Mottagandet för kapitalmarknadsunionen i Norden

Inlägget EU:s kapitalmarknadsunion och fördraget presenterade kort de officiella handlingarna för handlingsplanen och de centrala fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital.

Avsikten med detta blogginlägg är en kort blick på hur handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion  COM(2015) 468 togs emot i Norden.

Danmark

Hos Folketinget hittar vi regeringens samlenotat vedrørende rådsmødet (ECOFIN) den 10. november 2015, där det första ärendet var rubricerat: 1) Kommissionens handlingsplan for en kapitalmarkedsunion.

Av naturliga skäl betonades de omedelbara förslagen och utkastet till rådets slutsatser.

På det stora hela var regeringen med på noterna beträffande kapitalmarknadsunionen:

11. Regeringens generelle holdning

Regeringen kan generelt støtte udkastet til konklusioner og forventer at kunne

støtte den enighed på grundlag af udkastet, som vil kunne opnås på ECOFIN.

Regeringen støtter generelt kapitalmarkedsunionen, herunder intentionen om at fremme nye muligheder for virksomheders adgang til finansiering, samt om at kapitalmarkedsunionen er et initiativ for alle 28 EU-lande. Stillingtagen til de konkrete forslag som opfølgning på handlingsplanen må i sagens natur afvente de konkrete forslag og tiltag.

Handlingsplanen vurderes generelt at være et godt bud på skridt for skridt at

adressere de udfordringer, EU i dag har, når det gælder udnyttelse af potentialet i velfungerende og sammenhængende kapitalmarkeder. Det er positivt, at eventuelle initiativer vedr. dækkede obligationer forventes baseret på og tage hensyn til eksisterende velfungerende markeder, herunder dansk realkredit.

Der henvises endvidere til dansk høringssvar på Kommissionens grønbog over

sendt til orientering til Folketingets Europaudvalg 8. Juni.

Finland

Regeringen informerade riksdagen (stora utskottet) om handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion genom skrivelsen E 72/2015, men i sak genom  finansministeriets promemoria VM2015-000647 som finns enbart på finska.

Mottagandet var närmast entusiastiskt. Promemorian hänvisade till regeringens handlingsplan för genomförande av spetsprojekten och reformerna i det strategiska regeringsprogrammet (Toimintasuunnitelma strategisen hallitusohjelman kärkihankkeiden ja reformien toimeenpanemiseksi; Hallituksen julkaisusarja 13/2015, publicerad endast på finska).

Regeringen ville enligt planen öka de offentliga finansiärernas (Finnvera, Suomen Teollisuussijoitus, Tekes) medel och förbättra möjligheterna till finansiering av företag på marknadsmässiga villkor. Regeringen stödde kommissionens planer på en kapitalmarknadsunion och ville förverkliga den så att den i praktiken skulle stärka finansieringen för även finländska små och medelstora företag (från s. 11).  

På tolv sidor angav finansministeriets PM  riktmärken för en del av de framtida konkreta förslagen, även om en stor del av texten gick åt till att ange huvudinnehållet i de 33 utlovade åtgärderna, särskilt sådana som publicerades samtidigt som handlingsplanen.

Också när det gäller Finland konstaterar jag åter praxis att som officiellt grunddokument nämna blott kommissionens meddelande, här COM(2015) 468, vilket innebär att de medföljande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar, här SWD(2015) 183 och SWD(2015) 184, förblir i skuggan under den nationella politiska behandlingen.  

Sverige

Regeringens skrivelse 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 erbjuder oss en koncentrerad textsida om handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion (s. 111):

17.2.3 Kapitalmarknadsunionen

Kommissionen presenterade den 30 september en handlingsplan om skapandet av en kapitalmarknadsunion (se faktapromemoria 2015/16:FPM10). Handlingsplan för skapandet av en kapitalmarknadsunion är ett samlingsbegrepp för en serie initiativ som syftar till att främja den inre marknadens funktionssätt när det gäller rörlighet för kapital och finansiella tjänster. Handlingsplanen ingår bland flera EU-initiativ som har som övergripande syfte att främja sysselsättning och tillväxt genom att avveckla hinder för gränsöverskridande investeringar. Syftet är även att stärka den europeiska kapitalmarknadens förmåga att allokera kapital i allmänhet och till små och medelstora företag, nystartade företag och infrastrukturprojekt i synnerhet.

