Norden: reform, konvergens och stabilitet 2017

Målsättningen för detta inlägg är blott att länka till de existerande språkversionerna av de nordiska programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen: de nationella reformprogrammen (Europa 2020 eller #EU2020) samt programmen för den offentliga ekonomin, nämligen Danmarks och Sveriges konvergensprogram och eurolandet Finlands stabilitetsprogram.

Danmark har ju ett permanent undantag från fördragsförpliktelsen att införa euron, Sverige håller sig utanför euroområdet genom att tricksa, medan Finland är med i kärnan som ett av nitton euroländer bland totalt 28 EU-medlemmar.

Vi kan konstatera att det var redigare förr, när de olika språkversionerna av ländernas program samlades av kommissionen på en sida och dessutom rubricerades rätt.  

Dels har jag sett vad jag hittar via EU-kommissionen, dels har jag sökt via nationella webbsidor efter alternativa adresser för samma dokument eller versioner som saknas på kommissionens webbsidor.

Danmark

I blogginläggen Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017 lade jag fram den danska och enda språkversionen jag fann av programmen och i artikeln Danmarks Nationella Reformprogram 2017 presenterade jag den danska regeringens utvecklingsplaner.

Regeringen i Danmark har alltså bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram det nationella reformprogram och konvergensprogram den Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Enligt uppgift från Økonomi- og Indenrigsministeriet pågår översättningen av programmen till engelska, men jag för säkerhets skull kollade jag idag ministeriets webbsida för publikationer (där de danska versionerna finns) utan att ännu hitta programmen på engelska.

  

Europeiska kommissionens webbsida för nationella reformprogram (NRP) och  stabilitets- eller konvergensprogram falskskyltar fortfarande de danska versionerna som engelska.   

Finland

Eftersom bloggen riktar sig till nordiska läsare länkar jag Finlands nationella reformprogram i ordningen svenska, engelska och sist det finska originalet, även om redan pärmbladet på den svenska versionen får mig att undra vad som komma skall:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017 (Finansministriets publikationer - 18b/2017)

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017 (Ministry of Finance Publications - 18c/2017)

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 18a/2017)

 

Kommissionens webbsida för reformprogrammen samt konvergens- och stabilitetsprogrammen skyltar mystiskt dels Stability Programme, dels General Government Fiscal Plan 2018-2021, men letar vi genom dem alla, så hittar vi till slut tre språkversioner där samma allmänna plan för de offentliga finanserna innefattar Finlands stabilitetsprogram:

Plan för de offentliga finanserna 2018-2021

Den engelska översättningen finns här:

General Government Fiscal Plan 2018-2021

Det finska originalet kan öppnas eller laddas ned här:

Julkisen talouden suunnitelma vuosille 2018-2021

Sedan början av 2016 erbjudet statsrådets publikationsarkiv Valto (välj svenska) mer överskådlighet när det går att hitta ministeriernas skrifter genom samma inkörsport. I sitt hemland kan publikationerna hämtas på dessa adresser:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017  

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017  

Via riksdagen hittar vi en svensk översättning och ett finskt original av en handling som inkluderar stabilitetsprogrammet:

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2018-2021  

Valtioneuvoston selonteko julkisen talouden suunnitelmasta vuosille 2018-2021   

För övrigt, de senaste ekonomiska utsikterna från Finland finns här:

Economic Survey - Spring 2017 (Ministry of Finance publications - 17b/2017)

Taloudellinen katsaus - Kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 17a/2017)

Sverige

Det är inget problem för dem som läser skandinaviska (nordiska) språk, men riktiga etiketter skulle skapa en viss reda. Det som kommissionen påstår vara den engelska NRP-versionen visar sig vara:

Sveriges nationella reformprogram 2017: Europa 2020 - EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Regeringskansliet)

Översiktsbilagan är inte heller på engelska utan på svenska:

Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen

Den som är uppmärksam märker att det via kommissionens programwebbsida finns två språkversioner av konvergensprogrammet:

Sveriges konvergensprogram 2017 (Regeringskansliet, Finansdepartementet)

Sweden’s convergence programme 2017 (Government Offices of Sweden, Ministry of Finance)

I Sverige går reformprogrammet att hitta via regeringens webbsidor:

Sveriges nationella reformprogram 2017 (Regeringskansliet)

Ett fynd: Via den svenska regeringen lyckades jag även hitta en engelsk NRP-version, något som alltså saknades från kommissionens webbsida:

Sweden’s National Reform Programme 2017: Europe 2020 - the EU’s strategy for smart, sustainable and inclusive growth (Government Offices of Sweden)  

Ralf Grahn

Danmarks Nationella Reformprogram 2017

Danmarks nationella reformprogram (NRP) går att finna på danska i hemlandet:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Alternativt kan vi gå via Europeiska kommissionens webbsida:

2017 European Semester: National Reform Programmes and Stability/Convergence Programmes där medlemsländernas program har lagts ut, men de förment engelska versionerna av reformprogrammet och konvergensprogrammet är (i detta skede) danska.

Oberoende av britternas förestående uttåg (Brexit) förblir engelskan lingua franca inom Europeiska unionen, så engelska språkversioner underlättar den gemensamma behandlingen och gör det lättare för medlemsländer att lära sig av varandra.

Tidigare har kommissionen vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på webbsidan, vilket gärna kunde ske även nu.

Fortlöpande förbättringar bör vara målet för samtliga organisationer. Alla har någonting att förbättra, men Danmark har även en hel del att erbjuda reformvilliga EU-länder med tanke på målen i Europa 2020-strategin (EU2020) och annat.

Danmarks NRP

Vad gäller struktur och innehåll låter jag inledningen tala för sig själv:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 redegør blandt andet for de tiltag, som Danmark har taget for at efterleve de to landespecifikke anbefalinger fra EU, som Danmark modtog i juli 2016. Der beskrives også den danske udmøntning af EU’s vækststrategi (Europa 2020). Desuden præsenteres den overordnede økonomiske ramme for den danske økonomi med afsæt i Konvergensprogrammet for 2017.

Strukturen i Danmarks Nationale Reformprogram 2017 er som følger:  

• Kapitel 2 beskriver den overordnede økonomiske ramme for Danmark, herunder den samfundsøkonomiske udvikling og finanspolitikken.  

• Kapitel 3 redegør for de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at efterleve EU’s landespecifikke anbefalinger til Danmark fra 2016.  

• Kapitel 4 omhandler de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at bidrage til opfyldelsen af Europa 2020-strategiens fem overordnede mål.  

• Kapitel 5 redegør for inddragelsen af Folketinget og interesseorganisationer.

Endvidere behandler de enkelte kapitler også en række af de temaer, som indgår i EUkommissionens landerapport for Danmark, der blev offentliggjort i februar 2017. I kapitlerne er endvidere så vidt muligt redegjort for evalueringer af de seneste års reformindsatser.

Reformdialog

Dialogen mellan EU (kommissionen och rådet) och medlemslandet Danmark löper så att rådet 2016 gav Danmark två rekommendationer. I den senaste länderrapporten Landerapport for Danmark 2017 Bruxelles, den 22.2.2017 SWD(2017) 70 final följde kommissionen upp åtgärderna.

När det gäller marknadsreformer, bland annat konkurrensmöjligheter i tjänstebranschen, konstaterade kommissionen (utan fanfarer) vissa framsteg, vilket presenteras på sidan 13 i Danmarks NRP. Regeringens inledande svar är runt formulerat:   

Regeringen vil styrke produktiviteten og gøre det billigere at drive virksomhed i Danmark med henblik på at fremme investeringer og risikovillighed. Regeringen lægger vægt på et tæt samspil mellem universiteterne og erhvervslivet.   

Till all lycka är det blott inledningen till en mer detaljerad genomgång och dialog med kommissionen. I fortsättningen utlovar  reformprogrammet även konkreta åtgärder.

I avsnitt 3.2 (från sidan 17) kommer vi in på en mer detaljerad diskussion om att öka produktiviteten och investeringarna i den privata sektorn, där den långsamma höjningen av produktiviten i tjänstesektorn på hemmamarknaden är problematisk med tanke på den ekonomiska tillväxten på sikt.  

