Norden: reform, konvergens och stabilitet 2017

Målsättningen för detta inlägg är blott att länka till de existerande språkversionerna av de nordiska programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen: de nationella reformprogrammen (Europa 2020 eller #EU2020) samt programmen för den offentliga ekonomin, nämligen Danmarks och Sveriges konvergensprogram och eurolandet Finlands stabilitetsprogram.

Danmark har ju ett permanent undantag från fördragsförpliktelsen att införa euron, Sverige håller sig utanför euroområdet genom att tricksa, medan Finland är med i kärnan som ett av nitton euroländer bland totalt 28 EU-medlemmar.

Vi kan konstatera att det var redigare förr, när de olika språkversionerna av ländernas program samlades av kommissionen på en sida och dessutom rubricerades rätt.  

Dels har jag sett vad jag hittar via EU-kommissionen, dels har jag sökt via nationella webbsidor efter alternativa adresser för samma dokument eller versioner som saknas på kommissionens webbsidor.

Danmark

I blogginläggen Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017 lade jag fram den danska och enda språkversionen jag fann av programmen och i artikeln Danmarks Nationella Reformprogram 2017 presenterade jag den danska regeringens utvecklingsplaner.

Regeringen i Danmark har alltså bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram det nationella reformprogram och konvergensprogram den Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Enligt uppgift från Økonomi- og Indenrigsministeriet pågår översättningen av programmen till engelska, men jag för säkerhets skull kollade jag idag ministeriets webbsida för publikationer (där de danska versionerna finns) utan att ännu hitta programmen på engelska.

  

Europeiska kommissionens webbsida för nationella reformprogram (NRP) och  stabilitets- eller konvergensprogram falskskyltar fortfarande de danska versionerna som engelska.   

Finland

Eftersom bloggen riktar sig till nordiska läsare länkar jag Finlands nationella reformprogram i ordningen svenska, engelska och sist det finska originalet, även om redan pärmbladet på den svenska versionen får mig att undra vad som komma skall:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017 (Finansministriets publikationer - 18b/2017)

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017 (Ministry of Finance Publications - 18c/2017)

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 18a/2017)

 

Kommissionens webbsida för reformprogrammen samt konvergens- och stabilitetsprogrammen skyltar mystiskt dels Stability Programme, dels General Government Fiscal Plan 2018-2021, men letar vi genom dem alla, så hittar vi till slut tre språkversioner där samma allmänna plan för de offentliga finanserna innefattar Finlands stabilitetsprogram:

Plan för de offentliga finanserna 2018-2021

Den engelska översättningen finns här:

General Government Fiscal Plan 2018-2021

Det finska originalet kan öppnas eller laddas ned här:

Julkisen talouden suunnitelma vuosille 2018-2021

Sedan början av 2016 erbjudet statsrådets publikationsarkiv Valto (välj svenska) mer överskådlighet när det går att hitta ministeriernas skrifter genom samma inkörsport. I sitt hemland kan publikationerna hämtas på dessa adresser:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017  

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017  

Via riksdagen hittar vi en svensk översättning och ett finskt original av en handling som inkluderar stabilitetsprogrammet:

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2018-2021  

Valtioneuvoston selonteko julkisen talouden suunnitelmasta vuosille 2018-2021   

För övrigt, de senaste ekonomiska utsikterna från Finland finns här:

Economic Survey - Spring 2017 (Ministry of Finance publications - 17b/2017)

Taloudellinen katsaus - Kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 17a/2017)

Sverige

Det är inget problem för dem som läser skandinaviska (nordiska) språk, men riktiga etiketter skulle skapa en viss reda. Det som kommissionen påstår vara den engelska NRP-versionen visar sig vara:

Sveriges nationella reformprogram 2017: Europa 2020 - EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Regeringskansliet)

Översiktsbilagan är inte heller på engelska utan på svenska:

Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen

Den som är uppmärksam märker att det via kommissionens programwebbsida finns två språkversioner av konvergensprogrammet:

