Inremarknadsakten för EU och EES

Efter artikeln EU:s inre marknadsakt: Vår digitala samtid och framtid noterar vi att meddelandet På väg mot en inre marknadsakt 27.10.2010 KOM(2010) 608 utgjorde föremål för ett offentligt samråd, som rapporterades i handlingen Overview of responses to the public consultation on the Communication ‘Towards a Single Market Act'; Brussels, 13.4.2011 SEC(2011) 467.


Inremarknadsakten KOM(2011) 206

Den slutliga inremarknadsakten offentliggjordes i april 2011. På sedvanligt sätt publicerades kommissionens meddelande på 22 EU-språk; på svenska:

Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden - ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt”; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig

Där den svenska versionen prosaiskt talar om ”tolv åtgärder”, beskrivs de något mer inlevelsefullt som tolv hävstänger (twelve levers) i den engelska versionen (originalet) av Single Market Act (SMA). Hävstångsprincipen eller prioriteringen uttrycks redan i rubriken på varierande sätt även i andra språkversioner. Här ett plock: ”Doce prioridades” ES, ”Tolv løftestænger” DA, ”Zwölf Hebel” DE, ”Douze leviers” FR, ”Dodici leve” IT, ”Doze alavancas” PT, ”12 viputekijää” FI.


Inledningen

Inledningen beskriver bland annat det offentliga samrådet, rådets slutsatser om samrådsdokumentet och slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte 2011 om betydelsen av den inre marknaden samt Europaparlamentets resolutioner om de skilda aspekterna, liksom yttrandena från regionkommittén samt ekonomiska och sociala kommittén.

I Europa 2020-strategins anda försäkrade kommissionen att inremarknadsakten skulle bidra till hållbar tillväxt, smart tillväxt och tillväxt för alla (sidorna 4-5).


Småföretagsakten (Small Business Act)

Inledningen hänvisade även till meddelandet Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa 25.6.2008 KOM(2008) 394 slutlig (tillgänglig på 22 språk), vilket har fått en uppföljning genom meddelandet Översyn av småföretagsakten 23.2.2011 KOM(2011) 78 (22 språkversioner).

Ännu färskare händelser kan man följa med via webbsidan Small and medium-sized enterprises (SMEs) > Small Business Act for Europe (språkalternativen engelska, franska och tyska).

***

Inremarknadsakten har med andra ord ett nära förhållande till EU2020-strategin och småföretagsakten, vilka alla strävar till att skapa dynamik och tillväxt i Europa.

Givetvis har inremarknadsakten relevans för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), där utöver EU-länderna även EFTA-medlemmarna Island, Liechtenstein och Norge ingår (Wikipedia).



Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Genom att samla inläggen från redan 941 Europabloggar återspeglar flerspråkiga Bloggingportal.eu en del av det växande europeiska publika rummet, där EU-diskussionen online överskrider lands- och språkgränser. Ett färskt tillskott är LSE-bloggen European Politics and Policy (EUROPP), där Ronny Patz nyss publicerade sin syn på denna ”EU blogosphere”. Han efterlyser särskilt sakkunniga och forskare som är beredda att vidga diskussionen.

Med på Bloggingportal.eu finns även min nuvarande bloggtrio, som består av nordiska Grahnblawg (på svenska) och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag skriver och talar om demokrati och öppenhet i Europeiska unionen, men numera allt oftare om utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.

Varför glömde EU-ledarna Europa 2020-strategin?

I sitt herdabrev till EU-ländernas ledare behandlade Herman Van Rompuy strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt. Jag rekommenderar varmt att du läser hans Issues Paper både med tanke på innehållet och på presentationen.

Det som dock verkar mystiskt är att Van Rompuy lyckades kringgå den övergripande strategi för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning som Europeiska rådet har enat sig om för detta årtionde: Europa 2020.

Var det inte dessa frågor Europeiska rådets vårmöte skulle handla om?

I Europa 2020-strategin läggs med rätta tonvikten på behovet av en ny väg mot tillväxt som kan leda till en smart, hållbar och inkluderande ekonomi, överbrygga de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, förbättra dess konkurrenskraft och produktivitet och stödja en hållbar social marknadsekonomi.

