Mot ACTA – för Internet

Jag inleder om den europeiska aktionsdagen mot ACTA från Helsingfors, där filmregissören Timo Vuorensola talade (på finska).

Flickus flackus flum talar om en lyckad demonstration i Göteborg, med mellan 1500 och 2000 delatagare. Talet resonerar om demokratins väsen, EU-kommissionens ställning och beredningen av offentliga beslut i vår onlinetid. Jag noterar att Jacob Hallén efterlyser det slags personval (från partilistor) vi till all lycka har i Finland.

Privat brottsutredning, ökad övervakning, oproportionerligt hårda sanktioner och ett förlegat synsätt på de immateriella monopolrättigheterna får sig också en släng av sleven.

Några plock bland de fler än 150 planerade demonstrationerna i Europa under lördagen.

It-nyhetstjänsten Heise Online rapporterar om demonstationerna med tyngdpunkt på Tyskland. Netzpolitik erbjuder en kort sammanfattning och en video från Berlin.

Även utanför nätaktivisternas krets noterades de tyska manifestationerna synligt av Handelsblatt.

Futurezone rapporterar om tusental demonstranter i Wien och i andra städer i Österrike.

Stopp-ACTA erbjuder en sida med överblick med bilder från hela Europa, även om många av demonstrationerna ännu saknas.

Mer information rullar in på Twitter under #ACTA tills förslaget fått sin officiella jordfästning. Somliga är sura över att gammelmedierna förtiger folkrörelsen eller förvränger rapporteringen.

Online kallar @Avaaz folk att underteckna uppropet till Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) att förkasta handelsavtalet mot varumärkesförfalskning (och mycket annat) ACTA. Avtalet skickas nu till Europeiska unionens domstol för utlåtande, men den politiska kampen fortsätter. Nyss hade redan 2.438.530 medborgare undertecknat onlinepetitionen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Cision Finland rankade nyss de bästa politiska bloggarna i Finland. Till min överraskning placerade sig min engelska blogg Grahnlaw som fjärde mellan ett antal rikskändisar. Mina finska inlägg hittar du på Eurooppaoikeus, senast om ACTA i Europaparlamentet.

ACTA för osäkra medborgare – Demonstrationerna behövs

Vad är detta ståhej med ACTA? Inte påverkas väl vi av ett handelsavtal mellan regeringar? Om en gång lagstiftningen i EU-länderna inte behöver ändras (eller bara lite), vad spelar det för roll för oss medborgare på Internet?

Rimliga frågor. Här en del svar.

Efter protestvågen i Centraleuropa talar BBC om ett hundratal nya demonstrationer i Europa denna vecka mot avtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (och mycket mer) ACTA. Kartan och uppgifter om demonstrationerna hos stoppacta-protest.info berättar att lördagen (den 11 februari 2012) blir den stora europeiska aktionsdagen mot ACTA.

Avaaz upprop online för att Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) ska förkasta ACTA har redan undertecknats av 1,837 miljoner medborgare.

Aktionerna utgör den största protesten någonsin mot EU-kommissionens, rådets och EU-regeringarnas gemensamma politik i en konkret fråga.

Handlar det faktiskt enbart om felinformerade virrhjärnor eller mytomaner?

Det är åtminstone vad EU:s handelskommissionär Karel De Gucht antyder, när han i raka ord uppmanar medlemmarna i Europaparlamentet och dess utskott för internationell handel (INTA) att strunta i opinionsyttringarna från civilsamhället.


Medier

Inte att undra på att många medborgare känner sig osäkra i korselden. Här är två introduktioner från någorlunda utomstående betraktare, båda inläggen på engelska.

David Jolly rapporterar från Paris för New York Times: A New Question of Internet Freedom. Eftersom artikeln skrevs för amerikanska läsare så fungerar den som en utmärkt inkörsport också för andra som inte ännu har bekantat sig med ACTA-problematiken. För den som vill tränga djupare finns ett antal nyttiga länkar.

Alexander Furnas skriver mer ingående i The Atlantic: Why an International Trade Agreement Could Be as Bad as SOPA. I sin analys säger Furnas klart ifrån när han ser överdrivna farhågor, men ACTA är mer än ett rent handelsavtal och det är en fara för friheten på Internet:

Intellectual property law has, thus, become an Internet freedom issue, and as liberal governments implement increasingly draconian filtering measures for intellectual property (IP) enforcement they legitimate the use of similar measures for other purposes by illiberal governments. Evaluated in context and with these potential ramifications in mind, ACTA -- and certainly the ratchet process that ACTA demonstrates -- may be every bit as dangerous as Darell Issa warns.

Det spärrhjul (ratchet) Furnas talar om kan beskrivas som kommissionens agenda när det gäller upphovsrätten och immateriella rättigheter i allmänhet. ACTA skulle befästa landvinningar som går i fel riktning. Jag tecknade en kort bakgrundsskiss på min engelska blogg Grahnlaw och nämnde där även ett färskt bidrag från nätverket La Quadrature du Net: The EU Commission's Repressive Plans Beyond ACTA.


Demonstrationerna behövs

Än vägrar EU-kommissionen, flertalet i Europaparlamentet och de flesta regeringarna i EU-länderna inse att ACTA är en del av en färdplan som hotar medborgarnas friheter på nätet och saknar den acceptans som är väsentlig i demokratiska samhällen.

Så länge makthavarna slår dövörat till, måste medborgarna mobilisera sig till försvar. Uppropet behöver underskrifter och demonstrationerna deltagare som sätter stopp för framfarten.

Paradoxalt nog har ingenting förenat européer så mycket som motståndet mot EU:s upphovsrättsfundamentalism.



Ralf Grahn

P.S. Som ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet, digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

Framtiden online i Riksdagen

Sveriges Riksdag ordnar i morgon, torsdagen den 26 januari 2012, en framtidsdag. Utöver ett gemensamt seminarium står tre temaseminarier på programmet. Det tredje av dem går under namnet:

Seminarium 3: Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen?

Följande förhandsinformation erbjuds om innehållet:

Värdutskott: Kulturutskottet, konstitutionsutskottet, trafikutskottet

Ledamotspanel: Monica Green (S), Christer Winbäck (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Karl Sigfrid (M), Berit Högman (S), Andreas Carlson (KD)

Plats: Skandiasalen

Tid: klockan 10.00-12.30

Inledning av Kristina Alexandersson, projektledare Webbstjärnan, moderator

Hur använder vi it år 2020? Erik Kruse, Strategic Marketing Manager, Ericsson Networked Society Lab

Molnet – ett paradigmskifte eller bara dimma? Inger Gran, föreningsdirektör, Dataföreningen och initiativtagare till Cloud Sweden

It och kulturen – en omvälvande förändring? Pelle Snickars, forskningschef, Kungliga biblioteket

Det digitala i den framtida staden. Marcus Bylund, forskare, datavetenskap, SICS

Juridiska aspekter på sociala medier, integritet, upphovsrätt. Mathias Klang, forskare, informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet

Du kan alltså följa med seminariet via webb-tv.



Ralf Grahn

EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet

Inramningen utgörs av en digital agenda för Europa och målsättningen att skapa en digital inre marknad. Meningen med detta blogginlägg är att samla EU-institutionernas ställningstaganden om ett öppet internet och nätneutralitet på samma ställe, om möjligt på svenska. Här gäller det alltså den politiska nivån.


Kommissionen

Kommissionen uppfyllde sitt löfte när reformpaketet för telekommunikationer antogs i slutet av 2009 om att rapportera 2010. Det skedde genom meddelandet:

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)


Europaparlamentet

Europaparlamentet önskade framlägga sina synpunkter, vilket skedde genom en resolution:

Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa P7_TA(2011)0511.

Proceduren kan du följa på Oeil under signum 2011/2866(RSP).


TTE-rådet

Rådet i konstellationen Transport, telekommunikation och energi TTE publicerade ett pressmeddelande på engelska den 13 december 2011. Det kan ses som rådets svar:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe - 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011 (5 sidor)

I sak hade de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (Coreper) kommit överens om innehållet inför rådsmötet. Denna version finns på svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser; Bryssel den 1 december 2011 (7.12) (dokument 17904/11; 9 sidor)


Ralf Grahn

EU-kommissionen: Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa

På svenska har jag skrivit om Europeiska unionens råd (transport, telekommunikation och energi TTE) den 12 och 13 december 2011 samt om rådets slutsatser beträffande ett öppet internet och nätneutralitet.

Det finns inlägg om frågorna även på min finska blogg Eurooppaoikeus och på engelska Grahnlaw.


TTE-rådet

Här en sammanfattning om de senaste dokumenten.

TTE-rådets (allmänna) slutsatser finns i detta skede på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11)


Öppet internet och nätneutralitet

De specifika slutsatserna om ett öppet internet och nätneutralitet publicerades efter mötet på engelska och franska; här det engelska pressmeddelandet:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe; 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011

På de officiella EU-språken finns slutsatserna i den form de antogs av de ständiga representanterna (Coreper) inför rådsmötet; här svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (handling 17904/11)


KOM(2011) 222

TTE-rådets slutsatser utgör medlemsländernas gemensamma svar på den rapport kommissionen utlovade när telelagstiftningen i EU reformerades 2009. I meddelandet behandlas frågorna mer ingående.

Kommissionens rapport gavs ut i våras och den finns tillgänglig på 22 EU-språk; den svenska versionen av meddelandet (pdf):

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)

Slutsatserna (s. 9) erbjuder först en sammanfattning av kommissionens syn och sedan följande riktlinjer för framtida åtgärder (s. 9-10):

Vägen framåt

Kommissionen kommer i slutet av året att offentliggöra resultaten av Berec:s utredningar, inbegripet eventuella fall av blockering eller strypning av vissa typer av trafik.

På grundval av resultaten och genomförandet av bestämmelserna i regelverket för telekommunikationer kommer kommissionen, som en prioriterad fråga, att fatta beslut om eventuella ytterligare riktlinjer avseende nätneutralitet.

Om betydande och ihållande problem kvarstår, och systemet i sin helhet – inbegripet flera aktörer – inte ser till att konsumenterna lätt kan få tillgång till och distribuera innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val via ett enda internetabonnemang, kommer kommissionen att bedöma huruvida strängare åtgärder behövs för att skapa konkurrens och de valmöjligheter som konsumenterna förtjänar. Insyn och möjlighet att lätt byta leverantör är avgörande aspekter för konsumenterna när de ska välja eller byta internetleverantör, men de är inte nödvändigtvis lämpliga verktyg för att hantera generella restriktioner av legala tjänster eller applikationer.

Sådana kompletterande åtgärder kan vidtas i form av t.ex. riktlinjer eller generella rättsliga åtgärder för att öka konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter, t.ex. genom att ytterligare förbättra möjligheterna att byta leverantör eller, om detta skulle visa sig vara otillräckligt, genom att t.ex. införa särskilda skyldigheter beträffande omotiverad trafikdifferentiering på internet för alla internetleverantörer oavsett marknadsställning. Detta skulle kunna inbegripa ett förbud mot blockering av legala tjänster.

Nätneutraliteten tangerar ett antal rättigheter och principer som finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet med avseende på skyddet för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten. Därför kommer lagförslag på detta område att utredas noggrant med avseende på hur de påverkar de grundläggande rättigheterna och huruvida de är förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna [Fotnot 9: I linje med Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig av den 19 oktober 2010].

Man bör se till att eventuell ytterligare reglering inte hindrar investeringar eller innovativa affärsmodeller, och leder till effektivare användning av näten och till nya affärsmöjligheter på olika nivåer på internets värdekedja, samtidigt som de fördelar bevaras som konsumenterna har av att kunna välja produkter för internetanslutning som är anpassade för deras behov.

Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta sin dialog med medlemsstater och intressenter för att säkerställa en snabb bredbandsutveckling, vilket skulle minska trycket på datatrafiken.

Ralf Grahn

TTE-rådet: Öppet internet och nätneutralitet i EU

Tillsvidare finns slutsatserna från TTE-rådet (transport, telekommunikation och energi) den 12 och 13 december 2011 enbart på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11; 27 sidor)

Citatet i de allmänna TTE-slutsatserna om öppet internet och nätneutralitet i Europa (sidorna 19 och 20) erbjuder en kort överblick i anslutning till den digitala agendan:

Open internet and net neutrality

The Council adopted conclusions on the open internet and net neutrality in Europe (17904/11).

These conclusions were drawn up on the basis of the Commission communication on the subject published in April 2011 (9350/11). This communication seeks to fulfil the Commission commitment to preserve "the open and neutral character of the internet, taking full account of the will of the co-legislators now to enshrine net neutrality as a policy objective and regulatory principle to be promoted by national regulatory authorities". This commitment was made in its declaration on net neutrality when the 2009 telecoms package was concluded (OJ C 308, 18.12.2009, p.2).

In the conclusions the Council underlines, inter alia, the need to preserve the open and neutral character of the internet and consider net neutrality as a policy objective. It welcomes the Commission's intention to assess the need, based on investigations by the Body of European Regulators for Electronic Communications' (BEREC), for more stringent measures and to publish additional guidance on net neutrality if necessary. In addition, it welcomes the Commission's commitments to monitor the implementation of the EU regulatory framework for electronic communications and services and to issue a code of existing EU online rights by 2012.

The Commission is invited, inter alia, to assess, jointly with BEREC, the discrepancy between advertised and actual delivery speeds occurring in member states, and report to the Council and the Parliament on the situation thereof by 2012. Furthermore, the Commission is invited to provide additional information on the best practices in traffic management and on how to respond to the requirements of global service providers concerning quality and pricing of services.

Öppet internet och nätneutralitet

Länken till de specifika slutsatserna hänvisar till dokumentet 17904/11, daterat den 1 december 2011 och även det på engelska:

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - "The open internet and net neutrality in Europe" - Adoption of Council conclusions

För den som vill försäkra sig om samstämmigheten gavs slutsatserna ut till medierna efter mötet på engelska och franska.


På svenska

På svenska hittar vi handlingen 17904/11, daterad den 1 december 2011 (7.12), såsom den antogs i Coreper inför TTE-rådet:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (9 sidor)



Ralf Grahn

Digital agenda för Finland 2011-2020

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)


Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser


Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda


En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.



Ralf Grahn


P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Jag har länkat till ett antal färska blogginlägg på finska, svenska och engelska om EU2020-strategin och den digitala agendan i EU2020 and Digital Agenda roundup: innovative and competitive Europe?


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn

En digital agenda för Europa: innehåll

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


En digital agenda för Europa

Det handlar om ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Vad gäller den digitala agendan? Innehållsförteckningen erbjuder en snabbtitt:

En digital agenda för Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
2. Den digitala agendans åtgärdsområden
2.1. En pulserande digital inre marknad
2.2. Interoperabilitet och standardisering
2.3. Tillit och säkerhet
2.4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
2.5. Forskning och innovation
2.6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
2.7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
2.8. Den digitala agendans internationella aspekter
3. Genomförande och styrelseformer

Med tanke på hur världen utvecklas har vakna européer allt skäl att följa med hur EU2020-strategin och dess sju flaggskepp, inklusive En digital agenda för Europa, lyckas.



Ralf Grahn