Sveriges konvergensprogram 2017 (Regeringskansliet, Finansdepartementet)

Sweden’s convergence programme 2017 (Government Offices of Sweden, Ministry of Finance)

I Sverige går reformprogrammet att hitta via regeringens webbsidor:

Sveriges nationella reformprogram 2017 (Regeringskansliet)

Ett fynd: Via den svenska regeringen lyckades jag även hitta en engelsk NRP-version, något som alltså saknades från kommissionens webbsida:

Sweden’s National Reform Programme 2017: Europe 2020 - the EU’s strategy for smart, sustainable and inclusive growth (Government Offices of Sweden)  

Ralf Grahn

Danmarks Nationella Reformprogram 2017

Danmarks nationella reformprogram (NRP) går att finna på danska i hemlandet:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Alternativt kan vi gå via Europeiska kommissionens webbsida:

2017 European Semester: National Reform Programmes and Stability/Convergence Programmes där medlemsländernas program har lagts ut, men de förment engelska versionerna av reformprogrammet och konvergensprogrammet är (i detta skede) danska.

Oberoende av britternas förestående uttåg (Brexit) förblir engelskan lingua franca inom Europeiska unionen, så engelska språkversioner underlättar den gemensamma behandlingen och gör det lättare för medlemsländer att lära sig av varandra.

Tidigare har kommissionen vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på webbsidan, vilket gärna kunde ske även nu.

Fortlöpande förbättringar bör vara målet för samtliga organisationer. Alla har någonting att förbättra, men Danmark har även en hel del att erbjuda reformvilliga EU-länder med tanke på målen i Europa 2020-strategin (EU2020) och annat.

Danmarks NRP

Vad gäller struktur och innehåll låter jag inledningen tala för sig själv:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 redegør blandt andet for de tiltag, som Danmark har taget for at efterleve de to landespecifikke anbefalinger fra EU, som Danmark modtog i juli 2016. Der beskrives også den danske udmøntning af EU’s vækststrategi (Europa 2020). Desuden præsenteres den overordnede økonomiske ramme for den danske økonomi med afsæt i Konvergensprogrammet for 2017.

Strukturen i Danmarks Nationale Reformprogram 2017 er som følger:  

• Kapitel 2 beskriver den overordnede økonomiske ramme for Danmark, herunder den samfundsøkonomiske udvikling og finanspolitikken.  

• Kapitel 3 redegør for de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at efterleve EU’s landespecifikke anbefalinger til Danmark fra 2016.  

• Kapitel 4 omhandler de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at bidrage til opfyldelsen af Europa 2020-strategiens fem overordnede mål.  

• Kapitel 5 redegør for inddragelsen af Folketinget og interesseorganisationer.

Endvidere behandler de enkelte kapitler også en række af de temaer, som indgår i EUkommissionens landerapport for Danmark, der blev offentliggjort i februar 2017. I kapitlerne er endvidere så vidt muligt redegjort for evalueringer af de seneste års reformindsatser.

Reformdialog

Dialogen mellan EU (kommissionen och rådet) och medlemslandet Danmark löper så att rådet 2016 gav Danmark två rekommendationer. I den senaste länderrapporten Landerapport for Danmark 2017 Bruxelles, den 22.2.2017 SWD(2017) 70 final följde kommissionen upp åtgärderna.

När det gäller marknadsreformer, bland annat konkurrensmöjligheter i tjänstebranschen, konstaterade kommissionen (utan fanfarer) vissa framsteg, vilket presenteras på sidan 13 i Danmarks NRP. Regeringens inledande svar är runt formulerat:   

Regeringen vil styrke produktiviteten og gøre det billigere at drive virksomhed i Danmark med henblik på at fremme investeringer og risikovillighed. Regeringen lægger vægt på et tæt samspil mellem universiteterne og erhvervslivet.   

Till all lycka är det blott inledningen till en mer detaljerad genomgång och dialog med kommissionen. I fortsättningen utlovar  reformprogrammet även konkreta åtgärder.

