Monti, Europaparlamentet och rådet för utveckling av den inre marknaden (2010)

Vi har följt med utvecklingen av den inre marknaden i två blogginlägg - del ett och del två - som tittade på den rapport professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

I Europaparlamentet  ledde utskottsbetänkandet och plenardebatten fram till en resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare P7_TA(2010)0186. Två korta presentationer på engelska på hittar du på Grahnlaw: introduktion och fortsättning.

Medlemsländernas ställningstaganden citerade jag på Eurooppaoikeus på finska, men på svenska hittar du de motsvarande texter i slutsatserna från rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 16 februari 2010 (6477/10), från konkurrenskraftsrådet (inre marknaden, industri och forskning) den 1-2 mars 2010 (6983/1/10 REV 1) och från Europeiska rådet den 17 juni 2010 (EUCO 13/1/10 REV 1).

På väg mot en inre marknadsakt

Monti, Europaparlamentet och medlemsländerna hade alla riktat blickarna mot den Europeiska kommissionen. Hur skulle EU:s beredningsapparat svara på förväntningarna?

Europeiska kommissionens svarade på hösten genom att publicera en av milstolparna för utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet, nämligen meddelandet:

På väg mot en inre marknadsakt

Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi

Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans

Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)   

***

Med det perspektiv de gångna åren kanske ger, ska vi återvända till meddelandet På väg mot en inre marknadsakt på Grahnlaw (engelska), Eurooppaoikeus (finska) och på svenska här på Grahnblawg.

Ralf Grahn

En humanistisk inre marknad?

I två blogginlägg - del ett och del två - tittade vi på den rapport som professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

Konsumenter och medborgare

Jämsides med Montis utredningsarbete beredde Europaparlamentet på eget initiativ ett betänkande om om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare. Föredragande i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) var Louis Grech. Betänkandet A7-0132/2010 stod färdigt den 3 maj 2010 för behandling in plenum.

Plenardebatt i Europaparlamentet

Förslaget till resolution avancerade snabbt till plenardebatt som hölls den 19 maj, visserligen som en gemensam debatt om fyra betänkanden om Europa 2020-strategin (EU2020), sammanhållningspolitik, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft (från s. 67 i diskussionsprotokollet):

– betänkandet av Lambert van Nistelrooij, för utskottet för regional utveckling, om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen [2009/2243(INI)] (A7-0138/2010),

– betänkandet av Louis Grech, för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010),

– betänkandet av Liem Hoang Ngoc, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om långsiktigt hållbara offentliga finanser för ekonomisk återhämtning [KOM(2009/0545 – 2010/2038 (INI))] (A7-0147/2010), och

– betänkandet av Ricardo Cortés Lastra, för utskottet för regional utveckling, om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabonmålen och målen för EU 2020 [2009/2235(INI)] (A7-0129/2010).

När nästan allt som berör ekonomiska frågeställningar på EU-planet diskuterades  samtidigt och inläggen breddade frågeställningarna ytterligare, är det kanske inte så överraskande att diskussionen om den inre marknaden inte var särskilt detaljerad eller djuplodande.   

Föredragandens inlägg kunde erbjuda en möjlighet att fokusera på väsentligheter och utkristallisera knäckfrågor i betänkandet, vilket har en viss betydelse eftersom utskottsbetänkanden i Europaparlamentet ofta liknar önskelistor för allt mellan himmel och jord.

Inre marknaden

För utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd presenterade Louis Grech (s. 70-71) betänkandet om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare [2010/2011(INI)] (A7-0132/2010). I inlägget hänvisade föredraganden till grundtanken i Montis färska rapport:

För att åstadkomma en livskraftig och stark inre marknad måste vi därför överbrygga motsättningen mellan marknadsintegration och sociala mål, något som Mario Monti tog upp i sin analytiska och stimulerande rapport. Det bästa systemet är, när allt kommer omkring, ett system som lyckas skapa balans mellan en vital och konkurrenskraftig ekonomi med incitament till innovation och skapande av nya arbetstillfällen och en ekonomi som ger konsumenten det skydd och även de sociala och miljömässiga garantier som våra medborgare kräver. Allt detta måste åstadkommas i en anda av kompromiss och solidaritet.

I den vidlyftiga diskussionen som gällde allt från konkurrenskrafts- och tillväxtprogrammet EU2020 till den ekonomiska styrningen, kommenterade Michel Barnier på kommissionens vägnar Montis rapport och Europaparlamentets betänkande om den inre marknaden (s. 72):

Förutom dessa särskilt viktiga initiativ, dessa EU-instrument, kommer vi också att mobilisera den inre marknaden, finansiella påtryckningsmedel och utrikespolitiska instrument för att eliminera vissa hinder. Jag vill också rekommendera Mario Montis rapport som lades fram för ett par dagar sedan, och jag vill också uttrycka min erkänsla för det intelligenta arbete som utförts av Louis Grech, en man som ger den inre marknaden en humanistisk och mer konkret dimension så som jag själv skulle vilja göra.

Med konkretiseringen av Europa 2020-strategin under arbete samt den ekonomiska och finansiella krisen på gång, var inte diskussionen om den inre marknaden allmänt taget särskilt omfattande eller specifik. Ett undantag var Malcolm Harbour, som för ECR-gruppen lyfte fram betydelsen av den inre marknaden vid sidan av de sju flaggskeppsinitiativen för EU2020 (s. 76):

Min andra synpunkt är att jag anser att återupplivandet av den inre marknaden bör göras till ett åttonde huvudinitiativ. Detta innebär inte att komplicera saker och ting i onödan, eftersom det borde vara initiativ nummer ett. Ni har hört från Louis Grech att det finns potential för att skapa arbetstillfällen, för att uppmuntra till mer innovation och för att övergå till en mer hållbar ekonomi, men vi behöver stöd från medborgare och konsumenter för detta förslag.

Evelyne Gebhardt (S&D) underströk de sociala aspekterna i partikamraten Grechs betänkande om den inre marknaden (s. 81):

I ert betänkande påpekar ni också mycket riktigt att en meningsfull bedömning av den inre marknadens sociala, konsumentrelaterade, miljömässiga och ekonomiska följder, och av de beslut som vi fattar inom den inre marknaden, är särskilt viktig. Det är just det som har saknats hittills, eller som inte har gjorts tillräckligt synligt för våra medborgare. Det är mycket viktigt att lyfta fram de humanistiska sidorna av vår politik och helhetssynen, även när det gäller den inre marknaden.

I ert betänkande nämner ni en sak som är särskilt viktig för oss socialdemokrater, och det är att socialpolitiken bör ställas i förgrunden för den inre marknaden och att det är särskilt viktigt att skydda tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessutom uppmanar ni till att dra upp en strategi för bättre information om de sociala fördelarna med den inre marknaden.

Det räcker med att betrakta dessa få punkter för att inse att vi skulle kunna uppnå en hel del om bara Europeiska kommissionen gav oss sitt stöd. Jag hoppas också verkligen att kommissionen på allvar kommer att ta tillfället i akt med Louis Grechs betänkande och sätta framsteg för EU-medborgarna i centrum. Detta uppmanar jag mycket starkt till, och som vi vet har Michel Barnier redan samtyckt. Om vi närmar oss den inre marknaden ur denna vinkel, kommer EU:s politik att mötas med större acceptans och vi kommer att kunna se fram mot en bättre framtid.

När föredraganden Louis Grech avrundade debatten (s. 110) instämde han med Malcolm Harbour om betydelsen av den inre marknaden och med Evelyne Gebhardt om behovet av starkt ledarskap från EU-institutionerna, särskilt från kommissionen.

Kommentar

När jag funderar över vad matnyttigt debatten bidrog med för utvecklingen av den inre marknaden så är det närmast två aspekter som framträder.

Utskottets skuggrapportör Malcolm Harbour var den som klarast uttryckte den inre marknadens strategiska potential och betydelse: det borde vara initiativ nummer ett.

Michel Barnier (EPP) för kommissionen samt föredraganden Louis Grech och ledamoten Evelyne Gebhardt som företrädde socialisterna (socialdemokraterna) underströk det sociala i EU:s marknadsekonomi som en förutsättning för acceptans och utveckling av den inre marknaden.

Viljan att bygga en bro till en historisk kompromiss var stark. Kommissionären för den inre marknaden, Barnier, blev nästan lyrisk när han gav marknaden ett humanistiskt skimmer (une dimension humaniste et plus concrète). Även Gebhardt lyfte fram det humanistiska: Es ist eine ganz wichtige Herangehensweise, wirklich das Humanistische, das Ganzheitliche der Politik auch beim Binnenmarkt aufzuzeigen.

Ralf Grahn

Mario Monti (2010): En ny strategi för den inre marknaden II

I föregående inlägg var vi redan inne på professor Mario Montis rapport, En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa. Monti   överlämnade strategin, som erbjuder en utgångspunkt för att betrakta utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet,  till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso den 9 maj 2010 (Europadagen).  

Social marknadsekonomi

Kärnfrågan i rapporten var, som Monti skrev i kapitel 3, hur man ska kunna ge ny dynamik åt den inre marknaden. Svårigheterna att nå samförstånd illustrerade han genom den osämja målen Viking, Laval och Rüffert hade blottat (s. 74). Därför diskuterade han försöken att hitta lösningar beträffande utstationeringsdirektivet, nu med Lissabonfördragets målsättning om en social marknadsekonomi som bas.

Med sikte på att reformera den inre marknaden jämsides med hänsyn till skyddsbehov, analyserade Monti arbetstagares rättigheter, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, offentlig upphandling, beskattning, industripolitik och mer jämlika internationella konkurrensförutsättningar.  

Stark inre marknad

I kapitel 4 konstaterade Monti att 80 procent av reglerna på den inre marknaden fastställts i direktiv, men att det kan vara skäl att använda tydliga, förutsägbara och effektiva förordningar (s. 101).

En möjlighet kan vara att erbjuda parter ett EU-regelverk som option (då kallat den 28:e ordningen) som ett alternativ till nationella regler.

Med tanke på den häftiga diskussionen om lobbyverksamhet på EU-nivå påminde Monti att EU-systemet är mer motståndskraftigt mot särintressens inverkan på lagstiftning än många nationella politiska system (s. 102).

Monti fann det paradoxalt att de tolv värsta syndarna i fråga om eftersläpningar i genomförandet av EU-lagstiftningen var medlemsstater som deltog i eurosamarbetet (s. 104).  

Enligt Monti borde överträdelseförfarandena påskyndas, särskilt rörande otillräckligt genomförande. Kommissionens befogenheter borde stärkas i överträdelsefrågor och statsstödsärenden på liknande sätt som rörande konkurrensbegränsande beteenden  och företagskoncentrationer (s. 106).

Som ett gott exempel lyfte Monti fram den ömsesidiga utvärderingsprocess som finns inskriven in tjänstedirektivet för att förbättra kvaliteten i genomförandet, underlätta utbytet av bästa praxis och erbjuda möjligheten att föreslå ändringar i gällande lagstiftning. Modellen kunde utvidgas till andra lagstiftningsinitiativ (s. 108).

Politiskt initiativ

Montis rapport utmynnade i ett initiativ om att stärka den inre marknaden samt den ekonomiska och monetära unionen (kapitel 5, från s. 112). Kommissionen kunde stärka sin roll som pådrivande kraft, men det behövdes kraftigare insatser från de övriga EU-institutionerna, inklusive Europeiska rådet.

Medlemsstaterna har fattat det djärva beslutet att införa en gemensam valuta. Enligt Monti krävde det som minimum att länderna deltar effektivt i en inre, integrerad, flexibel marknad, som är en nödvändig förutsättning för ett optimalt fungerande valutaområde och sörjer för förbättrad produktivitet och konkurrenskraft.

Den inre marknaden skulle även tas upp som en viktig beståndsdel när EU byggde  upp sitt ekonomiska styrsystem (s. 116).   

Det tål att upprepas med tanke på det mycket snäva utrymmet för finanspolitiska stimulansåtgärder, att en effektivare inre marknad är EU:s bästa interna källa till tillväxt och ökad sysselsättning (s. 10).

Ralf Grahn

Mario Monti (2010): En ny strategi för den inre marknaden I

Europadagen 2010 överlämnade professor Mario Monti sin rapport, En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa, till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

I uppdraget hade Barroso efterlyst hur EU ska finna en förnyad politisk vilja för att den inre marknaden ska nå sin fulla potential. Kommissionens ordförande pekade på Lissabonfördragets målsättning om en “en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

Vi som intresserar oss för den inre marknadens utveckling under 2010-talet kan än i dag med behållning läsa Montis betraktelse. Redan i inledningen (s. 6) sammanfattar han utmaningen, till vilken han återkommer senare (s. 21):

Den inre marknaden är i dag mindre populär än någonsin, samtidigt som Europa behöver den mer än någonsin.

För utredaren var det viktigt att hitta elementen till en stor kompromiss mellan fyra olika grupper av medlemsstater: sociala marknadsekonomier på kontinenten, anglosaxiska länder, central- och östeuropeiska länder samt nordiska länder. En rätt ingående beskrivning av de kulturella olikheterna från sidan 30 utmynnar i en proaktiv, ny och bred strategi för en starkare inre marknad (från sidan 33).  

Meningen med den nya strategin var att skydda den inre marknaden från den risk som ekonomisk nationalism utgör, utvidga den in på nya områden som är avgörande för tillväxten i Europa och bygga upp ett tillräckligt samförstånd kring den.  

För Monti var syftet att få bort de flaskhalsar som fanns kvar och fylla de luckor och brister som hämmar innovationer och tillväxtpotentialen på den inre marknaden. I väl avvägda tongångar resonerade han sig fram till rekommendationer om att (s. 8 och 34-35):

• slå vakt om en inre marknad som fungerar bättre för medborgare, konsumenter och små och medelstora företag,
• upprätta en digital inre marknad,
• utnyttja den inre marknadens potential att främja grön tillväxt och Europas omvandling till en resurseffektiv ekonomi med låga utsläpp,
• dra full nytta av den inre marknaden för varor,
• utnyttja den fulla potentialen i den inre marknaden för tjänster,
• garantera arbetskraftens geografiska rörlighet på den inre marknaden,
• upprätthålla en “fysisk” infrastruktur för den inre marknaden.

Rapportens syfte var inte att sjunka in i sektorspecifika problem, utan att erbjuda en bred analys av den existerande inre marknaden och föreslå en övergripande strategi för att ge den ny dynamik (s. 20). Huvudlinjerna för en starkare inre marknad behandlas dock i kapitel 2 (från sidan 38), där Monti påminner om det ädla syftet på individplanet (s. 41):

Den inre marknaden med sina fyra friheter förkroppsligar ett ideal: ett gränslöst område mellan olika länder där människor utan åtskillnad kan flytta, arbeta, forska eller starta företag.

Specifika åtgärder var dock av nöden för att medborgarna, konsumenterna samt de små och medelstora företagen skulle kunna utnyttja de utvidgade möjligheterna aktivt, konstaterade Monti (s. 41), innan han presenterade mer detaljerade förslag.

På motsvarande sätt lade Monti fram väl avvägda synpunkter och rekommendationer på de övriga områdena i kapitel 2 (från s. 49).  

Utöver de tidigare nämnda områdena betraktade Monti i det andra kapitlet även den inre marknaden för kapital och finansiella tjänster (från s. 67).

Visserligen har det att göra med det strategiska greppet och det allmänna betraktelsesättet, men samtidigt är det skrämmande hur fräscha Montis handlingsinviter verkar än i dag.

Ralf Grahn

Mario Monti lade grunden för en inre marknadsakt

Mario Monti (Wikipedia) försöker nu som statsminister få Italien på fötter. Han har svarat för den inre marknaden och för konkurrenspolitiken i EU-kommissionen.

Rätt nyligen ingick Monti i den så kallade reflektionsgruppen som under ledning av Felipe González stakade ut Europeiska unionens framtid: Projekt Europa 2030 – Utmaningar och möjligheter. Jämsides med detta uppdrag skrev han en egen utredning på uppdrag av kommissionsordföranden José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden - I ekonomins och samhällets tjänst för Europa (den 9 maj 2010; 116 sidor).

Några tidigare inlägg om utredningarna hittar du på Grahnblawg här, här, här, här och här.


På väg mot en inre marknadsakt

Montis förarbete ledde sedan till ett samrådsdokument från EU-kommissionen, där Michel Barnier svarar för den inre marknaden och tjänster:

På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor). Meddelandet finns på 22 språk.



Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det växande europeiska publika rummet genom att samla inläggen från 940 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag behandlar demokrati och politik i Europeiska unionen, numera särskilt utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.

Från reformagendan EU2020 till den inre marknaden

Smart och hållbar tillväxt för alla är säkert något vår världsdel behöver, i linje med Europa 2020-strategin. EU2020 och dess sju huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ) på EU-planet kräver i många fall utveckling av den inre marknaden för att lyckas.

Minst lika mycket hänger på hur EU-länderna lyckas balansera sina budgeter samt reformera sina produkt- och arbetsmarknader för att öka den verkliga och potentiella tillväxten till förmån för nya arbetsplatser.


EU2020-reformerna

Inlägget om EU2020-lägesrapporten beskriver kort hur tillväxtreformerna i medlemsländerna släpar efter, flaggskeppsinitiativen på EU-nivå avancerat och hur nya möjligheter borde utnyttjas för ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning.

Mer detaljerat i rapporten, som finns även på svenska:

Lägesrapport on Europa 2020-strategin VOL. 2/5; KOM(2011) 815 slutlig – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)


Reformer 2012

Tillväxtöversikten utgjorde startskottet för en europeiska planeringsterminen som strävar till ett integrerat synsätt på hela den ekonomiska politiken samt mellan den nationella och EU-nivån. Bloggartikeln om den årliga tillväxtöversikten för år 2012 visar var man hittar hela paketet på svenska.

De viktiga bilagorna erbjuder underlag, medan själva tillväxtöversikten utgör en sammanfattning med kommissionens rekommendationer för den närmaste framtiden:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012 VOL. 1/5; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig


Inre marknaden

I mycket är den inre marknaden den fasta grund EU står på när det gäller behörighet, men ack så ofullbordad när det gäller viktiga delar.

Med tanke på den outnyttjade tillväxtpotentialen på den inre marknaden utredde professor Mario Monti (numera statsminister i Italien) möjligheterna att blåsa liv i reformsträvandena och bredda den politiska acceptansen för den fria rörligheten. Detta resulterade i en rapport som publicerades på Europadagen 2010. Den finns också på svenska:

Mario Monti: En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa (9 maj 2010; 116 sidor)

Montis förslag utgör den grund som reformerna på den inre marknaden bygger på och de behövs som sagt för att viktiga delar av EU2020-flaggskeppsinitiativen ska bli verklighet.

Därför kommer jag att skriva en del på mina bloggar om utvecklingen av den inre marknaden.



Ralf Grahn

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.


EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.



Ralf Grahn

EU:s inre marknadsakt

Ordföranden för Europeiska rådet [ @euHvR på Twitter ] beskrev den inre marknaden som Europeiska unionens största tillgång (på engelska): ”The Internal Market is the EU's biggest asset”, says Herman Van Rompuy.

Vi tittar nu närmare på reformplanerna för den inre marknaden. De är (åtminstone potentiellt) viktiga för företag och konsumenter, arbetsgivare och arbetstagare.


En inre marknadsakt (Single Market Act)

På den juridiska portalen Eur-Lex hittar man den gällande EU-lagstiftningen uppdelad i ämnesområden (uppdaterad per den 1 januari 2011).

Grundläggande information om reformplanerna för den inre marknaden hittar vi på kommissionens webbsida En inre marknadsakt.

På svenska finns bland annat broschyren Din inre marknad? (cirka 40 sidor), pressmeddelandet från lanseringen (IP/10/1390) och Mario Montis rapport ”En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa”.


KOM(2010) 608

Det centrala referensdokumentet är meddelandet från kommissionen. På Eur-Lex kan man välja mellan 22 språkversioner.

Den svenska versionen av kommissionens meddelande:

På väg mot en inre marknadsakt - Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsamman; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (ungefär 47 sidor)

(De språkintresserade märker att 'Single Market Act' på engelska och en 'inre marknadsakt' på svenska företer vissa olikheter. Även andra språkversioner berörs.)


Konkurrenskraftsrådet

Det 3057:e mötet i rådet Konkurrenskraft (inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor),
den 10 december 2010 i Bryssel, antog slutsatser om den inre marknadsakten (handling 17668/1/10 REV 1) (sid. 7):

Inremarknadslagen – Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatser om inremarknadsakten, en tvåårsplan (2011–2012) bestående av 50 initiativ, som syftar till att säkra en kontinuerlig optimering av den inre marknaden och bidra till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-målen, att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Slutsatserna i oavkortad form återfinns [HÄR – Se nedan].

Slutsatserna ställer sig bakom den allmänna inriktningen i inremarknadsakten (13977/1/10)[Se nedan], enligt vilken den inre marknaden måste vila på en stark ekonomisk och social grund för att man ska kunna bygga upp en verkligt konkurrenskraftig ekonomi.

Slutsatserna tar bl.a. upp företagens och medborgarnas problem som hindrar dem att dra full nytta av den inre marknadens fördelar, användning av redskap för att utveckla nya tillväxtkällor inom såväl tjänste- som industrisektorn, europeisk internationell konkurrenskraft och utformning av en ny kollektiv strategi för att säkerställa en lyckad nylansering av den inre marknaden.

I slutsatserna åtar sig också rådet att fortsätta att granska inremarknadsakten i syfte att fastställa de prioriterade åtgärder som bör ha införts före utgången av 2012 och därmed underlätta tillträdet till den inre marknaden, stödja företagen, stimulera tillväxten och hjälpa till att skapa arbetstillfällen.

Länken till rådets slutsatser leder till den engelska versionen:

Conclusions on the Single Market Act

Slutsatserna finns även på franska:

Conclusions sur l'Acte pour le marché unique

Av någon anledning leder länken i rådsslutsatserna till dokument 13977/1/10 till den rättade engelska versionen, även om meddelandet från kommissionen finns i 21 andra språkversioner, såsom vi såg tidigare.


Nästa steg

Den inre marknadsakten är en färdplan för femtio åtgärder och förslag, så frågorna kommer att befinna sig i rörelse. Förhoppningsvis ser generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster till att webbsidorna 'En inre marknadsakt' uppdateras flitigt. 'Senaste nytt' borde redan dammas av och beredas mera utrymme.



Ralf Grahn


P.S. Fleishman-Hillard (Bryssel) har publicerat en ny utredning om hur europaparlamentarikerna utnyttjar webben, inklusive sociala medier: European Parliament Digital Trends Survey. På Twitter kan du diskutera #epdigitrends. Vad tror du, finns det skillnader mellan nationella politiker och Europanivån?

Förnyelsepaketet för EU:s inre marknad viktigt för näringslivet

Europa 2020-strategin (EU2020) är det övergripande programmet för att skapa smart, hållbar och inkluderande tillväxt inom Europeiska unionen. En modernare och smidigare inre marknad är en viktig byggsten i detta, särskilt betydelsefull för företagen.


Vad vet vi om reformplanerna för EU:s inre marknade efter konkurrenskraftsrådet den 11 till 12 oktober 2010?

Slutsatserna har ännu inte publicerats på svenska, så vi tyr oss till den engelska versionen (även franska och nederländska finns):



Competitiveness (Internal Market, Industry, Research and Space) 11 – 12 October 2010; document 14426/10.

Kommissionen förväntas publicera ett meddelande inom oktober. Kärnan återfinns i följande citat:

… the Commission communication: "Single market delivering smart sustainable and inclusive economic growth", expected to be released before end of October.

The communication, also called the "Single Market Act" (SMA), will be a two year plan (2011- 2012) containing around fifty initiatives aimed at ensuring a continuous optimization of the internal market and intended to contribute to the successful implementation of the EU 2020 objectives for stimulating employment and economic growth.

Den svenska regeringen rapporterar från rådsmötet:

En bättre fungerande inre marknad

Medlemsländerna välkomnade kommissionens arbete med att stärka och utveckla den inre marknaden för att öka EU:s tillväxt och sysselsättning i linje med tillväxtstrategin EU2020. Kommissionen ska den 27 oktober presentera en handlingsplan (Single Market Act) som kommer att omfatta många politikområden; bland annat innovation, hållbar utveckling, små och medelstora företag, investeringar och skattesamarbete. Det belgiska ordförandeskapets ambition är att rådsslutsatser om handlingsplanen ska antas vid rådsmötet den 10 december.

Inför konkurrenskraftsrådet uttryckte näringslivsorganisationen Businesseurope i några korta punkter sitt stöd för förnyelsen and den inre marknaden.



Eurochambres välkomnade i juni 2010 Mario Montis rapport om att utveckla den inre marknaden. Handelskammarorganisationen hoppades på drivkraft från EU-institutionerna. I den mer detaljerade genomgången var organisationen positiv till många förslag, men kritisk till andra.




Ralf Grahn





P.S. Hugh Barton-Smith på bloggen Grumpy Old European har gått in med ett inlägg om paneldiskussionen Mediacafé ”Europe: no medium, no message? Även Grahnlaw har publicerat ett blogginlägg.



Mathew Lowry var den som körde i gång diskussionen när han tog eld av idén om ökat obligatoriskt utrymme för EU-rapportering i ’public service’ bolag och förslaget om övervakning av mediernas EU-bevakning. Cosmetic Uprise har länkat till Lowrys artikel.

Det här är ett exempel på hur europeiska frågor (EU och Europarådet) diskuteras online, i sociala medier såsom Twitter och Facebook, men särskilt bloggar som ger utrymme för fakta, argument och diskussion på samma plats.




Över språk- och riksgränser flyter inläggen från redan 673 Europabloggar samman på Bloggingportal.eu, som erbjuder dig chansen att hålla dig uppdaterad om EU-politiken och samtidigt på ett trevligt sätt förbättra dina språkkunskaper.

EU: Nytt lyft för inre marknaden?

I ett tal som rubricerats som tillståndet i unionen presenterade ordförande José Manuel Barroso den 7 september 2010 kommissionens arbetsprogram för 2011 inför Europaparlamentet.

Barroso såg fem stora utmaningar för den Europeiska unionen under det kommande året:

• Reda ut den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning,
• återskapa tillväxt och sysselsättning genom att skynda på reformagendan Europa 2020,
• bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet,
• inleda förhandlingar om en modern EU-budget,
• öka vårt inflytande på den globala arenan.

Ekonomiska prioriteter

Som vi kunde konstatera satte Barroso ekonomin och tillväxten högst för att förbättra sysselsättningen:

Sunda offentliga finanser är ett medel för att skapa tillväxt som i sin tur ger sysselsättning. Vårt mål är tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla. Detta är vår övergripande prioritering, och det är där vi måste satsa.

Europa 2020 börjar nu. Vi måste tidigarelägga och påskynda de mest tillväxtfrämjande reformerna på vår agenda. Det skulle kunna höja tillväxtnivåerna med över en tredjedel till 2020.

Detta innebär att vi måste koncentrera oss på tre prioriteringar: att få fler människor i arbete, stärka konkurrenskraften för våra företag och fördjupa den inre marknaden.

Akt för inre marknaden


Barroso nämnde Mario Montis rapport (inlägget på engelska) om den inre marknaden och lovade en övergripande akt för den inre markanden inom oktober.



I ett brev till ledamöterna i Europaparlamentet (MEMO/10/393) beskrev Barroso mer detaljerat kommissionens arbetsprogram för 2011. Avsikten är att kommissionen antar arbetsprogrammet inom oktober.



Mot bakgrunden av tillväxtstrategin Europa 2020 (EU2020; ett av flera inlägg på engelska) och dess huvudinitiativ (”flagship initiatives”) kommer arbetsprogrammet för 2011 att omfatta följande åtgärder för att frigöra den inre marknadens potential:

• Åtgärder som ska anges i inremarknadsakten.
• En europeisk referensram för avtalsrätt och åtgärder mot de hinder som företag och enskilda möter när de försöker driva in skuldfordringar i andra medlemsstater. När tillgången på kapital är begränsad är indrivandet av fordringar oerhört viktigt för företagens överlevnad.
• En utvärdering av utvecklingen av roamingtjänster.
• Omarbetade regler om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.
• Avslutande av arbetet med kollektiv prövning.
• Definition av hur EU kan bidra till den stora utmaning som en pensionsreform utgör.

Kommissionen kommer att lägga fram förslag för att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna, i synnerhet de små och medelstora företagen.



Reformtankar för inre marknaden




I EUobserver har Honor Mahony publicerat kommissionären Michel Barniers tankar om att återförena den inre marknaden och medborgarna genom att ge nytt liv åt det sociala i den sociala marknadsekonomin: EU citizens no longer see benefits of internal market, Barnier says (22 september 2010).




I Finland har regeringens EU-ministerutskott behandlat en promemoria med synpunkter på Mario Montis rapport inför inremarknadsakten (enbart på finska): Mario Montin raportti ”Uusi sisämarkkinastrategia” (10 september 2010).




Ralf Grahn