Uppföljning av inremarknadsakten

Efter bloggartikeln Inremarknadsakten i Europeiska rådet och Ekofin blickar vi mot 20-årsjubileumsåret 2012 i vår berättelse om utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet.

Arbetsdokumentet SWD(2012) 21

Vi tittar härnäst på arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Delivering the Single Market Act: State of Play; Brussels, 15.2.2012 SWD(2012) 21 final.     

Synbarligen publicerades uppföljningshandlingen enbart på engelska.

Kommissionen hade gett tio av de tolv förslag den lovat för nyckelåtgärderna. De två återstående skulle offentliggöras under det första halvåret 2012. Dessutom hade kommissionen åtgärdat eller ställt förslag beträffande 28 av de övriga åtgärderna i Inremarknadsakten (s. 1).

Däremot hade styrningen av den inre marknaden inte förbättrats på önskat sätt (s. 1-2), med en närmare redogörelse på sidorna 8-11.

På sidorna 2-8 beskrev kommissionen läget för varje nyckelåtgärd, såsom de angetts i meddelandet Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig. Där tecknades nyckelåtgärderna så här på svenska:

1 Lagstiftning som gör det lättare för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav

2 Modernisering av lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer

3 Lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd för största möjliga antal medlemsstater samt ett enhetligt tvistlösningssystem. Målsättningen är att 2013 utfärda de första EU-patenten.

4 Lagstiftning om alternativ tvistlösning. Denna åtgärd omfattar även e-handeln.

5 Översyn av det europeiska standardiseringssystemet för att utvidga det till att även omfatta tjänster och göra standardiseringsförfarandena mer effektiva, dynamiska och välförankrade.

6 Lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att fastställa och utveckla strategiska projekt av intresse för EU och garantera driftskompatibilitet och intermodalitet.

7 Lagstiftning som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering inom hela EU och översyn av direktivet om elektroniska signaturer [förslag utlovat under första halvåret 2012]

8 Lagstiftning som inrättar en EU-ram för att främja utvecklingen av solidariska investeringsfonder

9 Översyn av energiskattedirektivet för att olika energikällor ska behandlas på likvärdigt sätt i syfte att bättre beakta varors energiinnehåll och deras koldioxidutsläpp.

10 Lagstiftning som syftar till att förbättra  och stärka genomförandet, tillämpningen och den praktiska efterlevnaden av direktivet om utstationering av arbetstagare, samt lagstiftning som klarlägger utövandet av etableringsrätten, rätten att tillhandahålla tjänster och de grundläggande sociala rättigheterna [förslag utlovat under första halvåret 2012]

11 Förenkling av redovisningsdirektiven

12 Omarbetning och uppdatering av lagstiftningen för offentlig upphandling  

Avslutningsvis erbjöd uppföljningsdokumentet SWD(2012) 21 en överblick i tabellform av både nyckelåtgärder och andra förslag (s. 13-18).

Resolution P7_TA(2012)0258  

När Europaparlamentet den 13 juni debatterade framtiden för inremarknadsakten (diskussionsprotokollet i pdf-form, punkt 14, s. 256-274), kunde kommissionären Michel Barnier konstatera att kommissionen nu hade gett de tolv utlovade nyckelförslagen.

Med tanke på framtiden betonade Barnier särskilt tjänsterna och tjänstedirektivet. Likaså underströk han kommissionens färska meddelande om styrningen av den inre marknaden.  

[Detta måste avse:

Bättre styrning av den inre marknaden; Bryssel den 8.6.2012 COM(2012) 259 final  

Beträffande mottagandet av KOM (2012) 259, se till exempel den svenska regeringens faktapromemoria 2011/12:FPM157.]

Barnier lade fram kommissionens motiveringar kring styrningen, innan han skissade den andra inremarknadsakt som var på kommande, även den med en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft som trumfkort.

Genom ordföranden för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO), Malcolm Harbour, hade parlamentet berett ett förslag till resolution B7-0300/2012.   

Följande dag, den 14 juni 2012, antog Europaparlamentet med 554 röster mot 41 (och 20  tomma):

Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2012 om ”Inremarknadsakten: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt” P7_TA(2012)0258  

Parlamentet ville påskynda behandlingen av de aviserade förslagen i inremarknadsakten, förbättra styrningen av den inre marknaden och beställa ett omfattande tillväxtpaket med önskemål inför den andra inremarknadsakten.