I avsnitt 3.2 (från sidan 17) kommer vi in på en mer detaljerad diskussion om att öka produktiviteten och investeringarna i den privata sektorn, där den långsamma höjningen av produktiviten i tjänstesektorn på hemmamarknaden är problematisk med tanke på den ekonomiska tillväxten på sikt.  

Ett visst mått konkreta åtgärder utlovas för att lätta företagens administrativa börda, främja digitaliseringen av näringslivet, utreda den svaga utvecklingen av produktiviteten och främja investeringar i företagsverksamhet.  

Regeringen visar även på åtgärder för att främja samarbetet mellan företag och universitet (från s. 19): innovationer, kluster och offentliga forskningsanstalter.

Friare markplanering för detaljhandeln är fortfarande en utmaning även i Danmark, där en viss modernisering eftersträvas genom ett lagförslag (s. 19), men kommissionen kanske ser förändringen för enskilda butiksbyggnader som blygsam.

Snabbare planläggning och lösningar för e-handeln eftersträvas.

Byggbranschen fått ett eget utvecklingsprogram (s. 21-22).  

Europa 2020-strategin

De gemensamma målen för Europa 2020-strategin (EU2020) kräver framsteg och reformer i medlemsländerna beträffande sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring och hållbar energiförsörjning, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning.

Danmarks nationella reformprogram (NRP) redogör i kapitel 4 hur de danska målen bidrar till EU2020-helheten (från sidan 25). Danmark når redan ett antal riktvärden för 2020 och är på väg att uppfylla andra.

Sysselsättning: Danmark ligger klart över det gemensamma EU2020-målet. Med minskad arbetslöshet börjar snarare bristen på arbetskraft dyka upp som en flaskhals i ekonomin.

Liksom andra länder brottas Danmark med utmaningen att integrera utlänningar och främja deras inträde på arbetsmarknaden. Här kan det finnas stoff för studier även bland andra nationella förvaltningar (s. 27):

Med Trepartsaftalen om arbejdsmarkedsintegration (marts 2016) er der igangsat en række initiativer, herunder en mere jobrettet integrationsindsats samt oprettelse af integrationsgrunduddannelsen (IGU), som muliggør ansættelse inkl. uddannelsesforløb til løn under den almindelige mindsteløn på det danske arbejdsmarked. Aftalen har bl.a. medført en stigning i antallet af indvandrere, der kommer i virksomhedspraktik eller løntilskud. Tiltagene skal understøtte regeringens ambition om, at hver anden flygtning skal være i beskæftigelse efter tre år i Danmark. Med Trepartsaftale om tilstrækkelig og kvalificeret arbejdskraft i hele Danmark og praktikpladser (august 2016) er der gennemført en række mindre initiativer med fokus på at forebygge rekrutteringsudfordringer bl.a. via opkvalificering og styrket rådighed. Tiltagene kan bidrage til at afhjælpe begyndende flaskehalse på arbejdsmarkedet.

Långtidsarbetslösa är en annan grupp som ägnas särskild uppmärksamhet, liksom bristen på yrkesutbildade.

Vad gäller forskning och utveckling (FoU) ligger Danmark redan över de gemensamma och de nationella EU2020-målen (s. 33):

Det er regeringens målsætning, at de offentlige investeringer i forskning og udvikling skal udgøre mindst 1 pct. af BNP. Danmark har desuden tilsluttet sig EU’s målsætning om, at de samlede offentlige og private investeringer i forskning og udvikling skal udgøre 3 pct. af BNP.

Men på sidan 36 beskrivs en rad nya initiativ beträffande forskning, utveckling och innovation, med utvärderingar på sidan 37.

De nationella målen för klimat och hållbar energi diskuteras på sidorna 38-41, där jag vill plocka ut två framåtsyftande snuttar:

Regeringen vil i efteråret 2017 komme med oplæg til en ny energiaftale efter 2020, blandt andet på baggrund af Energikommissionens arbejde. En ny energiaftale har til formål at sikre en forsat omstilling af energisektoren.

