lördag 29 april 2017

Digitala allmänningar (digital commons) i Europaparlamentet

När vi  tar pulsen på diskussionen om strategin för den digitala inre marknaden i Europaparlamentets plenum, är det ett, principiellt intressant inlägg jag vill lyfta fram.


Europaparlamentet
Det handlade inte om ett lagförslag, utan ett principiellt viktigt åtgärdspaket. Av den anledningen beredde Europaparlamentet ett betänkande på eget initiativ. Proceduren kan vi följa under referensen 2015/2147(INI).

Resultatet var nog så mastigt: Två föredragande, Kaja Kallas och Evelyne Gebhardt, beredde för två utskott (Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ITRE och Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO), efter utlåtanden från hela sex andra utskott, ett gemensamt betänkande som går på 84 sidor (fyra gånger mer än kommissionens strategimeddelande):

Betänkande A8-0371/2015 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”  

[På engelska hette kommissionens meddelande alltså A Digital Single Market Strategy for Europe; Brussels, 6.5.2015 COM(2015) 192 final; och på svenska, med omvänd ordföljd (ett misstag?), En strategi för en inre digital marknad i Europa. Rubrik- och översättningsfrågor diskuterade jag i blogginlägget En digital inre marknad: namnkrångel i Europaparlamentet.]  


Plenardebatt

Det hela utmynnade i Europaparlamentets resolution P8_TA(2016)0009 av den 19 januari 2016 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”. Kommentaren på trettio sidor är fortfarande betydligt längre än kommissionens strategimeddelande.
För resolutionen röstade 551, mot 88 och tomt 39, efter en plenardebatt samma dag.

Debatten i plenum gav positiv återklang, även om det är vanskligt att mäta graden av beredskap utgående från allmänt hållna inlägg.


Digitala allmänningar (digital commons)

Principiellt intressant var att Julia Reda för De gröna (Piratpartiet) lyfte upp behovet att komplettera den digitala inre marknaden med en strategi för “digital commons”, “den digitala allmänningen” eller flera allmänningar, eller med en något lös liknelse den digitala allemansrätten, där  brukarna och skaparna står i centrum.  

Jag ska därför citera Redas inlägg som helhet:

Julia Reda, on behalf of the Verts/ALE Group. Mr President, the Commission has titled this project ‘The Digital Single Market’ but we must not lose sight of the reason for tearing down the digital borders and for promoting the exchange of knowledge, goods and services in Europe. It is to empower people and to ensure that the technological projects of globalisation benefit all, and not just the few.

Parliament recalls in this report that is not just the market and profit-seeking enterprises that can provide solutions. The strategy will not be comprehensive if it does not take into account solutions based on the commons. There is open-source software that improves interoperability, security and control over technology. Community WiFi projects provide connectivity, even in remote areas, and crowd-funding allows communities to fund innovation without the dependence on big investors.

Finally, net neutrality and universal internet access are the basis for the Digital Single Market to function, so some regulation of the market is necessary to ensure that new technologies in commercial undertakings safeguard fundamental rights. But it is not necessary to reinvent the wheel when dealing with online intermediaries. In many areas, such as liability, we already have functioning legislation. We must recognise that the internet is more than just a big shopping centre. The successful digital strategy emphasises the strength of the internet: the free exchange of knowledge and collaboration. In summary, we must complement the digital single market with a digital commons strategy. This report makes a good step in this direction, and I would like to thank the rapporteurs for their important and collaborative work in this area.

Digital commons kan förstås som en digital allmänning eller flera digitala allmänningar, för vilka det enligt Reda behövs en strategi som utgår från brukare och skapare.  

***

I bloggen Ersättliga reflektioner diskuterade P O Ågren i artikeln Inhägnader och allmänningar i digitala miljöer Peter Jakobssons doktorsavhandling Öppenhetsindustrin (från 2012), så det finns belägg för begreppet digitala allmänningar.


Ralf Grahn

En verklig digital inre marknad: krav och potential

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad presenterades den strategiska inramningen för agendan, medan inlägget Huvudpunkter för en digital inre marknad återgav meddelandet och de kommande förslagen i koncentrat.
Inlägget En digital inre marknad: namnkrångel i Europaparlamentet innebar en exkurs kring rubriksättning och översättning i parlamentet.

Avsikten nu är att först vaska fram kärnan i målsättningarna: krav och potential.


Strategisk betydelse  

Om vi koncentrerar oss på den hårda kärnan i målsättningarna och de potentiella fördelarna får vi ett lackmustest för förslag och respons när det gäller strategin för den digitala inre marknaden COM(2015) 192 jämte evidens SWD(2015) 100.


En verklig digital inre marknad: förutsättningar och potential


1 Enhetlig marknad utan hinder  

Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.

