Jag inleder om den europeiska aktionsdagen mot ACTA från Helsingfors, där filmregissören Timo Vuorensola talade (på finska).
Flickus flackus flum talar om en lyckad demonstration i Göteborg, med mellan 1500 och 2000 delatagare. Talet resonerar om demokratins väsen, EU-kommissionens ställning och beredningen av offentliga beslut i vår onlinetid. Jag noterar att Jacob Hallén efterlyser det slags personval (från partilistor) vi till all lycka har i Finland.
Privat brottsutredning, ökad övervakning, oproportionerligt hårda sanktioner och ett förlegat synsätt på de immateriella monopolrättigheterna får sig också en släng av sleven.
Några plock bland de fler än 150 planerade demonstrationerna i Europa under lördagen.
It-nyhetstjänsten Heise Online rapporterar om demonstationerna med tyngdpunkt på Tyskland. Netzpolitik erbjuder en kort sammanfattning och en video från Berlin.
Även utanför nätaktivisternas krets noterades de tyska manifestationerna synligt av Handelsblatt.
Futurezone rapporterar om tusental demonstranter i Wien och i andra städer i Österrike.
Stopp-ACTA erbjuder en sida med överblick med bilder från hela Europa, även om många av demonstrationerna ännu saknas.
Mer information rullar in på Twitter under #ACTA tills förslaget fått sin officiella jordfästning. Somliga är sura över att gammelmedierna förtiger folkrörelsen eller förvränger rapporteringen.
Online kallar @Avaaz folk att underteckna uppropet till Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) att förkasta handelsavtalet mot varumärkesförfalskning (och mycket annat) ACTA. Avtalet skickas nu till Europeiska unionens domstol för utlåtande, men den politiska kampen fortsätter. Nyss hade redan 2.438.530 medborgare undertecknat onlinepetitionen.
Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik
P.S. Cision Finland rankade nyss de bästa politiska bloggarna i Finland. Till min överraskning placerade sig min engelska blogg Grahnlaw som fjärde mellan ett antal rikskändisar. Mina finska inlägg hittar du på Eurooppaoikeus, senast om ACTA i Europaparlamentet.
Visar inlägg med etikett frihet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett frihet. Visa alla inlägg
söndag 26 februari 2012
onsdag 8 februari 2012
ACTA för osäkra medborgare – Demonstrationerna behövs
Vad är detta ståhej med ACTA? Inte påverkas väl vi av ett handelsavtal mellan regeringar? Om en gång lagstiftningen i EU-länderna inte behöver ändras (eller bara lite), vad spelar det för roll för oss medborgare på Internet?
Rimliga frågor. Här en del svar.
Efter protestvågen i Centraleuropa talar BBC om ett hundratal nya demonstrationer i Europa denna vecka mot avtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mer) ACTA. Kartan och uppgifter om demonstrationerna hos stoppacta-protest.info berättar att lördagen (den 11 februari 2012) blir den stora europeiska aktionsdagen mot ACTA.
Avaaz upprop online för att Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) ska förkasta ACTA har redan undertecknats av 1,837 miljoner medborgare.
Aktionerna utgör den största protesten någonsin mot EU-kommissionens, rådets och EU-regeringarnas gemensamma politik i en konkret fråga.
Handlar det faktiskt enbart om felinformerade virrhjärnor eller mytomaner?
Det är åtminstone vad EU:s handelskommissionär Karel De Gucht antyder, när han i raka ord uppmanar medlemmarna i Europaparlamentet och dess utskott för internationell handel (INTA) att strunta i opinionsyttringarna från civilsamhället.
Medier
Inte att undra på att många medborgare känner sig osäkra i korselden. Här är två introduktioner från någorlunda utomstående betraktare, båda inläggen på engelska.
David Jolly rapporterar från Paris för New York Times: A New Question of Internet Freedom. Eftersom artikeln skrevs för amerikanska läsare så fungerar den som en utmärkt inkörsport också för andra som inte ännu har bekantat sig med ACTA-problematiken. För den som vill tränga djupare finns ett antal nyttiga länkar.
Alexander Furnas skriver mer ingående i The Atlantic: Why an International Trade Agreement Could Be as Bad as SOPA. I sin analys säger Furnas klart ifrån när han ser överdrivna farhågor, men ACTA är mer än ett rent handelsavtal och det är en fara för friheten på Internet:
Det spärrhjul (ratchet) Furnas talar om kan beskrivas som kommissionens agenda när det gäller upphovsrätten och immateriella rättigheter i allmänhet. ACTA skulle befästa landvinningar som går i fel riktning. Jag tecknade en kort bakgrundsskiss på min engelska blogg Grahnlaw och nämnde där även ett färskt bidrag från nätverket La Quadrature du Net: The EU Commission's Repressive Plans Beyond ACTA.
Demonstrationerna behövs
Än vägrar EU-kommissionen, flertalet i Europaparlamentet och de flesta regeringarna i EU-länderna inse att ACTA är en del av en färdplan som hotar medborgarnas friheter på nätet och saknar den acceptans som är väsentlig i demokratiska samhällen.
Så länge makthavarna slår dövörat till, måste medborgarna mobilisera sig till försvar. Uppropet behöver underskrifter och demonstrationerna deltagare som sätter stopp för framfarten.
Paradoxalt nog har ingenting förenat européer så mycket som motståndet mot EU:s upphovsrättsfundamentalism.
Ralf Grahn
P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?
Rimliga frågor. Här en del svar.
Efter protestvågen i Centraleuropa talar BBC om ett hundratal nya demonstrationer i Europa denna vecka mot avtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mer) ACTA. Kartan och uppgifter om demonstrationerna hos stoppacta-protest.info berättar att lördagen (den 11 februari 2012) blir den stora europeiska aktionsdagen mot ACTA.
Avaaz upprop online för att Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) ska förkasta ACTA har redan undertecknats av 1,837 miljoner medborgare.
Aktionerna utgör den största protesten någonsin mot EU-kommissionens, rådets och EU-regeringarnas gemensamma politik i en konkret fråga.
Handlar det faktiskt enbart om felinformerade virrhjärnor eller mytomaner?
Det är åtminstone vad EU:s handelskommissionär Karel De Gucht antyder, när han i raka ord uppmanar medlemmarna i Europaparlamentet och dess utskott för internationell handel (INTA) att strunta i opinionsyttringarna från civilsamhället.
Medier
Inte att undra på att många medborgare känner sig osäkra i korselden. Här är två introduktioner från någorlunda utomstående betraktare, båda inläggen på engelska.
David Jolly rapporterar från Paris för New York Times: A New Question of Internet Freedom. Eftersom artikeln skrevs för amerikanska läsare så fungerar den som en utmärkt inkörsport också för andra som inte ännu har bekantat sig med ACTA-problematiken. För den som vill tränga djupare finns ett antal nyttiga länkar.
Alexander Furnas skriver mer ingående i The Atlantic: Why an International Trade Agreement Could Be as Bad as SOPA. I sin analys säger Furnas klart ifrån när han ser överdrivna farhågor, men ACTA är mer än ett rent handelsavtal och det är en fara för friheten på Internet:
Intellectual property law has, thus, become an Internet freedom issue, and as liberal governments implement increasingly draconian filtering measures for intellectual property (IP) enforcement they legitimate the use of similar measures for other purposes by illiberal governments. Evaluated in context and with these potential ramifications in mind, ACTA -- and certainly the ratchet process that ACTA demonstrates -- may be every bit as dangerous as Darell Issa warns.
Det spärrhjul (ratchet) Furnas talar om kan beskrivas som kommissionens agenda när det gäller upphovsrätten och immateriella rättigheter i allmänhet. ACTA skulle befästa landvinningar som går i fel riktning. Jag tecknade en kort bakgrundsskiss på min engelska blogg Grahnlaw och nämnde där även ett färskt bidrag från nätverket La Quadrature du Net: The EU Commission's Repressive Plans Beyond ACTA.
Demonstrationerna behövs
Än vägrar EU-kommissionen, flertalet i Europaparlamentet och de flesta regeringarna i EU-länderna inse att ACTA är en del av en färdplan som hotar medborgarnas friheter på nätet och saknar den acceptans som är väsentlig i demokratiska samhällen.
Så länge makthavarna slår dövörat till, måste medborgarna mobilisera sig till försvar. Uppropet behöver underskrifter och demonstrationerna deltagare som sätter stopp för framfarten.
Paradoxalt nog har ingenting förenat européer så mycket som motståndet mot EU:s upphovsrättsfundamentalism.
Ralf Grahn
P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?
lördag 27 november 2010
Frihet, säkerhet och rättvisa i EU-kommissionens arbetsprogram för 2011
Kommissionens meddelande med arbetsprogrammet för år 2011 åtföljdes av en andra volym med bilagor:
Kommissionens arbetsprogram för 2011 VOL. II BILAGOR; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 623 slutlig
I bilaga I, under 'Att driva meborgarnas agenda: frihet, säkerhet och rättvisa' hittar vi de initiativ kommissionen tänker ta under 2011 (sid.6-7):
Den som är intresserad av ett förslag hittar kompletterande uppgifter i bilagan: lagstiftningsinitiativ eller icke, en kort beskrivning och den planerade tidpunkten.
