EU-kommissionen: En inre marknad för immateriella rättigheter

Enligt kommissionens sakkunniga är det beklagligt att medborgarna är felinformerade om ACTA, handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mera), och snöpligt att diskussionen glidit från handelspolitik till frågor om grundläggande rättigheter, enligt de protokollsanteckningar Heise Online rapporterar: Europäische Kommission zeigt sich von ACTA-Protesten unbeeindruckt.

Kan brister i informationen möjligen ha någonting att göra med de ursprungliga avsikterna med och metoderna bakom ACTA eller det fortsatta hemlighållandet av förhandlingsdokument och expertutlåtanden?


EU-kommissionens färdplan

Eftersom kommissionens politik rörande upphovsrätt och andra immateriella rättigheter bygger på samma principer i handelspolitiken som på den inre marknaden, kan intresserade ha behållning av den strategi kommissionen publicerade i maj:

En inre marknad för immateriella rättigheter: Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa; Bryssel den 24.5.2011 KOM(2011) 287 slutlig (27 sidor)

Meddelandet finns tillgängligt i 22 språkversioner.

Innehållsförteckningen (här utan sidnummer) ger en överblick av de många frågor som behandlas och dokumenteras:

1. INLEDNING
2. EN INRE MARKNAD FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER – MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
3. VIKTIGA POLITISKA INITIATIV FÖR ATT MÖTA KOMMANDE UTMANINGAR
3.1. Reformering av patentsystemet i Europa och tillhörande åtgärder
3.1.1. Ett enhetligt patentskydd
3.1.2. Ett enhetligt system för patenttvister
3.1.3. Ett valorisationsinstrument för immateriella rättigheter
3.2. Modernisering av varumärkessystemet i Europa
3.3. Utarbetning av ett omfattande ramverk för upphovsrätt på den digitala inre marknaden
3.3.1. Styrning och hantering av upphovsrätt i Europa
3.3.2. Teknik- och databashantering
3.3.3. Användargenererat innehåll
3.3.4. Avgifter för privat kopiering
3.3.5. Tillgång till Europas kulturarv och främjande av flera medier
3.3.6. Utövande konstnärers rättigheter
3.3.7. Audiovisuella verk
3.3.8. Artisternas rätt till ersättning vid vidareförsäljning
3.4. Ytterligare skydd för immateriella tillgångar
3.4.1. Företagshemligheter och snyltande kopior
3.4.2. Andra geografiska beteckningar än jordbruksbeteckningar
3.5. Effektivare kamp mot varumärkesförfalskning och piratkopiering
3.5.1. Allmänhetens medvetenhet
3.5.2. En mer hållbar struktur för det europeiska observationscentrumet för varumärkesförfalskning och pirattillverkning samt nya uppgifter
3.5.3. Översyn av direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter
3.6. Den internationella dimensionen av immateriella rättigheter
3.6.1. Multilaterala initiativ, inbegripet samordning med internationella organisationer
3.6.2. Bilaterala förhandlingar och samarbete om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter med tredjeland
3.6.3. Förbättrat skydd för immateriella rättigheter och säkerställande av skyddet vid EU:s gränser
4. Slutsatser

Som sagt, meddelandet KOM(2011) 287 dokumenterar existerande förslag och beskriver planerna rörande immateriella rättigheter på EU-nivå. Det är därför en god utgångspunkt för fortsatta studier och bringar reda i det som Henrik Alexandersson kallade Ännu mer nätrelaterat elände från EU!

Sedan gäller det att följa upp de följande turerna i långdansen.



Ralf Grahn

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden på Internet, för digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

Jag fungerar som talare, utbildare och rådgivare i frågor om digital politik och juridik i EU.