Handlingsplanen föreslår initiativ inom följande sex områden:  

• utöka finansieringkällorna för främst små och medelstora företag  
• öka tillgänglighet till kapitalmarknaden för europeiska företag  
• introducera lämplig reglering för att främja långsiktigt hållbara investeringar och investeringar i infrastruktur  
• öka investeringsmöjligheterna för både professionella och icke-professionella investerare
• öka bankers kapacitet att finansiera den reala ekonomin  
• reducera barriärer i syfte att öka gränsöverskridande investeringar.

De initiativ som presenteras i handlingsplanen ska vara initierade senast 2019. Under 2015 har följande initiativ påbörjats:  

• förslag till förordning om ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering  
• förslag till nya regler för behandling av infrastrukturprojekt inom Solvens II-regleringen för försäkringsbolag  
• modernisering av prospektdirektivet  
• offentligt samråd om riskkapital  
• offentligt samråd om säkerställda obligationer  
• offentligt samråd om finansiella tjänster för privatpersoner  
• samråd om de kumulativa effekterna av finansmarknadslagstiftningen på finansieringen av den reala ekonomin.

Samråd med EU-nämnden om handlingsplanen ägde rum inför Ekofinmötet i november då rådsslutsatser om handlingsplanen antogs.

Utöver ett väl strukturerat och mer detaljerat sammandrag av handlingsplanen var den främsta kompletteringen i regeringens Faktapromemoria 2015/16:FPM10 Handling[s]plan kapitalmarknadsunion det varma mottagandet (s. 2):

Regeringen välkomnar kommissionens handlingsplan. Regeringen är positiv till arbete som syftar till att främja gränsöverskridande finansiering, komplettera företagens finansieringskällor och som stärker den inre marknaden. Regeringen är särskilt positiv till att kommissionen inom ramen för kapitalmarknadsunionen avser att genomföra en konsekvensanalys av de kumulativa effekterna av finansmarknadslagstiftningen på finansieringen av den reala ekonomin.

Regeringen kommer att ta ställning till respektive förslag då de presenteras.

Senare lade regeringen till några riktlinjer med tanke på de kommande konkreta förslagen (s. 7):

Regeringen avser att arbeta för att alla kommande förslag ska uppfylla villkor för transparens, finansiell stabilitet och bibehålla eller förstärka ett starkt och ändamålsenligt investerar- och konsumentskydd. Regeringen avser även arbeta för att ESG-kriterier (Enviromental, Social and Governance) i den mån det är lämpligt ska inkorporeras i de förslag som presenteras inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

Norge

Utanför EU har vi Norge, som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Europeiska frihandelssamanslutningen (EFTA). Under Regjeringen.no finner vi under rubriken Capital Markets Union / Kapitalmarkedsunion ett EØS-faktanotat daterat den 25 november 2015, vilket betyder att texten är beskrivande.

Europalov.no följer upp och kompletterar genom nyare handlingar under rubriken En europeisk kapitalmarkedsunion.

Ralf Grahn

EU:s kapitalmarknadsunion och fördraget

Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen (2014) om den fjärde prioriteten, en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, innehöll ett stycke som skissade en kapitalmarknadsunion:

Med tiden tror jag att vi bör komplettera de nya EU-reglerna för bankerna med en union för kapitalmarknaderna. För att förbättra finansieringen av vår ekonomi behöver vi utveckla och integrera kapitalmarknaderna ytterligare. Detta skulle minska omkostnaderna för kapitalanskaffning, särskilt för små- och medelstora företag, och bidra till att minska vårt beroende av bankfinansiering. Det skulle också göra EU mer attraktivt för investerare.