Eftersom det handlade om en resolution i en aktuell fråga, var inte proceduren särskilt omfattande: 2012/2663(RSP).

Ralf Grahn

Allmänna källor:

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2011

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2012

Regeringens skrivelse 2011/12:105 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2011

Regeringens skrivelse 2012/13:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2012

En humanistisk inre marknad?

I två blogginlägg - del ett och del två - tittade vi på den rapport som professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

Konsumenter och medborgare

Jämsides med Montis utredningsarbete beredde Europaparlamentet på eget initiativ ett betänkande om om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare. Föredragande i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) var Louis Grech. Betänkandet A7-0132/2010 stod färdigt den 3 maj 2010 för behandling in plenum.

Plenardebatt i Europaparlamentet

Förslaget till resolution avancerade snabbt till plenardebatt som hölls den 19 maj, visserligen som en gemensam debatt om fyra betänkanden om Europa 2020-strategin (EU2020), sammanhållningspolitik, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft (från s. 67 i diskussionsprotokollet):

– betänkandet av Lambert van Nistelrooij, för utskottet för regional utveckling, om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen [2009/2243(INI)] (A7-0138/2010),

– betänkandet av Louis Grech, för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010),

– betänkandet av Liem Hoang Ngoc, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning [KOM(2009/0545 – 2010/2038 (INI))] (A7-0147/2010), och

– betänkandet av Ricardo Cortés Lastra, för utskottet för regional utveckling, om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabonmålen och målen för EU 2020 [2009/2235(INI)] (A7-0129/2010).

När nästan allt som berör ekonomiska frågeställningar på EU-planet diskuterades  samtidigt och inläggen breddade frågeställningarna ytterligare, är det kanske inte så överraskande att diskussionen om den inre marknaden inte var särskilt detaljerad eller djuplodande.   

Föredragandens inlägg kunde erbjuda en möjlighet att fokusera på väsentligheter och utkristallisera knäckfrågor i betänkandet, vilket har en viss betydelse eftersom utskottsbetänkanden i Europaparlamentet ofta liknar önskelistor för allt mellan himmel och jord.

Inre marknaden

För utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd presenterade Louis Grech (s. 70-71) betänkandet om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010). I inlägget hänvisade föredraganden till grundtanken i Montis färska rapport:

För att åstadkomma en livskraftig och stark inre marknad måste vi därför överbrygga motsättningen mellan marknadsintegration och sociala mål, något som Mario Monti tog upp i sin analytiska och stimulerande rapport. Det bästa systemet är, när allt kommer omkring, ett system som lyckas skapa balans mellan en vital och konkurrenskraftig ekonomi med incitament till innovation och skapande av nya arbetstillfällen och en ekonomi som ger konsumenten det skydd och även de sociala och miljömässiga garantier som våra medborgare kräver. Allt detta måste åstadkommas i en anda av kompromiss och solidaritet.

I den vidlyftiga diskussionen som gällde allt från konkurrenskrafts- och tillväxtprogrammet EU2020 till den ekonomiska styrningen, kommenterade Michel Barnier på kommissionens vägnar Montis rapport och Europaparlamentets betänkande om den inre marknaden (s. 72):

Förutom dessa särskilt viktiga initiativ, dessa EU-instrument, kommer vi också att mobilisera den inre marknaden, finansiella påtryckningsmedel och utrikespolitiska instrument för att eliminera vissa hinder. Jag vill också rekommendera Mario Montis rapport som lades fram för ett par dagar sedan, och jag vill också uttrycka min erkänsla för det intelligenta arbete som utförts av Louis Grech, en man som ger den inre marknaden en humanistisk och mer konkret dimension så som jag själv skulle vilja göra.

Med konkretiseringen av Europa 2020-strategin under arbete samt den ekonomiska och finansiella krisen på gång, var inte diskussionen om den inre marknaden allmänt taget särskilt omfattande eller specifik. Ett undantag var Malcolm Harbour, som för ECR-gruppen lyfte fram betydelsen av den inre marknaden vid sidan av de sju flaggskeppsinitiativen för EU2020 (s. 76):

Min andra synpunkt är att jag anser att återupplivandet av den inre marknaden bör göras till ett åttonde huvudinitiativ. Detta innebär inte att komplicera saker och ting i onödan, eftersom det borde vara initiativ nummer ett. Ni har hört från Louis Grech att det finns potential för att skapa arbetstillfällen, för att uppmuntra till mer innovation och för att övergå till en mer hållbar ekonomi, men vi behöver stöd från medborgare och konsumenter för detta förslag.