Eftersom inga strategiska förslag väntas före det andra kvartalet 2011, styr vi kosan mot det medborgarskapspaket kommissionen publicerade för en månad sedan.
Ralf Grahn
P.S. There are still relatively few Eurobloggers from the new EU member states. Vihar Georgiev is one of the positive exceptions. He writes the active European Union Law blog which keenly follows legal actualities in the EU. Georgiev's activity is all the more impressive, since he manages to mirror his frequently updated blog with a version in Bulgarian.
Kommissionens arbetsprogram för 2011 VOL. II BILAGOR; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 623 slutlig
I bilaga I, under 'Att driva meborgarnas agenda: frihet, säkerhet och rättvisa' hittar vi de initiativ kommissionen tänker ta under 2011 (sid.6-7):
Rättsakt om europeisk avtalsrätt
Förordning om effektivare verkställighet av domstolsavgöranden i Europeiska unionen: indrivningar av skulder utomlands.
Initiativ för en förnuftig gränsförvaltning:
- Lagstiftningsförslag om att inrätta ett system för in- och utresa (Entry Exit System, EES)
- Lagstiftningsförslag om att inrätta ett program för registrerade resenärer (Registered Traveller Programme, RTP)
- Lagstiftningsförslag om ändring av kodexen om Schengengränserna
- Meddelande om möjligheten att införa ett elektroniskt system för resetillstånd (EU–ESTA)
Initiativ till skydd för den öppna och lagliga ekonomin:
– Meddelande om en övergripande strategi mot korruption
– Förslag om en ny rättslig ram för förverkande och återvinning av tillgångar som härrör från brott
– Meddelande om en strategi för bekämpning av bedrägerier
Ny övergripande rättslig ram för skydd av personuppgifter i EU (överförd från 2010)
Förslag till ny lagstiftning inom området för civilskydd
Den som är intresserad av ett förslag hittar kompletterande uppgifter i bilagan: lagstiftningsinitiativ eller icke, en kort beskrivning och den planerade tidpunkten.
Eftersom inga strategiska förslag väntas före det andra kvartalet 2011, styr vi kosan mot det medborgarskapspaket kommissionen publicerade för en månad sedan.
Ralf Grahn
P.S. There are still relatively few Eurobloggers from the new EU member states. Vihar Georgiev is one of the positive exceptions. He writes the active European Union Law blog which keenly follows legal actualities in the EU. Georgiev's activity is all the more impressive, since he manages to mirror his frequently updated blog with a version in Bulgarian.
EU-kommissionens positiva grundinställning till rörliga EU-medborgare
I sitt arbetsprogram för år 2011 erbjuder EU-kommissionen en översikt av de huvudsakliga förslagen och åtgärderna:
Kommissionens arbetsprogram för 2011 VOL. I; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 623 slutlig
Arbetsprogrammet (på engelska Commission Work Programme, CWP 2011) bygger på följande prioriteringar (sid. 3):
I princip siktar all verksamhet till att främja unionens allmänna intresse (unionsmedborgarnas), men här ska vi se på det avsnitt som direkt tar upp EU-medborgarna och området med frihet, säkerhet och rättvisa (rättsliga och inrikes frågor, RIF; sid. 7-8):
För rörliga unionsmedborgare låter EU-kommissionens arbetsprogram positivt, men de konkreta åtgärderna avgör. Vi får lov att se lite närmare på vad kommissionen planerar och delvis redan har publicerat.
Följande steg blir Volym II av arbetsprogrammet, där bilagorna anger de nya huvudinitiativ som kommissionen har för avsikt att genomföra under 2011, de initiativ som den kommer att arbeta med under 2011 och de kommande åren samt förenklingsförslag och tillbakadraganden.
Ralf Grahn
P.S. European Tribune erbjuder en daglig genomgång av aktualiteter i medier om Europa, ekonomi och finansiering, världen och våra naturresurser. Alla kan följa med urvalet och diskussionen mellan medlemmarna.