Handlingsplanen

Härnäst går vi till de officiella handlingarna. Efter en grönbok och ett offentligt samråd publicerade kommissionen meddelandet:

Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion; Bryssel den 30.9.2015 COM(2015) 468 final (34 sidor)

Meddelandet om kapitalmarknadsunionen åtföljdes av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar (tillgängliga endast på engelska). Den första handlingen innehåller evidensbaserade argument för en kapitalmarknadsunion, medan det andra dokumentet behandlar hörandefasen:

Economic Analysis; Brussels, 30.9.2015 SWD(2015) 183 final (117 sidor)

Feedback Statement on the Green Paper "Building a Capital Markets Union"; Brussels, 30.9.2015 SWD(2015) 184 final (64 sidor)

Fri rörlighet för kapital

När tillgång och efterfrågan på produktionsfaktorer möts bättre, leder det till ökad konkurrenskraft och i slutändan ekonomisk tillväxt med nya och bättre jobb.

“Fjärran han dröjer från törstiga strupar”, men trots detta är idealbilden för den inre marknaden en av de viktigaste meningarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen artikel 26.2 EUF-fördraget:

2. Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.

I EUF-fördragets tredje del ingår avdelning IV om fri rörlighet för personer, tjänster och kapital, där kapitel 4 handlar om kapital och betalningar: artiklarna 63-66.

Utgångspunkten är att alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland ska vara förbjudna.

Så länge det handlar om den inre marknaden snävt nog, fungerar artikel 114 EUF-fördraget som rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.   

Undantag är dock enligt artikel 114.2 EUF-fördraget bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer samt bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.

Ralf Grahn

Norden: reform, konvergens och stabilitet 2017

Målsättningen för detta inlägg är blott att länka till de existerande språkversionerna av de nordiska programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen: de nationella reformprogrammen (Europa 2020 eller #EU2020) samt programmen för den offentliga ekonomin, nämligen Danmarks och Sveriges konvergensprogram och eurolandet Finlands stabilitetsprogram.

Danmark har ju ett permanent undantag från fördragsförpliktelsen att införa euron, Sverige håller sig utanför euroområdet genom att tricksa, medan Finland är med i kärnan som ett av nitton euroländer bland totalt 28 EU-medlemmar.

Vi kan konstatera att det var redigare förr, när de olika språkversionerna av ländernas program samlades av kommissionen på en sida och dessutom rubricerades rätt.  

Dels har jag sett vad jag hittar via EU-kommissionen, dels har jag sökt via nationella webbsidor efter alternativa adresser för samma dokument eller versioner som saknas på kommissionens webbsidor.

Danmark

I blogginläggen Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017 lade jag fram den danska och enda språkversionen jag fann av programmen och i artikeln Danmarks Nationella Reformprogram 2017 presenterade jag den danska regeringens utvecklingsplaner.

Regeringen i Danmark har alltså bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram det nationella reformprogram och konvergensprogram den Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Enligt uppgift från Økonomi- og Indenrigsministeriet pågår översättningen av programmen till engelska, men jag för säkerhets skull kollade jag idag ministeriets webbsida för publikationer (där de danska versionerna finns) utan att ännu hitta programmen på engelska.

  

Europeiska kommissionens webbsida för nationella reformprogram (NRP) och  stabilitets- eller konvergensprogram falskskyltar fortfarande de danska versionerna som engelska.   

Finland

Eftersom bloggen riktar sig till nordiska läsare länkar jag Finlands nationella reformprogram i ordningen svenska, engelska och sist det finska originalet, även om redan pärmbladet på den svenska versionen får mig att undra vad som komma skall:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017 (Finansministriets publikationer - 18b/2017)

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017 (Ministry of Finance Publications - 18c/2017)

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 18a/2017)

 

Kommissionens webbsida för reformprogrammen samt konvergens- och stabilitetsprogrammen skyltar mystiskt dels Stability Programme, dels General Government Fiscal Plan 2018-2021, men letar vi genom dem alla, så hittar vi till slut tre språkversioner där samma allmänna plan för de offentliga finanserna innefattar Finlands stabilitetsprogram:

Plan för de offentliga finanserna 2018-2021

Den engelska översättningen finns här:

General Government Fiscal Plan 2018-2021

Det finska originalet kan öppnas eller laddas ned här:

Julkisen talouden suunnitelma vuosille 2018-2021

Sedan början av 2016 erbjudet statsrådets publikationsarkiv Valto (välj svenska) mer överskådlighet när det går att hitta ministeriernas skrifter genom samma inkörsport. I sitt hemland kan publikationerna hämtas på dessa adresser:

Europa 2020-strategin: Finlands nationella reformprogramme (sic!), våren 2017  

Europe 2020 Strategy: Finland’s National Reform Programme, Spring 2017

Eurooppa 2020 -strategia: Suomen kansallinen uudistusohjelma, kevät 2017  

Via riksdagen hittar vi en svensk översättning och ett finskt original av en handling som inkluderar stabilitetsprogrammet:

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2018-2021  

Valtioneuvoston selonteko julkisen talouden suunnitelmasta vuosille 2018-2021   

För övrigt, de senaste ekonomiska utsikterna från Finland finns här:

Economic Survey - Spring 2017 (Ministry of Finance publications - 17b/2017)

Taloudellinen katsaus - Kevät 2017 (Valtiovarainministeriön julkaisu - 17a/2017)

Sverige

Det är inget problem för dem som läser skandinaviska (nordiska) språk, men riktiga etiketter skulle skapa en viss reda. Det som kommissionen påstår vara den engelska NRP-versionen visar sig vara:

Sveriges nationella reformprogram 2017: Europa 2020 - EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Regeringskansliet)

Översiktsbilagan är inte heller på engelska utan på svenska:

Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen

Den som är uppmärksam märker att det via kommissionens programwebbsida finns två språkversioner av konvergensprogrammet:

Sveriges konvergensprogram 2017 (Regeringskansliet, Finansdepartementet)

Sweden’s convergence programme 2017 (Government Offices of Sweden, Ministry of Finance)

I Sverige går reformprogrammet att hitta via regeringens webbsidor:

Sveriges nationella reformprogram 2017 (Regeringskansliet)

Ett fynd: Via den svenska regeringen lyckades jag även hitta en engelsk NRP-version, något som alltså saknades från kommissionens webbsida:

Sweden’s National Reform Programme 2017: Europe 2020 - the EU’s strategy for smart, sustainable and inclusive growth (Government Offices of Sweden)  

Ralf Grahn

Danmarks Nationella Reformprogram 2017

Danmarks nationella reformprogram (NRP) går att finna på danska i hemlandet:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Alternativt kan vi gå via Europeiska kommissionens webbsida:

2017 European Semester: National Reform Programmes and Stability/Convergence Programmes där medlemsländernas program har lagts ut, men de förment engelska versionerna av reformprogrammet och konvergensprogrammet är (i detta skede) danska.

Oberoende av britternas förestående uttåg (Brexit) förblir engelskan lingua franca inom Europeiska unionen, så engelska språkversioner underlättar den gemensamma behandlingen och gör det lättare för medlemsländer att lära sig av varandra.

Tidigare har kommissionen vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på webbsidan, vilket gärna kunde ske även nu.

Fortlöpande förbättringar bör vara målet för samtliga organisationer. Alla har någonting att förbättra, men Danmark har även en hel del att erbjuda reformvilliga EU-länder med tanke på målen i Europa 2020-strategin (EU2020) och annat.