Evelyne Gebhardt (S&D) underströk de sociala aspekterna i partikamraten Grechs betänkande om den inre marknaden (s. 81):

I ert betänkande påpekar ni också mycket riktigt att en meningsfull bedömning av den inre marknadens sociala, konsumentrelaterade, miljömässiga och ekonomiska följder, och av de beslut som vi fattar inom den inre marknaden, är särskilt viktig. Det är just det som har saknats hittills, eller som inte har gjorts tillräckligt synligt för våra medborgare. Det är mycket viktigt att lyfta fram de humanistiska sidorna av vår politik och helhetssynen, även när det gäller den inre marknaden.

I ert betänkande nämner ni en sak som är särskilt viktig för oss socialdemokrater, och det är att socialpolitiken bör ställas i förgrunden för den inre marknaden och att det är särskilt viktigt att skydda tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessutom uppmanar ni till att dra upp en strategi för bättre information om de sociala fördelarna med den inre marknaden.

Det räcker med att betrakta dessa få punkter för att inse att vi skulle kunna uppnå en hel del om bara Europeiska kommissionen gav oss sitt stöd. Jag hoppas också verkligen att kommissionen på allvar kommer att ta tillfället i akt med Louis Grechs betänkande och sätta framsteg för EU-medborgarna i centrum. Detta uppmanar jag mycket starkt till, och som vi vet har Michel Barnier redan samtyckt. Om vi närmar oss den inre marknaden ur denna vinkel, kommer EU:s politik att mötas med större acceptans och vi kommer att kunna se fram mot en bättre framtid.

När föredraganden Louis Grech avrundade debatten (s. 110) instämde han med Malcolm Harbour om betydelsen av den inre marknaden och med Evelyne Gebhardt om behovet av starkt ledarskap från EU-institutionerna, särskilt från kommissionen.

Kommentar

När jag funderar över vad matnyttigt debatten bidrog med för utvecklingen av den inre marknaden så är det närmast två aspekter som framträder.

Utskottets skuggrapportör Malcolm Harbour var den som klarast uttryckte den inre marknadens strategiska potential och betydelse: det borde vara initiativ nummer ett.

Michel Barnier (EPP) för kommissionen samt föredraganden Louis Grech och ledamoten Evelyne Gebhardt som företrädde socialisterna (socialdemokraterna) underströk det sociala i EU:s marknadsekonomi som en förutsättning för acceptans och utveckling av den inre marknaden.

Viljan att bygga en bro till en historisk kompromiss var stark. Kommissionären för den inre marknaden, Barnier, blev nästan lyrisk när han gav marknaden ett humanistiskt skimmer (une dimension humaniste et plus concrète). Även Gebhardt lyfte fram det humanistiska: Es ist eine ganz wichtige Herangehensweise, wirklich das Humanistische, das Ganzheitliche der Politik auch beim Binnenmarkt aufzuzeigen.

Ralf Grahn

Hammurabis lagar och ACTA

Tack, Kipling, för grundformeln: Kommissionen är kommissionen och Internet är Internet och aldrig mötas de två.

Låt oss titta närmare på immaterialrättsfundamentalismen, Internetmedborgarnas protester och Hammurabis lagar på tjugohundratalet.


Immaterialrättsfundamentalism

Som en bulldozer driver kommissionären för utrikeshandel Karel De Gucht på Europaparlamentet att godkänna ACTA-avtalet (Grahnlaw EN).

Kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier delar ut priser till unga formgivare för de fyndigaste bidragen mot intrång i immateriella rättigheter: Hands off my design.

I sak handlar bataljen om ACTA (i 22 språkversioner) inte enbart om varumärkesförfalskning, utan om intrång i immateriella rättigheter, inklusive upphovsrätt:

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig


Internetmedborgarna protesterar

Medan EU-kommissionen vill utvidga och förstärka immaterialrättsförsvaret i den internationella handeln, på den inre marknaden och i medlemsländerna, vänder sig växande skaror av Internetmedborgarna mot metoderna, syftet och innehållet i det som immaterialrättsfundamentalisterna för fram.

På Twitter fortsätter meddelandena om #ACTA att välla in. En strid ström av underskrifter läggs till @Avaaz upprop till Europaparlamentet att förkasta ACTA. För en liten stund sedan hade 1.466.048 personer undertecknat vädjan.


Hammurabis lagar

All rättvisa måste bygga på något slags rim och reson (proportionalitet). Vår rättskänsla sätter vissa gränser.

Det jag finner särskilt motbjudande i ACTA är de drakoniska civil- och straffrättsliga sanktionerna mot intrång i de immateriella rättigheterna. Hammurabi hör inte hemma i Norden eller Europeiska unionen i stort under tjugohundratalet.



Ralf Grahn

P.S. Europeiska unionen är en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet och digitala medier. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din.

EU: Nytt lyft för inre marknaden?

I ett tal som rubricerats som tillståndet i unionen presenterade ordförande José Manuel Barroso den 7 september 2010 kommissionens arbetsprogram för 2011 inför Europaparlamentet.

Barroso såg fem stora utmaningar för den Europeiska unionen under det kommande året:

• Reda ut den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning,
• återskapa tillväxt och sysselsättning genom att skynda på reformagendan Europa 2020,
• bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet,
• inleda förhandlingar om en modern EU-budget,
• öka vårt inflytande på den globala arenan.

Ekonomiska prioriteter

Som vi kunde konstatera satte Barroso ekonomin och tillväxten högst för att förbättra sysselsättningen:

Sunda offentliga finanser är ett medel för att skapa tillväxt som i sin tur ger sysselsättning. Vårt mål är tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla. Detta är vår övergripande prioritering, och det är där vi måste satsa.

Europa 2020 börjar nu. Vi måste tidigarelägga och påskynda de mest tillväxtfrämjande reformerna på vår agenda. Det skulle kunna höja tillväxtnivåerna med över en tredjedel till 2020.

Detta innebär att vi måste koncentrera oss på tre prioriteringar: att få fler människor i arbete, stärka konkurrenskraften för våra företag och fördjupa den inre marknaden.

Akt för inre marknaden


Barroso nämnde Mario Montis rapport (inlägget på engelska) om den inre marknaden och lovade en övergripande akt för den inre markanden inom oktober.



I ett brev till ledamöterna i Europaparlamentet (MEMO/10/393) beskrev Barroso mer detaljerat kommissionens arbetsprogram för 2011. Avsikten är att kommissionen antar arbetsprogrammet inom oktober.



Mot bakgrunden av tillväxtstrategin Europa 2020 (EU2020; ett av flera inlägg på engelska) och dess huvudinitiativ (”flagship initiatives”) kommer arbetsprogrammet för 2011 att omfatta följande åtgärder för att frigöra den inre marknadens potential:

• Åtgärder som ska anges i inremarknadsakten.
• En europeisk referensram för avtalsrätt och åtgärder mot de hinder som företag och enskilda möter när de försöker driva in skuldfordringar i andra medlemsstater. När tillgången på kapital är begränsad är indrivandet av fordringar oerhört viktigt för företagens överlevnad.
• En utvärdering av utvecklingen av roamingtjänster.
• Omarbetade regler om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.
• Avslutande av arbetet med kollektiv prövning.
• Definition av hur EU kan bidra till den stora utmaning som en pensionsreform utgör.

Kommissionen kommer att lägga fram förslag för att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna, i synnerhet de små och medelstora företagen.



Reformtankar för inre marknaden




I EUobserver har Honor Mahony publicerat kommissionären Michel Barniers tankar om att återförena den inre marknaden och medborgarna genom att ge nytt liv åt det sociala i den sociala marknadsekonomin: EU citizens no longer see benefits of internal market, Barnier says (22 september 2010).




I Finland har regeringens EU-ministerutskott behandlat en promemoria med synpunkter på Mario Montis rapport inför inremarknadsakten (enbart på finska): Mario Montin raportti ”Uusi sisämarkkinastrategia” (10 september 2010).




