Kommissionens arbetsprogram 2018: handelspolitik

Blogginlägget Diskussionsunderlaget hur vi möter globaliseringen presenterade detta bidrag till diskussionen om EU:s framtid, men konstaterade att det samtidigt händer saker på det praktiska planet i Europeiska unionens handelspolitik.  

När Jean-Claude Juncker på sommaren tecknade ned riktlinjerna och prioriteterna för den kommission som sedan tillträdde den 1 november 2014, var det aktuellt att ro i land det långt förhandlade övergripande avtalet om ekonomi och handel CETA mellan Europeiska unionen och Kanada, för att sedan med full kraft eftersträva handelspolitikens “Grand Prix”, det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och Förenta staterna.

Trumpadministrationen lade dock TTIP i frysen, vilket ledde till att Junckerkommissionens prioritet (nummer 6 av 10) Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna fick både ny rubrik och nytt innehåll i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018, vilket nyss publicerades på de övriga officiella EU-språken utöver engelska, franska och tyska. Nästan i samma veva kom en rättad version, men avvikande från normal praxis finns det ingen angivelse på pärmbladet om vad som har rättats:

Kommissionens arbetsprogram 2018: En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU; Bryssel den 24.10.2017 COM(2017) 650 final/2

Det finns skäl att återge översikten av de nya målsättningarna (s. 7):

En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

Som världens största handelsmakt är EU beroende av öppen och rättvis handel med partner från hela världen. Vi strävar efter en progressiv och ambitiös handelsagenda, med en avvägning mellan öppenhet och ömsesidighet och efterlevnad av sociala och miljömässiga normer. EU:s handelsavtal skapar sysselsättning och tillväxt, och vi kommer att förhandla med Mercosur och Mexiko, och arbeta med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att se till att avtal med bland annat Japan, Singapore och Vietnam genomförs korrekt så att dessa fördelar verkligen uppstår. Vi vill också förhandla om handelsavtal med Australien och Nya Zeeland så snart som rådet har godkänt det förhandlingsmandat som kommissionen rekommenderat. Vi är dock inte naiva frihandelsvänner. I år fortsätter vi våra ansträngningar för att bevara och främja EU:s höga standarder i kontakterna med omvärlden och garantera lika villkor för de europeiska företagen och arbetstagarna. Därför är det viktigt att Europaparlamentet och rådet snabbt antar de framlagda förslagen om modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten och om kontroll av utländska direktinvesteringar i EU.  

  

Bilagorna erbjuder en mer detaljerad bild. De fem bilagorna torde vara oförändrade, eftersom de är tillgängliga via den första versionen av arbetsprogrammet, såsom för den svenska språkversionen av kommissionens arbetsprogram för 2018.

Alternativt kan handlingarna jämte en del relaterat material hämtas via kommissionens närmast engelska webbsida 2018 Commission work programme - key documents.

Ralf Grahn

Diskussionsunderlaget hur vi bemöter globaliseringen

Kommissionens Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 COM(2017) 2025, som publicerades den 1 mars 2017, inbjöd oss européer till en diskussion om vår gemensamma framtid och utlovade diskussionsunderlag om följande frågor (s. 17):  

• Utveckla EU:s sociala dimension.  
• Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
• Möta globaliseringen.  
• EU:s försvar i framtiden.  
• EU:s finanser i framtiden

Helt riktigt publicerade Europeiska kommissionen bland de fem utlovade bidragen till diskussionen om Europas framtid:

Diskussionsunderlag hur vi bemöter globaliseringen; Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 240 final (26 sidor)  

När jag hänvisar till sidor gäller det den framtidshandling som finns tillgänglig via den juridiska portalen Eur-Lex. Globaliseringshandlingen och de andra dokumenten har läslig text utom vad gäller de grafiska framställningarna. För en del dokument finns det bilagor som måste tas fram skilt.

Kommissionen erbjuder alternativt en samlingssida Vitbok om EU:s framtid och vägen dit med länkar som behändigt för vidare till vitboken och de fem diskussionsunderlagen som “tryckta” versioner (i svårlästa pastellfärger, men med eventuella bilagor i samma pärmar).  

Hot eller möjlighet?

Det vi kan slå oss i backen på är att det är en grannlaga uppgift att hantera globaliseringen inte blott i världen, utan även politiskt i Europa.

Medan 55 procent av européerna upplever globaliseringen närmast som en möjlighet, känns globaliseringen i första hand som ett hot för 45 procent av invånarna i EU (s. 10).

Även om utrikeshandeln och integrationen av marknadernas ekonomier ofta står i centrum för diskussionen, påminner kommissionen oss om att vi står i begynnelsen av en tid med snabba förändringar med bredare verkningar än så: “en omställning som innebär att digitalisering, robotar, artificiell intelligens, tingens internet och 3D-skrivare kommer att revolutionera vårt sätt att producera, arbeta och konsumera” (s. 11).

Med hänsyn till alla aspekter av internationella relationer från militär makt till utvecklingsbistånd är det skäl att fundera på följderna av att Europa relativt sett minskar (s. 12):

År 2025 kommer 61 % av jordens åtta miljarder människor att leva i Asien, främst i Kina och Indien. Europas andel av jordens befolkning kommer att minska och EU-27 att stå för 5,5 %.   

Brytningstider med genomgripande och snabba förändringar leder alltför lätt till flyktreaktioner som förvärrar läget: stängda gränser, protektionism, undergrävande av EU samt urholkande av internationella organisationer och samarbetsmönster (s. 14-15). I vissa viktiga länder i världen handlar det inte längre om marginella proteströrelser, utan om statsmaktens aktiva strävan till disintegration.  

EU-nivå

I förhållande till omvärlden sammanfattar kommissionen den väg som är bäst för unionens och världens invånare (s. 17):

EU bör fortsätta att utveckla en balanserad, regelbaserad och progressiv agenda för handel och investeringar som inte bara innebär ömsesidigt öppnande av marknaderna utan också förstärker den globala styrningen i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, livsmedelssäkerhet, folkhälsa, miljöskydd och djurskydd.

 

Diskussionsunderlaget  vill aktivt utnyttja globaliseringens möjligheter, men samtidigt åstadkomma mer rättvisa regler internationellt och motverka illojal konkurrens.

Kommissionen vill hjälpa till med anpassningen för länder, regioner, orter och företag, i samma anda och med liknande motiv som i diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension COM(2017) 206 och initiativen om den europeiska sociala pelaren. Livslångt lärande, modern arbetsmarknadspolitik och inkluderande tillväxt hör till de begrepp kommissionen torgför, liksom innovation och investeringar.

På sidan 25 åskådliggör skriften åtgärder på olika nivåer: lokal, regional och statlig. Här är vi dock främst intresserade av åtgärder som bäst sköts på EU-nivå och vad kommissionen vill göra för att skapa ett brett samförstånd kring gemensamma principer för att möta de utmaningar globaliseringen för med sig:

• Handelsavtal för att öppna marknader och framtvinga lika konkurrensvillkor
• Åtgärder för att garantera global skatterättvisa och öppenhet
• Främjande av högre globala regleringsstandarder
• Handelspolitisk skyddsmekanism
• EU:s budget (fonder och initiativ som EFSI, ESIF, GAF, Horisont)
• Europeiska yttre investeringsplanen
• Utvecklingsstöd
• Produkt- och livsmedelssäkerhet

Medan den principiella framtidsdiskussionen om globaliseringen pågår, händer det hela tiden i EU:s handelspolitik även på det praktiska planet.

Ralf Grahn

ACTA undertecknat men inte av EU

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.


ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU


ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

På 22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

Ralf Grahn

EU:s nya handelspolitik enligt Europaparlamentet

Under Strasbourgveckan antog Europaparlamentet ett kritiskt initiativbetänkande som tar kommissionens meddelande KOM(2010) 612 som utgångspunkt. Parlamentet anser att kommissionen misslyckats med att presentera en tillräckligt djupgående analys och ber kommissionen ta fram en reviderad strategi på medellångoch lång sikt före sommaren 2013 (ett nådeår jämfört med utskottsbetänkandet):

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin P7_TA(2011)0412


WTO i centrum

Europaparlamentet svär fortfarande i Doharundans namn, även om parlamentet erkänner att de multilaterala (praktiskt taget globala) förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen WTO fortfarande är i en återvändsgränd inför ministerkonferensen i december 2011:

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

11.  Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

12.  Europaparlamentet beklagar att Doharundan efter tio år fortfarande inte har kunnat slutföras och att ett sådant nödvändigt och rationellt slutförande för närvarade förefaller vara mycket osannolikt. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Inför G20-toppmötet i Cannes

Inför G20-toppmötet i Cannes den 3-4 november 2011 (Wikipedia, University of Toronto) har ledarna för Australien, Kanada, Indonesien, Mexiko, Sydkorea och Storbritannien sänt ett gemensamt brev till ordföranden Nicolas Sarkozy om åtgärder för att motverka finanskrisen och recessionshoten i världsekonomin.

Gillard, Harper, Yudhoyono, Calderon, Lee och Cameron uttryckte åtminstone lika mycket beklagan över läget som hopp för framtiden när det gäller WTO:s Doharunda (DDA):

The failure to date to conclude a global trade deal is robbing the world of a much-needed economic stimulus. It is also affecting public confidence in our ability to deliver what leaders have promised to do repeatedly. We should agree in Cannes a credible plan to take to the WTO ministerial in December as a basis for concluding the Doha Development Round. If we cannot agree this we should direct our Ministers to consider innovative approaches to deliver progress in a multilateral trade deal and strengthen the multilateral trading system. International trade can be the engine of global growth and development and we must keep it moving forwards.

EU:s gemensamma handelspolitik

Länkar till de senaste inläggen (EN SV FI) i min serie om den gemensamma handelspolitiken hittar du här. Senare har jag publicerat artikeln EU common commercial policy: Business or charity?



Ralf Grahn

Europa 2020-strategin: EU:s gemensamma handelspolitik i Europaparlamentet

Det är dags för ett mellanbokslut om utrikeshandeln. Serien om EU:s gemensamma handelspolitik i ljuset av Europa 2020-strategin (EU2020) inleddes med ett inlägg på finska inför handelsministrarnas möte i rådet för utrikes frågor: EU:n kauppapolitiikka valokeilassa maanantaina 26.9.2011. Därefter följde en artikel på engelska EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round och två på svenska Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda? och EU:s nya handelspolitik i Europa 2020-strategin. Senast tog vi oss en titt på rapporten SEC(2010) 1268 om erfarenheterna av den externa agendan i den globaliserade ekonomin, ett konkurrenskraftigt Europa i världen (Global Europe) under åren 2006-2010, i inlägget (på engelska) EU trade policy review.


Europaparlamentet

I går, den 27 september 2011, diskuterade Europaparlamentet handelspolitiska frågor utgående från ett initiativbetänkande från Utskottet för internationell handel INTA med Daniel Caspary (EPP, Tyskland) som fördragande.

Pressmeddelandet inför plenum Långsiktig strategi behövs för EU:s utrikeshandel kan fungera som inledning. Det erbjuder en länk till utskottsbetänkandet den 29 juni 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (A7-0255/2011), avsett att gå till omröstning senare under tisdagen.

Enligt föredragningslistan var dessutom gårdagens frågestund tillägnad EU:s handel och förbindelser med tredjeländer, med handelskommissionären Karel De Gucht och andra ledamöter av kommissionen.

Vi ska se närmare på Europaparlamentets handelspolitiska aktiviteter i några kommande blogginlägg.



Ralf Grahn