Digital inre marknad i EU: Högre och snabbare

Europa har ett skriande behov av ekonomisk tillväxt. Den inre marknaden och särskilt den digitala inre marknaden erbjuder möjligheter.


Digital agenda

En av nyckelmålsättningarna i En digital agenda för Europa är en digital inre marknad som rentav ska bli pulserande.


Digital inre marknad

Tankesmedjan EPC har nyss publicerat en bedömning där den påminner om tidigare utredningar rörande nyttan av en digital inre marknad. Samtidigt sätter EPC in den digitala inre marknaden i färskaste möjliga sammanhang, såsom Europeiska rådets slutledningar från slutet av januari och tillväxtbrevet från ett antal stats- och regeringschefer.

Policybrevet kan laddas ned gratis (pdf):

Hans Martens & Fabian Zuleeg: The Digital Single Market 2.0 (European Policy Centre EPC, Policy brief, 27 February 2012)

På enbart fyra sidor blir penseldragen rätt breda, men presentationen ger i varje händelse en aktuell bild av nödvändiga tyngdpunktsaktioner.

Utöver de rätta åtgärderna måste Europa även höja ambitionsnivån: sikta högre och avancera snabbare.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. 2: Har du redan bekantat dig med mina övriga bloggar? Den nuvarande trion består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw, som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland, samt min finska blogg Eurooppaoikeus (som betyder Europarätt).

Upphovsrättskommissionen i Finland angriper nätpiratismen

Upphovsrättskommissionen som leddes av professor Niklas Bruun överlämnade i förrgår sitt slutbetänkande till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki.

Uppgifter om publikationen och ett minisammandrag finns på svenska. Betänkandet finns enbart på finska:

Tekijänoikeustoimikunnan mietintö: Ratkaisuja digiajan haasteisiin; Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:2


Mot nätpiratismen

Pressmeddelandet från Undervisnings- och kulturministeriet nämner kort kommissionens förslag om åtgärder för att tysta ned piratsajter:

Vidare föreslår kommissionen bestämmelser enligt vilka en domstol skulle kunna förordna att en teleoperatör (erbjudare av internetanslutning) skall förhindra kundernas tillgång till en webbsida som gör intrång i upphovsrätten, om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som gör materialet tillgängligt för allmänheten eller med hänsyn till mellanhänders eller upphovsmannens rättigheter. Behovet av att ändra bestämmelserna har ökat i och med att allt fler webbtjänster som riktar sig till den finländska marknaden är stationerade utomlands. Genom bestämmelsen kunde man också minska den olagliga fildelningens konsekvenser för upphovsmän och konsumenter, samt få dem att använda sig av lagliga tjänster.

FiCom som företräder teleoperatörerna lämnade en detaljerad avvikande mening och har i ett pressmeddelande förklarat sin ståndpunkt (enbart på finska).

I gårdagens blogginlägg på finska kunde jag konstatera att de första nyhetsinslagen tog fasta på teleoperatörernas ovilja att bli upphovsrättspoliser.


Sverige

Trots landsgränserna är de politiska och juridiska frågorna om Internet de samma. I Sverige publicerade upphovsrättsutredningen i fjol sitt slutbetänkande:

En ny upphovsrättslag – Slutbetänkande av Upphovsrättsutredningen; SOU 2011:32 (327 sidor inklusive bilagor)

I vidare bemärkelse är det skäl att minnas En digital agenda för Sverige, numera tillgänglig även på engelska.


Europa

Europeiska unionen utgör ett nav mellan globala strömningar, lagstiftning och samordning på Europanivå (Digital Agenda for Europe) samt nationell politik rörande kunskapssamhället, inklusive hetsiga diskussioner om den framtida upphovsrätten både i den internationella handeln (ACTA) och på den interna marknaden (e-handel).

Ett litet smakprov på den europeiska bloggdiskussionen erbjöd jag via Grahnlaw (på engelska). Den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu fyller i dag tre år, vilket har resulterat i ett antal blogginlägg med synpunkter på nuläget och framtida behov. Lättast kan du nå bloggposterna genom det sammanfattande inlägget Three Years in Bloggingportal.

De europeiska diskussionerna om informationssamhället handlar om vår framtid, så det är skäl att följa med Bloggingportal.eu varje dag.



Ralf Grahn

EU-kommissionens arbetsprogram 2012 och den digitala agendan

EU-ländernas ledare låter ibland ambitiösa nog för en Mercedes i lyxklass, men de strukturer, befogenheter, finanser och demokrati de har skapat för Europeiska unionen räcker enbart till en Trabant. Krisen fortgår i euroområdet, men vi låter medlemsländernas finanspolitik och ekonomiska politik vila ett tag.