-----

Den tidligere regering nedsatte i marts 2016 en Energikommission, som skal komme med anbefalinger til den danske energipolitik for perioden 2020-2030 …  Energikommissionen afslutter sit arbejde med en samlet rapport i 2017.

Danmark uppfyller redan utbildningsmålsättningarna i EU2020 (från s. 41). Även på detta område är integreringen av personer (elever) med utländsk bakgrund en särskild utmaning. Bland annat genom flera praktikplatser ska yrkesutbildningen främjas för att minska brister på arbetsmarknaden.

Vad gäller social inklusion (från s. 45) innebar den ekonomiska recessionen ett steg tillbaka, men en viss återhämtning kan skönjas:

I 2015 var der ifølge Eurostat 470.000 personer i husstande med meget lav beskæftigelsesgrad. Det er et fald på 25.000 personer i forhold til 2014, jf. figur 4.8. Det økonomiske tilbageslag i 2008-2009 og den efterfølgende periode med svag økonomisk vækst betød en stigning i antallet af personer i husstande med LWI. Den væsentligste årsag til stigningen mellem 2008 og 2014 var den lavere beskæftigelse i perioden.

Kontinuerlig förnyelse behövs på alla områden. På sidan 47 finns en sammanfattning av regeringens mål för att främja social mobilitet samt på sidan 48 en sammanställning av initiativ.

Nationellt reformsamtal

Kapitel 5 (från sidan 51) beskriver det nationella samtalet kring den europeiska planeringsterminen och reformfrågorna, centralt mellan regeringen och Folketingets utskott (Europaudvalg och Finansudvalg) samt för en bredare förankring i samhället regionalt och lokalt Kontaktudvalget for Europa 2020-strategien.

Ralf Grahn

Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin

Egentligen håller vi på med Danmark, men denna inramning gäller allmänt för EU-länderna och kommissionen (rådet).

Europeiska unionen som idé och Europeiska kommissionen som dess budbärare på jorden försöker inspirera EU-medlemsländerna till ekonomiska reformer (bättre konkurrenskraft) för tillväxt och jobb samt till sunda offentliga finanser för ett hållbart välfärdssamhälle. Den europeiska planeringsterminen är en grundläggande procedur i denna utvecklingsprocess.

Som uppvärmning gör vi två motionsvarv i naturen för att bekanta oss med det som

tillsammans blir de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin (EU2020):

Först tar vi en tur via rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik, som innehåller de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin.

Det andra varvet för att beskåda omgivningen joggar vi kring rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015.

De allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens politik, som bifogas rekommendationen, och de relevanta riktlinjerna för sysselsättningspolitiken utgör tillsammans de integrerade riktlinjerna för att genomföra Europa 2020-strategin, heter det.

Vi kan sedan med gott samvete pusta ut tillsammans med den sammanfattande EU2020-informationen på Eur-Lex eller Europaparlamentets översikt av sysselsättningspolitiken.

Ralf Grahn

En humanistisk inre marknad?

I två blogginlägg - del ett och del två - tittade vi på den rapport som professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

Konsumenter och medborgare

Jämsides med Montis utredningsarbete beredde Europaparlamentet på eget initiativ ett betänkande om om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare. Föredragande i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) var Louis Grech. Betänkandet A7-0132/2010 stod färdigt den 3 maj 2010 för behandling in plenum.

Plenardebatt i Europaparlamentet

Förslaget till resolution avancerade snabbt till plenardebatt som hölls den 19 maj, visserligen som en gemensam debatt om fyra betänkanden om Europa 2020-strategin (EU2020), sammanhållningspolitik, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft (från s. 67 i diskussionsprotokollet):

– betänkandet av Lambert van Nistelrooij, för utskottet för regional utveckling, om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen [2009/2243(INI)] (A7-0138/2010),

– betänkandet av Louis Grech, för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010),

– betänkandet av Liem Hoang Ngoc, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning [KOM(2009/0545 – 2010/2038 (INI))] (A7-0147/2010), och

– betänkandet av Ricardo Cortés Lastra, för utskottet för regional utveckling, om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabonmålen och målen för EU 2020 [2009/2235(INI)] (A7-0129/2010).