Kommissionens arbetsprogram för 2011 VOL. I; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 623 slutlig
Arbetsprogrammet (på engelska Commission Work Programme, CWP 2011) bygger på följande prioriteringar (sid. 3):
– reda ut den ekonomiska krisen och ge återhämtningen styrfart,
– återskapa tillväxt och sysselsättning genom att skynda på reformagendan Europa 2020,
– bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet,
– inleda förhandlingar om en modern EU-budget,
– öka EU:s inflytande på den globala arenan.
I princip siktar all verksamhet till att främja unionens allmänna intresse (unionsmedborgarnas), men här ska vi se på det avsnitt som direkt tar upp EU-medborgarna och området med frihet, säkerhet och rättvisa (rättsliga och inrikes frågor, RIF; sid. 7-8):
3. ATT DRIVA MEDBORGARNAS AGENDA: FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA
EU-medborgarskapet bör vara en påtaglig verklighet för allmänheten i unionen. Medborgarnas rättigheter är fast förankrade i EU-lagstiftningen. Det kvarstår dock luckor mellan reglerna i fördraget och den verklighet allmänheten möter i det dagliga livet, t.ex. i egenskap av privatpersoner, konsumenter, studerande eller politiska aktörer.
Den rapport om EU-medborgarskapet [KOM(2010) 603, 27.10.2010] som kommissionen nyligen antog tar upp en rad områden där det skulle behövas åtgärder för att de individuella rättigheter som beviljas på EU-nivå ska få en praktisk innebörd. Dessa ansträngningar går hand i hand med de åtgärder som vidtagits för att genomföra handlingsplanen för Stockholmsprogrammet (2010–2014) i syfte att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa [KOM(2010) 171, 20.4.2010]. I detta arbete utnyttjas till fullo den stärkta rättsliga grund som fördraget utgör.
Som en del av arbetet under 2011 med att stärka medborgarnas rättigheter kommer kommissionen att föreslå en rättsakt om europeisk avtalsrätt.
På det straffrättsliga området kommer kommissionen att lägga fram ett direktiv om brottsoffers rättigheter för att se till att medborgare i alla medlemsstater har tillräckligt bra tillgång till juridiskt bistånd, rättslig prövning och rättsligt skydd. För att bättra på det ömsesidiga förtroendet mellan allmänheten och rättsliga myndigheter kommer kommissionen att fortsätta att lägga fram lagförslag om minimistandarder för straffrättsliga förfarandena, särskilt i fråga om juridiskt bistånd och rättshjälp.
Dessutom kommer kommissionen att lägga fram lagförslag rörande ett program för registrerade resenärer och ett system för in- och utresa för tredjelandsmedborgare. Syftet är att hålla EU öppet för världen men samtidigt motverka olaglig invandring och förhindra organiserad brottslighet. I ett öppet Europa måste vi också kunna förhindra att brottslingar utnyttjar vårt ekonomiska system. Till de åtgärder som kommer att föreslås nästa år hör en regelram för förverkande och återvinning av olagliga tillgångar och ett meddelande om övergripande strategier mot korruption och bedrägeri.
Dessutom planeras en översyn av civilskyddslagstiftningen i syfte att höja EU:s kapacitet när det gäller katastrofinsatser, beredskap och katastrofförebyggande. Kommissionen kommer också att tillsammans med den höga representanten fortsätta arbetet med ett förslag rörande genomförandet av artikel 222 i fördraget.
För rörliga unionsmedborgare låter EU-kommissionens arbetsprogram positivt, men de konkreta åtgärderna avgör. Vi får lov att se lite närmare på vad kommissionen planerar och delvis redan har publicerat.
Följande steg blir Volym II av arbetsprogrammet, där bilagorna anger de nya huvudinitiativ som kommissionen har för avsikt att genomföra under 2011, de initiativ som den kommer att arbeta med under 2011 och de kommande åren samt förenklingsförslag och tillbakadraganden.
Ralf Grahn
P.S. European Tribune erbjuder en daglig genomgång av aktualiteter i medier om Europa, ekonomi och finansiering, världen och våra naturresurser. Alla kan följa med urvalet och diskussionen mellan medlemmarna.
Europaparlamentet vill främja en europeisk rättskultur
Inför Europaparlamentets session tecknade jag bakgrunden till resolutionsförslaget, nämligen Stockholmsprogrammet, den föreslagna handlingsplanen och parlamentets tidigare uttalande om området med frihet, säkerhet och rättvisa (på engelska): EU Stockholm Programme Action Plan: European judicial culture needed? (21 november 2010).
Här följer en kort uppdatering.