Inför det nya året 2012 tar vi oss i stället en titt på EU-reformprogram med betydelse för företagen: utsikterna med tanke på den inre marknaden och Europa 2020-strategin, jämte de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


Kommissionens arbetsprogram 2012

En relativt behändig introduktion erbjuder kommissionens arbetsprogram för 2012. Det har publicerats på 22 språk; den svenska versionen (pdf):

Kommissionens arbetsprogram 2012: Att skapa europeisk förnyelse; VOL. 1/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (11 sidor)

Rätt kort presenteras de pågående reformprogrammen och utlovade initiativen i avsnitt 3.1. En inre marknad för tillväxt (s. 5-6), med inremarknadsakten (Single Market Act) och dess tolv åtgärdshelheter i centrum.

Det andra avsnittet jag vill lyfta fram är 5.2. Bättre lagstiftning (s. 11). Företagens administrativa börda minskas. Småföretagen ägnas särskild uppmärksamhet och mikroföretagen befrias helt eller ges skräddarsydda lättnader.


Planerade förslag

Eftersom arbetsprogrammet på Eur-Lex betecknades som Volym 1/2 bör det rimligtvis finnas en Volym 2/2, men den verkar oåtkomlig via den juridiska portalen Eur-Lex.

Dessutom behöver åtminstone seriöst intresserade mer detaljerade planer än de flyktigt skissade huvuddragen i det arbetsprogram vi hittills sett. Den så kallade biffen hittar vi på ett annat ställe.

Via temasidan Kommissionens arbetsprogram kommer vi åt både det egentliga arbetsprogrammet och det som kallas Bilaga, vardera i 22 språkversioner. Den svenska bilagan visar sig vara:

BILAGA till Kommissionens arbetsprogram 2012; VOL. 2/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (47 sidor)


Förslag 2012

Ungefär hälften av innehållet (s. 2-23) består av korta beskrivningar i tabellform av de 129 förslag som planerats för 2012.

De planerade förslagen har indelats temavis, så de erbjuder översiktlig information i koncentrerad form. Jag rekommenderar var och en att botanisera vidare enligt eget intresse.

Som exempel och med tanke på tyngdpunkten på mina bloggar nämner jag i detta inlägg blott ett område.


Den digitala agendan

Under Den digitala agendan beskrivs ett antal planerade lagförslag eller andra åtgärder om:

21 Elektronisk identifikation, autentisering och signatur
22 Delad spektrumanvänding
23 Strategi för internetsäkerhet
24 Spektrum för effektivare energiproduktion och distribution
25 ”Halvtidsöversyn” (för en digital agenda som ursprungligen planerades till 2015, men strax innan lanseringen förlängdes i EU2020-strategins Prokrustesbädd), plus nästa etapp för den digitala agendan



Ralf Grahn

EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet

Inramningen utgörs av en digital agenda för Europa och målsättningen att skapa en digital inre marknad. Meningen med detta blogginlägg är att samla EU-institutionernas ställningstaganden om ett öppet internet och nätneutralitet på samma ställe, om möjligt på svenska. Här gäller det alltså den politiska nivån.


Kommissionen

Kommissionen uppfyllde sitt löfte när reformpaketet för telekommunikationer antogs i slutet av 2009 om att rapportera 2010. Det skedde genom meddelandet:

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)


Europaparlamentet

Europaparlamentet önskade framlägga sina synpunkter, vilket skedde genom en resolution:

Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa P7_TA(2011)0511.

Proceduren kan du följa på Oeil under signum 2011/2866(RSP).


TTE-rådet

Rådet i konstellationen Transport, telekommunikation och energi TTE publicerade ett pressmeddelande på engelska den 13 december 2011. Det kan ses som rådets svar:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe - 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011 (5 sidor)

I sak hade de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (Coreper) kommit överens om innehållet inför rådsmötet. Denna version finns på svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser; Bryssel den 1 december 2011 (7.12) (dokument 17904/11; 9 sidor)


Ralf Grahn

Elektronisk kommunikation i EU: Bakgrund till Berec 2012

För två år sedan inrättades organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) genom EU-förordningen 1211/2009. Senare kom medlemsländernas regeringar överens om att placera byrån i Riga (Lettland), där den invigdes den 14 oktober 2011, alltså för mindre än tre månader sedan.

Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som ansvarar för EU:s digitala agenda, betonade vid invigningen tre utmaningar: roaming, nätneutralitet och digitaliseringen genom ultrasnabbt bredband och nya färdigheter.

I ett inlägg om Berec, nätneutralitet och öppenhet, nämnde jag helt kort Berecs verksamhetsplan för år 2012. Därefter har jag behandlat Berec mångsidigare i finska och engelska inlägg de senaste dagarna:

Eurooppaoikeus (FI): Euroopan sähköisen viestinnän sääntelyviranomaisten yhteistyöelin (BEREC)

Grahnlaw (EN): Body of European Regulators for Electronic Communications (BEREC)

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC medium term strategy consultation

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC Work Programme 2012

Grahnlaw (EN): BEREC draft Work Programme 2012 consultation procedure

Grahnlaw (EN): Report on the consultation of the BEREC draft Work Programme 2012

***

Efter dessa bakgrundsskisser står Berecs verksamhetsplan för 2012 i turen på mina bloggar.



Ralf Grahn

En digital agenda för Europa: resultat och planerade åtgärder

I inlägget om Neelie Kroes nyårshälsning nämnde jag den färska rapporten om den digitala agendan 2011:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Rapporten understryker helt riktigt att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder möjligheter till ekonomisk tillväxt, ny företagsamhet och jobb.


Resultat och planer

Årsrapporten belyser både vidtagna åtgärder och de planerade åtgärderna på 12 till 24 månaders sikt. Rapporten är därför en viktig källa för alla som intresserar sig för utvecklingen i den digitala världen.

Förväntningarna beskrivs skilt för kommissionen, för de andra EU-institutionerna (rådet och Europaparlamentet) och för medlemsländerna.

Presentationen följer den digitala agendans uppdelning i pelare (områden):

1. En pulserande digital inre marknad
2. Interoperabilitet och standardisering
3. Tillit och säkerhet
4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
5. Forskning och innovation
6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
8. Den digitala agendans interntionella aspekter

Engagemang

Utöver medlemsländerna och de övriga EU-institutionerna vill kommissionen engagera andra intressenter i arbetet med den digitala agendan. Under året gjorde kommissionen ett sextiotal besök i medlemsländerna under temat Digital Agenda (DAE) Going Local 2011, bland annat i Sverige och Finland.

Digital Agenda Assembly (DAA) var ett stormöte i juni och kommissionen planerar följande upplaga: DAA2012.



Ralf Grahn

Neelie Kroes: Framtiden är digital

En digital agenda för Europa är ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) inom tillväxtstrategin Europa 2020. Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som driver på reformerna, är den som mest aktivt utnyttjar de sociala medierna för att sprida budskapet utanför EU-institutionerna och den krets av tjänstemän och politiker som berörs direkt på yrkets vägnar.

I ett videoinslag på YouTube erbjuder Kroes en sammanfattning av år 2011: 3 things I learned this year: a New Year's message from Neelie Kroes (4:55).

Mitt i den ekonomiska krisen och arbetslösheten ville Kroes sprida ett hoppfullt budskap för framtiden. Hon betonade sina möten med unga europeiska entreprenörer, det att ny teknik kan göra vårt liv bättre och att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder flexibla instrument för utvecklingen globalt.

Närmare information om den digitala agendan finns på temasidorna Digital Agenda for Europe (på engelska).

Nuläget beskrivs översiktligt i den framstegsrapport som publicerades i går:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Texten innehåller en mängd nyttiga länkar till kompletterande information.



Ralf Grahn

TTE-rådet: Öppet internet och nätneutralitet i EU

Tillsvidare finns slutsatserna från TTE-rådet (transport, telekommunikation och energi) den 12 och 13 december 2011 enbart på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11; 27 sidor)

Citatet i de allmänna TTE-slutsatserna om öppet internet och nätneutralitet i Europa (sidorna 19 och 20) erbjuder en kort överblick i anslutning till den digitala agendan:

Open internet and net neutrality

The Council adopted conclusions on the open internet and net neutrality in Europe (17904/11).

These conclusions were drawn up on the basis of the Commission communication on the subject published in April 2011 (9350/11). This communication seeks to fulfil the Commission commitment to preserve "the open and neutral character of the internet, taking full account of the will of the co-legislators now to enshrine net neutrality as a policy objective and regulatory principle to be promoted by national regulatory authorities". This commitment was made in its declaration on net neutrality when the 2009 telecoms package was concluded (OJ C 308, 18.12.2009, p.2).