När nästan allt som berör ekonomiska frågeställningar på EU-planet diskuterades  samtidigt och inläggen breddade frågeställningarna ytterligare, är det kanske inte så överraskande att diskussionen om den inre marknaden inte var särskilt detaljerad eller djuplodande.   

Föredragandens inlägg kunde erbjuda en möjlighet att fokusera på väsentligheter och utkristallisera knäckfrågor i betänkandet, vilket har en viss betydelse eftersom utskottsbetänkanden i Europaparlamentet ofta liknar önskelistor för allt mellan himmel och jord.

Inre marknaden

För utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd presenterade Louis Grech (s. 70-71) betänkandet om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010). I inlägget hänvisade föredraganden till grundtanken i Montis färska rapport:

För att åstadkomma en livskraftig och stark inre marknad måste vi därför överbrygga motsättningen mellan marknadsintegration och sociala mål, något som Mario Monti tog upp i sin analytiska och stimulerande rapport. Det bästa systemet är, när allt kommer omkring, ett system som lyckas skapa balans mellan en vital och konkurrenskraftig ekonomi med incitament till innovation och skapande av nya arbetstillfällen och en ekonomi som ger konsumenten det skydd och även de sociala och miljömässiga garantier som våra medborgare kräver. Allt detta måste åstadkommas i en anda av kompromiss och solidaritet.

I den vidlyftiga diskussionen som gällde allt från konkurrenskrafts- och tillväxtprogrammet EU2020 till den ekonomiska styrningen, kommenterade Michel Barnier på kommissionens vägnar Montis rapport och Europaparlamentets betänkande om den inre marknaden (s. 72):

Förutom dessa särskilt viktiga initiativ, dessa EU-instrument, kommer vi också att mobilisera den inre marknaden, finansiella påtryckningsmedel och utrikespolitiska instrument för att eliminera vissa hinder. Jag vill också rekommendera Mario Montis rapport som lades fram för ett par dagar sedan, och jag vill också uttrycka min erkänsla för det intelligenta arbete som utförts av Louis Grech, en man som ger den inre marknaden en humanistisk och mer konkret dimension så som jag själv skulle vilja göra.

Med konkretiseringen av Europa 2020-strategin under arbete samt den ekonomiska och finansiella krisen på gång, var inte diskussionen om den inre marknaden allmänt taget särskilt omfattande eller specifik. Ett undantag var Malcolm Harbour, som för ECR-gruppen lyfte fram betydelsen av den inre marknaden vid sidan av de sju flaggskeppsinitiativen för EU2020 (s. 76):

Min andra synpunkt är att jag anser att återupplivandet av den inre marknaden bör göras till ett åttonde huvudinitiativ. Detta innebär inte att komplicera saker och ting i onödan, eftersom det borde vara initiativ nummer ett. Ni har hört från Louis Grech att det finns potential för att skapa arbetstillfällen, för att uppmuntra till mer innovation och för att övergå till en mer hållbar ekonomi, men vi behöver stöd från medborgare och konsumenter för detta förslag.

Evelyne Gebhardt (S&D) underströk de sociala aspekterna i partikamraten Grechs betänkande om den inre marknaden (s. 81):

I ert betänkande påpekar ni också mycket riktigt att en meningsfull bedömning av den inre marknadens sociala, konsumentrelaterade, miljömässiga och ekonomiska följder, och av de beslut som vi fattar inom den inre marknaden, är särskilt viktig. Det är just det som har saknats hittills, eller som inte har gjorts tillräckligt synligt för våra medborgare. Det är mycket viktigt att lyfta fram de humanistiska sidorna av vår politik och helhetssynen, även när det gäller den inre marknaden.

