Behövs demonstrationerna mot ACTA?

Behövs demonstrationerna mot handelsavtalet mot varumärkesförfalskning (och mycket annat) ACTA?

EU-kommissionären för handel Karel De Gucht är fortfarande ”inte imponerad” (här och här) av medborgarnas reaktioner mot försöket att smuggla in repressiv lagstiftning genom diplomatiska förhandlingar slutna för allmänheten och valda folkrepresentanter, men i intimt samarbete med företrädare för vissa näringsgrenar.

Kommissionens linje från början av förhandlingsprocessen via De Guchts brev till Europaparlamentarikerna (hos La Quadrature du Net) bekräftas av hans senaste uttalande. När han nu vill träffa de politiska grupperna skilt för sig – bakom stängda dörrar – kan man knappast bestrida konsekvensen (i galenskapen).

Visserligen urvattnades de ursprungliga avsikterna under ACTA-förhandlingarna och många av de påståenden som förs fram mot avtalet är nog så överdrivna, men De Gucht och den övriga EU-kommissionen framhärdar i att försvara förakt för medborgarna, öppenhet och rejäla, demokratiska spelregler.

Svaret är alltså ett entydigt ja. Den stora europeiska aktionsdagen och de övriga opinionsyttringarna behövs, tills det står klart att ruinerna av ACTA står kvar som ett minnesmärke över fel politik på fel sätt.

Då är det dags att starta om: öppet, demokratiskt och med målsättningar som är rättvisa för alla.



Ralf Grahn

P.S. 1: Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

P.S. 2: I Norden och Baltikum ordnas i dag enligt kartan demonstrationer i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen och Sverige. I min hemstad Helsingfors kan folk delta i Stop ACTA Helsinki med inledning klockan 12, invid Järnvägsstationen.

Hammurabis lagar och ACTA

Tack, Kipling, för grundformeln: Kommissionen är kommissionen och Internet är Internet och aldrig mötas de två.

Låt oss titta närmare på immaterialrättsfundamentalismen, Internetmedborgarnas protester och Hammurabis lagar på tjugohundratalet.


Immaterialrättsfundamentalism

Som en bulldozer driver kommissionären för utrikeshandel Karel De Gucht på Europaparlamentet att godkänna ACTA-avtalet (Grahnlaw EN).

Kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier delar ut priser till unga formgivare för de fyndigaste bidragen mot intrång i immateriella rättigheter: Hands off my design.

I sak handlar bataljen om ACTA (i 22 språkversioner) inte enbart om varumärkesförfalskning, utan om intrång i immateriella rättigheter, inklusive upphovsrätt:

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig


Internetmedborgarna protesterar

Medan EU-kommissionen vill utvidga och förstärka immaterialrättsförsvaret i den internationella handeln, på den inre marknaden och i medlemsländerna, vänder sig växande skaror av Internetmedborgarna mot metoderna, syftet och innehållet i det som immaterialrättsfundamentalisterna för fram.

På Twitter fortsätter meddelandena om #ACTA att välla in. En strid ström av underskrifter läggs till @Avaaz upprop till Europaparlamentet att förkasta ACTA. För en liten stund sedan hade 1.466.048 personer undertecknat vädjan.


Hammurabis lagar

All rättvisa måste bygga på något slags rim och reson (proportionalitet). Vår rättskänsla sätter vissa gränser.

Det jag finner särskilt motbjudande i ACTA är de drakoniska civil- och straffrättsliga sanktionerna mot intrång i de immateriella rättigheterna. Hammurabi hör inte hemma i Norden eller Europeiska unionen i stort under tjugohundratalet.



Ralf Grahn

P.S. Europeiska unionen är en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet och digitala medier. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din.

Europa 2020-strategin: EU:s gemensamma handelspolitik i Europaparlamentet

Det är dags för ett mellanbokslut om utrikeshandeln. Serien om EU:s gemensamma handelspolitik i ljuset av Europa 2020-strategin (EU2020) inleddes med ett inlägg på finska inför handelsministrarnas möte i rådet för utrikes frågor: EU:n kauppapolitiikka valokeilassa maanantaina 26.9.2011. Därefter följde en artikel på engelska EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round och två på svenska Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda? och EU:s nya handelspolitik i Europa 2020-strategin. Senast tog vi oss en titt på rapporten SEC(2010) 1268 om erfarenheterna av den externa agendan i den globaliserade ekonomin, ett konkurrenskraftigt Europa i världen (Global Europe) under åren 2006-2010, i inlägget (på engelska) EU trade policy review.


Europaparlamentet

I går, den 27 september 2011, diskuterade Europaparlamentet handelspolitiska frågor utgående från ett initiativbetänkande från Utskottet för internationell handel INTA med Daniel Caspary (EPP, Tyskland) som fördragande.

Pressmeddelandet inför plenum Långsiktig strategi behövs för EU:s utrikeshandel kan fungera som inledning. Det erbjuder en länk till utskottsbetänkandet den 29 juni 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (A7-0255/2011), avsett att gå till omröstning senare under tisdagen.

Enligt föredragningslistan var dessutom gårdagens frågestund tillägnad EU:s handel och förbindelser med tredjeländer, med handelskommissionären Karel De Gucht och andra ledamöter av kommissionen.

Vi ska se närmare på Europaparlamentets handelspolitiska aktiviteter i några kommande blogginlägg.



Ralf Grahn