[Kanske mer åskådligt i den engelska versionen: I believe that we must make much better use of the great opportunities offered by digital technologies, which know no borders. To do so, we will need to have the courage to break down national silos [fet stil min modifiering] in telecoms regulation, in copyright and data protection legislation, in the management of radio waves and in the application of competition law.]


2 Tillväxt och jobb genom att röja hindren och utnyttja potentialen

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.



Bryta ned nationella silon

Den första delen om att bryta ned nationella silon kom från de politiska riktlinjerna för Junckerkommissionen och upprepades i meddelandet med strategin för den inre marknaden COM(2015) 192 final.


Tillväxtpotential

Uppskattningen om en tillväxtpotential på 415 miljarder euro fördes fram på sidan 3 i meddelandet, med en hänvisning till evidensen i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar A Digital Single Market Strategy for Europe – Analysis and Evidence SWD(2015) 100.

Först på sidan konstateras betydelsen av informations- och kommunikationsteknik (IKT, engelska ICT) för den ekonomiska tillväxten i EU, men samtidigt den allvarliga eftersläpningen i förhållande till Amerikas förenta stater. Den uppskattade potentialen ingår i ett senare stycke med även andra kalkyler i evidensdokumentet, där DSM står för Digital Single Market, den digitala inre marknaden, och GDP för Gross Domestic Product, bruttonationalprodukten. Här en mening och ett stycke (s. 5):

Between 2001 and 2011, ICT accounted for 30% of GDP growth in the EU but for 55% in the US.

---

The DSM is an opportunity to close this gap. The potential contribution to European GDP from achieving such a fully functioning DSM has been estimated at EUR 415 billion. The long-run impact on GDP growth of the already observed digital reform efforts has been estimated at above 1%, while further efforts in line with the Digital Agenda for Europe targets would lead to an additional 2.1% of growth. Benefits from the current level of cross-border e-commerce are estimated at 0.27% of GDP. On the other hand, without a completed, secure and trustworthy DSM, new digital services for consumers and businesses, as well as services underpinning them (the Internet of Things, big data and cloud computing), may happen later or to a lesser extent in Europe.


Evidens

I en anda av evidensbaserad politik stöder sig det citerade stycket i arbetsdokumentet på tre utredningar:

European Parliament Research Service: Mapping the cost of Non-Europe, 2014-19, 2015

Lorenzani, D. and Varga, J.: The Economic Impact of Digital Structural Reforms, European Commission Economic Papers No 529, 2014

Francois, J. et al.: The Macro-economic Impact of Cross-border e-commerce in the EU, JRC/IPTS Digital Economy Working Paper No 2014-10, 2014

***

Finns strategiskt grepp och evidens, kan vi småningom börja rikta tankarna mot politisk vilja.


Ralf Grahn

fredag 28 april 2017

En digital inre marknad: namnkrångel i Europaparlamentet

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad presenterades det strategiska sammanhanget för agendan, medan inlägget Huvudpunkter för en digital inre marknad återgav några huvuddrag av meddelandet och de kommande förslagen i koncentrat.

Vi vänder oss nu till behandlingen i Europaparlamentet, men först till några frågor  om rubricering och översättning.


Betänkandet

Eftersom det inte handlade om ett lagförslag, utan ett principiellt viktigt åtgärdspaket, beredde Europaparlamentet ett betänkande på eget initiativ. Proceduren kan vi följa under referensen 2015/2147(INI).

Det var inte så lite: Två föredragande, Kaja Kallas och Evelyne Gebhardt, beredde för två utskott (Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ITRE och Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO), efter utlåtanden från hela sex andra utskott, ett gemensamt betänkande som går på 84 sidor (fyra gånger mer än kommissionens strategimeddelande):

Betänkande A8-0371/2015 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”

Namnkrångel

Den svenska rubriken följer i stort den engelska språkdräkten (Towards a Digital Single Market Act). Båda påminner visserligen om inremarknadsakten (Single Market Act) - både den ursprungliga och den andra, SMA I och SMA II - men de motsvarande vitböckerna om kommande konkreta förslag saknade Towards (Vägen mot) som ingick i namnet på den grönbok som föregick inremarknadsakten. Nu  handlade det dock inte längre om ett utkast för offentligt samråd.

Vi må vara överens om att en sömlös digital inre marknad ligger i framtiden, men med denna logik rubricerades alltså meddelandena kring inremarknadsakterna. Jag hänvisar till de engelska versionerna (som förmodade original), först grönboken och sedan de två vitböckerna:
Towards a Single Market Act; Brussels, 11.11.2010 COM(2010) 608 final/2  

Single Market Act - Twelve levers to boost growth and strengthen confidence; Brussels, 13.4.2011 COM(2011) 206 final  

Single Market Act II - Together for new growth; Brussels, 3.10.2012 COM(2012) 573 final    

Jag förstår inte Europaparlamentets rubrikval.

Förtydligandet av det något pompösa ordet Act (som i Single Market Act) till rättsakt på svenska ledde i fel riktning, eftersom det handlade om en strategi som skissade sexton utlovade förslag eller åtgärder, inte om ett framtida förslag till förordning eller direktiv.

Jag tittade på hur namnfrågan hade lösts på några andra språk. På danska, tyska och nederländska liknade rubriken den aningen missvisande engelska, liksom på spanska, franska och italienska.

Rakt på sak och utan krusiduller talade den finska versionen om ett åtgärdspaket för den digitala inre marknaden (mietintö digitaalisten sisämarkkinoiden toimenpidepaketista), samma formel som använts för inremarknadsakterna.

Det är nog min favorit om vi vill undvika ordet strategi i institutioner där det vimlar av dem.
På engelska hette kommissionens meddelande alltså A Digital Single Market Strategy for Europe; Brussels, 6.5.2015 COM(2015) 192 final; och på svenska En strategi för en inre digital marknad i Europa.  

Här avvek den svenska ordföljden från den sedvanliga, eftersom den inre marknaden vanligen behandlas som ett fast begrepp. Det verkar mer naturligt att tala om en digital inre marknad.

Jag påminner blott i förbifarten om diskussionen om hur det officiella engelska begreppet “internal market” i praktiken fått vika för “single market”, medan den inre marknaden lever kvar på svenska och andra germanska språk.

Även här har finska översättare följt med det engelska språkbruket genom att åtminstone i vissa fall använda “yhtenäismarkkinat”, ungefär enhetsmarknad eller enhetlig marknad, en unifierad eller uniform marknad, det idealtillstånd single market pekar mot.


Ralf Grahn

torsdag 27 april 2017

Huvudpunkter för en digital inre marknad

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad kom vi från kommissionens politiska riktlinjer till det utlovade åtgärdspaketet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

Grunden till de skissade ågärderna för den framtida digitala inre marknaden utgörs av fakta och analyser samlade i det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar:
A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)


Potentiell nytta

I stöd av arbetsdokumentet lägger kommissionen fram en ny uppskattning av den potentiella nyttan (utöver bättre livskvalitet) genom ekonomisk tillväxt som kunde skapa nya jobb och finansiera välfärdssamhället (s. 3):

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

Att röja alla hinder och utnyttja Europas potential fullt ut skulle alltså ha en stor betydelse för oss unionsmedborgare.

Tre pelare

På sidorna 3-4 i meddelandet anger kommissionen dispositionen, nämligen en indelning i tre pelare:

  • Förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag – Detta kräver att de stora skillnaderna mellan nätvärlden och den fysiska världen försvinner snabbt, så att hinder för gränsöverskridande nätverksamhet undanröjs.

  • Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra – Detta kräver säker och pålitlig infrastruktur och innehållstjänster med hög hastighet, i kombination med rätt regelverk för innovation, investeringar, rättvis konkurrens och lika spelregler.

  • Maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi – Detta kräver investeringar i IKT-infrastruktur och IKT-teknik, exempelvis molntjänster och stordata, i forskning och innovation för att stimulera industrins konkurrenskraft och i bättre offentliga tjänster, delaktighet och kompetens.


Åtgärder

Meddelandet diskuterar de olika beståndsdelarna kring de tre pelarna för att sedan koka samman de planerade åtgärderna i en koncentrerad färdplan för att fullborda den digitala inre marknaden; här de sexton konkreta åtgärderna (s. 20):


Bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag i hela EU

Lagstiftningsförslag för gränsöverskridande enkel och effektiv avtalsrätt för konsumenter och företag (2015)

Översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete (2016)

Åtgärder på området paketbefordran (2016)

En bred översyn för att utarbeta lagstiftningsförslag om oberättigad geografisk blockering (2015)

Branschutredning om konkurrens på e-handelsområdet när det gäller näthandel med varor och tillhandahållande av tjänster på nätet (2015)

Lagstiftningsförslag för en reform av upphovsrätten (2015)

Översyn av satellit- och kabeldirektivet (2015/2016)

Lagstiftningsförslag för att minska administrativt krångel för företag som uppstår på grund av olika momssystem (2016)


Goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra

Lagstiftningsförslag för en reform av de nuvarande telekomreglerna (2016)

Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster (2016)

Omfattande analys av plattformarnas roll på marknaden inbegripet olagligt innehåll på internet (2015)

Översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2016)

Upprättande av ett avtalsbaserat offentligt-privat partnerskap om cybersäkerhet (2016)


Maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin

Initiativ om ägande och fritt flöde av uppgifter (till exempel mellan leverantörer av molntjänster) och ett europeiskt moln (2016)

Antagande av en prioriteringsplan för IKT-standarder och utökande av europeiska interoperabilitetsramen till att omfatta offentliga tjänster (2015)

Ny en handlingsplan för e-förvaltning som innehåller ett initiativ om principen ”bara en gång” och ett initiativ om sammankoppling av företagsregister (2016)


Antalet åtgärder kan kännas stort, men i verkligheten är Juncker-kommissionen rätt sträng. I enlighet med kommissionens principer för bättre lagstiftning görs en  konsekvensbedömning innan nya förslag publiceras. Existerande regler manglas genom Refit-programmet för enklare och billigare EU-lagstiftning, vilket kan föra direktiv och förordningar till ättestupan.