Ett visst mått konkreta åtgärder utlovas för att lätta företagens administrativa börda, främja digitaliseringen av näringslivet, utreda den svaga utvecklingen av produktiviteten och främja investeringar i företagsverksamhet.  

Regeringen visar även på åtgärder för att främja samarbetet mellan företag och universitet (från s. 19): innovationer, kluster och offentliga forskningsanstalter.

Friare markplanering för detaljhandeln är fortfarande en utmaning även i Danmark, där en viss modernisering eftersträvas genom ett lagförslag (s. 19), men kommissionen kanske ser förändringen för enskilda butiksbyggnader som blygsam.

Snabbare planläggning och lösningar för e-handeln eftersträvas.

Byggbranschen fått ett eget utvecklingsprogram (s. 21-22).  

Europa 2020-strategin

De gemensamma målen för Europa 2020-strategin (EU2020) kräver framsteg och reformer i medlemsländerna beträffande sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring och hållbar energiförsörjning, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning.

Danmarks nationella reformprogram (NRP) redogör i kapitel 4 hur de danska målen bidrar till EU2020-helheten (från sidan 25). Danmark når redan ett antal riktvärden för 2020 och är på väg att uppfylla andra.

Sysselsättning: Danmark ligger klart över det gemensamma EU2020-målet. Med minskad arbetslöshet börjar snarare bristen på arbetskraft dyka upp som en flaskhals i ekonomin.

Liksom andra länder brottas Danmark med utmaningen att integrera utlänningar och främja deras inträde på arbetsmarknaden. Här kan det finnas stoff för studier även bland andra nationella förvaltningar (s. 27):

Med Trepartsaftalen om arbejdsmarkedsintegration (marts 2016) er der igangsat en række initiativer, herunder en mere jobrettet integrationsindsats samt oprettelse af integrationsgrunduddannelsen (IGU), som muliggør ansættelse inkl. uddannelsesforløb til løn under den almindelige mindsteløn på det danske arbejdsmarked. Aftalen har bl.a. medført en stigning i antallet af indvandrere, der kommer i virksomhedspraktik eller løntilskud. Tiltagene skal understøtte regeringens ambition om, at hver anden flygtning skal være i beskæftigelse efter tre år i Danmark. Med Trepartsaftale om tilstrækkelig og kvalificeret arbejdskraft i hele Danmark og praktikpladser (august 2016) er der gennemført en række mindre initiativer med fokus på at forebygge rekrutteringsudfordringer bl.a. via opkvalificering og styrket rådighed. Tiltagene kan bidrage til at afhjælpe begyndende flaskehalse på arbejdsmarkedet.

Långtidsarbetslösa är en annan grupp som ägnas särskild uppmärksamhet, liksom bristen på yrkesutbildade.

Vad gäller forskning och utveckling (FoU) ligger Danmark redan över de gemensamma och de nationella EU2020-målen (s. 33):

Det er regeringens målsætning, at de offentlige investeringer i forskning og udvikling skal udgøre mindst 1 pct. af BNP. Danmark har desuden tilsluttet sig EU’s målsætning om, at de samlede offentlige og private investeringer i forskning og udvikling skal udgøre 3 pct. af BNP.

Men på sidan 36 beskrivs en rad nya initiativ beträffande forskning, utveckling och innovation, med utvärderingar på sidan 37.

De nationella målen för klimat och hållbar energi diskuteras på sidorna 38-41, där jag vill plocka ut två framåtsyftande snuttar:

Regeringen vil i efteråret 2017 komme med oplæg til en ny energiaftale efter 2020, blandt andet på baggrund af Energikommissionens arbejde. En ny energiaftale har til formål at sikre en forsat omstilling af energisektoren.

-----

Den tidligere regering nedsatte i marts 2016 en Energikommission, som skal komme med anbefalinger til den danske energipolitik for perioden 2020-2030 …  Energikommissionen afslutter sit arbejde med en samlet rapport i 2017.

Danmark uppfyller redan utbildningsmålsättningarna i EU2020 (från s. 41). Även på detta område är integreringen av personer (elever) med utländsk bakgrund en särskild utmaning. Bland annat genom flera praktikplatser ska yrkesutbildningen främjas för att minska brister på arbetsmarknaden.