Den 23 november antog Europaparlamentet utan större dramatik den föreslagna resolutionen om vissa aspekter av handlingsplanen för Stockholmsprogrammet:
Europaparlamentets resolution av den 23 november 2010 om civilrättsliga, handelsrättsliga, familjerättsliga och internationella privaträttsliga aspekter av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet P7_TA-PROV(2010)0426 (procedur 2010/2080(INI) )
Det är värt att notera hur starkt Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja alla till buds stående medel för att främja en europeisk rättskultur, särskilt genom juridisk utbildning och fortbildning.
Ralf Grahn
P.S. Den franska gruppbloggen Europe 27etc är aktiv, intressant och läsvärd – även på Twitter @27etc.
Här följer en kort uppdatering.
Den 23 november antog Europaparlamentet utan större dramatik den föreslagna resolutionen om vissa aspekter av handlingsplanen för Stockholmsprogrammet:
Europaparlamentets resolution av den 23 november 2010 om civilrättsliga, handelsrättsliga, familjerättsliga och internationella privaträttsliga aspekter av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet P7_TA-PROV(2010)0426 (procedur 2010/2080(INI) )
Det är värt att notera hur starkt Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja alla till buds stående medel för att främja en europeisk rättskultur, särskilt genom juridisk utbildning och fortbildning.
Ralf Grahn
P.S. Den franska gruppbloggen Europe 27etc är aktiv, intressant och läsvärd – även på Twitter @27etc.
fredag 19 november 2010
Europaparlamentet: Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa
Utöver de fri- och rättigheter som anges som Europeiska unionens grundläggande värden och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, lovar EU-fördragen medborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras.
Europeiska rådet fastställde visserligen de strategiska riktlinjerna för åren 2010-2014, men kommissionens förslag till handlingsplan fick ett surt mottagande av rådet (rättsliga och inrikes frågor, RIF).
RIF-rådets slutsatser osade faktiskt anklagelser om kätteri. Utöver de ospecificerade beskyllningarna har vi även det problemet att spåren av kommissionens meddelande KOM(2010) 171 på uppföljningsregistret PreLex förlorades efter den 3 juni 2010.
Mer detaljerat beskrev jag situationen i två blogginlägg på engelska den 18 november 2010: EU Stockholm Programme: Moving forward by going back? och Inquisition v. Giordano Bruno in EU area of freedom, security and justice (AFSJ)?
På väg mot Stockholmsprogrammet
I juni hade kommissionen lagt fram fram ett meddelande med tanke på det kommande ramprogrammet:
Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst; Bryssel den 10.6.2009 KOM(2009) 262 slutlig
I början av juli 2009 övertog Sverige ordförandeskapet i rådet. Såsom för Tammerforsprogrammet och Haagprogrammet tidigare var tanken att det nya femårsprogrammet skulle antas av Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna). Tyngdpunkten i förhandlingarna låg mellan medlemsstaterna och det var det svenska ordförandeskapet som ledde processen.
Europaparlamentet
Eftersom frågorna är viktiga för rörliga EU-medborgare känns det motiverat att belysa planerna från en annan synvinkel, utanför axeln kommissionen-rådet. Därför går vi till Europaparlamentet, trots att parlamentet närmast kunde uttrycka åsikter och hoppas att de skulle beaktas.
Tisdagen den 24 november 2009, under det svenska ordförandeskapet i rådet och ungefär en vecka innan Lissabonfördraget trädde i kraft, debatterade Europaparlamentet det fleråriga programmet 2010-2014 om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (Stockholmsprogrammet).
Inför debatten tillämpade Europaparlamentet för första gången ett förfarande där tre utskott samarbetade för att ta fram ett gemensamt förslag till resolution. De tre rapportörerna var Luigi Berlinguer (utskottet för rättsliga frågor), Juan Fernando López Aguilar (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) och Carlo Casini (utskottet för konstitutionella frågor). De presenterade:
Förslag till resolution till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet; 18.11.2009 B7-0155/2009
I plenardebatten sade Beatrice Ask, för rådet, att Europaparlamentets inställning till det framtida samarbetet är betydelsefullt, inte minst mot bakgrund av den förstärkta roll som parlamentet får genom Lissabonfördraget. Medan Ask lyfte fram vissa allmänna principer kompletterade Tobias Billström med synpunkter på asyl- och migrationsfrågorna. Jacques Barrot kommenterade hövligt Europaparlamentets utkast till resolution innan turen gick över till de politiska grupperna och sedan till enskilda Europaparlamentariker.
Följande dag, onsdagen den 25 november 2009, röstade Europaparlamentet om resolutionsförslaget, vilket utmynnade i ett ställningstagande alldeles i slutfasen av de mellanstatliga förhandlingarna om det som skulle bli Stockholmsprogrammet:
Europaparlamentets resolution av den 25 november 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet; P7_TA(2009)0090
Ralf Grahn
P.S. I Erkan's Field Diary bloggar och presenterar Erkan Saka länkar till andra bloggar på de mest skilda områden, från turkisk kultur, politik och sport, via internationella och europeiska frågor till informationssamhället och vetenskap. Otroligt aktivt och intressant.
Europeiska rådet fastställde visserligen de strategiska riktlinjerna för åren 2010-2014, men kommissionens förslag till handlingsplan fick ett surt mottagande av rådet (rättsliga och inrikes frågor, RIF).
RIF-rådets slutsatser osade faktiskt anklagelser om kätteri. Utöver de ospecificerade beskyllningarna har vi även det problemet att spåren av kommissionens meddelande KOM(2010) 171 på uppföljningsregistret PreLex förlorades efter den 3 juni 2010.
Mer detaljerat beskrev jag situationen i två blogginlägg på engelska den 18 november 2010: EU Stockholm Programme: Moving forward by going back? och Inquisition v. Giordano Bruno in EU area of freedom, security and justice (AFSJ)?
På väg mot Stockholmsprogrammet
I juni hade kommissionen lagt fram fram ett meddelande med tanke på det kommande ramprogrammet:
Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst; Bryssel den 10.6.2009 KOM(2009) 262 slutlig
I början av juli 2009 övertog Sverige ordförandeskapet i rådet. Såsom för Tammerforsprogrammet och Haagprogrammet tidigare var tanken att det nya femårsprogrammet skulle antas av Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna). Tyngdpunkten i förhandlingarna låg mellan medlemsstaterna och det var det svenska ordförandeskapet som ledde processen.
Europaparlamentet
Eftersom frågorna är viktiga för rörliga EU-medborgare känns det motiverat att belysa planerna från en annan synvinkel, utanför axeln kommissionen-rådet. Därför går vi till Europaparlamentet, trots att parlamentet närmast kunde uttrycka åsikter och hoppas att de skulle beaktas.
Tisdagen den 24 november 2009, under det svenska ordförandeskapet i rådet och ungefär en vecka innan Lissabonfördraget trädde i kraft, debatterade Europaparlamentet det fleråriga programmet 2010-2014 om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (Stockholmsprogrammet).
Inför debatten tillämpade Europaparlamentet för första gången ett förfarande där tre utskott samarbetade för att ta fram ett gemensamt förslag till resolution. De tre rapportörerna var Luigi Berlinguer (utskottet för rättsliga frågor), Juan Fernando López Aguilar (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) och Carlo Casini (utskottet för konstitutionella frågor). De presenterade:
Förslag till resolution till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet; 18.11.2009 B7-0155/2009
I plenardebatten sade Beatrice Ask, för rådet, att Europaparlamentets inställning till det framtida samarbetet är betydelsefullt, inte minst mot bakgrund av den förstärkta roll som parlamentet får genom Lissabonfördraget. Medan Ask lyfte fram vissa allmänna principer kompletterade Tobias Billström med synpunkter på asyl- och migrationsfrågorna. Jacques Barrot kommenterade hövligt Europaparlamentets utkast till resolution innan turen gick över till de politiska grupperna och sedan till enskilda Europaparlamentariker.
Följande dag, onsdagen den 25 november 2009, röstade Europaparlamentet om resolutionsförslaget, vilket utmynnade i ett ställningstagande alldeles i slutfasen av de mellanstatliga förhandlingarna om det som skulle bli Stockholmsprogrammet:
Europaparlamentets resolution av den 25 november 2009 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst – Stockholmsprogrammet; P7_TA(2009)0090
Ralf Grahn
P.S. I Erkan's Field Diary bloggar och presenterar Erkan Saka länkar till andra bloggar på de mest skilda områden, från turkisk kultur, politik och sport, via internationella och europeiska frågor till informationssamhället och vetenskap. Otroligt aktivt och intressant.
fredag 30 april 2010
Nu på svenska: Handlingsplanen för EU:s Stockholmsprogram
Den svenska versionen av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet har nu publicerats på Europeiska unionens juridiska portal Eur-Lex, tillsammans med tjugo andra språkversioner. Förslaget till handlingsplan konkretiserar EU:s åtgärder 2010─2014 för att åstadkomma ett område med frihet, säkerhet och rättvisa:
Bryssel den 20.4.2010
KOM(2010) 171 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna
Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet
Kommissionens förslag har presenterats för medlemsländernas justitie- och inrikesministrar (rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF-rådet). Avsikten är att slå fast handlingsplanen i juni 2010, innan Spaniens ordförandeskap tar slut.