***

Härnäst ska vi se på hur kommissionens strategi för en digital inre marknad har tagits emot.


Ralf Grahn

onsdag 26 april 2017

EU:s strategi för en digital inre marknad

I denna bloggartikel närmar vi oss den framtida digitala inre marknaden från den strategiska inramningen: Europeiska kommissionens politiska riktlinjer och arbetsprogram. Sedan tar vi en titt på de officiella handlingarna.


Junckers politiska riktlinjer
Innan ordföranden valdes och den nya kommissionen godkändes, hade den kommande ordföranden Jean-Claude Juncker presenterat sina politiska riktlinjer, vilka finns samlade i publikationen En ny start för EU, tillsammans med annat relevant material.
Bland de tio strategiska prioriteterna fanns en sammankopplad digital inre marknad (som nummer 2), “a connected digital single market” i den engelska versionen av publikationen, A New Start for Europe.

Målsättningarna är värda att hållas i minnet:

Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.

Om vi lyckas med det kan vi garantera att alla i EU snart kommer att kunna använda sina mobiltelefoner i hela Europa utan att behöva betala roamingavgifter. Vi kan se till att konsumenterna kan få tillgång till tjänster, musik, film och sportevenemang oavsett elektronisk plattform och oavsett var de befinner sig i EU. Vi kan skapa rättvisa konkurrensvillkor där alla företag som erbjuder varor eller tjänster i EU omfattas av samma dataskydds- och konsumentregler, oavsett var deras server finns. En sammankopplad digital inre marknad skulle kunna generera upp emot 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt i EU under mandatperioden för nästa kommission. Därigenom skulle vi kunna skapa hundratusentals nya jobb, i synnerhet för unga, och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.   

För att uppnå detta kommer jag under de första sex månaderna av min mandatperiod att vidta målmedvetna åtgärder för att skapa en sammankopplad digital inre marknad, bl.a. genom att snabbt slutföra förhandlingarna om gemensamma EU- regler för uppgiftsskydd, genom att satsa mer på den pågående reformen av EU:s telekomregler, genom att modernisera upphovsrättsreglerna mot bakgrund av den digitala revolutionen och de ändrade konsumentbeteendena och genom att modernisera och förenkla konsumentreglerna för e-handel. Detta bör gå hand i hand med insatser för att främja digital kompetens och digitalt lärande i samhället och göra det lättare att starta innovativa nya företag. En ökad användning av digital teknik och internettjänster bör bli ett övergripande politiskt mål inom alla sektorer, såväl offentliga som privata.


Kommissionens arbetsprogram
Eftersom kommissionen tillträdde den 1 november 2014, var 2015 det första egentliga verksamhetsåret. Det var därför Kommissionens arbetsprogram 2015 - En ny start COM(2014) 910 final som tog det följande steget (s. 6), genom att konkretisera:

Kommissionen håller på att utarbeta en strategi om de viktigaste hindren för en säker, förtroendeingivande och dynamisk digital inre marknad. Strategin ska ha sex delar: bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik.
Även i bilagan med nya initiativ COM(2014) 910 final ANNEX 1 nämndes den digitala inre marknaden:

En sammankopplad digital inre marknad  

4. Paketet för en digital inre marknad

Målet är att konsumenterna ska ha gränsöverskridande tillgång till digitala tjänster, att företagen ska få lika villkor och att det ska skapas förutsättningar för en livskraftig digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Här ingår även lagstiftning om bl.a. en moderniserad upphovsrätt.


Strategin för en digital inre marknad

I maj publicerade kommissionen två officiella handlingar; för det första meddelandet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

För det andra handlade om det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, det vill säga analys och evidens för de skissade åtgärderna (publicerat endast på engelska):
A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)

Meddelandet inleddes genom det citat vi redan såg i kommissionens politiska riktlinjer.

På sidan 3 och med stöd i arbetsdokumentet gav kommissionen i meddelandet en ny uppskattning av den potentiella nyttan av att rasera alla hinder och utnyttja alla möjligheter:

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

***

Härnäst ska vi ta oss en titt på innehållet i EU-kommissionens strategi för en digital inre marknad.


Ralf Grahn