Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin

Egentligen håller vi på med Danmark, men denna inramning gäller allmänt för EU-länderna och kommissionen (rådet).

Europeiska unionen som idé och Europeiska kommissionen som dess budbärare på jorden försöker inspirera EU-medlemsländerna till ekonomiska reformer (bättre konkurrenskraft) för tillväxt och jobb samt till sunda offentliga finanser för ett hållbart välfärdssamhälle. Den europeiska planeringsterminen är en grundläggande procedur i denna utvecklingsprocess.

Som uppvärmning gör vi två motionsvarv i naturen för att bekanta oss med det som

tillsammans blir de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin (EU2020):

Först tar vi en tur via rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik, som innehåller de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin.

Det andra varvet för att beskåda omgivningen joggar vi kring rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015.

De allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens politik, som bifogas rekommendationen, och de relevanta riktlinjerna för sysselsättningspolitiken utgör tillsammans de integrerade riktlinjerna för att genomföra Europa 2020-strategin, heter det.

Vi kan sedan med gott samvete pusta ut tillsammans med den sammanfattande EU2020-informationen på Eur-Lex eller Europaparlamentets översikt av sysselsättningspolitiken.

Ralf Grahn

Ekonomisk politik under pågående kris: Danmark ordförande i EU:s råd

I fredags presenterade Danmarks regering med statsminister Helle Thorning-Schmidt i spetsen landets program för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)


Fyra prioriteter

Mellan Polen och Cypern vill Danmark under det första halvåret 2012 prioritera fyra allmänt formulerade målsättningar. Inledningen (sidorna 4-6) erbjuder en skiss:

1 Et ansvarligt Europa
2 Et dynamisk Europa
3 Et grønt Europa
4 Et sikkert Europa

Ekonomisk politik

Prioriteterna behandlas sedan mer ingående i programmets översiktliga del (sidorna 7-22).

När Europa tar ansvar för krisbekämpningen, stabila offentliga hushåll och ekonomiska reformer kommer mycket under årets sex första månader att kretsa kring den europeiska planeringsterminen som kommissionen körde i gång genom sin årliga tillväxtöversikt 2012 och de fyra bilagorna, vilka tillsammans täcker den ekonomiska politiken som helhet: tillväxtreformerna i Europa 2020-strategin, makroekonomin, sysselsättningspolitiken och skattereformer.

För Danmark gäller det att leda arbetet i rådets arbetsgrupper och vid de möten där rådet matar in underlag för Europeiska rådets möten i mars och juni då de nationella ledarna slår fast de gemensamma riktlinjerna.


Politisk kris

Genom täta toppmöten för EU och euroområdet, europluspakten (som Danmark ingår i) och de pågående förhandlingarna mellan 26 EU-regeringar för ett mellanstatligt avtal om skärpt ekonomisk koordinering har läget inte blivit lättare att överblicka, särskilt för ett land som står utanför euron.

Givetvis är kommissionen, Europaparlamentet och upplysta medborgare oroliga över formen och det krystade innehållet i ett allt mer markant mellanstatligt samarbete som sätter insyn och demokrati på undantag.

Jämför med min analys om gapet mellan de grundläggande reformbehoven och de aktuella planerna. Eftersom vi inte ser tecken på lösningar på den djupa politiska krisen och den bristande legitimiteten är det svårt att tro på effektiva lösningar på den finansiella och ekonomiska krisen, men som den ståndaktige tennsoldaten har ordförandeskapets program inget utöver det vanliga att sätta emot, utan stakar ut en kurs i mittfåran.


Finansmarknaderna och långtidsbudgeten

En effektivare reglering av finansmarknaderna och EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva en hel del arbete under det danska orförandeskapet.


På engelska

Programmet för det danska ordförandeskapet finns även på engelska:

Europe at work: Programme of the Danish Presidency of the European Union 2012, 1 January to 30 June 2012

Ordförandeskapsprogrammet finns även på franska och tyska.



Ralf Grahn

EU: de offentliga ekonomierna i EMU

Efter den föregående finansiella och ekonomiska krisen mellan 2008 och 2010 är EU-länderna fortfarande rätt tärda.