(Lägesrapport om Europa 2020-strategin; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I; sidan 2)

Märkligt är att brevet A plan for growth in Europe från de tolv statsministrarna inför Europeiska rådet lika sorgfälligt undvek att nämna Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.


Europa 2020 återuppstår

Det krävdes José Manuel Barrosos svarsbrev för att påminna om att Europeiska unionen och medlemsländerna redan har en gemensam, heltäckande strategi för tillväxt, EU2020:

We have agreed on an ambitious and comprehensive growth and jobs strategy: Europe 2020. Our common ownership of it needs to be more visible to our citizens. They need to know that the EU has a clear strategy for building a better future and that all Member States are working in the same direction. There should be no artificial separation between EU and national growth policies, they reinforce each other.

Det är dock först i slutsatserna som Europeiska rådet påminner sig och andra om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020):

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Det låter riktigt bra, men hur i all världen lyckades så många ledare tappa bort EU2020 på vägen – och varför?

Hur övertygande verkar engagemanget?



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt).

Van Rompuys herdabrev till EU-ländernas ledare

Jag vill passa på att rekommendera det strategiskt inriktade brev ordförande Herman Van Rompuy skrev åt stats- och regeringscheferna för att fokusera diskussionen vid Europeiska rådet.

Herdabrevet, Issues Paper (den 29 februari 2012), inleddes genom lägga grunden för medlemsländernas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram (om begreppen här).


Väl underbyggt

Van Rompuy hänvisade till färska bedömningar om ekonomin i Europeiska unionen och medlemsländerna. För andra gången tillämpas planeringscykeln den europeiska planeringsterminen, som kommissionen kör i gång genom sin årliga tillväxtöversikt.

Den årliga tillväxtöversikten för år 2012 jämte bilagor utgör basen för Europeiska rådets vårmöte:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1) 

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2) 

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)


Det danska ordförandeskapet för EU:s råd hade följt upp behandlingen av tillväxtöversikten 2012 och de vidhängande handlingarna (bilagorna) i de olika rådskonstellationerna:

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen – Sammanfattande rapport (rådets handling 6662/12)

För första gången hade kommissionen publicerat en rapport som avser att ge förvarning om uppdykande problem. Utöver välkända bekymmer pekade rapporten på en oroväckande förlust av internationell konkurrenskraft och exportandelar för praktiskt taget alla EU-länder:

Rapporten om varningsmekanismen; Bryssel den 14.2.2012 COM(2012) 68 final

Vidare pekade Van Rompuy på kommissionens senaste interimsprognos, som tyder på ofrivillig nolltillväxt (pressmeddelande). Prognosen i detalj på engelska: Interim Forecast February 2012 (publicerad den 23 februari 2012).


Fokusering

Meningen med vårmötet var alltså att diskutera de kärnfrågor där medlemsländerna har skäl att sätta in stöten när de bereder sina nationella utvecklingsprogram och sitt stabilitetsprogram (för euroländerna) eller konvergensprogram (för ett land som fortfarande har en nationell valuta).

Därefter behandlade Van Rompuy ett antal strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt, även om han utelämnade en helhet stor som en hel kontinent...



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Tillväxt utan pengar kräver EU2020-reformer

Efter inledningen i slutsatserna och reformfrontens bemödanden att sätta fyr under pannan övergåg vi till de hörnstenar Europeiska rådet lade för att återgå till ekonomisk tillväxt, återvinna konkurrenskraft och återvända till bättre sysselsättning.

Jag behandlar kort de första styckena i Europeiska rådet 1-2 mars 2012 slutsatser (EUCO 4/12), i avsnitt I. Ekonomisk politik.


Tillväxt utan pengar

Det första stycket lägger grunden genom att fastställa att det allmänt taget inte finns pengar för stimulanspolitik av klassiskt snitt:

1. Europeiska unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att Europa åter ska gå mot tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en tvådelad strategi som omfattar såväl åtgärder för att garantera finansiell stabilitet och budgetkonsolidering som åtgärder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Jag diskuterade inledningsvis detta avgörande linjeval på Grahnlaw. Följden är att tillväxtpolitiken blir mycket krävande, eftersom det handlar om att omprioritera inom trängre budgetramar och att genomföra kvalitativa reformer, som ofta stöter på motstånd.

Den första Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 KOM(2012) 68 pekar på en rad obalanser i EU-ländernas ekonomier, bland annat överskuldsättning, fastighetsbubblor och sviktande banker, men en grundläggande orsak till den ekonomiska krisen är den oroväckande förlusten av internationell konkurrenskraft (stigande enhetsarbetskostnader och förlorade andelar på exportmarkanderna) i praktiskt taget hela EU:

Ändrade världsexportmarknadsandelar för varor och tjänster (procentuell ändring över fem år) pekar på att flera medlemsstater kan ha drabbats av stora strukturella konkurrenskraftsförluster på världsmarknaden: Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien har fortsatta förluster av marknadsandelar som överskrider det indikativa tröskelvärdet på 6 %. I flera av dessa medlemsstater är förlusterna av exportmarknadsandelar ännu mer markanta sett under en längre tidsperiod..

.


Europa 2020

Europeiska rådet påminner om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020)

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Syftet med Europa 2020 är att förena reformer på EU-nivå, de sju flaggskepps- eller huvudinitiativen, med strukturella tillväxtskapande reformer i EU-länderna för att tillsammans uppnå EU2020-målen (i tabellform).

Vi står alldeles inför nästa omgång av nationella reformprogram (National Reform Programmes NRP) som ska ges in till EU-kommissionen helst före den 15 april 2012, men senast före utgången av april. (Samtidigt levererar varje medlemsland sitt stabilitets- eller konvergensprogram vad gäller det offentliga hushållet.)

Ändå ser vi ytterst lite livskraftig och sporrande diskussion i EU-länderna med en klar koppling mellan de nationella reformerna och EU-nivån.

EU-ledarnas påminnelse om EU2020-strategin är välkommen, men nu borde de bredda debatten och sätta kraft i beredningen på hemmaplan för att vända utvecklingen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Europeiska rådet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb

De nationella politiska ledarna undertecknade alltså den mellanstatliga finanspakten och korade Herman Van Rompuy till ordförande för Europeiska rådet och eurotoppmötena.

Sakfrågorna för Europeiska rådet den 1-2 mars 2012 rörde dock den ekonomiska politiken, med sikte på tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Slutsatserna finns tillgängliga på 23 språk; på svenska: Europeiska rådet 1-2 mars 2012 (EUCO 4/12). De inleds med ett sammandrag som ger en bild av de frågor där slutsatserna från EUCO innehåller mera detaljerade riktlinjer:

Europeiska rådet diskuterade genomförandet av EU:s ekonomiska strategi. Strategin syftar till såväl fortsatt budgetkonsolidering som resoluta åtgärder för att stimulera tillväxten och öka sysselsättningen; hållbar tillväxt och sysselsättning kan inte bygga på underskott och alltför höga skuldnivåer. De åtgärder som har vidtagits för att stabilisera situationen i euroområdet börjar nu ge resultat.

Europeiska rådet ställde sig bakom de fem prioriteringar för 2012 som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt. Det diskuterade åtgärder som måste vidtas på nationell nivå. Medlemsstaterna måste göra snabbare framsteg för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och öka ansträngningarna för att genomföra de reformer som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna från 2011. Medlemsstaterna förväntas i sina nationella reformprogram och i sina stabilitets- eller konvergensprogram ange de åtgärder de avser att vidta i detta syfte. Europeiska rådet diskuterade också de åtgärder som krävs på EU-nivå för att gå vidare med fullbordandet av den inre marknaden i alla dess aspekter – både interna och externa – och för att främja innovation och forskning.

I anslutning till Europeiska rådets möte undertecknade de deltagande medlemsstaterna fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom den ekonomiska och monetära unionen.

Europeiska rådet fastställde EU:s prioriteringar inför det kommande G20-mötet och FN:s Rio+20-konferens med särskild tonvikt på tillväxtfrämjande åtgärder och reformer. Det gjorde en bedömning av den arabiska vårens utveckling och fastställde riktlinjer för EU:s framtida åtgärder till stöd för den processen.

Europeiska rådet beviljade Serbien status som kandidatland.

Man enades om att rådet skulle återkomma till frågan om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet så att beslutet kan antas i september.

Slutligen återvalde Europeiska rådet Herman Van Rompuy som ordförande.

Reformfronten

Europaportalen.se tar fasta på statsminister Fredrik Reinfeldts presentation av svenska erfarenheter och utgångspunkter för sina kollegor.

Finlands statsminister Jyrki Katainen underströk behovet av en ambitiös handlingsplan för ekonomisk tillväxt. Särskilt underströk han den avgörande betydelsen av en digital inre marknad genom enhetliga europeiska regler om upphovsrätt, moms och kopieringsavgifter.

Inför mötet hade tolv statsministrar, David Cameron (Storbritannien), Mark Rutte (Nederländerna), Mario Monti (Italien), Andrus Ansip (Estland), Valdis Dombrovskis (Lettland), Jyrki Katainen (Finland), Enda Kenny (Irland), Petr Nečas (Tjeckien), Iveta Radičová (Slovakien), Mariano Rajoy (Spanien), Fredrik Reinfeldt (Sverige) och Donald Tusk (Polen) skrivit ett brev till ordföranden för Europeiska rådet (EUCO) Herman van Rompuy och ordföranden för EU-kommissionen José Manuel Barroso. I 'A plan for growth in Europe' ville regeringscheferna ge det ekonomiska reformarbetet fart och kraft.

Varken Frankrike eller Tyskland ingick i reformfronten.

Se Grahnlaw (här, här och här) samt Europaportalen.se (här).



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Danmark driver på en digital inre marknad i EU – utan nätbarnen

Den 2-3 februari 2012 samlades EU:s kokurrenskraftsråd till ett informellt möte i Köpenhamn. Närings- och tillväxtministern Ole Sohn, som företrädde det danska ordförandeskapet, betonade vikten av en digital inre marknad för ekonomisk tillväxt och jobb: Future EU growth is digital.

Ett sammandrag (synopsis) av diskussionerna tar kort och överskådligt ställning för raska framsteg rörande aktuella reformplaner: Presidency summary (Informal Competitiveness Council, February 2nd-3rd 2012, Copenhagen, Denmark).

I går och förrgår tog regeringen i Danmark upp tråden vid en konferens på något bredare bas, ”Et digitalt indre marked i 2015 - Vejen til økonomisk vækst og beskæftigelse” (A Digital Single Market by 2015 - A driver for economic growth and jobs). Förhandsinformationen erbjuder en inkörsport: Den digitale vej til økonomisk vækst og beskæftigelse (den 24 februari 2012).

Efter konferensen uttalade sig närings- och tillväxtminister Ole Sohn i ett pressmeddelande om de hinder som enligt experterna måste övervinnas: Digitale data giver nye vækstmuligheder (den 28 februari 2012).

Det finns en del bilder från presentationerna, men meningen är att sessionerna ska bli tillgängliga online.

I detta skede finns i textform ett faktablad och en sammanfattning på engelska om utsikterna för den digitala inre marknaden: Future Outlook for a Digital Single Market in Europe. Jag återger här de fyra huvudbudskapen (key messages) i kortform:

1. CONNECTIVITY - Europeans must be able to get online, anywhere, anytime and on any device
2. TRUST - Consumer trust and confidence in eCommerce must be strengthened
3. DIGITAL MINDSET - Thinking Digital is vital for European growth
4. DATA – The fuel for the European digital growth engine is our ability to harness the potential of "Big Data”

Genom konferensens engelska hemsida kan du hitta ytterligare information om talare, de skilda sessionerna, olika delområden inom IT-politiken och om handläggningen av IT-politiska frågor i Danmark.

***

Affärsmöjligheterna, tillväxten och de nya jobben har en avgörande betydelse för Europas framtid. Samtidigt betyder vinklingen att européerna fanns med främst som tilltänkta konsumenter av privata och offentliga tjänster.

Medborgarna, särskilt de digitala infödingarna – We, the Web Kids av Piotr Czerski, på svenska Vi, nätbarnen - samt deras föreställningar och planer föll i huvudsak utanför ramen, trots Twitter, bloggar, sessioner online och möjligheter till interaktion för allmänheten.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Har du redan bekantat dig med mina övriga bloggar? Den nuvarande trion består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw, som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland, samt min finska blogg Eurooppaoikeus (som betyder Europarätt).

Digital inre marknad i EU: Högre och snabbare

Europa har ett skriande behov av ekonomisk tillväxt. Den inre marknaden och särskilt den digitala inre marknaden erbjuder möjligheter.


Digital agenda

En av nyckelmålsättningarna i En digital agenda för Europa är en digital inre marknad som rentav ska bli pulserande.


Digital inre marknad

Tankesmedjan EPC har nyss publicerat en bedömning där den påminner om tidigare utredningar rörande nyttan av en digital inre marknad. Samtidigt sätter EPC in den digitala inre marknaden i färskaste möjliga sammanhang, såsom Europeiska rådets slutledningar från slutet av januari och tillväxtbrevet från ett antal stats- och regeringschefer.

Policybrevet kan laddas ned gratis (pdf):

Hans Martens & Fabian Zuleeg: The Digital Single Market 2.0 (European Policy Centre EPC, Policy brief, 27 February 2012)

På enbart fyra sidor blir penseldragen rätt breda, men presentationen ger i varje händelse en aktuell bild av nödvändiga tyngdpunktsaktioner.

Utöver de rätta åtgärderna måste Europa även höja ambitionsnivån: sikta högre och avancera snabbare.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. 2: Har du redan bekantat dig med mina övriga bloggar? Den nuvarande trion består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw, som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland, samt min finska blogg Eurooppaoikeus (som betyder Europarätt).

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament

Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

EU: de offentliga ekonomierna i EMU

Efter den föregående finansiella och ekonomiska krisen mellan 2008 och 2010 är EU-länderna fortfarande rätt tärda.

Enligt nuvarande trender stiger den offentliga skuldbördan år 2012 till 83,3 procent av bruttonationalprodukten i Europeiska unionen och till 88,7 procent i euroområdet. (Högstvärdet enligt stabilitets- och tillväxtpakten är 60 procent av BNP.)

Underskotten i de offentliga hushållen borde hållas under 3 procent av BNP, men flertalet EU-länder överskrider fortfarande stabilitets- och tillväxtpaktens skuldbroms, fastän en konsolidering har inletts.

Medlemsländerna har styvnackat hållit fast vid att behörigheten för den ekonomiska politiken kvarstår på det nationella planet, men de har misslyckats med koordineringen på EU-planet och för euroområdet. Följderna ser vi omkring oss.

Europeiska kommissionen har lagt fram lagförslag för att förbättra den ekonomiska styrningen och den testar nya metoder för att utveckla diagnostiken av nationalhushållen.

Dessa frågor behandlas ingående i den färska rapporten om de offentliga ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (på engelska):

Directorate-General for Economic and Financial Affairs (Ecfin) of the European Commission: 2011 Report on Public finances in EMU (European Economy 3/2011)



Ralf Grahn

Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa

Den senaste tiden har jag skrivit om en digital agenda för Europa, om Europeiska unionens och EU-ländernas konkurrenskraft på IKT-området och mer allmänt samt om globala jämförelser. Inläggen hittar du behändigt via sammanställningarna: Digital Agenda for Europe roundup, Roundup of Digital Agenda for Europe, European ICT competitiveness roundup och Wealth of Nations roundup.

Gårdagens inlägg behandlade den pinfärska agendan för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i delstaten Kalifornien, med vissa kommentarer och frågor om Europa 2020-strategin: Growth and competitiveness: California vs Europe.

De ekonomiska reformerna för hållbara statsfinanser och tillväxt i EU är viktiga för vår framtid. Vi tar oss därför en titt på vilka rekommendationer Europeiska unionens råd har gett på vägen.


Ekofinrådet

Efter Europeiska rådets möte i juni 2011 kunde Ekofinrådet avsluta den första europeiska planeringsterminen. Ekofin antog också rekommendationer till medlemsstaterna om deras nationella reformprogram samt om uppdateringarna av deras stabilitets- och konvergensprogram:

Det 3105:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 12 juli 2011 (rådets handling 12678/11)

Trots de dagliga nyhetsinslagen om katastrofstämningar i vissa medlemsländer ser euroområdet och Europeiska unionen som helhet ut att vara på väg mot betydligt bättre balans i de offentliga hushållen.


Offentliga underskott

Här tittar vi på Ekofinrådets allmänna slutsatser som tyder på snabbt minskande offentliga underskott inom euroområdet och EU. Ett utdrag (sid. 10):

Rådet noterar att kommissionens avdelningar våren 2011 förutspådde att underskottet i den offentliga sektorn i såväl euroområdet som EU som helhet planeras minska under prognosperioden. Inom EU torde underskottet minskas från 6,4 % 2010 till 4,7 % 2011 och, förutsatt att sådana budgetplaner vars huvuddrag anges i 2011 års aktualiseringar av stabilitets-och konvergensprogrammen genomförs helt och hållet, vidare till 3,4 % 2012 och 2,3 % 2013, vilket skulle betyda att det genomsnittliga underskottet återigen skulle bli lägre än det tröskelvärde 3 % av BNP som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Alla medlemsstater med ett alltför stort underskott har för avsikt att avhjälpa detta före utgången av det sista datum som rådet fastställt. Detta skulle bidra till att offentliga sektorns skuld slutar att öka och i längden minskar under perioden efter 2012.

Rådet uppmanade medlemsstaterna till fortsatt budgetkonsolidering och kommissionen till noggrann bevakning (sid. 11).


Turbulens

I snitt går det alltså åt rätt håll, men problembarnen kommer att ge Jean-Claude Trichet, Jean-Claude Juncker, Olli Rehn och euroländernas finansministrar gråa hår om vi tror ledaren i The Guardian och artikeln om Italien och Spanien i Wall Street Journal Europe.

En ledare i Financial Times Deutschland varnar dock politikerna för panikreaktioner inför turbulensen på marknaderna.



Ralf Grahn


P.S. Vill du följa med europeiska frågor? Gör som Financial Times Brussels blog och kolla in Europabloggarna på flerspråkiga Bloggingportal.eu.

Sverige och EU informerar: Allmänna rådet 21 mars 2011

Allmänna rådet vandrar kanske inte direkt i dödsskuggans dal (som det hette i den gamla svenska Bibelöversättningen), men det sitter i kläm mellan andra EU-rådskonstellationer och Europeiska rådet samt sköts till stor del med vänstra handen av utrikesministrar.

Den samordnande och verkställande rådskonstellationen allmänna frågor har ännu en lång vandring framför sig innan den uppfyller de förväntningar Lissabonfördraget skapade genom självständig fördragsbaserad status och särskilt de möjligheter allmänna rådet kunde få som en viktig etapp i det offentliga samtalet inför stats- och regeringschefernas möten. Se senast Grahnlaw Suomi Finland: Katekes och mässbok för EU-toppmötet (20 mars 2011).

De nordiska länderna ses ofta i EU-sammanhang som förkämpar för öppenhet, så hur ligger det till med förhandsinformationen från regeringen i Sverige inför allmänna rådet måndag?


Sverige

På svenska hittar vi i normal ordning en kommenterad dagordning från Statsrådsberedningen för det samordnande rådet för allmänna frågor den 21 mars 2011, där EU-minister Birgitta Ohlsson företräder Sverige:

Allmänna rådets möte den 21 mars 2011 (daterad den 14 mars 2011)

De ekonomiska frågorna ges en kort beskrivning, men som vanligt lever allmänna rådet i skuggan av Europeiska rådet när det gäller förhandsmaterialet. Det är ju så att rådet för allmänna frågor bereder Europeiska rådet, men min kritik rör kvaliteten på förhandsinformationen; mängd, djup och dokumentering:

Stats- och regeringscheferna ska diskutera den ekonomiska situationen i Europa och de förväntas enas om ett övergripande åtgärdspaket med syfte att bevara finansiell stabilitet och främja en hållbar och jobbskapande tillväxt.

Den 11 mars enades stats- och regeringscheferna i de 17 euroländerna om en pakt för euron som syftar till att nå ny kvalitet i den ekonomiskpolitiska samordningen i euroområdet. Pakten ska antas formellt vid Europeiska rådet 24-25 mars. Icke-euroländer inbjuds att ansluta sig till pakten som ska komplettera övriga åtgärder i det övergripande paketet för finansiell stabilitet.

Europakten är avsedd för eurogruppen men även icke euroländer erbjuds att ansluta sig. Regeringen bejakar allmänt euroländernas behov av och möjligheter till djupare samarbete. En starkare och fungerande eurozon är positivt också för övriga medlemsstater. Det är välkommet att paktens element nu ser ut att föras in inom ramen för existerande strukturer, och att Kommissionen ges en central roll i uppföljningen. Från svensk sida har betonats vikten av att värna den nationella kompetensen vad avser lönebildningen och skattepolitiken. Beslut på centrala områden, och som berör hela EU, bör förberedas och beslutas i konstellationer som innefattar alla medlemsländer. Regeringen analyserar nu euroländernas överenskommelse om pakten.

Europakten

Den kommenterade dagordningen säger knappast någonting om den europeiska planeringsterminen, den årliga tillväxtöversikten, de kommande riktlinjerna för medlemsländernas slutliga stabilitetsprogram (euroområdet) eller konvergensprogram (Sverige och andra som ännu inte har infört den gemensamma valutan), riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, de nationella reformprogrammen för att förverkliga tillväxt- och arbetslivsreformer i enlighet med Europa 2020-strategin (EU2020) o dyl.

Däremot lyfter kommentarerna i sig förtjänstfullt fram den pakt för euron som ledarna i euroländerna kom överens om vid toppmötet den 11 mars 2011. Visserligen saknar dagordningen en länk eller entydig hänvisning till Europakten.

Kommentarerna belyser inte heller Sveriges avsikter att delta i Europakten (som är öppen för EU-medlemmar utanför euroområdet) eller att ställa sig utanför, men det beror sannolikt på att frågan var oklar när den kommenterade dagordningen skrevs den 14 mars.


EU-material

De som inte nöjer sig med information på denna nivå har skäl att bekanta sig med mer ingående material från EU-institutionerna. Jag hänvisar särskilt till den första årliga tillväxtöversikten från kommissionen, den gemensamma rapporten om sysselsättningen i slutlig form, slutsatserna från eurogruppens toppmöte inklusive Europakten och ordförandeskapets sammanfattande rapport om den europeiska planeringsterminen. Sedan i dag finns alla tillgängliga för allmänheten på svenska:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Gemensam rapport om sysselsättningen; Bryssel den 8 mars 2011 (rådets handling 7396/11)

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (särskilt Bilaga I) (totalt 15 sidor)

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen − Sammanfattande rapport; Bryssel den 16 mars 2011 (18.3) (rådets dokument 7745/11)

Givetvis finns det annat, men detta är en järnranson för allmänna rådet den 21 mars och inför Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011.



Ralf Grahn


P.S. Europeisk mångfald. Med den ena foten i Stockholm och den andra i Helsingfors skriver Northernwille's Blog på engelska om hur de svenska regionerna förverkligar Europa 2020-strategin på eget initiativ när de negligeras av staten. (Jag har skrivit på svenska och engelska ur en annan vinkel: om Regionkommitténs krav till Europeiska rådet.)

EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co

Den senaste sammanställningen av aktuella inlägg om Europeiska unionen publicerades den 8 mars 2011 på Grahnlaw: Baker's dozen of Grahnlaw & Co. on EU affairs.

Efter det har jag skrivit ett antal poster som presenteras här för att erbjuda en överblick av tre enspråkiga bloggar, Grahnlaw (EN), Grahnblawg (SV) och Eurooppaoikeus (FI), samt en trespråkig, Grahnlaw Suomi Finland.

Den röda tråden är fortsättningsvis beredningen inför vårens EU-toppmöte om ekonomi, tillväxt och sysselsättning, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011:

Grahnlaw Suomi Finland: Reinfeldt Ruotsin ja Euroopan talouden uudistamisesta

Grahnlaw: EU Council (EPSCO): EU2020 and March European Council

Grahnlaw Suomi Finland: EU EPSCO Council: Recalling the European semester

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone

Grahnlaw Suomi Finland: EU March agenda for economic governance, growth and jobs

Grahnlaw: EU Joint Employment Report (JER) heading for spring summit

Grahnblawg: River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw Suomi Finland: Från Europa 2020 (EU2020) till EU-sysselsättningsstrategin 2011



Ralf Grahn


P.S. Mats Engström bloggar sakkunnigt och samtidigt engagerat om svensk, europeisk och internationell ”politik, medier och lobbyism samt lite annat”. Nyss ställde sig Engström på barrikaderna för den svenska kollektivavtalsmodellen.