In the conclusions the Council underlines, inter alia, the need to preserve the open and neutral character of the internet and consider net neutrality as a policy objective. It welcomes the Commission's intention to assess the need, based on investigations by the Body of European Regulators for Electronic Communications' (BEREC), for more stringent measures and to publish additional guidance on net neutrality if necessary. In addition, it welcomes the Commission's commitments to monitor the implementation of the EU regulatory framework for electronic communications and services and to issue a code of existing EU online rights by 2012.

The Commission is invited, inter alia, to assess, jointly with BEREC, the discrepancy between advertised and actual delivery speeds occurring in member states, and report to the Council and the Parliament on the situation thereof by 2012. Furthermore, the Commission is invited to provide additional information on the best practices in traffic management and on how to respond to the requirements of global service providers concerning quality and pricing of services.

Öppet internet och nätneutralitet

Länken till de specifika slutsatserna hänvisar till dokumentet 17904/11, daterat den 1 december 2011 och även det på engelska:

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - "The open internet and net neutrality in Europe" - Adoption of Council conclusions

För den som vill försäkra sig om samstämmigheten gavs slutsatserna ut till medierna efter mötet på engelska och franska.


På svenska

På svenska hittar vi handlingen 17904/11, daterad den 1 december 2011 (7.12), såsom den antogs i Coreper inför TTE-rådet:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (9 sidor)



Ralf Grahn

Finland: Är it-politiken löpande verksamhet?

Regeringen i Finland eftersträvar en stabil offentlig ekonomi och tillväxtreformer i EU2020-anda. Efter målsättningarna presenterar verkställighetsplanen för regeringsprogrammet ett antal strategiska utvecklingsprojekt.

Denna gång nöjer jag mig med att hänvisa till det senaste inlägget på min finska blogg med inledande kommentarer om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i Finland och Sverige.

På svenska nämnde jag redan målsättningarna i kapitel III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (s. 16 i verkställighetsplanen).

De strategiska och tvärministeriella näringslivsprojekten är många, men på strategisk nivå har inte uppföljningen av den digitala agendan och regeringsprogrammet satt särskilt tydliga spår utöver e-förvaltningen.

Det betyder att följdåtgärderna i huvudsak kommer att vidtas som en del av den löpande verksamheten på ministerienivå, av kommunikationsministeriet samt bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (samt finansministeriet beträffande e-förvaltningen).

Jag frågar mig om ambitionsnivån är rätt ställd och tillräckligt tydlig.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.

***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

EU-lagstiftning om ett bättre samhälle genom IKT

Vi har hittills tittat på fem grupper av utlovade lagförslag i En digital agenda för Europa:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens


Digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen sin digitala agenda, men drygt tre månader senare ersatte en rättad utgåva alla språkversioner. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Samhällsnytta

I meddelandet om den digitala agendan ville kommissionen bidra till ett bättre samhälle genom att utnyttja de möjligheter informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder (s. 29):

Smart användning av teknik och utnyttjande av information kommer att hjälpa oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Det digitala samhället måste vara ett samhälle med bättre utfall för alla. IKT-användningen har blivit en viktig faktor för sådana politiska mål som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, minskad energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Mer ingående motiveringar och åtgärder stakas ut på sidorna 29-36.


Lagförslag

Lagförslagen utgör förvisso blott toppen på isberget, men den synliga toppen binder ihop EU-planet och medlemsstaterna. Beträffande samhällsvinsterna hittar vi hela åtta åtgärder i sammanfattningen på sidan 42.


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT (preliminärt datum i parentes)

Fastställa ett antal minifunktioner för att främja interoperabilitet för smarta kraftnät på europeisk nivå (2010)

Vid behov föreslå gemensamma mätmetoder för IKT-sektorns egen energiprestanda och egna utsläpp av växthusgaser (2011)

Utfärda en rekommendation om digitalisering av europeisk film (2011)

Se över direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2011)

Lägga förslag om ett direktiv om införande av e-tjänster för sjöfart (2011)

Lägga förslag om ett direktiv med tekniska specifikationer för telematiktillämpningar för passagerarjärnvägstrafik (2011)

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendationer där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater (2012)

Nyckelåtgärd 16: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU på grundval av autentiseringstjänster online (2012)

Vi återkommer tids nog till de enskilda åtgärderna.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

Nog så vackert deklamerade kommissionen i den digitala agendan (s. 26): Den digitala epoken bör handla om egenmakt och frigörelse, ens bakgrund eller färdigheter får inte vara ett hinder för detta.

