Europeisk pelare för sociala rättigheter

Vi intresserar oss för Europeiska unionens målsättning om en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas. Därför är det naturligt att vi tar oss en titt på vad den europeiska pelaren för sociala rättigheter är.

För ett år sedan inledde Europeiska kommissionen ett offentligt samråd genom att publicera ett meddelande om bakgrunden till initiativet och en inbjudan till samråd.

Ett första preliminärt utkast till utformning av pelaren fanns i bilagan till meddelandet och var tänkt som diskussionsunderlag.  

Samrådet COM(2016) 127

Bakgrunden och inbjudan tecknades i EU-kommissionens meddelande:

Samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter; Strasbourg den 8.3.2016 COM(2016) 127 final (11 sidor)

Syftet var en fördjupad och mer rättvis ekonomisk och monetär union (EMU). Initiativet riktade sig i första hand till länderna i euroområdet, men var öppet även för andra EU-länder (s. 2).

Kommissionen hänvisade till Förenta Nationernas (FN) mål för hållbar utveckling, en rad slutsatser från G20-möten samt forskning som bedrivits av internationella organisationer såsom OECD, Världsbanken, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Internationella valutafonden (IMF). Med stöd av dessa målade EU-kommissionen  upp en dynamisk och positiv roll för socialpolitiken (s. 4):  

Dessa publikationer visar att investeringar i humankapital är en viktig mekanism för överföring mellan långsiktig tillväxt, jämlikhet och sociala framsteg. Där bekräftas också att inkomstojämlikheter på lång sikt kan få negativa konsekvenser för den potentiella tillväxten genom att de befäster och förstärker existerande ojämlikheter i fråga om möjligheter, begränsar kompetensutvecklingen och hämmar den sociala och yrkesmässiga rörligheten. I avancerade ekonomier med ett välstånd byggt på produktivitetstillväxt och innovationsförmåga är sociala och ekonomiska resultat två sidor av samma mynt.

En modern socialpolitik bör vila på investeringar i humankapital med utgångspunkt i principen om lika möjligheter, förebyggande åtgärder och skydd mot sociala risker, effektiva skyddsnät och incitament för arbete. Syftet ska vara att ge människor möjlighet att leva ett värdigt liv, förändra sin personliga och yrkesmässiga ställning under livets gång och ta till vara sin begåvning.

Samrådet skulle pågå fram till den 31 december 2016 och var tänkt att tjäna som underlag för kommissionens slutliga förslag om pelaren som skulle läggas fram i början av 2017 (s. 9).

Utkastet till pelaren: bilagan till COM(2016) 127

I bilagan till meddelandet presenterade kommissionen en skiss till den europeiska pelaren för sociala rättigheter:

BILAGA Första preliminära utkastet till en europeisk pelare för sociala rättigheter; Strasbourg den 8.3.2016 COM(2016) 127 final ANNEX 1 (19 sidor)

En kort beskrivning av kärnan följer. Med tjugo politikområden att bena ut fanns det en hel del detaljer att presentera (s. 2-3):

När pelaren har införts bör den bli en referensram för bedömning av resultaten på de sysselsättnings- och socialpolitiska områden i de deltagande medlemsstaterna. Pelaren bör också driva på reformer på nationell nivå och närmare bestämt fungera som kompass för förnyad konvergens inom euroområdet.

De principer som beskrivs här har delats in i 20 politikområden, som anses vara nödvändiga för väl fungerande och rättvisa arbetsmarknader och välfärdssystem.

---

Principerna bör diskuteras i ett brett samråd och utvecklas vidare under processen med sikte på att få fram ett färdigt förslag till en europeisk pelare för sociala rättigheter under 2017.

Fördragen, sekundärrätten och stadgan om de grundläggande rättigheterna innehåller en hel del upplyftande principer om sociala målsättningar på europeisk nivå, men till största del ligger makten hos medlemsländerna. Unionen kan närmast understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet. I avsaknad av befogenheter på europeisk nivå blir  en inspirationskälla som den föreslagna referensramen - den europeiska pelaren för sociala rättigheter - en ytterligare prövosten för koordineringsförsöken inom EU (euroområdet).  

Arbetsdokumenten

Meddelandet åtföljdes av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Handlingarna publicerades enbart på engelska. Den ena behandlade centrala utvecklingstendenser i ekonomin, i samhället och på arbetsmarknaden:

Key economic, employment and social trends behind a European Pillar of Social Rights; Strasbourg, 8.3.2016 SWD(2016) 51 final (37 sidor)

Den andra handlingen gav en översikt över de mest relevanta EU-reglerna på området:

The EU social acquis; Strasbourg, 8.3.2016 SWD(2016) 50 final (17 sidor)

Ralf Grahn

Social marknadsekonomi och socialklausul

Det brittiska överhusets EU-utskott tog avstånd från att “blanda” marknadsreformer och sociala strävanden som om Lissabonfördraget inte skulle ha definierat EU:s ekonomiska system som en social marknadsekonomi med ett antal sociala målsättningar och en horisontell socialklausul. Hittills har jag behandlat frågorna i artiklar på svenska, engelska och finska (här och här).

I detta inlägg ska jag kort peka på bestämmelsernas härkomst.

Artikel 3.3 EU-fördraget

Går vi av praktiska skäl till den senaste uppdaterade (konsoliderade) versionen av fördragen (EUT 7.6.2016 C 202/17), ser vi att ändamålsartikeln dels beskriver  Europeiska unionens ekonomiska system som en social marknadsekonomi, dels framhäver ett flertal målsättningar med sikte på social utjämning och rättvisa:

Artikel 3.3 EU-fördraget

3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.

Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

Går vi till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (EUT 16.12.2004 C 310/11-12) kan vi konstatera att den nu gällande bestämmelsen är nästan klonad:

Artikel I-3  

3. Unionen skall verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den skall främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Den skall bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

Den skall främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.

Den skall respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

Den sociala marknadsekonomin introducerades av Europakonventet och överlevde regeringskonferensen 2003-2004 för att sedan antas av regeringskonferensen 2007.

Artikel 9 EUF-fördraget

Den horisontella så kallade socialklausulen, artikel 9 EUF-fördraget har efter Lissabonfördraget följande lydelse (EUT 7.6.2016 C 202/53):

Artikel 9 EUF-fördraget

Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.  

Bestämmelsen härstammar från det konstitutionella fördraget och skillnaderna är närmast stilistiska (EUT 16.12.2004 C 310/55):  

Artikel III-117

Vid fastställandet och genomförandet av den politik och den verksamhet som avses i denna del skall unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

Artikeln infördes av regeringskonferensen 2004.

***

Återstår frågan vad det betyder att eftersträva en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.

Ralf Grahn

Överhusets inre marknad

Den 13 april 2011 publicerade Europeiska kommissionen sitt åtgärdspaket för att ge utvecklingen av den inre marknaden ny dynamik:  

Inremarknadsakten

Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”

Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig (26 sidor)

Relaunching the Single Market

Vi kan studera rapporten från det brittiska överhuset (House of Lords, European Union Committee, 15th Report of Session 2010–11) nästan som en del av mottagandet av inremarknadsakten, eftersom parlamentets rapport publicerades blott en dryg vecka tidigare, den 4 april 2011:

Re-launching the Single Market; HL Paper 129 (63 sidor)

I bakgrunden fanns från 2010 professor Mario Montis rapport En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst för Europa, Europaparlamentets resolution om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare P7_TA(2010)0186  (baserad på Louis Grechs IMCO-betänkande)  och kommissionens grönbok På väg mot en inre marknadsakt KOM(2010) 608.

Nystart på marknadens villkor  

Det brittiska överhusets EU-kommitté har under årens lopp publicerat ett stort antal klartänkta och välskrivna rapporter om viktiga frågor för Europeiska unionens utveckling.

I många avseenden kunde även denna rapport användas som ett lärorikt sammandrag om hur den europeiska inre marknaden kom till och fungerar.

EU-kommittén är även ärlig nog att välja sida när det gäller den historiska kompromiss Mario Monti föreslog mellan dynamiska marknadsreformer och socialt hänsynstagande (diskussion s. 14-17):

36. The relationship between the economic and social aspects of the EU is complex and politically charged. While the social aspect is important, we believe that it should not be seen as trade-off against market liberalisation. Any proposal on either aspect should be treated strictly on its merits. The case should be made separately for the economic benefits of the Single Market, especially given the urgent need for all Member States to stimulate growth in the aftermath of the financial crisis.

37. We believe a more fruitful approach is that advocated by the European Parliament Committee on the Internal Market and Consumer Affairs, in regarding citizens simultaneously as entrepreneurs, workers and consumers, and therefore as beneficiaries of the Single Market. Member States and the European Institutions should make the case strongly that it presents an opportunity rather than a threat.    

En tradition av nationell samsyn i Storbritannien om att politiskt driva på en inre marknad på företagens villkor är sålunda riktig att marknadsreformer på egna meriter bidrar till tillväxt och jobb. En dynamisk arbetsmarknad med hög sysselsättning ökar skatteintäkterna samt minskar motståndet mot marknader och behovet av social kompensation för arbetslöshet.  

Hållbart resonemang?

Vi kan dock fråga oss om lordernas resonemang är hållbart  med hänsyn till den Europeiska union medlemsländerna genom fördrag har åtagit sig att förverkliga.

Överhusets argumentering har i mitt tycke slagsida eftersom det kringgår grundfördragen, eller åtminstone en lojal tolkning av dem.

Sedan Lissabonfördraget sammanfattas Europeiska unionens viktigaste syften i EU-fördragets 3 artikel, där artikel 3.3 lägger grunden för en “social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

De allmänna (horisontella) bestämmelserna i EUF-fördragets avdelning II är avsedda att integreras i all verksamhet (inte isoleras som överhuset gör på samma sätt som brittiska regeringar och medier medvetet blundar). Det gäller bland annat den så kallade socialklausulen, artikel 9:

Artikel 9 EUF-fördraget

Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.

 

Vad fördragen har förenat - den sociala marknadsekonomin och socialklausulen - får lorderna inte skilja åt.

Hur lätt de sociala aspekterna glöms bort även i Norden ser vi i det brev som David Cameron tillsammans med åtta andra statsministrar skickade till ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen den 18 mars 2011 (återgivet på rapportens sidor 60-62). Snarast tyder väl “outdated growth model” och “barriers to future prosperity” samt “reduce the overall burden of EU regulation” på en aktiv vilja att förtränga de sociala aspekterna när den inre marknaden förverkligas.  

Ralf Grahn

Mario Monti (2010): En ny strategi för den inre marknaden I

Europadagen 2010 överlämnade professor Mario Monti sin rapport, En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa, till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

I uppdraget hade Barroso efterlyst hur EU ska finna en förnyad politisk vilja för att den inre marknaden ska nå sin fulla potential. Kommissionens ordförande pekade på Lissabonfördragets målsättning om en “en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

Vi som intresserar oss för den inre marknadens utveckling under 2010-talet kan än i dag med behållning läsa Montis betraktelse. Redan i inledningen (s. 6) sammanfattar han utmaningen, till vilken han återkommer senare (s. 21):

Den inre marknaden är i dag mindre populär än någonsin, samtidigt som Europa behöver den mer än någonsin.

För utredaren var det viktigt att hitta elementen till en stor kompromiss mellan fyra olika grupper av medlemsstater: sociala marknadsekonomier på kontinenten, anglosaxiska länder, central- och östeuropeiska länder samt nordiska länder. En rätt ingående beskrivning av de kulturella olikheterna från sidan 30 utmynnar i en proaktiv, ny och bred strategi för en starkare inre marknad (från sidan 33).  

Meningen med den nya strategin var att skydda den inre marknaden från den risk som ekonomisk nationalism utgör, utvidga den in på nya områden som är avgörande för tillväxten i Europa och bygga upp ett tillräckligt samförstånd kring den.  

För Monti var syftet att få bort de flaskhalsar som fanns kvar och fylla de luckor och brister som hämmar innovationer och tillväxtpotentialen på den inre marknaden. I väl avvägda tongångar resonerade han sig fram till rekommendationer om att (s. 8 och 34-35):

• slå vakt om en inre marknad som fungerar bättre för medborgare, konsumenter och små och medelstora företag,
• upprätta en digital inre marknad,
• utnyttja den inre marknadens potential att främja grön tillväxt och Europas omvandling till en resurseffektiv ekonomi med låga utsläpp,
• dra full nytta av den inre marknaden för varor,
• utnyttja den fulla potentialen i den inre marknaden för tjänster,
• garantera arbetskraftens geografiska rörlighet på den inre marknaden,
• upprätthålla en “fysisk” infrastruktur för den inre marknaden.

Rapportens syfte var inte att sjunka in i sektorspecifika problem, utan att erbjuda en bred analys av den existerande inre marknaden och föreslå en övergripande strategi för att ge den ny dynamik (s. 20). Huvudlinjerna för en starkare inre marknad behandlas dock i kapitel 2 (från sidan 38), där Monti påminner om det ädla syftet på individplanet (s. 41):

Den inre marknaden med sina fyra friheter förkroppsligar ett ideal: ett gränslöst område mellan olika länder där människor utan åtskillnad kan flytta, arbeta, forska eller starta företag.

Specifika åtgärder var dock av nöden för att medborgarna, konsumenterna samt de små och medelstora företagen skulle kunna utnyttja de utvidgade möjligheterna aktivt, konstaterade Monti (s. 41), innan han presenterade mer detaljerade förslag.

På motsvarande sätt lade Monti fram väl avvägda synpunkter och rekommendationer på de övriga områdena i kapitel 2 (från s. 49).  

Utöver de tidigare nämnda områdena betraktade Monti i det andra kapitlet även den inre marknaden för kapital och finansiella tjänster (från s. 67).

Visserligen har det att göra med det strategiska greppet och det allmänna betraktelsesättet, men samtidigt är det skrämmande hur fräscha Montis handlingsinviter verkar än i dag.

Ralf Grahn

Den inre marknaden i koncentrat

Är det möjligt att reducera den europeiska inre marknaden som till en buljongtärning? Jag försöker i det följande samla kärningredienserna till en essens.  

Social marknadsekonomi

Artikel 3.3 fördraget om Europeiska unionen (FEU) konstaterar att unionen ska upprätta en inre marknad och definierar den närmare som en “social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”:

3.   Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.

Nyckel är den fria rörligheten, som återges i ett nötskal i artikel 26.2 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

2.   Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.

På den inre marknaden och i EU mer allmänt spelar diskrimineringsförbudet i första stycket artikel 18 EUF-fördraget en avgörande roll:

Inom fördragens tillämpningsområde och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i fördragen, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Utöver den Europeiska unionens 28 medlemsländer ingår tre av de fyra EFTA-länderna i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). På detta sätt deltar Island, Liechtenstein och Norge i den inre marknaden, medan Schweiz har en mer begränsad tillgång till den inre marknaden genom ett antal bilaterala avtal med EU.

Närmare information om EES från Regjeringen på norska och från EFTA/EEA på engelska.

Brexit  

Enligt uppgifter från Eurostat omfattar den inre marknaden 515640100 personer 2016 (EU + EES). Visserligen kommer den inre marknadens befolkning (drygt 515 miljoner) att minska till omkring 450 miljoner om cirka 65 miljoner britter de närmaste åren lämnar inte enbart EU utan även EES genom Brexit.  

I koncentrat

Den inre marknaden, som består av 31 länder med en befolkning om drygt 515 miljoner, strävar till en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft genom fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.

Ralf Grahn

EU-reformer i ett nötskal: Din inre marknad?

Efter Mario Montis rapport om den inre marknaden publicerade EU-kommissionen alltså samrådsdokumentet:

På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor). Meddelandet finns på 22 språk.


Snabbtitt

Kommissionen publicerade den 27 oktober 2010 ett pressmeddelande på 22 språk (IP/10/1390) och en promemoria med kompletterande information på engelska, Single Market Act – Frequently Asked Questions (MEMO/10/528), där samrådsförfarandet presenterades:

For four months, the Single Market Act will be put up for debate throughout Europe – in Parliaments, regions, with civil society, trade unions, business federations etc. Are these 50 measures the right measures? Are there alternatives? Are there issues we have forgotten? Following a wide-ranging European public debate, the Commission will agree the final set of measures to focus on so that the 20th anniversary of the Single Market in 2012 can be celebrated with renewed dynamism.

Din inre marknad?

Den som vill vill veta lite mera om huvuddragen i kommissionens meddelande kan läsa broschyren Din inre marknad?

Småskriften presenterar de viktigaste tilltänkta förslagen i allmänna ordalag. Samtidigt slår den på trumman för Lissabonfördragets målsättning om en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

I Montis anda ville kommissionen reformera den inre marknaden i balans mellan ekonomiska och sociala rättigheter.

Förnyelsen av den inre marknaden diskuteras mycket med tanke på enskilda människor: medborgare, konsumenter, arbetstagare och yrkesutövare. Det är särskilt de små och medelstora företagen som behandlas i texten om att öka nyttan av den inre marknaden i affärsverksamhet.

Broschyren Din inre marknad? delar in de föreslagna åtgärder i tre kategorier:

* Åtgärder som syftar till att återställa en stark, hållbar och rättvis tillväxt.
* Åtgärder som syftar till att ställa medborgarna i centrum för den inre marknaden.
* Åtgärder för att förbättra styrelseformerna och dialogen inom den inre marknaden.

Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det växande europeiska publika rummet genom att samla inläggen från 940 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag behandlar demokrati och politik i Europeiska unionen, numera särskilt utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.