Vad gäller social inklusion (från s. 45) innebar den ekonomiska recessionen ett steg tillbaka, men en viss återhämtning kan skönjas:

I 2015 var der ifølge Eurostat 470.000 personer i husstande med meget lav beskæftigelsesgrad. Det er et fald på 25.000 personer i forhold til 2014, jf. figur 4.8. Det økonomiske tilbageslag i 2008-2009 og den efterfølgende periode med svag økonomisk vækst betød en stigning i antallet af personer i husstande med LWI. Den væsentligste årsag til stigningen mellem 2008 og 2014 var den lavere beskæftigelse i perioden.

Kontinuerlig förnyelse behövs på alla områden. På sidan 47 finns en sammanfattning av regeringens mål för att främja social mobilitet samt på sidan 48 en sammanställning av initiativ.

Nationellt reformsamtal

Kapitel 5 (från sidan 51) beskriver det nationella samtalet kring den europeiska planeringsterminen och reformfrågorna, centralt mellan regeringen och Folketingets utskott (Europaudvalg och Finansudvalg) samt för en bredare förankring i samhället regionalt och lokalt Kontaktudvalget for Europa 2020-strategien.

Ralf Grahn

Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin

Egentligen håller vi på med Danmark, men denna inramning gäller allmänt för EU-länderna och kommissionen (rådet).

Europeiska unionen som idé och Europeiska kommissionen som dess budbärare på jorden försöker inspirera EU-medlemsländerna till ekonomiska reformer (bättre konkurrenskraft) för tillväxt och jobb samt till sunda offentliga finanser för ett hållbart välfärdssamhälle. Den europeiska planeringsterminen är en grundläggande procedur i denna utvecklingsprocess.

Som uppvärmning gör vi två motionsvarv i naturen för att bekanta oss med det som

tillsammans blir de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin (EU2020):

Först tar vi en tur via rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik, som innehåller de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin.

Det andra varvet för att beskåda omgivningen joggar vi kring rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015.

De allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens politik, som bifogas rekommendationen, och de relevanta riktlinjerna för sysselsättningspolitiken utgör tillsammans de integrerade riktlinjerna för att genomföra Europa 2020-strategin, heter det.

Vi kan sedan med gott samvete pusta ut tillsammans med den sammanfattande EU2020-informationen på Eur-Lex eller Europaparlamentets översikt av sysselsättningspolitiken.

Ralf Grahn

Varför glömde EU-ledarna Europa 2020-strategin?

I sitt herdabrev till EU-ländernas ledare behandlade Herman Van Rompuy strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt. Jag rekommenderar varmt att du läser hans Issues Paper både med tanke på innehållet och på presentationen.

Det som dock verkar mystiskt är att Van Rompuy lyckades kringgå den övergripande strategi för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning som Europeiska rådet har enat sig om för detta årtionde: Europa 2020.

Var det inte dessa frågor Europeiska rådets vårmöte skulle handla om?

I Europa 2020-strategin läggs med rätta tonvikten på behovet av en ny väg mot tillväxt som kan leda till en smart, hållbar och inkluderande ekonomi, överbrygga de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, förbättra dess konkurrenskraft och produktivitet och stödja en hållbar social marknadsekonomi.

(Lägesrapport om Europa 2020-strategin; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I; sidan 2)

Märkligt är att brevet A plan for growth in Europe från de tolv statsministrarna inför Europeiska rådet lika sorgfälligt undvek att nämna Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.


Europa 2020 återuppstår

Det krävdes José Manuel Barrosos svarsbrev för att påminna om att Europeiska unionen och medlemsländerna redan har en gemensam, heltäckande strategi för tillväxt, EU2020:

We have agreed on an ambitious and comprehensive growth and jobs strategy: Europe 2020. Our common ownership of it needs to be more visible to our citizens. They need to know that the EU has a clear strategy for building a better future and that all Member States are working in the same direction. There should be no artificial separation between EU and national growth policies, they reinforce each other.

Det är dock först i slutsatserna som Europeiska rådet påminner sig och andra om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020):

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Det låter riktigt bra, men hur i all världen lyckades så många ledare tappa bort EU2020 på vägen – och varför?

Hur övertygande verkar engagemanget?



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt).

Tillväxt utan pengar kräver EU2020-reformer

Efter inledningen i slutsatserna och reformfrontens bemödanden att sätta fyr under pannan övergåg vi till de hörnstenar Europeiska rådet lade för att återgå till ekonomisk tillväxt, återvinna konkurrenskraft och återvända till bättre sysselsättning.

Jag behandlar kort de första styckena i Europeiska rådet 1-2 mars 2012 slutsatser (EUCO 4/12), i avsnitt I. Ekonomisk politik.


Tillväxt utan pengar

Det första stycket lägger grunden genom att fastställa att det allmänt taget inte finns pengar för stimulanspolitik av klassiskt snitt:

1. Europeiska unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att Europa åter ska gå mot tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en tvådelad strategi som omfattar såväl åtgärder för att garantera finansiell stabilitet och budgetkonsolidering som åtgärder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Jag diskuterade inledningsvis detta avgörande linjeval på Grahnlaw. Följden är att tillväxtpolitiken blir mycket krävande, eftersom det handlar om att omprioritera inom trängre budgetramar och att genomföra kvalitativa reformer, som ofta stöter på motstånd.

Den första Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 KOM(2012) 68 pekar på en rad obalanser i EU-ländernas ekonomier, bland annat överskuldsättning, fastighetsbubblor och sviktande banker, men en grundläggande orsak till den ekonomiska krisen är den oroväckande förlusten av internationell konkurrenskraft (stigande enhetsarbetskostnader och förlorade andelar på exportmarkanderna) i praktiskt taget hela EU:

Ändrade världsexportmarknadsandelar för varor och tjänster (procentuell ändring över fem år) pekar på att flera medlemsstater kan ha drabbats av stora strukturella konkurrenskraftsförluster på världsmarknaden: Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien har fortsatta förluster av marknadsandelar som överskrider det indikativa tröskelvärdet på 6 %. I flera av dessa medlemsstater är förlusterna av exportmarknadsandelar ännu mer markanta sett under en längre tidsperiod..

.


Europa 2020

Europeiska rådet påminner om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020)

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Syftet med Europa 2020 är att förena reformer på EU-nivå, de sju flaggskepps- eller huvudinitiativen, med strukturella tillväxtskapande reformer i EU-länderna för att tillsammans uppnå EU2020-målen (i tabellform).

Vi står alldeles inför nästa omgång av nationella reformprogram (National Reform Programmes NRP) som ska ges in till EU-kommissionen helst före den 15 april 2012, men senast före utgången av april. (Samtidigt levererar varje medlemsland sitt stabilitets- eller konvergensprogram vad gäller det offentliga hushållet.)

Ändå ser vi ytterst lite livskraftig och sporrande diskussion i EU-länderna med en klar koppling mellan de nationella reformerna och EU-nivån.

EU-ledarnas påminnelse om EU2020-strategin är välkommen, men nu borde de bredda debatten och sätta kraft i beredningen på hemmaplan för att vända utvecklingen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Från reformagendan EU2020 till den inre marknaden

Smart och hållbar tillväxt för alla är säkert något vår världsdel behöver, i linje med Europa 2020-strategin. EU2020 och dess sju huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ) på EU-planet kräver i många fall utveckling av den inre marknaden för att lyckas.

Minst lika mycket hänger på hur EU-länderna lyckas balansera sina budgeter samt reformera sina produkt- och arbetsmarknader för att öka den verkliga och potentiella tillväxten till förmån för nya arbetsplatser.


EU2020-reformerna

Inlägget om EU2020-lägesrapporten beskriver kort hur tillväxtreformerna i medlemsländerna släpar efter, flaggskeppsinitiativen på EU-nivå avancerat och hur nya möjligheter borde utnyttjas för ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning.

Mer detaljerat i rapporten, som finns även på svenska:

Lägesrapport on Europa 2020-strategin VOL. 2/5; KOM(2011) 815 slutlig – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)


Reformer 2012

Tillväxtöversikten utgjorde startskottet för en europeiska planeringsterminen som strävar till ett integrerat synsätt på hela den ekonomiska politiken samt mellan den nationella och EU-nivån. Bloggartikeln om den årliga tillväxtöversikten för år 2012 visar var man hittar hela paketet på svenska.

De viktiga bilagorna erbjuder underlag, medan själva tillväxtöversikten utgör en sammanfattning med kommissionens rekommendationer för den närmaste framtiden:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012 VOL. 1/5; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig


Inre marknaden

I mycket är den inre marknaden den fasta grund EU står på när det gäller behörighet, men ack så ofullbordad när det gäller viktiga delar.

Med tanke på den outnyttjade tillväxtpotentialen på den inre marknaden utredde professor Mario Monti (numera statsminister i Italien) möjligheterna att blåsa liv i reformsträvandena och bredda den politiska acceptansen för den fria rörligheten. Detta resulterade i en rapport som publicerades på Europadagen 2010. Den finns också på svenska:

Mario Monti: En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa (9 maj 2010; 116 sidor)

Montis förslag utgör den grund som reformerna på den inre marknaden bygger på och de behövs som sagt för att viktiga delar av EU2020-flaggskeppsinitiativen ska bli verklighet.

Därför kommer jag att skriva en del på mina bloggar om utvecklingen av den inre marknaden.



Ralf Grahn

Lägesrapport för Europa 2020-strategin

I blogginlägget EU: Årlig tillväxtöversikt 2012 lokaliserade vi den grundläggande översikten och dess bilagor på svenska. Det är trevligt att rådet erbjuder oss kommissionens handlingar om dess stora projekt på andra språk är engelska, tyska och franska.


EU2020-lägesrapport

Till rådets handling 17229/11, Årlig tillväxtöversikt 2012 KOM(2011) 815 slutlig, ansluter sig fyra bilagor av vilka den första följer upp Europa 2020-strategin:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

Inför den andra europeiska planeringsterminen påminner inledningen oss om de överenskomna målsättningarna för EU2020-strategin (s. 2):

I strategin fastställs var EU vill befinna sig 2020 i form av följande övergripande mål: 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete; 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU; klimat- och miljömålen ”20/20/20” ska ha nåtts; den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %; minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande. Minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning. Dessa mål är sammankopplade med varandra och är av avgörande betydelse för ett gott samlat resultat. De kräver samordnade insatser av medlemsstaterna som stöds av åtgärder på EU-nivå.

Praktiskt taget alla målsättningar kommar att missas om reformtakten i medlemsländerna inte ökar.


Flaggskeppsinitiativen

På sidan 4 hittar vi referenser till de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom EU2020-strategin (fotnot 7):

En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 19.5.2010), Unga på väg (KOM(2010) 477, 15.9.2010), Innovationsunionen (KOM(2010) 546, 6.10.2010), En integrerad industripolitik för en globaliserad tid (KOM(2010) 614, 28.10.2010), En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, EU:s bidrag till full sysselsättning (KOM(2010) 682, 23.11.2010), Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 758, 16.12.2010), Ett resurseffektivt Europa (KOM(2011) 21, 26.1.2011).

Framstegen och åtgärderna beträffande flaggskeppsinitiativen behandlas i följande avsnitt, vilka innehåller en hel del matnyttig information i en rätt läslig form:

3.1. Innovationsunionen
3.2. En digital agenda för Europa
3.3. Ett resurseffektivt Europa
3.4. En industripolitik för en globaliserad tid
3.5. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen
3.6. Unga på väg
3.7. Europeisk plattform mot fattigdom


Brister och flaskhalsar

Intressant är även avsnittet 3.8. Avhjälpa brister och flaskhalsar (från sidan 18), som pekar på de möjligheter inremarknadsakten och tjänstemarknaderna erbjuder. Kommissionen vill även att medlen i EU:s budget och den följande långtidsbudgeten används maximalt för att främja Europa 2020-målsättningarna.

Lägesrapporten diskuterar även åtgärder för att utnyttja tillväxten i de snabbast växande ekonomierna globalt, bland annat genom bilaterala avtal om frihandel.

Bilagorna innehåller rekommendationer till medlemsländerna och EU2020-mål i tabellform.



Ralf Grahn

EU: Årlig tillväxtöversikt 2012

Den som söker, hon finner, men stundtals kunde det underlättas.

Kommissionen har gjort det onödigt svårt att hitta tillväxtöversikten 2012 och dess fyra bilagor på andra än kommissionens tre arbetsspråk: engelska, franska och tyska.

Från Europa 2020-webbsidan Årliga tillväxtöversikter leder de till synes svenska länkarna till ett val mellan dessa tre språkversioner.

Engelska, franska eller tyska erbjuder även Ecfins webbsida EU economic governance och ordförande José Manuel Barrosos sida New action for growth,governance and stability.

Den som kommer på den geniala tanken att söka via Eur-Lex belönas med 19 andra språkversioner, men enbart när det gäller själva tillväxtöversikten. På svenska:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012; VOL. 1/5 Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig (20 sidor)

De fyra bilagorna ser vi inte röken av.

Ändå finns de fem handlingarna på svenska...


På svenska

En större belöning väntar den som är smart nog att söka efter kommissionens dokument hos rådet.

Varför kunde inte kommissionen vara generösare med sina dokument, eftersom rågrannen rådet erbjuder oss tillgång till både tillväxtöversikten och bilagorna på svenska (och andra språk)? Här är först huvudhandlingen via rådet:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)


De fyra bilagorna finns i princip under samma dokumentnummer, dock med ett särskilt tillägg för varje bilaga:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2)

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)

Eftersom handlingarna finns, kunde kommissionen lägga upp sina dokument på Eur-Lex och de relevanta informationssidorna.



Ralf Grahn

EU-rådet transport och telekommunikation 12-13 december 2011

Den oroväckande utvecklingen i euroområdet och den globala ekonomin samt de dramatiska händelserna i Storbritanniens förhållande till de övriga EU-länderna har under november och december sysselsatt mig på min engelska blogg Grahnlaw.

Visserligen finns det tecken på en ny beslutsamhet bland medlemsländerna utöver eurozonen, men jag plågas av tre grundläggande problem. Den gemensamma valutan, euron, behöver en suverän baserad på medborgarna (demokrati) och med tillräckliga handlingsmöjligheter. Delvis på grund av Storbritanniens agerande går EU-länderna in för komplicerade mellanstatliga nödlösningar som ytterligare minskar den demokratiska kontrollen från Europaparlamentet (åtminstone på kort sikt). I sak är EU-ledarnas åtgärder hittills otillräckliga, särskilt som förtroendet för statsobligationerna sviktar och Europa är på väg in i en recession.


TTE-rådet

Trots allt händer det mycket inom de mer normala politikområden som bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla: Europa 2020-strategin och dess huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ).

Det är dags att återvända till dessa frågor, inklusive den digitala agendan för Europa samt inremarknadsakten med immateriella rättigheter och den digitala inre marknaden.

De frågor som behandlas i rådskonstellationen Transport, telekommunikation och energi (TTE) är viktiga med tanke på den ekonomiska utvecklingen.

I måndags möttes transportministrarna och i tisdags telekommunikationsministrarna (den 12 och 13 december 2011).


Förhandsinformation

Vi inleder med en titt på förhandsinformationen.

Regeringskansliet i Sverige gav på sedvanligt sätt ut ett pressmeddelande inför rådsmötet: Transport- och telekområdet 12-13 december 2011.

Medan pressmeddelandet tar upp de viktigaste frågorna bidrar den kommenterade dagordningen med aningen mer detaljerade upplysningar, denna gång skilt för transportrådet och telekomministrarna (även om upprepade hänvisningar till särskilda PM urholkar substansen).

På engelska finns TTE-rådets formella agenda och ovanligt detaljerad bakgrundsinformation om båda delarna av rådsmötet med nyttiga länkar till relevanta handlingar (background note; 13 sidor). Plus i boken, även om det är en bit kvar till väl underbyggda förslag som kan läsas och diskuteras av envar.


TTE-slutsatserna

Slutsatserna från TTE-rådet har hittills publicerats enbart på engelska:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (18416/11; 26 sidor)



Ralf Grahn