Men det fanns nog goda grunder, som vi ser i följande citat:

Fler och fler vardagliga uppgifter utförs numera online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar. Därmed har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många i Europa. Ändå har 150 miljoner européer – omkring 30 % – aldrig använt Internet. De anger ofta att de inte behöver det eller att det är alltför dyrt. Den här gruppen består huvudsakligen av personer i åldrarna 65–74, personer med låga inkomster, arbetslösa och lågutbildade.

Utöver sociala aspekter handlar det om Europas konkurrenskraft. Digitala färdigheter är en bristvara vad gäller yrkesutbildningen (s. 26):

EU-ekonomin hämmas av en brist på personer i IKT-yrken: Europa kan komma att sakna den kompetens som krävs för att fylla så mycket som 700 000 IT-jobb 2015.

Tjejer och gossar, kanske någonting att tänka på(?)

Kommissionen vill göra samhällstjänster öppna och tillgängliga för alla (s. 27).

Kommissionen presenterade ett rätt finmaskigt nät av åtgärder på sidorna 27-29, men om vi nöjer oss med de utlovade förslagen av lagstiftningsnatur, så finns de i sammandrag på s. 41:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration (inom parentes preliminärt datum)

Lägga fram förslag som säkerställer total tillgänglighet till offentliga sektorns webbplatser (och webbplatser med bastjänster till medborgarna) senast 2015 (2011)

Nyckelåtgärd 10: Föreslå att digital kompetens och digitala färdigheter ses som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020) (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Lagförslag i den digitala agendan

Efter en påminnelse om utmaningar och översättningsproblem i anslutning till den digitala inre marknaden samt efter att ha återkallat den digitala agendans centrala innehåll i minnet, återvände vi till de grundläggande lagstiftningsprojekten som ingår i En digital agenda för Europa.

Hittills har vi tittat på fyra grupper av utlovade lagförslag:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

Riksdagen om en digital agenda för Finland

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.


Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.

Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

En digital agenda för Finland: kort kommentar

I inlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Beskrivningen av nuläget och utvecklingen innehöll rätt detaljerade beskrivningar av statliga beslut samt avslutade och pågående utvecklingsprojekt för informationssamhället i Finland.

Informations- och kommunikationstekniken griper in på nästan alla livs- och samhällsområden: vardagens informationssamhälle, infrastruktur för datakommunikation, digitala tjänster och digitalt innehåll, informationssystemens interoperabilitet, social– och hälsovård, utbildning och informationssamhällsforskning, informationsskydd och säkerhet, upphovsrättsliga frågor och i förhållande till EU:s digitala agenda.

Det andra huvudavsnittet, En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland, angav en färdriktning och en vision till år 2020.

Rubrikerna erbjuder en antydan om de strävanden som upplevs som angelägna: ett produktivitetssprång inom servicen, den åldrande befolkningen som resurs, föregångsland inom hållbar utveckling, tillväxt genom en fungerande inre marknad, informationen används produktivt, användarna vet vilka tjänster som behövs, tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras samt ledningen och styrningen förnyas.

Varje underavsnitt anger allmänna målsättningar, följda av åtgärder som ses som nödvändiga.

Grundinställningen är mycket utvecklingsinspirerad. Det är möjligt att slutet av valperioden och öppna frågor om ansvaret för utvecklingen av arbetet för informationssamhället liksom mellan ministerierna ledde till att riktlinjerna förblev rätt vaga i konturerna, i väntan på en ny regering.


Riksdagen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)



Ralf Grahn


P.S. Jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner.

Digital agenda för Finland 2011-2020

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)


Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser


Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda


En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.



Ralf Grahn


P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Jag har länkat till ett antal färska blogginlägg på finska, svenska och engelska om EU2020-strategin och den digitala agendan i EU2020 and Digital Agenda roundup: innovative and competitive Europe?


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

I meddelandet En digital agenda för Europa sade kommissionen: EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

I en koncentrerad form återgav kommissionen de viktigaste planerade lagförslagen om tillit och säkerhet i onlinevärlden i slutet av meddelandet. Se Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Tillit och säkerhet (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 6: Förslag om modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och förslag om en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna (2010)

Nyckelåtgärd 4: Som ett led av moderniseringen av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter utreda en eventuell utvidgning av bestämmelserna om anmälning av säkerhetsöverträdelser (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om lagstiftningsåtgärder för att bekämpa cyberattacker (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på EU-nivå och internationell nivå (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men drygt tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad.



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn