onsdag 1 november 2017

Växande stöd för Europaparlamentet

Andelen unionsmedborgare med en positiv syn på Europaparlamentet ökade med åtta procentenheter mellan hösten 2016 och oktober 2017.

Nästan hälften av unionens medborgarna (47%) vill ge Europaparlamentet en viktigare roll i framtiden, medan 27 procent motsätter sig detta.


Norden och Baltikum  

De nordiska EU-medlemmarna hörde dock till de medlemsländer där en positiv syn på Europarlamentet ökade minst: fyra procentenheter i Danmark och Sverige, tre i Finland.

Enligt den färska opinionsmätningen Parlemeter 2017: A stronger voice: citizens’ views on Parliament and the EU (oktober 2017; 56 sidor) låg Sverige två procentenheter över och Danmark exakt på EU-medeltalet med 33% av invånarna med en positiv syn på Europaparlamentet. I Finland var andelen med en positiv uppfattning den fjärde lägsta i hela EU, endast 26 procent (s. 27).

Medan den största gruppen tillfrågade i EU (42%) hade en neutral syn (varken positiv eller negativ) på Europaparlamentet, var denna grupp allra störst i Baltikum och Finland: Estland (59%), Lettland (58%), Finland (57%) och Litauen (56%).

Trots detta hade andelen positivt inställda ökat med mer än EU-genomsnittet i Lettland (11%) och Estland (9%), medan till och med Litauens ökning (5%) var större än i de nordiska EU-länderna.

Intervjuer i maj och publicering i augusti 2017 gör att kommissionens Standard Eurobarometer 87 tidsmässigt ligger nära Parlemeter 2017. Sedan hösten 2015 hade förtroendet för EU som helhet stigit till 42 procent, vilket låg aningen högre än tron på hemlandets regering (37%) och dess parlament (36%).

I Norden låg förtroendet för de tre EU-institutionerna högre än genomsnittet: i Finland 59%, i Danmark 56% och i Sverige 48% (s. 15). Även de baltiska staterna Litauen (65%), Estland (55%) och Lettland (48%) hyste klart mer förtroende till Europeiska unionen än medeltalet av medlemsländerna.


Rättigheter och intressen

Invånarna vill att Europeiska unionen skyddar dem i första hand mot terrorism, i andra hand mot arbetslöshet samt i tredje hand mot fattigdom och social utslagning, medan okontrollerad invandring kommer på fjärde plats (Parlemeter s. 34).

De grundläggande fri- och rättigheterna samt friheten att resa, arbeta och studera i EU är de landvinningar medborgarna mest vill slå vakt om (Parlemeter s. 38). Arbetstagarnas rättigheter, tillräckliga och trygga pensioner samt ekonomiskt välstånd toppar listan av mer materiella fördelar de tillfrågade vill försvara.      
***
Hur borde Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, handla i diskussionen om Europas framtid, försvaret av medborgarnas grundläggande rättigheter och den fria rörligheten samt främjandet av deras ekonomiska och sociala rättigheter?

Vad är särskilt viktigt med tanke på Norden och Baltikum?


Ralf Grahn

Inga kommentarer: