Social marknadsekonomi och socialklausul

Det brittiska överhusets EU-utskott tog avstånd från att “blanda” marknadsreformer och sociala strävanden som om Lissabonfördraget inte skulle ha definierat EU:s ekonomiska system som en social marknadsekonomi med ett antal sociala målsättningar och en horisontell socialklausul. Hittills har jag behandlat frågorna i artiklar på svenska, engelska och finska (här och här).

I detta inlägg ska jag kort peka på bestämmelsernas härkomst.

Artikel 3.3 EU-fördraget

Går vi av praktiska skäl till den senaste uppdaterade (konsoliderade) versionen av fördragen (EUT 7.6.2016 C 202/17), ser vi att ändamålsartikeln dels beskriver  Europeiska unionens ekonomiska system som en social marknadsekonomi, dels framhäver ett flertal målsättningar med sikte på social utjämning och rättvisa:

Artikel 3.3 EU-fördraget

3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.

Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

Går vi till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (EUT 16.12.2004 C 310/11-12) kan vi konstatera att den nu gällande bestämmelsen är nästan klonad:

Artikel I-3  

3. Unionen skall verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den skall främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Den skall bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Den skall främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.

Den skall respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

Den sociala marknadsekonomin introducerades av Europakonventet och överlevde regeringskonferensen 2003-2004 för att sedan antas av regeringskonferensen 2007.

Artikel 9 EUF-fördraget

Den horisontella så kallade socialklausulen, artikel 9 EUF-fördraget har efter Lissabonfördraget följande lydelse (EUT 7.6.2016 C 202/53):

Artikel 9 EUF-fördraget

Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.  

Bestämmelsen härstammar från det konstitutionella fördraget och skillnaderna är närmast stilistiska (EUT 16.12.2004 C 310/55):  

Artikel III-117

Vid fastställandet och genomförandet av den politik och den verksamhet som avses i denna del skall unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

Artikeln infördes av regeringskonferensen 2004.

***

Återstår frågan vad det betyder att eftersträva en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.

Ralf Grahn

Mario Monti (2010): En ny strategi för den inre marknaden I

Europadagen 2010 överlämnade professor Mario Monti sin rapport, En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa, till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

I uppdraget hade Barroso efterlyst hur EU ska finna en förnyad politisk vilja för att den inre marknaden ska nå sin fulla potential. Kommissionens ordförande pekade på Lissabonfördragets målsättning om en “en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

Vi som intresserar oss för den inre marknadens utveckling under 2010-talet kan än i dag med behållning läsa Montis betraktelse. Redan i inledningen (s. 6) sammanfattar han utmaningen, till vilken han återkommer senare (s. 21):

Den inre marknaden är i dag mindre populär än någonsin, samtidigt som Europa behöver den mer än någonsin.

För utredaren var det viktigt att hitta elementen till en stor kompromiss mellan fyra olika grupper av medlemsstater: sociala marknadsekonomier på kontinenten, anglosaxiska länder, central- och östeuropeiska länder samt nordiska länder. En rätt ingående beskrivning av de kulturella olikheterna från sidan 30 utmynnar i en proaktiv, ny och bred strategi för en starkare inre marknad (från sidan 33).  

Meningen med den nya strategin var att skydda den inre marknaden från den risk som ekonomisk nationalism utgör, utvidga den in på nya områden som är avgörande för tillväxten i Europa och bygga upp ett tillräckligt samförstånd kring den.  

För Monti var syftet att få bort de flaskhalsar som fanns kvar och fylla de luckor och brister som hämmar innovationer och tillväxtpotentialen på den inre marknaden. I väl avvägda tongångar resonerade han sig fram till rekommendationer om att (s. 8 och 34-35):

• slå vakt om en inre marknad som fungerar bättre för medborgare, konsumenter och små och medelstora företag,
• upprätta en digital inre marknad,
• utnyttja den inre marknadens potential att främja grön tillväxt och Europas omvandling till en resurseffektiv ekonomi med låga utsläpp,
• dra full nytta av den inre marknaden för varor,
• utnyttja den fulla potentialen i den inre marknaden för tjänster,
• garantera arbetskraftens geografiska rörlighet på den inre marknaden,
• upprätthålla en “fysisk” infrastruktur för den inre marknaden.

Rapportens syfte var inte att sjunka in i sektorspecifika problem, utan att erbjuda en bred analys av den existerande inre marknaden och föreslå en övergripande strategi för att ge den ny dynamik (s. 20). Huvudlinjerna för en starkare inre marknad behandlas dock i kapitel 2 (från sidan 38), där Monti påminner om det ädla syftet på individplanet (s. 41):

Den inre marknaden med sina fyra friheter förkroppsligar ett ideal: ett gränslöst område mellan olika länder där människor utan åtskillnad kan flytta, arbeta, forska eller starta företag.

Specifika åtgärder var dock av nöden för att medborgarna, konsumenterna samt de små och medelstora företagen skulle kunna utnyttja de utvidgade möjligheterna aktivt, konstaterade Monti (s. 41), innan han presenterade mer detaljerade förslag.

På motsvarande sätt lade Monti fram väl avvägda synpunkter och rekommendationer på de övriga områdena i kapitel 2 (från s. 49).  

Utöver de tidigare nämnda områdena betraktade Monti i det andra kapitlet även den inre marknaden för kapital och finansiella tjänster (från s. 67).

Visserligen har det att göra med det strategiska greppet och det allmänna betraktelsesättet, men samtidigt är det skrämmande hur fräscha Montis handlingsinviter verkar än i dag.

Ralf Grahn

Den inre marknaden i koncentrat

Är det möjligt att reducera den europeiska inre marknaden som till en buljongtärning? Jag försöker i det följande samla kärningredienserna till en essens.  

Social marknadsekonomi

Artikel 3.3 fördraget om Europeiska unionen (FEU) konstaterar att unionen ska upprätta en inre marknad och definierar den närmare som en “social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”:

3.   Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Nyckel är den fria rörligheten, som återges i ett nötskal i artikel 26.2 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

2.   Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.

På den inre marknaden och i EU mer allmänt spelar diskrimineringsförbudet i första stycket artikel 18 EUF-fördraget en avgörande roll:

Inom fördragens tillämpningsområde och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i fördragen, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Utöver den Europeiska unionens 28 medlemsländer ingår tre av de fyra EFTA-länderna i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). På detta sätt deltar Island, Liechtenstein och Norge i den inre marknaden, medan Schweiz har en mer begränsad tillgång till den inre marknaden genom ett antal bilaterala avtal med EU.

Närmare information om EES från Regjeringen på norska och från EFTA/EEA på engelska.

Brexit  

Enligt uppgifter från Eurostat omfattar den inre marknaden 515640100 personer 2016 (EU + EES). Visserligen kommer den inre marknadens befolkning (drygt 515 miljoner) att minska till omkring 450 miljoner om cirka 65 miljoner britter de närmaste åren lämnar inte enbart EU utan även EES genom Brexit.  

I koncentrat

Den inre marknaden, som består av 31 länder med en befolkning om drygt 515 miljoner, strävar till en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft genom fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.

Ralf Grahn

Krakowdeklarationen och uppföljning av inremarknadsakten

Artikeln Inremarknadsakten KOM(2011) 206 redogjorde för de tolv hävstängerna (teman) och nyckelåtgärderna för att få den inre marknaden att fungera bättre.

Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 COM(2012) 68 från kommissionen berättar hur EU-länderna har förlorat konkurrenskraft (genom stigande enhetsarbetskostnader) och exportandelar på världsmarknaderna. Rapporten finns tillgänglig på 22 språk.


Krakowdeklarationen

Nästan ett halvt år efter lanseringen av inremarknadsakten ordnade kommissionen och det polska ordförandeskapet för rådet en stor samling kring åtgärdspaketet.

Krakowdeklarationen från höstens inremarknadsforum finns på åtta språk men inte svenska, så jag väljer den engelska versionen:

Single Market Forum, Krakow 3-4 October 2011: The Krakow Declaration (2 + 4 sidor)

Uttalandet framförde följande önskemål till i första hand de ansvariga politikerna:

• EU Heads of State and Government at their next summit to commit to a speedy implementation of the Single Market Act;
• European Institutions to adopt measures in order to bridge the gaps we have identified as a matter of urgency;
• National governments, regional and local entities, businesses, trade unions and non-governmental organisations to cooperate to ensure that Single Market rules work effectively on the ground for citizens and businesses;
• All the partners to involve citizens more closely in the development of the Single Market; to do so by providing clearer information; by fostering dialogue and communication with citizens in order to better understand their expectations and by helping business and citizens exercise their rights and obligations.

I bilagan utvecklades ett antal tematiska frågor vidare.


Mellanbokslutet SWD(2012) 21

Inför Europeiska rådets vårmöte rapporterade kommissionen om hur inremarknadsakten har förverkligats (endast på engelska):

COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT: Delivering the Single Market Act: State of Play; Brussels, 15.2.2012 SWD(2012) 21 final (18 sidor)

Detta mellanbokslut är ett nyttigt redskap för att följa upp reformerna på den inre marknaden.



Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Genom att samla inläggen från redan 943 Europabloggar återspeglar flerspråkiga Bloggingportal.eu en del av det växande europeiska publika rummet, där EU-diskussionen online överskrider lands- och språkgränser. Ett färskt tillskott är LSE-bloggen European Politics and Policy EUROPP, där Gareth Harding nyligen förklarade varför EU-institutionerna håller på att förlora kampen om själarna och vad EU kunde göra för att vända trenden.

Med på Bloggingportal.eu finns även min nuvarande bloggtrio, som består av nordiska Grahnblawg (på svenska) och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag skriver och talar om demokrati och öppenhet i Europeiska unionen, men numera allt oftare om de avgörande utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.

Varför glömde EU-ledarna Europa 2020-strategin?

I sitt herdabrev till EU-ländernas ledare behandlade Herman Van Rompuy strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt. Jag rekommenderar varmt att du läser hans Issues Paper både med tanke på innehållet och på presentationen.

Det som dock verkar mystiskt är att Van Rompuy lyckades kringgå den övergripande strategi för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning som Europeiska rådet har enat sig om för detta årtionde: Europa 2020.

Var det inte dessa frågor Europeiska rådets vårmöte skulle handla om?

I Europa 2020-strategin läggs med rätta tonvikten på behovet av en ny väg mot tillväxt som kan leda till en smart, hållbar och inkluderande ekonomi, överbrygga de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, förbättra dess konkurrenskraft och produktivitet och stödja en hållbar social marknadsekonomi.

(Lägesrapport om Europa 2020-strategin; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I; sidan 2)

Märkligt är att brevet A plan for growth in Europe från de tolv statsministrarna inför Europeiska rådet lika sorgfälligt undvek att nämna Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.


Europa 2020 återuppstår

Det krävdes José Manuel Barrosos svarsbrev för att påminna om att Europeiska unionen och medlemsländerna redan har en gemensam, heltäckande strategi för tillväxt, EU2020:

We have agreed on an ambitious and comprehensive growth and jobs strategy: Europe 2020. Our common ownership of it needs to be more visible to our citizens. They need to know that the EU has a clear strategy for building a better future and that all Member States are working in the same direction. There should be no artificial separation between EU and national growth policies, they reinforce each other.

Det är dock först i slutsatserna som Europeiska rådet påminner sig och andra om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020):

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Det låter riktigt bra, men hur i all världen lyckades så många ledare tappa bort EU2020 på vägen – och varför?

Hur övertygande verkar engagemanget?



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt).

Van Rompuys herdabrev till EU-ländernas ledare

Jag vill passa på att rekommendera det strategiskt inriktade brev ordförande Herman Van Rompuy skrev åt stats- och regeringscheferna för att fokusera diskussionen vid Europeiska rådet.

Herdabrevet, Issues Paper (den 29 februari 2012), inleddes genom lägga grunden för medlemsländernas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram (om begreppen här).


Väl underbyggt

Van Rompuy hänvisade till färska bedömningar om ekonomin i Europeiska unionen och medlemsländerna. För andra gången tillämpas planeringscykeln den europeiska planeringsterminen, som kommissionen kör i gång genom sin årliga tillväxtöversikt.

Den årliga tillväxtöversikten för år 2012 jämte bilagor utgör basen för Europeiska rådets vårmöte:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1) 

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2) 

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)


Det danska ordförandeskapet för EU:s råd hade följt upp behandlingen av tillväxtöversikten 2012 och de vidhängande handlingarna (bilagorna) i de olika rådskonstellationerna:

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen – Sammanfattande rapport (rådets handling 6662/12)

För första gången hade kommissionen publicerat en rapport som avser att ge förvarning om uppdykande problem. Utöver välkända bekymmer pekade rapporten på en oroväckande förlust av internationell konkurrenskraft och exportandelar för praktiskt taget alla EU-länder:

Rapporten om varningsmekanismen; Bryssel den 14.2.2012 COM(2012) 68 final

Vidare pekade Van Rompuy på kommissionens senaste interimsprognos, som tyder på ofrivillig nolltillväxt (pressmeddelande). Prognosen i detalj på engelska: Interim Forecast February 2012 (publicerad den 23 februari 2012).


Fokusering

Meningen med vårmötet var alltså att diskutera de kärnfrågor där medlemsländerna har skäl att sätta in stöten när de bereder sina nationella utvecklingsprogram och sitt stabilitetsprogram (för euroländerna) eller konvergensprogram (för ett land som fortfarande har en nationell valuta).

Därefter behandlade Van Rompuy ett antal strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt, även om han utelämnade en helhet stor som en hel kontinent...



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Tillväxt utan pengar kräver EU2020-reformer

Efter inledningen i slutsatserna och reformfrontens bemödanden att sätta fyr under pannan övergåg vi till de hörnstenar Europeiska rådet lade för att återgå till ekonomisk tillväxt, återvinna konkurrenskraft och återvända till bättre sysselsättning.

Jag behandlar kort de första styckena i Europeiska rådet 1-2 mars 2012 slutsatser (EUCO 4/12), i avsnitt I. Ekonomisk politik.


Tillväxt utan pengar

Det första stycket lägger grunden genom att fastställa att det allmänt taget inte finns pengar för stimulanspolitik av klassiskt snitt:

1. Europeiska unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att Europa åter ska gå mot tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en tvådelad strategi som omfattar såväl åtgärder för att garantera finansiell stabilitet och budgetkonsolidering som åtgärder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Jag diskuterade inledningsvis detta avgörande linjeval på Grahnlaw. Följden är att tillväxtpolitiken blir mycket krävande, eftersom det handlar om att omprioritera inom trängre budgetramar och att genomföra kvalitativa reformer, som ofta stöter på motstånd.

Den första Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 KOM(2012) 68 pekar på en rad obalanser i EU-ländernas ekonomier, bland annat överskuldsättning, fastighetsbubblor och sviktande banker, men en grundläggande orsak till den ekonomiska krisen är den oroväckande förlusten av internationell konkurrenskraft (stigande enhetsarbetskostnader och förlorade andelar på exportmarkanderna) i praktiskt taget hela EU:

Ändrade världsexportmarknadsandelar för varor och tjänster (procentuell ändring över fem år) pekar på att flera medlemsstater kan ha drabbats av stora strukturella konkurrenskraftsförluster på världsmarknaden: Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien har fortsatta förluster av marknadsandelar som överskrider det indikativa tröskelvärdet på 6 %. I flera av dessa medlemsstater är förlusterna av exportmarknadsandelar ännu mer markanta sett under en längre tidsperiod..

.


Europa 2020

Europeiska rådet påminner om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020)

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Syftet med Europa 2020 är att förena reformer på EU-nivå, de sju flaggskepps- eller huvudinitiativen, med strukturella tillväxtskapande reformer i EU-länderna för att tillsammans uppnå EU2020-målen (i tabellform).

Vi står alldeles inför nästa omgång av nationella reformprogram (National Reform Programmes NRP) som ska ges in till EU-kommissionen helst före den 15 april 2012, men senast före utgången av april. (Samtidigt levererar varje medlemsland sitt stabilitets- eller konvergensprogram vad gäller det offentliga hushållet.)

Ändå ser vi ytterst lite livskraftig och sporrande diskussion i EU-länderna med en klar koppling mellan de nationella reformerna och EU-nivån.

EU-ledarnas påminnelse om EU2020-strategin är välkommen, men nu borde de bredda debatten och sätta kraft i beredningen på hemmaplan för att vända utvecklingen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Europeiska rådet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb

De nationella politiska ledarna undertecknade alltså den mellanstatliga finanspakten och korade Herman Van Rompuy till ordförande för Europeiska rådet och eurotoppmötena.

Sakfrågorna för Europeiska rådet den 1-2 mars 2012 rörde dock den ekonomiska politiken, med sikte på tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Slutsatserna finns tillgängliga på 23 språk; på svenska: Europeiska rådet 1-2 mars 2012 (EUCO 4/12). De inleds med ett sammandrag som ger en bild av de frågor där slutsatserna från EUCO innehåller mera detaljerade riktlinjer:

Europeiska rådet diskuterade genomförandet av EU:s ekonomiska strategi. Strategin syftar till såväl fortsatt budgetkonsolidering som resoluta åtgärder för att stimulera tillväxten och öka sysselsättningen; hållbar tillväxt och sysselsättning kan inte bygga på underskott och alltför höga skuldnivåer. De åtgärder som har vidtagits för att stabilisera situationen i euroområdet börjar nu ge resultat.

Europeiska rådet ställde sig bakom de fem prioriteringar för 2012 som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt. Det diskuterade åtgärder som måste vidtas på nationell nivå. Medlemsstaterna måste göra snabbare framsteg för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och öka ansträngningarna för att genomföra de reformer som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna från 2011. Medlemsstaterna förväntas i sina nationella reformprogram och i sina stabilitets- eller konvergensprogram ange de åtgärder de avser att vidta i detta syfte. Europeiska rådet diskuterade också de åtgärder som krävs på EU-nivå för att gå vidare med fullbordandet av den inre marknaden i alla dess aspekter – både interna och externa – och för att främja innovation och forskning.

I anslutning till Europeiska rådets möte undertecknade de deltagande medlemsstaterna fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom den ekonomiska och monetära unionen.

Europeiska rådet fastställde EU:s prioriteringar inför det kommande G20-mötet och FN:s Rio+20-konferens med särskild tonvikt på tillväxtfrämjande åtgärder och reformer. Det gjorde en bedömning av den arabiska vårens utveckling och fastställde riktlinjer för EU:s framtida åtgärder till stöd för den processen.

Europeiska rådet beviljade Serbien status som kandidatland.

Man enades om att rådet skulle återkomma till frågan om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet så att beslutet kan antas i september.

Slutligen återvalde Europeiska rådet Herman Van Rompuy som ordförande.

Reformfronten

Europaportalen.se tar fasta på statsminister Fredrik Reinfeldts presentation av svenska erfarenheter och utgångspunkter för sina kollegor.

Finlands statsminister Jyrki Katainen underströk behovet av en ambitiös handlingsplan för ekonomisk tillväxt. Särskilt underströk han den avgörande betydelsen av en digital inre marknad genom enhetliga europeiska regler om upphovsrätt, moms och kopieringsavgifter.

Inför mötet hade tolv statsministrar, David Cameron (Storbritannien), Mark Rutte (Nederländerna), Mario Monti (Italien), Andrus Ansip (Estland), Valdis Dombrovskis (Lettland), Jyrki Katainen (Finland), Enda Kenny (Irland), Petr Nečas (Tjeckien), Iveta Radičová (Slovakien), Mariano Rajoy (Spanien), Fredrik Reinfeldt (Sverige) och Donald Tusk (Polen) skrivit ett brev till ordföranden för Europeiska rådet (EUCO) Herman van Rompuy och ordföranden för EU-kommissionen José Manuel Barroso. I 'A plan for growth in Europe' ville regeringscheferna ge det ekonomiska reformarbetet fart och kraft.

Varken Frankrike eller Tyskland ingick i reformfronten.

Se Grahnlaw (här, här och här) samt Europaportalen.se (här).



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament

Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa

Den senaste tiden har jag skrivit om en digital agenda för Europa, om Europeiska unionens och EU-ländernas konkurrenskraft på IKT-området och mer allmänt samt om globala jämförelser. Inläggen hittar du behändigt via sammanställningarna: Digital Agenda for Europe roundup, Roundup of Digital Agenda for Europe, European ICT competitiveness roundup och Wealth of Nations roundup.

Gårdagens inlägg behandlade den pinfärska agendan för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i delstaten Kalifornien, med vissa kommentarer och frågor om Europa 2020-strategin: Growth and competitiveness: California vs Europe.

De ekonomiska reformerna för hållbara statsfinanser och tillväxt i EU är viktiga för vår framtid. Vi tar oss därför en titt på vilka rekommendationer Europeiska unionens råd har gett på vägen.


Ekofinrådet

Efter Europeiska rådets möte i juni 2011 kunde Ekofinrådet avsluta den första europeiska planeringsterminen. Ekofin antog också rekommendationer till medlemsstaterna om deras nationella reformprogram samt om uppdateringarna av deras stabilitets- och konvergensprogram:

Det 3105:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 12 juli 2011 (rådets handling 12678/11)

Trots de dagliga nyhetsinslagen om katastrofstämningar i vissa medlemsländer ser euroområdet och Europeiska unionen som helhet ut att vara på väg mot betydligt bättre balans i de offentliga hushållen.


Offentliga underskott

Här tittar vi på Ekofinrådets allmänna slutsatser som tyder på snabbt minskande offentliga underskott inom euroområdet och EU. Ett utdrag (sid. 10):

Rådet noterar att kommissionens avdelningar våren 2011 förutspådde att underskottet i den offentliga sektorn i såväl euroområdet som EU som helhet planeras minska under prognosperioden. Inom EU torde underskottet minskas från 6,4 % 2010 till 4,7 % 2011 och, förutsatt att sådana budgetplaner vars huvuddrag anges i 2011 års aktualiseringar av stabilitets-och konvergensprogrammen genomförs helt och hållet, vidare till 3,4 % 2012 och 2,3 % 2013, vilket skulle betyda att det genomsnittliga underskottet återigen skulle bli lägre än det tröskelvärde 3 % av BNP som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Alla medlemsstater med ett alltför stort underskott har för avsikt att avhjälpa detta före utgången av det sista datum som rådet fastställt. Detta skulle bidra till att offentliga sektorns skuld slutar att öka och i längden minskar under perioden efter 2012.

Rådet uppmanade medlemsstaterna till fortsatt budgetkonsolidering och kommissionen till noggrann bevakning (sid. 11).


Turbulens

I snitt går det alltså åt rätt håll, men problembarnen kommer att ge Jean-Claude Trichet, Jean-Claude Juncker, Olli Rehn och euroländernas finansministrar gråa hår om vi tror ledaren i The Guardian och artikeln om Italien och Spanien i Wall Street Journal Europe.

En ledare i Financial Times Deutschland varnar dock politikerna för panikreaktioner inför turbulensen på marknaderna.



Ralf Grahn


P.S. Vill du följa med europeiska frågor? Gör som Financial Times Brussels blog och kolla in Europabloggarna på flerspråkiga Bloggingportal.eu.

EU: Inremarknadsakten på svenska

EU vill öka tillväxten, förbättra konkurrenskraften och skapa nya jobb med hjälp av reformstrategin Europa 2020 och genom att blåsa nytt liv i den inre marknaden (här om bakgrunden).

Inledningsvis (den 13 april 2011) lanserade kommissionens meddelandet om inremarknadsakten (Single Market Act SMA) genom ett pressmeddelande på 22 språk och en utförligare promemoria på engelska. I detta skede fanns själva meddelandet endast på engelska och franska, i nästan slutgiltig form.

Snart lades de slutliga versionerna på engelska och franska upp på EU:s juridiska portal Eur-Lex, där de fick sällskap av en tysk version. Pressmeddelandet var fortfarande det enda som stod till buds på de tjugo övriga EU-språken.

Kommissionen erbjuder en webbportal om inremarknadsakten på 22 språk (alla officiella EU-språk utom iriska). För en dryg vecka sedan beskrev jag innehållet och förslog vissa förbättringar för temasidorna.


Inremarknadsakten på svenska

Det går framåt stegvis. Nu finns meddelandet om inremarknadsakten redan på tjugo officiella EU-språk. Den svenska versionen av kommissionens reformprogram hittar vi här:

Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig



Ralf Grahn


P.S. Malmström öppnar för gränskontroller, heter det på Europaportalen.se som serverar svenska synvinklar på EU-skeenden. Via Löpsedeln hittar man nyheter och debatt, både på portalen och externt. För den som förstår nordiska språk är Europaportalen värd en daglig titt.

EU:s inre marknadsakt

Ordföranden för Europeiska rådet [ @euHvR på Twitter ] beskrev den inre marknaden som Europeiska unionens största tillgång (på engelska): ”The Internal Market is the EU's biggest asset”, says Herman Van Rompuy.

Vi tittar nu närmare på reformplanerna för den inre marknaden. De är (åtminstone potentiellt) viktiga för företag och konsumenter, arbetsgivare och arbetstagare.


En inre marknadsakt (Single Market Act)

På den juridiska portalen Eur-Lex hittar man den gällande EU-lagstiftningen uppdelad i ämnesområden (uppdaterad per den 1 januari 2011).

Grundläggande information om reformplanerna för den inre marknaden hittar vi på kommissionens webbsida En inre marknadsakt.

På svenska finns bland annat broschyren Din inre marknad? (cirka 40 sidor), pressmeddelandet från lanseringen (IP/10/1390) och Mario Montis rapport ”En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa”.


KOM(2010) 608

Det centrala referensdokumentet är meddelandet från kommissionen. På Eur-Lex kan man välja mellan 22 språkversioner.

Den svenska versionen av kommissionens meddelande:

På väg mot en inre marknadsakt - Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsamman; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (ungefär 47 sidor)

(De språkintresserade märker att 'Single Market Act' på engelska och en 'inre marknadsakt' på svenska företer vissa olikheter. Även andra språkversioner berörs.)


Konkurrenskraftsrådet

Det 3057:e mötet i rådet Konkurrenskraft (inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor),
den 10 december 2010 i Bryssel, antog slutsatser om den inre marknadsakten (handling 17668/1/10 REV 1) (sid. 7):

Inremarknadslagen – Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatser om inremarknadsakten, en tvåårsplan (2011–2012) bestående av 50 initiativ, som syftar till att säkra en kontinuerlig optimering av den inre marknaden och bidra till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-målen, att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Slutsatserna i oavkortad form återfinns [HÄR – Se nedan].

Slutsatserna ställer sig bakom den allmänna inriktningen i inremarknadsakten (13977/1/10)[Se nedan], enligt vilken den inre marknaden måste vila på en stark ekonomisk och social grund för att man ska kunna bygga upp en verkligt konkurrenskraftig ekonomi.

Slutsatserna tar bl.a. upp företagens och medborgarnas problem som hindrar dem att dra full nytta av den inre marknadens fördelar, användning av redskap för att utveckla nya tillväxtkällor inom såväl tjänste- som industrisektorn, europeisk internationell konkurrenskraft och utformning av en ny kollektiv strategi för att säkerställa en lyckad nylansering av den inre marknaden.

I slutsatserna åtar sig också rådet att fortsätta att granska inremarknadsakten i syfte att fastställa de prioriterade åtgärder som bör ha införts före utgången av 2012 och därmed underlätta tillträdet till den inre marknaden, stödja företagen, stimulera tillväxten och hjälpa till att skapa arbetstillfällen.

Länken till rådets slutsatser leder till den engelska versionen:

Conclusions on the Single Market Act

Slutsatserna finns även på franska:

Conclusions sur l'Acte pour le marché unique

Av någon anledning leder länken i rådsslutsatserna till dokument 13977/1/10 till den rättade engelska versionen, även om meddelandet från kommissionen finns i 21 andra språkversioner, såsom vi såg tidigare.


Nästa steg

Den inre marknadsakten är en färdplan för femtio åtgärder och förslag, så frågorna kommer att befinna sig i rörelse. Förhoppningsvis ser generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster till att webbsidorna 'En inre marknadsakt' uppdateras flitigt. 'Senaste nytt' borde redan dammas av och beredas mera utrymme.



Ralf Grahn


P.S. Fleishman-Hillard (Bryssel) har publicerat en ny utredning om hur europaparlamentarikerna utnyttjar webben, inklusive sociala medier: European Parliament Digital Trends Survey. På Twitter kan du diskutera #epdigitrends. Vad tror du, finns det skillnader mellan nationella politiker och Europanivån?

Håller EU-informationen måttet? Konkurrenskraftsrådet 11-12 oktober 2010

Är det ett hopplöst företag att sätta sig in i det som sker i Europeiska unionen, eller går det med ett mått av energi?


Vi tittar närmare på konkurrenskraftsrådet, som samlas måndag till tisdag (11-12 oktober 2010)i Luxemburg.



Rådet



Rådet är ett enda organ (ungefär som statsrådet) även om det sammanträder i olika rådskonstellationer (en aning som departement eller ministerier).




Rådskonstellationen konkurrenskraft behandlar frågor om inre marknaden, industri och forskning (samt rymdfrågor).



Dagordningen



På engelska har rådet publicerat en dagordning med de huvudsakliga mötesfrågorna och en tidtabell (daterad 7 oktober 2010; 2 sidor).



Bakgrundspromemoria



I går publicerade rådet en mer detaljerad promemoria (background note) om de frågor som behandlas av ministrarna (9 sidor). Informationen är främst avsedd för journalistkåren, men är till nytta för intresse- och medborgarorganisationer, myndigheter, företag och andra intresserade, såsom forskare, lärare och studenter.

Kvaliteten och mängden i bakgrundsinformationen varierar rätt mycket från möte till möte, liksom mellan olika ordförandeskap. Denna gång är PMt rätt fylligt, och det erbjuder en hyfsad inledning till de frågor som kommer att behandlas.

I detta fall finns det också rikligt med länkar till de dokument som ligger till grund för diskussionerna. De gör livet lättare för dem som har ett professionellt eller annars djupare intresse i någon fråga.

Formuleringarna är ”tjänstemannamässiga” så de skilda medlemsländernas ställningstaganden och eventuella stridsäpplen får man söka på annat håll.

Se till exempel avsnittet om språkarrangemangen för EU-patentet, där vi vet att Italien och Spanien hårdnackat motsatt sig förslaget om tre privilegierade språk (engelska, franska, tyska) i en fråga som är otroligt viktig för näringslivet i Europa, men som kräver enhälligt beslut.



Öppna rådsöverläggningar



Småningom har rådet blivit mera öppet för allmänheten. När rådet fungerar som lagstiftare tillsammans med Europaparlamentet (det ordinarie lagstiftningsförfarandet och första behandlingen av andra lagstiftningsakter) håller det öppna rådsöverläggningar (public deliberations).

I principiellt viktiga frågor håller rådet offentliga debatter (public debates).

Hittills handlar det nog mer om ett litet insteg för principen om öppenhet, än om en äkta debattkultur med öppen argumentering.



För konkurrenskraftsrådet finns det en tidtabell för de öppna rådsöverläggningarna och de offentliga debatterna. De lagstiftande åtgärderna förväntas bli avklubbade utan diskussion, så där finns inte mycket att hämta.

Däremot kan presentationerna och diskussionerna om EU-patentet och planerna för den inre marknaden erbjuda några guldkorn åt dem som har ett yrkesmässigt intresse.




Tidtabellen innehåller en länk till rådets audiovisuella tjänst, eftersom man kan följa med diskussionerna liksom även presskonferenserna på distans.



Kommissionen




I går publicerade kommissionen ett överskådligt pressmeddelande om konkurrenskraftsrådet (enbart på engelska): Competitiveness Council 11/12 October 2010 (8 October 2010, MEMO/10/478).

Utöver den klara och tydliga formen erbjuder kommissionen länkar till aktuell information om de enskilda frågorna.



Sammandrag

Inför konkurrenskraftsrådet har det belgiska ordförandeskapet, rådets presstjänst och kommissionen publicerat förhandsinformation på liknande sätt som inför andra rådsmöten.

Det aktuella materialet som producerats på EU-nivå finns vanligen på engelska eller franska, eventuellt på ordförandeskapets språk.

Denna gång håller det offentliggjorda materialet högre klass än normalt, men förhoppningsvis kan vi se det som ett uttryck för en stigande trend.



Nationell information

Den förhandsinformation som produceras av Europeiska unionen har varit av varierande kvalitet, men vi hoppas på en positiv utveckling.

De nordiska EU-medlemmarna har en rätt konsekvent tradition av mer öppen information för allmänheten, så för dem som behärskar språken erbjuder de en viktig källa.



Från Sverige hittar vi ett pressmeddelande där handelsminister Ewa Björling uttalar sig. På samma sida finns det en länk till den sedvanliga kommenterade dagordningen för rådsmötet.



Europautskottet i det danska Folketinget (Folketingets Europaudvalg) har varit en viktig modell för hur de nationella parlamenten följer upp frågor i den Europeiska unionen. Utskotter erbjuder en detaljerad promemoria (13 sidor) om de frågor som kommer upp till behandling i konkurrenskraftsrådet.



Med statsministern och andra centrala ministrar på resande fot höll regeringens EU-ministerutskott i Finland undantagsvis inget möte på fredagen.



Den finländska regeringen publicerar ofta sina pressmeddelanden om rådsmötena på finska, svenska och engelska. Mer detaljerat material från EU-utskottet finns ofta enbart på finska.



Relevant med tanke på konkurrenskraftsrådet är ett PM om reformen av den inre marknaden utgående från Mario Montis rapport: Mario Montin raportti ”Uusi sisämarkkinastrategia” (10 september 2010; 10 sidor).

Även om Norden har fungerat som vägvisare när det gäller öppenhet i EU, respekterar de offentliga handlingarna kraven på förtrolighet och diplomatiskt språkbruk. Sensationella avslöjanden får man leta efter på annat håll.




Ralf Grahn




P.S. På Grahnlaw (in English) har jag den senaste tiden behandlat frågor om tillväxtstrategin Europa 2020 och de planerade åtgärderna för att ge den inre marknaden nytt liv.



På den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu hittar man inläggen från 671 Europabloggar. De erbjuder fakta och åsikter om det som sker inom den Europeiska unionen. Samtidigt kan man på ett trevligt sätt bättra på sina språkkunskaper.



På min “inhemska” blogg, som också heter Grahnlaw, har jag gått in för att skriva om företagande, jobb och invandrare i arbetslivet på finska, svenska och engelska. EU-inlägg på finska publicerar jag i första hand på Eurooppaoikeus, som tidigare.