Ralf Grahn

Michel Barnier om EU:s inre marknad 2010-2014

I ett inlägg på min engelska blogg tittade jag på vad den föreslagna medlemmen i EU-kommissionen Michel Barnier har framfört om immateriella rättigheter: EP hearing Michel Barnier: Intellectual property rights (18 januari 2010).

Det finns en hel del material om utfrågningarna, främst på engelska. De riktigt flitiga kan se de bandade tre timmar långa utfrågningarna med varje kandidat eller välja bland det skriftliga materialet.



På svenska finns ett mycket kort sammandrag som även gäller Barnier: Onsdagens utfrågningar: Andor, Barnier, Geoghegan-Quinn, Potočnik (14 januari 2010).

Vill man skapa sig en helhetsbild av utmaningarna inom ett visst politikområde utgör de på förhand givna skriftliga svaren en utmärkt källa, lämpligt komprimerad.



Så finns Michel Barniers skriftliga svar om inre marknaden och tjänster även på svenska (7 sidor). Barnier hördes av Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd samt av utskottet för ekonomi och valutafrågor.


Inre marknaden


Här följer en del plock i Barniers svar om aktuella uppgifter rörande den inre marknaden:

Barnier konstaterade att den inre marknaden och de finansiella tjänsterna kommer att vara centrala för att få igång tillväxten. Många aspekter berör direkt företagen, konsumenterna och EU-medborgarna (sida 3).

Enligt Barnier ökar Lissabonfördraget öppenheten i Europeiska unionen och han vill minska avståndet mellan medborgarna och EU-institutionerna (sida 4).

De tre prioriteter Barnier för fram är (sida 5):

1) Ge nya impulser till den inre marknaden genom att hitta de områden där den inre marknadens potential inte utnyttjas helt. Nya förslag bör läggas för att få igång tillväxten för medborgarna och de små och medelstora företagen. Den sociala dimensionen är viktig.

2) För att övervinna krisen i finanssystemet och garantera stabiliteten behövs det förnuftig reglering och effektiv tillsyn. Barnier lade fram fem mål för en effektiv och rättvis europeisk finanssektor.

3) Kunskapsekonomin kräver att systemet med immateriella rättigheter moderniseras och stärks. Särskilt nämnde Barnier upphovsrätten (copyright) i förhållande till digitaliseringen och lösningar rörande gemenskapspatentet. Regelverket ska både stimulera investeringar och underlätta kunskapsspridningen.



Det gäller att slutföra reformen av tillsynen över finansiella tjänster. Det behövs en rättslig ram för krishantering och krislösning. Det behövs även nya förslag på olika områden såsom eget kapital, försäkringssektorn, pensionssystemet, åtgärder mot marknadsmissbruk, bättre information och rådgivning till sparare, uppföljning av rekommendationerna mot orimliga ersättningar, gemensamma redovisningsstandarder med USA, ömsesidigt erkända system för revisorstillsyn och möjligen internationella redovisningsstandarder (sid. 5-6).

Tjänstesektorn är EU:s ekonomiska motor och genomförandet av den inre marknaden för tjänster en prioriterad uppgift. Det behövs samarbete mellan kommissionen och medlemsländerna för att omsätta tjänstedirektivet 2006/123 i praktiken (sid. 6-7).

Konsumentskyddet vid gränsöverskridande nätbaserade tjänster kräver uppmärksamhet (sid. 7).

Barnier vill se ett komplett regelverk för immateriella rättigheter. Utöver det tidigare sagda nämnde han ett moderniserat regelverk för varumärken och skydd för rättigheter samt åtgärder mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning (sid. 7).

Barnier lovade en utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling samt klargöranden om upphandling av innovativa produkter samt tjänster som är miljövänliga eller främjar social integration.



Min läsning ger vid handen att finanssektorn, tjänsterna i allmänhet och digitala tjänster i synnerhet kommer att stå i fokus på den inre marknaden under de kommande fem åren.




Ralf Grahn




P.S. Max Steinbeis skriver sakkunnigt om tyska och europeiska grundlagsfrågor på bloggen Verfassungsblog (på tyska).

Inläggen på Verfassungsblog och redan mer än 500 andra europabloggar hittar du behändigt på bloggaggregatorn Bloggingportal.eu.

Även svenska eurobloggar kan öka sin synlighet och genomslagskraft genom att anmäla sig till flerspråkiga Bloggingportal.eu.