Enligt nuvarande trender stiger den offentliga skuldbördan år 2012 till 83,3 procent av bruttonationalprodukten i Europeiska unionen och till 88,7 procent i euroområdet. (Högstvärdet enligt stabilitets- och tillväxtpakten är 60 procent av BNP.)

Underskotten i de offentliga hushållen borde hållas under 3 procent av BNP, men flertalet EU-länder överskrider fortfarande stabilitets- och tillväxtpaktens skuldbroms, fastän en konsolidering har inletts.

Medlemsländerna har styvnackat hållit fast vid att behörigheten för den ekonomiska politiken kvarstår på det nationella planet, men de har misslyckats med koordineringen på EU-planet och för euroområdet. Följderna ser vi omkring oss.

Europeiska kommissionen har lagt fram lagförslag för att förbättra den ekonomiska styrningen och den testar nya metoder för att utveckla diagnostiken av nationalhushållen.

Dessa frågor behandlas ingående i den färska rapporten om de offentliga ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (på engelska):

Directorate-General for Economic and Financial Affairs (Ecfin) of the European Commission: 2011 Report on Public finances in EMU (European Economy 3/2011)



Ralf Grahn

Europeiska stabiliseringsmekanismen 2010

Uppdatering: Eftersom det nya användargränssnittet på Blogger ser ut leda till att texten grötar ihop sig, utan mellanrubriker och skilda stycken, postar jag inlägget på Grahnlaw Suomi Finland. Europainformationen i Finland erbjuder kortfattad bakgrundsinformation om den ekonomiska och monetära unionen (EMU): Ekonomisk och monetär politik (uppdaterad den 12 januari 2011). Med 332 miljoner invånare är euroområdet befolkningsmässigt större än dollarns hemland USA (312 miljoner). De små öppna ekonomierna i Norden har sina livligaste ekonomiska och finansiella förbindelser med de närliggande länderna i eurozonen. Det är därför klart att Eurokrisen hotar Norden (den 19 augusti 2011). Se även Wikipedia: Skuldkrisen i Europa 2010-2011. Räddningsfonderna För att dämpa den finansiella krisen har EU- och euroländerna byggt upp och sedan börjat lappa på gemensamma instrument. I dagligt tal kunde vi kalla dem räddningsfonder. EU-upplysningen vid den svenska riksdagen talar bland annat om stödprogram när det gäller instrumenten: EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen (den 12 juli 2011) I mer krävande sammanhang gäller det att göra en skillnad mellan de olika räddningsfonderna eller stödprogrammen, eftersom deras namn är förvillande lika. Aktualiteter i medierna grundar sig ofta på engelska notiser från nyhetsbyråer, så det kan vara skäl att känna till den riktiga motsvarigheten på svenska eller finska. Tyvärr var inte EU-handlingarna kristallklara i alla sammanhang, i den mån de ens var tillgängliga för allmänheten. Europeiska stabiliseringsmekanismen Några ord om den första generationen. Europeiska kommissionen i Sverige presenterade kort inrättandet av en tudelad Europeisk stabiliseringsmekanism, som består av dels en nödfond på 60 miljarder euro, dels 440 miljarder euro i lånegarantier. I grova drag framgår besluten av Ekofinrådets slutsatser, men i detta skede var termerna inte helt inarbetade: Extra möte i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 9–10 maj 2010 (9596/10) I maj och juni 2010 följde jag rätt träget med den något kaotiska och långt ifrån öppna beredningen av krisåtgärder inom den informella eurogruppen och Ekofinrådet. Någonting av stämningarna kan man återuppleva via inläggen på min engelska blogg, Grahnlaw. Ett exempel är European financial stabilisation mechanism – a ray of transparency (den 3 juni 2010), men en hel del inlägg skrevs både före och efter detta. Ralf Grahn

Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa

Den senaste tiden har jag skrivit om en digital agenda för Europa, om Europeiska unionens och EU-ländernas konkurrenskraft på IKT-området och mer allmänt samt om globala jämförelser. Inläggen hittar du behändigt via sammanställningarna: Digital Agenda for Europe roundup, Roundup of Digital Agenda for Europe, European ICT competitiveness roundup och Wealth of Nations roundup.

Gårdagens inlägg behandlade den pinfärska agendan för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i delstaten Kalifornien, med vissa kommentarer och frågor om Europa 2020-strategin: Growth and competitiveness: California vs Europe.

De ekonomiska reformerna för hållbara statsfinanser och tillväxt i EU är viktiga för vår framtid. Vi tar oss därför en titt på vilka rekommendationer Europeiska unionens råd har gett på vägen.


Ekofinrådet

Efter Europeiska rådets möte i juni 2011 kunde Ekofinrådet avsluta den första europeiska planeringsterminen. Ekofin antog också rekommendationer till medlemsstaterna om deras nationella reformprogram samt om uppdateringarna av deras stabilitets- och konvergensprogram:

Det 3105:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 12 juli 2011 (rådets handling 12678/11)

Trots de dagliga nyhetsinslagen om katastrofstämningar i vissa medlemsländer ser euroområdet och Europeiska unionen som helhet ut att vara på väg mot betydligt bättre balans i de offentliga hushållen.


Offentliga underskott

Här tittar vi på Ekofinrådets allmänna slutsatser som tyder på snabbt minskande offentliga underskott inom euroområdet och EU. Ett utdrag (sid. 10):

Rådet noterar att kommissionens avdelningar våren 2011 förutspådde att underskottet i den offentliga sektorn i såväl euroområdet som EU som helhet planeras minska under prognosperioden. Inom EU torde underskottet minskas från 6,4 % 2010 till 4,7 % 2011 och, förutsatt att sådana budgetplaner vars huvuddrag anges i 2011 års aktualiseringar av stabilitets-och konvergensprogrammen genomförs helt och hållet, vidare till 3,4 % 2012 och 2,3 % 2013, vilket skulle betyda att det genomsnittliga underskottet återigen skulle bli lägre än det tröskelvärde 3 % av BNP som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Alla medlemsstater med ett alltför stort underskott har för avsikt att avhjälpa detta före utgången av det sista datum som rådet fastställt. Detta skulle bidra till att offentliga sektorns skuld slutar att öka och i längden minskar under perioden efter 2012.

Rådet uppmanade medlemsstaterna till fortsatt budgetkonsolidering och kommissionen till noggrann bevakning (sid. 11).


Turbulens

I snitt går det alltså åt rätt håll, men problembarnen kommer att ge Jean-Claude Trichet, Jean-Claude Juncker, Olli Rehn och euroländernas finansministrar gråa hår om vi tror ledaren i The Guardian och artikeln om Italien och Spanien i Wall Street Journal Europe.

En ledare i Financial Times Deutschland varnar dock politikerna för panikreaktioner inför turbulensen på marknaderna.



Ralf Grahn


P.S. Vill du följa med europeiska frågor? Gör som Financial Times Brussels blog och kolla in Europabloggarna på flerspråkiga Bloggingportal.eu.

Den europeiska planeringsterminen och EU:s årliga tillväxtöversikt

Stats- och regeringscheferna möts fredagen den 4 februari 2011 i Europeiska rådet. I måndags samlades det förberedande rådet för allmänna frågor. Där företräddes Danmark av utrikesminister Lene Espersen, Finland av migrations- och Europaminister Astrid Thors och Sverige av Europaminister Birgitta Ohlsson. Slutsatserna från måndagens möte har hittills publicerats enbart på engelska:

3064th Council meeting General Affairs; Brussels, 31 January 2011 (dokument 5640/11)

En del frågor i anslutning till rådet för allmänna frågor har jag diskuterat i tidigare inlägg, såsom på engelska EU General Affairs Council 31 January 2011, på finska EU:n yleisten asioiden neuvosto valmisteli Eurooppa-neuvoston kokousta 4. helmikuuta 2011 och på engelska Miracle of European Council conclusions (4 February 2011).

Nu är det dags att ta upp nya frågor. Det gäller den förnyade processen för att koordinera medlemsländernas budgetpolitik och ekonomiska politik. Eftersom måndagens slutsatser inte ännu föreligger på svenska, är citatet på engelska (sid. 9):

EUROPEAN SEMESTER

The Council took stock of implementation of the "European Semester", which is being implemented for the first time this year as part of a reform of EU economic governance.

The European Semester involves simultaneous monitoring of the member states' budgetary policies and structural reforms, in accordance with common rules, during a six-month period every year.


Annual growth survey

The Commission presented to the Council the main conclusions of its first annual growth survey (doc. 18066/10).

The survey outlines priority actions to be taken by member states in order to ensure better-coordinated and more effective policies for putting Europe's economy on the path to sustainable growth.

It sets out priorities in three main areas:

– enhancing macroeconomic stability: implementing budgetary consolidation, correcting macroeconomic imbalances and ensuring the stability of the financial industry;

- structural reforms for boosting employment: making work more attractive, reforming pension systems, getting the unemployed back to work and balancing security and flexibility on labour markets;

– growth-enhancing measures under the "Europe 2020" strategy for jobs and growth: tapping the potential of the EU's single market, attracting private capital to enhance growth and creating cost-effective access to energy.


Implementation

The presidency presented to the Council its plans for implementation of the European Semester.

It made proposals for the first phase of the European Semester, lasting from the publication this month of the annual growth survey until the March European Council, whilst the second phase will be elaborated in greater detail after the European Council, scheduled for 24 and 25 March.

Den som vill få en snabb överblick kan styra kosan till kommissionens webbsida Samordnat budgetarbete ska bädda för återhämtning (dateread den 14 januari 2011). Länkar erbjuder tillgång till mer detaljerad information.


Första europeiska planeringsterminen

Rådet erbjuder oss en webbsida som beskriver inledningen av den första europeiska planeringsterminen (”European Semester”), en återkommande sexmånaders samordningsprocess för medlemsstaternas budgetpolitik och ekonomiska politik i linje med gemensamma bestämmelser.

Närmare uppgifter om lanseringen finns i slutsatserna från Ekofinrådet, tillgängliga på franska och ungerska samt (här på) engelska:

3062nd Council meeting Economic and Financial Affairs; Brussels, 18 January 2011 (dokument 5287/11)

I första hand gäller det rubrikerna ”Annual Growth Survey” på sidan 10 och ”National Reform Programmes” på sidan 11.


Årlig tillväxtöversikt

Meddelandet från kommissionen finns tillgängligt på den juridiska portalen Eur-Lex på 22 språk. Här är en länk till den svenska versionen:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig (10 sidor)

Kommissionens tillväxtöversikt går hos rådet under dokumentnummer 18066/10, högtidligt ändrad från ”Limite” till ”Public”, men när det gäller de handlingar som egentligen är av allmänt intresse – bilagorna om läget – är de inte offentliga. Det gäller ADD 1 till 3, daterade den 14 januari 2011:

BILAGA 1 Lägesrapport om Europa 2020-strategi
BILAGA II Makroekonomisk rapport
BILAGA 3 Utkast till gemensam rapport om sysselsättningen

Det är pinsamt att än en gång konstatera hur rådet ser utt att behandla framstegen rörande Europa 2020-strategin som en statshemlighet i stället för att skapa mobiliserande storprojekt, en ödesfråga för Europa. Senast påtalat i: Belgian EU Council presidency legacy (den 6 januari 2011).



Ralf Grahn


P.S. Europaportalen.se sköter nyhetsbevakning från Europeiska unionen, erbjuder inlägg från politiker och andra läsare på MittEuropa samt ger oss länkar till notiser och debatt i andra medier. Rekommenderas varmt för alla EU-intresserade nordbor.

P.S. 2: Det är trevligt om du vill läsa mina Europabloggar. Oftast kommer inläggen att handla om politiska och juridiska frågor som rör företag, jobb, anställda, konsumenter och medborgare, särskilt när de rör sig över gränserna. Reformplanerna i den inre marknadsakten och tillväxtstrategin Europa 2020 skriver jag om på Grahnlaw (på engelska), Grahnblawg (på svenska) och Eurooppaoikeus (på finska) samt nedströms på den trespråkiga mötesplatsen Grahnlaw Suomi Finland. Om du är intresserad av europeiska frågor kan vi bekanta oss även via Facebook och Twitter @RalfGrahn.