De första nio sidorna består av kommissionens högstämda förklaringar om de ideal som ligger till grund för handlingsplanen.
Sidorna 10 till 70 upptar i tabellform planerade åtgärder jämte tidtabeller.
De rättsliga och inrikes frågorna sägs svara för 40 procent av EU-lagstiftningen, och praktiskt taget varje åtgärd i handlingsplanen skulle kräva en ingående offentlig diskussion innan lagar och aktioner slås fast.
Jag har något mer ingående presenterat frågor om EU:s framväxande område med frihet, säkerhet och rättvisa på Grahnlaw (in English), men det är enbart ytskrap jämfört med behovet av detaljerad utomstående granskning.
Ralf Grahn
Bryssel den 20.4.2010
KOM(2010) 171 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna
Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet
Kommissionens förslag har presenterats för medlemsländernas justitie- och inrikesministrar (rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF-rådet). Avsikten är att slå fast handlingsplanen i juni 2010, innan Spaniens ordförandeskap tar slut.
De första nio sidorna består av kommissionens högstämda förklaringar om de ideal som ligger till grund för handlingsplanen.
Sidorna 10 till 70 upptar i tabellform planerade åtgärder jämte tidtabeller.
De rättsliga och inrikes frågorna sägs svara för 40 procent av EU-lagstiftningen, och praktiskt taget varje åtgärd i handlingsplanen skulle kräva en ingående offentlig diskussion innan lagar och aktioner slås fast.
Jag har något mer ingående presenterat frågor om EU:s framväxande område med frihet, säkerhet och rättvisa på Grahnlaw (in English), men det är enbart ytskrap jämfört med behovet av detaljerad utomstående granskning.
Ralf Grahn
onsdag 21 april 2010
EU:s handlingsplan för Stockholmsprogrammet publicerad?
I går, den 20 april 2010 publicerade Europeiska kommissionen ett pressmeddelande om förslaget till handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet för området med frihet, säkerhet och rättvisa under åren 2010-2014:
Kommissionen agerar för att förbättra skyddet av personuppgifter, säkra tilltalades rättigheter och stärka samarbetet om invandring och asyl (IP/10/447).
Pressmeddelandet finns tillgängligt i 21 språkversioner.
Samma dag offentliggjorde kommissionen kompletterande uppgifter i pressmeddelandet (tillgängligt enbart på engelska):
European Commission plan to deliver justice, freedom and security to citizens (2010 – 2014) (MEMO/10/139; 20 April 2010)
Stockholmsprogrammet
Något förbryllande länkar kommissionens pressmeddelanden Stockholmsprogrammet till det svenska orförandeskapets webbsidor.
Background note: Justice and Home Affairs Council 23 April 2010 (daterad 20 april 2010) hänvisar dock under punkten Action plan implementing the Stockholm Programme (sida 6) till ett annat dokument, rubricerat som Stockholmsprogrammet:
The Stockholm Programme - An open and secure Europe serving and protecting citizens (5371/10; daterat den 3 mars 2010; 136 sidor).
Om detta är en ny version av Stockholmsprogrammet, har övergången till ett nytt dokument inte angetts. Rubriken och inledningen anger inte heller klart att det skulle handla om förslaget till handlingsplan. Det innehåller inte ens en klar hänvisning till själva Stockholmsprogrammet.
På grund av bristfälliga hänvisningar är det oklart vad rådets handling 5371/10är.
Inför rådsmötet erbjuder bakgrundspapperet följande beskrivning av läget:
Handlingsplanen för Stockholmsprogrammet(?)
Kommissionen har inte publicerat sitt förslag till handlingsprogram, men Statewatch erbjuder ett utkast till kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:
Delivering an area of freedom, security and justice for Europe's citizens - Action Plan Implementing the Stockholm Programme COM(2010) 171 [anteckning om datum och version saknas]
Intressant nog hänvisar detta utkast på sedvanligt sätt för Stockholmsprogrammets del till rådets dokument 17024/09, antaget av Europeiska rådet den 10-11 december 2010.
Enligt registret över kommissionens handlingar finns det fyra opublicerade versioner av COM(2010) 171, den färskaste från den 19 april 2010.
På basen av existerande information har professor Steve Peers gjort upp en sammanställning av de EU-lagförslag som kan förväntas under handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:
Statewatch Briefing European Commission: Action Plan on the Stockholm Programme Comments by Professor Steve Peers (April 2010; 5 pages)
Förbättringar
Kommissionen och rådet hänvisar stup i ett till hur viktiga de rättsliga och inrikes frågorna är för EU-medborgarna. Genom tidigare publicering (av utkast) och korrekta hänvisningar kunde de förbättra medborgarnas möjligheter att följa med frågorna och delta i diskussionen.
Ralf Grahn
Kommissionen agerar för att förbättra skyddet av personuppgifter, säkra tilltalades rättigheter och stärka samarbetet om invandring och asyl (IP/10/447).
Pressmeddelandet finns tillgängligt i 21 språkversioner.
Samma dag offentliggjorde kommissionen kompletterande uppgifter i pressmeddelandet (tillgängligt enbart på engelska):
European Commission plan to deliver justice, freedom and security to citizens (2010 – 2014) (MEMO/10/139; 20 April 2010)
Stockholmsprogrammet
Något förbryllande länkar kommissionens pressmeddelanden Stockholmsprogrammet till det svenska orförandeskapets webbsidor.
Background note: Justice and Home Affairs Council 23 April 2010 (daterad 20 april 2010) hänvisar dock under punkten Action plan implementing the Stockholm Programme (sida 6) till ett annat dokument, rubricerat som Stockholmsprogrammet:
The Stockholm Programme - An open and secure Europe serving and protecting citizens (5371/10; daterat den 3 mars 2010; 136 sidor).
Om detta är en ny version av Stockholmsprogrammet, har övergången till ett nytt dokument inte angetts. Rubriken och inledningen anger inte heller klart att det skulle handla om förslaget till handlingsplan. Det innehåller inte ens en klar hänvisning till själva Stockholmsprogrammet.
På grund av bristfälliga hänvisningar är det oklart vad rådets handling 5371/10är.
Inför rådsmötet erbjuder bakgrundspapperet följande beskrivning av läget:
Action plan implementing the Stockholm Programme
The Council will hear a presentation by the Commission on its recommendations for an action plan implementing the Stockholm Programme (5731/10).
The Stockholm Programme is the multi-annual strategic work programme in the area of freedom, security and justice. It was adopted by the Council on 30 November 2009 and endorsed by the European Council on 10-11 December 2009. It sets out the priorities for EU action in the area for the next five years (2010-14). It puts the citizen at the heart of EU action and deals, among other things, with questions of citizenship, justice and security as well as asylum, migration and the external dimension of justice and home affairs.
It is ten years since the EU set itself the target of creating an area of freedom, justice and security. The Stockholm Programme will built on the progress made during the implementation of the Tampere Programme (2000-2004) and the Hague Programme (2005-2010).
Handlingsplanen för Stockholmsprogrammet(?)
Kommissionen har inte publicerat sitt förslag till handlingsprogram, men Statewatch erbjuder ett utkast till kommissionens meddelande om handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:
Delivering an area of freedom, security and justice for Europe's citizens - Action Plan Implementing the Stockholm Programme COM(2010) 171 [anteckning om datum och version saknas]
Intressant nog hänvisar detta utkast på sedvanligt sätt för Stockholmsprogrammets del till rådets dokument 17024/09, antaget av Europeiska rådet den 10-11 december 2010.
Enligt registret över kommissionens handlingar finns det fyra opublicerade versioner av COM(2010) 171, den färskaste från den 19 april 2010.
På basen av existerande information har professor Steve Peers gjort upp en sammanställning av de EU-lagförslag som kan förväntas under handlingsprogrammet för att genomföra Stockholmsprogrammet:
Statewatch Briefing European Commission: Action Plan on the Stockholm Programme Comments by Professor Steve Peers (April 2010; 5 pages)
Förbättringar
Kommissionen och rådet hänvisar stup i ett till hur viktiga de rättsliga och inrikes frågorna är för EU-medborgarna. Genom tidigare publicering (av utkast) och korrekta hänvisningar kunde de förbättra medborgarnas möjligheter att följa med frågorna och delta i diskussionen.
Ralf Grahn
onsdag 19 december 2007
Lissabonfördraget: EU:s värden
I det nuvarande fördraget om Europeiska unionen anges EU:s värden i artikel 6.1: Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. (Källa: den senaste konsoliderade versionen av fördragen, publicerad den 29 december 2006 i Europeiska unionens officiella tidning, C 321 E/12).
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)