Danmarks NRP

Vad gäller struktur och innehåll låter jag inledningen tala för sig själv:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 redegør blandt andet for de tiltag, som Danmark har taget for at efterleve de to landespecifikke anbefalinger fra EU, som Danmark modtog i juli 2016. Der beskrives også den danske udmøntning af EU’s vækststrategi (Europa 2020). Desuden præsenteres den overordnede økonomiske ramme for den danske økonomi med afsæt i Konvergensprogrammet for 2017.

Strukturen i Danmarks Nationale Reformprogram 2017 er som følger:  

• Kapitel 2 beskriver den overordnede økonomiske ramme for Danmark, herunder den samfundsøkonomiske udvikling og finanspolitikken.  

• Kapitel 3 redegør for de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at efterleve EU’s landespecifikke anbefalinger til Danmark fra 2016.  

• Kapitel 4 omhandler de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at bidrage til opfyldelsen af Europa 2020-strategiens fem overordnede mål.  

• Kapitel 5 redegør for inddragelsen af Folketinget og interesseorganisationer.

Endvidere behandler de enkelte kapitler også en række af de temaer, som indgår i EUkommissionens landerapport for Danmark, der blev offentliggjort i februar 2017. I kapitlerne er endvidere så vidt muligt redegjort for evalueringer af de seneste års reformindsatser.

Reformdialog

Dialogen mellan EU (kommissionen och rådet) och medlemslandet Danmark löper så att rådet 2016 gav Danmark två rekommendationer. I den senaste länderrapporten Landerapport for Danmark 2017 Bruxelles, den 22.2.2017 SWD(2017) 70 final följde kommissionen upp åtgärderna.

När det gäller marknadsreformer, bland annat konkurrensmöjligheter i tjänstebranschen, konstaterade kommissionen (utan fanfarer) vissa framsteg, vilket presenteras på sidan 13 i Danmarks NRP. Regeringens inledande svar är runt formulerat:   

Regeringen vil styrke produktiviteten og gøre det billigere at drive virksomhed i Danmark med henblik på at fremme investeringer og risikovillighed. Regeringen lægger vægt på et tæt samspil mellem universiteterne og erhvervslivet.   

Till all lycka är det blott inledningen till en mer detaljerad genomgång och dialog med kommissionen. I fortsättningen utlovar  reformprogrammet även konkreta åtgärder.

I avsnitt 3.2 (från sidan 17) kommer vi in på en mer detaljerad diskussion om att öka produktiviteten och investeringarna i den privata sektorn, där den långsamma höjningen av produktiviten i tjänstesektorn på hemmamarknaden är problematisk med tanke på den ekonomiska tillväxten på sikt.  

Ett visst mått konkreta åtgärder utlovas för att lätta företagens administrativa börda, främja digitaliseringen av näringslivet, utreda den svaga utvecklingen av produktiviteten och främja investeringar i företagsverksamhet.  

Regeringen visar även på åtgärder för att främja samarbetet mellan företag och universitet (från s. 19): innovationer, kluster och offentliga forskningsanstalter.

Friare markplanering för detaljhandeln är fortfarande en utmaning även i Danmark, där en viss modernisering eftersträvas genom ett lagförslag (s. 19), men kommissionen kanske ser förändringen för enskilda butiksbyggnader som blygsam.

Snabbare planläggning och lösningar för e-handeln eftersträvas.

Byggbranschen fått ett eget utvecklingsprogram (s. 21-22).  

Europa 2020-strategin

De gemensamma målen för Europa 2020-strategin (EU2020) kräver framsteg och reformer i medlemsländerna beträffande sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring och hållbar energiförsörjning, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning.

Danmarks nationella reformprogram (NRP) redogör i kapitel 4 hur de danska målen bidrar till EU2020-helheten (från sidan 25). Danmark når redan ett antal riktvärden för 2020 och är på väg att uppfylla andra.

Sysselsättning: Danmark ligger klart över det gemensamma EU2020-målet. Med minskad arbetslöshet börjar snarare bristen på arbetskraft dyka upp som en flaskhals i ekonomin.

Liksom andra länder brottas Danmark med utmaningen att integrera utlänningar och främja deras inträde på arbetsmarknaden. Här kan det finnas stoff för studier även bland andra nationella förvaltningar (s. 27):

Med Trepartsaftalen om arbejdsmarkedsintegration (marts 2016) er der igangsat en række initiativer, herunder en mere jobrettet integrationsindsats samt oprettelse af integrationsgrunduddannelsen (IGU), som muliggør ansættelse inkl. uddannelsesforløb til løn under den almindelige mindsteløn på det danske arbejdsmarked. Aftalen har bl.a. medført en stigning i antallet af indvandrere, der kommer i virksomhedspraktik eller løntilskud. Tiltagene skal understøtte regeringens ambition om, at hver anden flygtning skal være i beskæftigelse efter tre år i Danmark. Med Trepartsaftale om tilstrækkelig og kvalificeret arbejdskraft i hele Danmark og praktikpladser (august 2016) er der gennemført en række mindre initiativer med fokus på at forebygge rekrutteringsudfordringer bl.a. via opkvalificering og styrket rådighed. Tiltagene kan bidrage til at afhjælpe begyndende flaskehalse på arbejdsmarkedet.

Långtidsarbetslösa är en annan grupp som ägnas särskild uppmärksamhet, liksom bristen på yrkesutbildade.

Vad gäller forskning och utveckling (FoU) ligger Danmark redan över de gemensamma och de nationella EU2020-målen (s. 33):

Det er regeringens målsætning, at de offentlige investeringer i forskning og udvikling skal udgøre mindst 1 pct. af BNP. Danmark har desuden tilsluttet sig EU’s målsætning om, at de samlede offentlige og private investeringer i forskning og udvikling skal udgøre 3 pct. af BNP.

Men på sidan 36 beskrivs en rad nya initiativ beträffande forskning, utveckling och innovation, med utvärderingar på sidan 37.

De nationella målen för klimat och hållbar energi diskuteras på sidorna 38-41, där jag vill plocka ut två framåtsyftande snuttar:

Regeringen vil i efteråret 2017 komme med oplæg til en ny energiaftale efter 2020, blandt andet på baggrund af Energikommissionens arbejde. En ny energiaftale har til formål at sikre en forsat omstilling af energisektoren.

-----

Den tidligere regering nedsatte i marts 2016 en Energikommission, som skal komme med anbefalinger til den danske energipolitik for perioden 2020-2030 …  Energikommissionen afslutter sit arbejde med en samlet rapport i 2017.

Danmark uppfyller redan utbildningsmålsättningarna i EU2020 (från s. 41). Även på detta område är integreringen av personer (elever) med utländsk bakgrund en särskild utmaning. Bland annat genom flera praktikplatser ska yrkesutbildningen främjas för att minska brister på arbetsmarknaden.

Vad gäller social inklusion (från s. 45) innebar den ekonomiska recessionen ett steg tillbaka, men en viss återhämtning kan skönjas:

I 2015 var der ifølge Eurostat 470.000 personer i husstande med meget lav beskæftigelsesgrad. Det er et fald på 25.000 personer i forhold til 2014, jf. figur 4.8. Det økonomiske tilbageslag i 2008-2009 og den efterfølgende periode med svag økonomisk vækst betød en stigning i antallet af personer i husstande med LWI. Den væsentligste årsag til stigningen mellem 2008 og 2014 var den lavere beskæftigelse i perioden.

Kontinuerlig förnyelse behövs på alla områden. På sidan 47 finns en sammanfattning av regeringens mål för att främja social mobilitet samt på sidan 48 en sammanställning av initiativ.

Nationellt reformsamtal

Kapitel 5 (från sidan 51) beskriver det nationella samtalet kring den europeiska planeringsterminen och reformfrågorna, centralt mellan regeringen och Folketingets utskott (Europaudvalg och Finansudvalg) samt för en bredare förankring i samhället regionalt och lokalt Kontaktudvalget for Europa 2020-strategien.

Ralf Grahn