I ert betänkande nämner ni en sak som är särskilt viktig för oss socialdemokrater, och det är att socialpolitiken bör ställas i förgrunden för den inre marknaden och att det är särskilt viktigt att skydda tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessutom uppmanar ni till att dra upp en strategi för bättre information om de sociala fördelarna med den inre marknaden.

Det räcker med att betrakta dessa få punkter för att inse att vi skulle kunna uppnå en hel del om bara Europeiska kommissionen gav oss sitt stöd. Jag hoppas också verkligen att kommissionen på allvar kommer att ta tillfället i akt med Louis Grechs betänkande och sätta framsteg för EU-medborgarna i centrum. Detta uppmanar jag mycket starkt till, och som vi vet har Michel Barnier redan samtyckt. Om vi närmar oss den inre marknaden ur denna vinkel, kommer EU:s politik att mötas med större acceptans och vi kommer att kunna se fram mot en bättre framtid.

När föredraganden Louis Grech avrundade debatten (s. 110) instämde han med Malcolm Harbour om betydelsen av den inre marknaden och med Evelyne Gebhardt om behovet av starkt ledarskap från EU-institutionerna, särskilt från kommissionen.

Kommentar

När jag funderar över vad matnyttigt debatten bidrog med för utvecklingen av den inre marknaden så är det närmast två aspekter som framträder.

Utskottets skuggrapportör Malcolm Harbour var den som klarast uttryckte den inre marknadens strategiska potential och betydelse: det borde vara initiativ nummer ett.

Michel Barnier (EPP) för kommissionen samt föredraganden Louis Grech och ledamoten Evelyne Gebhardt som företrädde socialisterna (socialdemokraterna) underströk det sociala i EU:s marknadsekonomi som en förutsättning för acceptans och utveckling av den inre marknaden.

Viljan att bygga en bro till en historisk kompromiss var stark. Kommissionären för den inre marknaden, Barnier, blev nästan lyrisk när han gav marknaden ett humanistiskt skimmer (une dimension humaniste et plus concrète). Även Gebhardt lyfte fram det humanistiska: Es ist eine ganz wichtige Herangehensweise, wirklich das Humanistische, das Ganzheitliche der Politik auch beim Binnenmarkt aufzuzeigen.

Ralf Grahn

Varför glömde EU-ledarna Europa 2020-strategin?

I sitt herdabrev till EU-ländernas ledare behandlade Herman Van Rompuy strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt. Jag rekommenderar varmt att du läser hans Issues Paper både med tanke på innehållet och på presentationen.

Det som dock verkar mystiskt är att Van Rompuy lyckades kringgå den övergripande strategi för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning som Europeiska rådet har enat sig om för detta årtionde: Europa 2020.

Var det inte dessa frågor Europeiska rådets vårmöte skulle handla om?

I Europa 2020-strategin läggs med rätta tonvikten på behovet av en ny väg mot tillväxt som kan leda till en smart, hållbar och inkluderande ekonomi, överbrygga de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, förbättra dess konkurrenskraft och produktivitet och stödja en hållbar social marknadsekonomi.

(Lägesrapport om Europa 2020-strategin; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I; sidan 2)

Märkligt är att brevet A plan for growth in Europe från de tolv statsministrarna inför Europeiska rådet lika sorgfälligt undvek att nämna Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.


Europa 2020 återuppstår

Det krävdes José Manuel Barrosos svarsbrev för att påminna om att Europeiska unionen och medlemsländerna redan har en gemensam, heltäckande strategi för tillväxt, EU2020:

We have agreed on an ambitious and comprehensive growth and jobs strategy: Europe 2020. Our common ownership of it needs to be more visible to our citizens. They need to know that the EU has a clear strategy for building a better future and that all Member States are working in the same direction. There should be no artificial separation between EU and national growth policies, they reinforce each other.

Det är dock först i slutsatserna som Europeiska rådet påminner sig och andra om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020):

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Det låter riktigt bra, men hur i all världen lyckades så många ledare tappa bort EU2020 på vägen – och varför?

Hur övertygande verkar engagemanget?



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt).