en del av en färdplan som hotar medborgarnas friheter på nätet och saknar den acceptans som är väsentlig i demokratiska samhällen.

Så länge makthavarna slår dövörat till, måste medborgarna mobilisera sig till försvar. Uppropet behöver underskrifter och demonstrationerna deltagare som sätter stopp för framfarten.

Paradoxalt nog har ingenting förenat européer så mycket som motståndet mot EU:s upphovsrättsfundamentalism.



Ralf Grahn

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

ACTA framkallar största EU-protesten någonsin – Demonstrationer i Sverige

Aldrig tidigare har civilsamhället mobiliserat så många EU-medborgare till protest mot kommissionens, rådets och medlemsländernas gemensamma politik som när det gäller handelsavtalet för bekämpning av varumärkesföfalskning (och mycket mera) ACTA, på engelska Anti-Counterfeiting Trade Agreement, tillgängligt på 22 EU-språk.


Online

Det onlineupprop Avaaz.org riktar till Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att förkasta ACTA har redan undertecknats av 1,624 miljoner människor och allt flera underskrifter strömmar in.

Twitter fungerar under #ACTA nästan i realtid som den flerspråkiga informationskanalen mellan aktivister och intresserade i olika länder i Europa. Mellan uppmaningar att underteckna vädjan skymtar också intressanta blogginlägg, artiklar och analyser om avtalet och framtiden i informationssamhället samt uppgifter om demonstrationer på olika håll.


Demonstrationer i Sverige

I går nämnde jag demonstrationerna i Sverige (på svenska och på engelska) inför starten. Nu är det dags för lite efterskörd.

Europaparlamentarikern Christian Engström erbjuder ett antal bilder från demonstrationen på Sergels torg i Stockholm samt länkar till medierapporter. Bland medierna hittar vi Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, SvD, GP, Nyheter 24 och SVT.

Engström talade om avsikterna bakom ACTA, de luddiga formuleringarna och de kommande tolkningarna. Det handlar om i vilken riktning IT-politiken går.

Piratpartiets grundare och den nuvarande evangelisten för förnuftig digital politik Rick Falkvinge fortsatte sitt frejdiga engelska blogginlägg i ”Hollywood mot folket” stil genom en uppdatering efter demonstrationen i Stockholm.

Bloggaren Henrik Alexandersson bjuder på länkar till foton och medierapporter om demonstrationen på Sergels torg. Han har även lagt upp SVT:s rapport om demonstrationen i Malmö.

På Piratpartiet live hittar du flera inlägg om de svenska demonstrationerna och länkar till aktuella notiser om politiken för informationssamhället.

Miljöpartiet upprätthåller ACTA-bloggen som erbjuder en notis om demonstrationerna. Bloggen innehåller ett antal färska och läsvärda inlägg om problemområden i det avtal bland annat den svenska regeringen vill genomdriva, bland annat den första delen av en kritik av regeringens politik (del två utlovas, något försenad, i dag under förmiddagen), ett inlägg om att regeringen i Polen har utlyst en tankepaus i ratificeringsprocessen och en debattartikel av Carl Schlyter och Maria Ferm.




Ralf Grahn

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

Hammurabis lagar och ACTA

Tack, Kipling, för grundformeln: Kommissionen är kommissionen och Internet är Internet och aldrig mötas de två.

Låt oss titta närmare på immaterialrättsfundamentalismen, Internetmedborgarnas protester och Hammurabis lagar på tjugohundratalet.


Immaterialrättsfundamentalism

Som en bulldozer driver kommissionären för utrikeshandel Karel De Gucht på Europaparlamentet att godkänna ACTA-avtalet (Grahnlaw EN).

Kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier delar ut priser till unga formgivare för de fyndigaste bidragen mot intrång i immateriella rättigheter: Hands off my design.

I sak handlar bataljen om ACTA (i 22 språkversioner) inte enbart om varumärkesförfalskning, utan om intrång i immateriella rättigheter, inklusive upphovsrätt:

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig


Internetmedborgarna protesterar

Medan EU-kommissionen vill utvidga och förstärka immaterialrättsförsvaret i den internationella handeln, på den inre marknaden och i medlemsländerna, vänder sig växande skaror av Internetmedborgarna mot metoderna, syftet och innehållet i det som immaterialrättsfundamentalisterna för fram.

På Twitter fortsätter meddelandena om #ACTA att välla in. En strid ström av underskrifter läggs till @Avaaz upprop till Europaparlamentet att förkasta ACTA. För en liten stund sedan hade 1.466.048 personer undertecknat vädjan.


Hammurabis lagar

All rättvisa måste bygga på något slags rim och reson (proportionalitet). Vår rättskänsla sätter vissa gränser.

Det jag finner särskilt motbjudande i ACTA är de drakoniska civil- och straffrättsliga sanktionerna mot intrång i de immateriella rättigheterna. Hammurabi hör inte hemma i Norden eller Europeiska unionen i stort under tjugohundratalet.



Ralf Grahn

P.S. Europeiska unionen är en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet och digitala medier. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din.

Lagstifta för den digitala världen, inte gårdagen – ACTA?

Inför Riksdagens Framtidsdag pekade jag på det tredje temaseminariet, om framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar. Syftet var att ge impulser åt lagstiftarna.

Du kan, såsom jag gjorde, följa med diskussionen i efterskott via videoupptagningen.

Vad var behållningen av de sakkunnigas inledningar?

För det mesta var experterna Kristina Alexandersson, Erik Kruse, Inger Gran, Pelle Snickars, Marcus Bylund och Mathias Klang rätt vaga i sina framtidsskisser och försiktiga i sina rekommendationer.

Några minnesbilder vill jag dock lyfta fram, högst subjektivt.

Den digitala världen är en integrerad del av vår vardag, inte någonting skilt från ”real life”.

Den existerande lagstiftningen bygger på gamla förhållanden. Risken är att också nya lagar baserar sig på förlegade föreställningar om verkligheten.

Verkligheten har åkt ifrån en del (affärs)modeller, medan regleringsförsöken på internationell, europeisk och nationell nivå tenderar att fortsätta i gamla hjulspår.

Ytterligare förstärkning och förlängning av upphovsrätten är problematisk för arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn).

Varför är eleverna mindre uppkopplade i skolan än utanför?

Både den offentliga och privata insamlingen av data om personer går väldigt långt. Här behövs det ordentliga diskussioner om grunderna.


ACTA

Låt oss ta ett exempel där vi hittar demokratiska regeringar i ett läger och de digitala infödingarna (som samtidigt är medborgare) i ett annat.

Säger framtidsseminariets färdriktningar någonting om hur vi borde handskas med till exempel ACTA, handelsavtalet för bekämpning av inte enbart varumärkesförfalskning utan intrång i immateriella rättigheter i allmänhet, inklusive upphovsrätten?

Det är frågor Europaparlamentet och de nationella parlamenten står inför i samband med ratificeringsdiskussionerna, men de berör oss även direkt som medborgare.



Ralf Grahn


P.S. Vi möter allt mer samma politiska utmaningar på internationell, europeisk och nationell nivå. Flerspråkiga Bloggingportal.eu bygger broar mellan de nationella bloggosfärerna även när det gäller informationssamhället och onlinemedier.

Upphovsrättskommissionen i Finland angriper nätpiratismen

Upphovsrättskommissionen som leddes av professor Niklas Bruun överlämnade i förrgår sitt slutbetänkande till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki.

Uppgifter om publikationen och ett minisammandrag finns på svenska. Betänkandet finns enbart på finska:

Tekijänoikeustoimikunnan mietintö: Ratkaisuja digiajan haasteisiin; Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:2


Mot nätpiratismen

Pressmeddelandet från Undervisnings- och kulturministeriet nämner kort kommissionens förslag om åtgärder för att tysta ned piratsajter:

Vidare föreslår kommissionen bestämmelser enligt vilka en domstol skulle kunna förordna att en teleoperatör (erbjudare av internetanslutning) skall förhindra kundernas tillgång till en webbsida som gör intrång i upphovsrätten, om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som gör materialet tillgängligt för allmänheten eller med hänsyn till mellanhänders eller upphovsmannens rättigheter. Behovet av att ändra bestämmelserna har ökat i och med att allt fler webbtjänster som riktar sig till den finländska marknaden är stationerade utomlands. Genom bestämmelsen kunde man också minska den olagliga fildelningens konsekvenser för upphovsmän och konsumenter, samt få dem att använda sig av lagliga tjänster.

FiCom som företräder teleoperatörerna lämnade en detaljerad avvikande mening och har i ett pressmeddelande förklarat sin ståndpunkt (enbart på finska).

I gårdagens blogginlägg på finska kunde jag konstatera att de första nyhetsinslagen tog fasta på teleoperatörernas ovilja att bli upphovsrättspoliser.


Sverige

Trots landsgränserna är de politiska och juridiska frågorna om Internet de samma. I Sverige publicerade upphovsrättsutredningen i fjol sitt slutbetänkande:

En ny upphovsrättslag – Slutbetänkande av Upphovsrättsutredningen; SOU 2011:32 (327 sidor inklusive bilagor)

I vidare bemärkelse är det skäl att minnas En digital agenda för Sverige, numera tillgänglig även på engelska.


Europa

Europeiska unionen utgör ett nav mellan globala strömningar, lagstiftning och samordning på Europanivå (Digital Agenda for Europe) samt nationell politik rörande kunskapssamhället, inklusive hetsiga diskussioner om den framtida upphovsrätten både i den internationella handeln (ACTA) och på den interna marknaden (e-handel).

Ett litet smakprov på den europeiska bloggdiskussionen erbjöd jag via Grahnlaw (på engelska). Den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu fyller i dag tre år, vilket har resulterat i ett antal blogginlägg med synpunkter på nuläget och framtida behov. Lättast kan du nå bloggposterna genom det sammanfattande inlägget Three Years in Bloggingportal.

De europeiska diskussionerna om informationssamhället handlar om vår framtid, så det är skäl att följa med Bloggingportal.eu varje dag.



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

ACTA undertecknat men inte av EU

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.


ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU


ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

På 22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

Ralf Grahn

EU: Nätpirater i skottlinjen

Den som vill veta vad Europeiska unionen vill i upphovsrättsfrågor hittar kommissionens och rådets gemensamma riktlinjer i:



RÅDETS RESOLUTION av den 1 mars 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden; publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 6.3.2010 C 56/1.

Rådet, som företräder medlemsländerna, betonar att inom området upphovsrätt och närstående rättigheter skadar piratkopieringen av kulturella och kreativa varor i en snabbt föränderlig digital miljö deras lagliga försäljning, hindrar framväxten av konkurrenskraftiga affärsmodeller för lagligt tillhandahållande av kulturellt och kreativt innehåll, försämrar möjligheten för rättighetsinnehavarna att få skälig ersättning och hämmar dynamiken i den europeiska kulturindustrin, som tillhandahåller ett lagligt och varierat kulturutbud av hög kvalitet (punkt 19).

Rådet efterlyser effektivare åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering. Här följer några centrala riktlinjer för piratjakten:

Rådet uppmanar kommissionen att närmare specificera behörighetsområdet, uppgifterna och rollen för det nyligen inrättande europeiska observationscentrumet mot varumärkesförfalskning och piratkopiering och stödja dess verksamhet genom befintliga institutionella strukturer.

Rådet uppmanar kommissionen att vid behov föreslå lämpliga ändringar för att säkra ett bättre skydd för immateriella rättigheter i enlighet med Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (IPRED).

Rådet vill förenkla den gränsöverskridande verkställigheten av domar för att säkra ett effektivt skydd för immateriella rättigheter och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att överväga hur de kan stödja översynen av rådets förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).

Rådet uppmanar kommissionen att analysera möjligheten att lägga fram ett ändrat förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering (IPRED2).

Rådet vill även stärka skyddet för upphovsrätten genom internationella handelsavtal (ACTA).



Frihetliga La Quadrature du Net anger att tyngdpunkten i nöjesbranschens lobbyverksamhet har förflyttats till Europaparlamentet: Copyright Talibans are after the European Parliament (den 22 mars 2010).




Ralf Grahn

Europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning

Som tidigare sagt, EU-kommissionen är inte nöjd med skyddet för immateriella rättigheter hittills, utan ytterligare åtgärder bereds. De gäller inte enbart förfalskning och pirattillverkning av märkesvaror och läkemedel, utan intrång i alla immateriella rättigheter.

Därigenom berörs även upphovsrätten och företeelser som fildelningen av de åtgärder som planeras.




KOM(2009) 467



Ett steg på vägen mot nya regler och åtgärder för att bekämpa intrång är EU-kommissionens meddelande om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden; Bryssel den 11.9.2009 KOM(2009) 467 slutlig (13 sidor).




Europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning



Senaste vår bildade kommissionen ett Europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning (European Observatory on Counterfeiting and Piracy), vilket ges en allmän beskrivning i meddelandet.

Kommissionen betonar vikten av att samla företrädare för de myndigheter och näringslivsorganisationer (”berörda parter”) som har mest erfarenhet av att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning.

Europeiska konsumenter måste också vara väl representerade, menar kommissionen.



Synnerligen litet konkret information har sipprat ut om observationscentrets sammansättning och aktiviteter, men hur det ligger till med representationen kan var och en bedöma i ljuset av det exempel jag redogjorde för i inlägget European Observatory on Counterfeiting and Piracy på engelskspråkiga Grahnlaw (16 februari 2010).


Är det så vi ska styras?




Ralf Grahn

Olaglig fildelning i fokus

Europeiska unionen har redan stärkt skyddet av immateriella rättigheter. Direktivet 2004/48 (bekant under förkortningen IPRED) innehåller civilrättsliga sanktioner beträffande intrång:



EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter

(Denna text av betydelse för EES publicerades i en rättad version i Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2004 L 195/16.)


Kommissionen har gett ett uttalande i vilket den säger att åtminstone följande immateriella rättigheter ingår in direktivets tillämpningsområde (Europeiska unionens officiella tidning 13.4.2005 L94/37):

— Upphovsrätt.

— Rättigheter närstående upphovsrätten.

— En databasframställares sui generis-rätt.

— Rättigheter som tillhör skaparen av kretsmönster i halvledarprodukter.

— Varumärkesrättigheter.

— Designskydd.

— Patenträttigheter, inklusive rättigheter som härrör från certifikat om tilläggsskydd.

— Geografiska angivelser.

— Bruksmodellskydd.

— Växtförädlarrättigheter.

— Firmanamn, om dessa är skyddade som exklusiva rättigheter i den berörda nationella lagstiftningen.




IPRED ger rättighetshavare ökade möjligheter att komma åt intrång. Mycket av den offentliga diskussionen har gällt upphovsrätten och webben, särskilt fildelningen.




Den officiella svenska synen på IPRED presenteras här: Skydd av immateriella rättigheter > Frågor och svar.


EU-kommissionen är inte nöjd med resultaten hittills, utan ytterligare åtgärder bereds.




Ralf Grahn

EU-nivån avgör kampen om nätet

Utan att ringakta skärmytslingarna i medlemsländerna kommer de avgörande slagen om nätet att utkämpas på EU-nivå. Upphovsrätten och patenten ingår i reglerna för den inre marknaden. Motsättningarna mellan privatlivet och övervakningen avstäms inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (rättsliga och inrikes frågor). Rådet ger EU-kommissionen mandat att förhandla fram handelsavtal med tredje länder.


De regler som förhandlas fram i Europeiska unionen genomförs sedan genom nationell lagstiftning i de 27 EU-medlemsländerna samt i praktiken i de tre övriga medlemmarna i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).


De transatlantiska relationerna rörande ekonomi, handel och säkerhet har en avgörande betydelse för EU-medborgarnas rättigheter, men om de enskilda medlemsländerna inte vill bli utspelade av USA så låter de den Europeiska unionen hålla i trådarna.

Även i internationella organisationer såsom FN:s fackorgan för immaterialrätt, World Intellectual Property Organization (WIPO), spelar EU-länderna (EES) en avgörande roll när de uppträder samlat.


Datalagringsdirektivet



Det är inte riktigt så enkelt som Piratpartiets Rick Falkvinge gör gällande, att Sverige (eller något annat medlemsland) blankt struntar i att genomföra ett misshagligt direktiv.

Falkvinge har rätt i att inga påföljder har drabbat Sverige för underlåtenheten att införa den gemensamma valutan. I verkligheten står Sverige utanför euroområdet till följd av regeringens och riksdagens bedömningar, vilka välsignades i en folkomröstning. Mycket genomskinligt, men tekniskt sett handlar det dock om att Sverige inte uppfyller mognadskriterierna för att få införa euron.





Situationen är inte likadan när det gäller datalagringsdirektivet 2006/24. Europeiska unionens domstol fällde den 4 februari 2010 (domen i målet C-185/09) Sverige för fördragsbrott, eftersom landet inte hade vidtagit de lagar och författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.


Europeiska unionen bygger på att medlemsländerna samarbetar lojalt för att uppfylla sina förpliktelser. EU-domstolens dom betyder att myndigheterna i Sverige har en plikt att genomföra datalagringsdirektivet. Europeiska unionen har inget eget maskineri för att genomföra bestämmelserna.



Låt oss anta att Sverige framhärdar (trots att riksdagspartierna ser ut att vara beredda att införa datalagringsdirektivet efter valet).

Kommissionen kan inleda en ny process som leder till att påföljdsbelopp döms ut (artikel 260 EUF-fördraget).

Falkvinge vill hänga betalningsuppmaningarna på väggen, medan vitesbeloppet växer dag för dag.

Det är möjligt att argumentera som han gör, även om Sverige i så fall troligen skulle bli det första medlemslandet någonsin att genomföra en permanent totalvägran.

Eftersom EU saknar egna fullsträckningsmyndigheter skulle kommissionen och de övriga medlemsländerna vara hänvisade till politiska påtryckningsmedel, men det betyder inte nödvändigtvis att de skulle sakna kraft.




Ralf Grahn