Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken (EUT 18.7.2015 L 192/27) och riktlinjerna för sysselsättningspolitiken (EUT 15.10.2015 L 268/28) utgör tillsammans Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin (EU2020).

Danmark

Vi tittade redan på inledningen och fortsättningen av den europeiska planeringsterminen i Danmark, i de engelska blogginläggen European Semester 2017 start: Denmark och European Semester: Country Report Denmark 2017.  

Kanske är vi beredda att beskåda följande skede i diskussionen mellan medlemsländerna och kommissionen, exemplifierat av vårt temaland Danmark.

 

Regeringen i Danmark har senast bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram de två årliga program som Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Kommissionen har vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på sin årliga webbsida för det nationella reformprogrammet (NRP) och stabilitets- eller konvergensprogrammet för ettvart land.

Ofta går det att hämta de olika språkversionerna även hos de nationella regeringarna.

I detta fall misslyckades dock mitt försök att hitta engelska versioner av de danska programmen för läsare utom Norden. Varken EU-kommissionen eller Økonomi- og Indenrigsministeriet såg ut att erbjuda publikationerna på engelska i detta skede.

Jag försöker följa med om läget förändras.

Ralf Grahn

Varför glömde EU-ledarna Europa 2020-strategin?

I sitt herdabrev till EU-ländernas ledare behandlade Herman Van Rompuy strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt. Jag rekommenderar varmt att du läser hans Issues Paper både med tanke på innehållet och på presentationen.

Det som dock verkar mystiskt är att Van Rompuy lyckades kringgå den övergripande strategi för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning som Europeiska rådet har enat sig om för detta årtionde: Europa 2020.

Var det inte dessa frågor Europeiska rådets vårmöte skulle handla om?

I Europa 2020-strategin läggs med rätta tonvikten på behovet av en ny väg mot tillväxt som kan leda till en smart, hållbar och inkluderande ekonomi, överbrygga de strukturella svagheterna i den europeiska ekonomin, förbättra dess konkurrenskraft och produktivitet och stödja en hållbar social marknadsekonomi.

(Lägesrapport om Europa 2020-strategin; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I; sidan 2)

Märkligt är att brevet A plan for growth in Europe från de tolv statsministrarna inför Europeiska rådet lika sorgfälligt undvek att nämna Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.


Europa 2020 återuppstår

Det krävdes José Manuel Barrosos svarsbrev för att påminna om att Europeiska unionen och medlemsländerna redan har en gemensam, heltäckande strategi för tillväxt, EU2020:

We have agreed on an ambitious and comprehensive growth and jobs strategy: Europe 2020. Our common ownership of it needs to be more visible to our citizens. They need to know that the EU has a clear strategy for building a better future and that all Member States are working in the same direction. There should be no artificial separation between EU and national growth policies, they reinforce each other.

Det är dock först i slutsatserna som Europeiska rådet påminner sig och andra om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020):

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Det låter riktigt bra, men hur i all världen lyckades så många ledare tappa bort EU2020 på vägen – och varför?

Hur övertygande verkar engagemanget?



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt).

Van Rompuys herdabrev till EU-ländernas ledare

Jag vill passa på att rekommendera det strategiskt inriktade brev ordförande Herman Van Rompuy skrev åt stats- och regeringscheferna för att fokusera diskussionen vid Europeiska rådet.

Herdabrevet, Issues Paper (den 29 februari 2012), inleddes genom lägga grunden för medlemsländernas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram (om begreppen här).


Väl underbyggt

Van Rompuy hänvisade till färska bedömningar om ekonomin i Europeiska unionen och medlemsländerna. För andra gången tillämpas planeringscykeln den europeiska planeringsterminen, som kommissionen kör i gång genom sin årliga tillväxtöversikt.

Den årliga tillväxtöversikten för år 2012 jämte bilagor utgör basen för Europeiska rådets vårmöte:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1) 

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2) 

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)


Det danska ordförandeskapet för EU:s råd hade följt upp behandlingen av tillväxtöversikten 2012 och de vidhängande handlingarna (bilagorna) i de olika rådskonstellationerna:

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen – Sammanfattande rapport (rådets handling 6662/12)

För första gången hade kommissionen publicerat en rapport som avser att ge förvarning om uppdykande problem. Utöver välkända bekymmer pekade rapporten på en oroväckande förlust av internationell konkurrenskraft och exportandelar för praktiskt taget alla EU-länder:

Rapporten om varningsmekanismen; Bryssel den 14.2.2012 COM(2012) 68 final

Vidare pekade Van Rompuy på kommissionens senaste interimsprognos, som tyder på ofrivillig nolltillväxt (pressmeddelande). Prognosen i detalj på engelska: Interim Forecast February 2012 (publicerad den 23 februari 2012).


Fokusering

Meningen med vårmötet var alltså att diskutera de kärnfrågor där medlemsländerna har skäl att sätta in stöten när de bereder sina nationella utvecklingsprogram och sitt stabilitetsprogram (för euroländerna) eller konvergensprogram (för ett land som fortfarande har en nationell valuta).

Därefter behandlade Van Rompuy ett antal strategiska utmaningar på ett elegant och översiktligt sätt från en jämförande sympunkt, även om han utelämnade en helhet stor som en hel kontinent...



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Tillväxt utan pengar kräver EU2020-reformer

Efter inledningen i slutsatserna och reformfrontens bemödanden att sätta fyr under pannan övergåg vi till de hörnstenar Europeiska rådet lade för att återgå till ekonomisk tillväxt, återvinna konkurrenskraft och återvända till bättre sysselsättning.

Jag behandlar kort de första styckena i Europeiska rådet 1-2 mars 2012 slutsatser (EUCO 4/12), i avsnitt I. Ekonomisk politik.


Tillväxt utan pengar

Det första stycket lägger grunden genom att fastställa att det allmänt taget inte finns pengar för stimulanspolitik av klassiskt snitt:

1. Europeiska unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att Europa åter ska gå mot tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en tvådelad strategi som omfattar såväl åtgärder för att garantera finansiell stabilitet och budgetkonsolidering som åtgärder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Jag diskuterade inledningsvis detta avgörande linjeval på Grahnlaw. Följden är att tillväxtpolitiken blir mycket krävande, eftersom det handlar om att omprioritera inom trängre budgetramar och att genomföra kvalitativa reformer, som ofta stöter på motstånd.

Den första Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 KOM(2012) 68 pekar på en rad obalanser i EU-ländernas ekonomier, bland annat överskuldsättning, fastighetsbubblor och sviktande banker, men en grundläggande orsak till den ekonomiska krisen är den oroväckande förlusten av internationell konkurrenskraft (stigande enhetsarbetskostnader och förlorade andelar på exportmarkanderna) i praktiskt taget hela EU:

Ändrade världsexportmarknadsandelar för varor och tjänster (procentuell ändring över fem år) pekar på att flera medlemsstater kan ha drabbats av stora strukturella konkurrenskraftsförluster på världsmarknaden: Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien har fortsatta förluster av marknadsandelar som överskrider det indikativa tröskelvärdet på 6 %. I flera av dessa medlemsstater är förlusterna av exportmarknadsandelar ännu mer markanta sett under en längre tidsperiod..

.


Europa 2020

Europeiska rådet påminner om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020)

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Syftet med Europa 2020 är att förena reformer på EU-nivå, de sju flaggskepps- eller huvudinitiativen, med strukturella tillväxtskapande reformer i EU-länderna för att tillsammans uppnå EU2020-målen (i tabellform).

Vi står alldeles inför nästa omgång av nationella reformprogram (National Reform Programmes NRP) som ska ges in till EU-kommissionen helst före den 15 april 2012, men senast före utgången av april. (Samtidigt levererar varje medlemsland sitt stabilitets- eller konvergensprogram vad gäller det offentliga hushållet.)

Ändå ser vi ytterst lite livskraftig och sporrande diskussion i EU-länderna med en klar koppling mellan de nationella reformerna och EU-nivån.

EU-ledarnas påminnelse om EU2020-strategin är välkommen, men nu borde de bredda debatten och sätta kraft i beredningen på hemmaplan för att vända utvecklingen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament

Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Sverige och EU informerar: Allmänna rådet 21 mars 2011

Allmänna rådet vandrar kanske inte direkt i dödsskuggans dal (som det hette i den gamla svenska Bibelöversättningen), men det sitter i kläm mellan andra EU-rådskonstellationer och Europeiska rådet samt sköts till stor del med vänstra handen av utrikesministrar.

Den samordnande och verkställande rådskonstellationen allmänna frågor har ännu en lång vandring framför sig innan den uppfyller de förväntningar Lissabonfördraget skapade genom självständig fördragsbaserad status och särskilt de möjligheter allmänna rådet kunde få som en viktig etapp i det offentliga samtalet inför stats- och regeringschefernas möten. Se senast Grahnlaw Suomi Finland: Katekes och mässbok för EU-toppmötet (20 mars 2011).

De nordiska länderna ses ofta i EU-sammanhang som förkämpar för öppenhet, så hur ligger det till med förhandsinformationen från regeringen i Sverige inför allmänna rådet måndag?


Sverige

På svenska hittar vi i normal ordning en kommenterad dagordning från Statsrådsberedningen för det samordnande rådet för allmänna frågor den 21 mars 2011, där EU-minister Birgitta Ohlsson företräder Sverige:

Allmänna rådets möte den 21 mars 2011 (daterad den 14 mars 2011)

De ekonomiska frågorna ges en kort beskrivning, men som vanligt lever allmänna rådet i skuggan av Europeiska rådet när det gäller förhandsmaterialet. Det är ju så att rådet för allmänna frågor bereder Europeiska rådet, men min kritik rör kvaliteten på förhandsinformationen; mängd, djup och dokumentering:

Stats- och regeringscheferna ska diskutera den ekonomiska situationen i Europa och de förväntas enas om ett övergripande åtgärdspaket med syfte att bevara finansiell stabilitet och främja en hållbar och jobbskapande tillväxt.

Den 11 mars enades stats- och regeringscheferna i de 17 euroländerna om en pakt för euron som syftar till att nå ny kvalitet i den ekonomiskpolitiska samordningen i euroområdet. Pakten ska antas formellt vid Europeiska rådet 24-25 mars. Icke-euroländer inbjuds att ansluta sig till pakten som ska komplettera övriga åtgärder i det övergripande paketet för finansiell stabilitet.

Europakten är avsedd för eurogruppen men även icke euroländer erbjuds att ansluta sig. Regeringen bejakar allmänt euroländernas behov av och möjligheter till djupare samarbete. En starkare och fungerande eurozon är positivt också för övriga medlemsstater. Det är välkommet att paktens element nu ser ut att föras in inom ramen för existerande strukturer, och att Kommissionen ges en central roll i uppföljningen. Från svensk sida har betonats vikten av att värna den nationella kompetensen vad avser lönebildningen och skattepolitiken. Beslut på centrala områden, och som berör hela EU, bör förberedas och beslutas i konstellationer som innefattar alla medlemsländer. Regeringen analyserar nu euroländernas överenskommelse om pakten.

Europakten

Den kommenterade dagordningen säger knappast någonting om den europeiska planeringsterminen, den årliga tillväxtöversikten, de kommande riktlinjerna för medlemsländernas slutliga stabilitetsprogram (euroområdet) eller konvergensprogram (Sverige och andra som ännu inte har infört den gemensamma valutan), riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, de nationella reformprogrammen för att förverkliga tillväxt- och arbetslivsreformer i enlighet med Europa 2020-strategin (EU2020) o dyl.

Däremot lyfter kommentarerna i sig förtjänstfullt fram den pakt för euron som ledarna i euroländerna kom överens om vid toppmötet den 11 mars 2011. Visserligen saknar dagordningen en länk eller entydig hänvisning till Europakten.

Kommentarerna belyser inte heller Sveriges avsikter att delta i Europakten (som är öppen för EU-medlemmar utanför euroområdet) eller att ställa sig utanför, men det beror sannolikt på att frågan var oklar när den kommenterade dagordningen skrevs den 14 mars.


EU-material

De som inte nöjer sig med information på denna nivå har skäl att bekanta sig med mer ingående material från EU-institutionerna. Jag hänvisar särskilt till den första årliga tillväxtöversikten från kommissionen, den gemensamma rapporten om sysselsättningen i slutlig form, slutsatserna från eurogruppens toppmöte inklusive Europakten och ordförandeskapets sammanfattande rapport om den europeiska planeringsterminen. Sedan i dag finns alla tillgängliga för allmänheten på svenska:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Gemensam rapport om sysselsättningen; Bryssel den 8 mars 2011 (rådets handling 7396/11)

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (särskilt Bilaga I) (totalt 15 sidor)

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen − Sammanfattande rapport; Bryssel den 16 mars 2011 (18.3) (rådets dokument 7745/11)

Givetvis finns det annat, men detta är en järnranson för allmänna rådet den 21 mars och inför Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011.



Ralf Grahn


P.S. Europeisk mångfald. Med den ena foten i Stockholm och den andra i Helsingfors skriver Northernwille's Blog på engelska om hur de svenska regionerna förverkligar Europa 2020-strategin på eget initiativ när de negligeras av staten. (Jag har skrivit på svenska och engelska ur en annan vinkel: om Regionkommitténs krav till Europeiska rådet.)

EU-riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2011

Hur är läget beträffande Europeiska unionens riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2011?

De senaste dagarnas blogginlägg om Europa 2020 (EU2020), EU:s reformstrategi för tillväxt och sysselsättning, finns samlade på Grahnblawg: EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co.

Bit för bit kompletterar vi vår bild inför vårens EU-toppmöte. Nu inleder vi med en bakgrundstitt på meningen med EU:s sysselsättningspolitik innan vi tar upp rådets syn på nuläget beträffande förfarandet.


EU:s sysselsättningspolitik

Förnyelse av arbetstagarnas kompetens och anpassningsförmåga samt arbetsmarknadens funktion är syftet med Europeiska unionens sysselsättningspolitik, där unionen verkar på en strategisk nivå genom att samordna och ange riktlinjer för medlemsstaternas politik. (Jfr artikel 145 och 5 EUF-fördraget).

Enligt artikel 148.2 EUF-fördraget ska rådet varje år lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik.

Det sker på förslag av kommissionen, på grundval av slutsatser från Europeiska rådet och efter att Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och rådets sysselsättningskommitté har hörts.


EPSCO-slutsatser

Rådskonstellationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, känd i Brysseljargongen under den franska förkortningen EPSCO, möttes den 7 mars 2011 för att bereda vårtoppmötet, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, även beträffande riktlinjerna för sysselsättningen.

EPSCO-slutsatserna finns tillsvidare tillgängliga på franska och ungerska, utöver den engelska versionen här:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (rådets dokument 7360/11).

På sidan 10 redogör slutsatserna för nuläget och behandlingen:

Guidelines for the employment policies of the member states

The Council agreed on a general approach on a decision concerning the employment guidelines of the member states for 2011 (6192/2/11) [Länk i originalet]. Given that the employment guidelines for 2010 were only adopted in October 2010, it is proposed to maintain them unchanged for 2011.

However, the Council was unable to adopt the employment guidelines today, since it has to await the adoption by the European Council on 24 March of its conclusions on the basis of the JER [Joint Employment Report], pending also the opinion of the Committee of the Regions. The European Parliament, the Employment Committee and the Economic and Social Committee have already accepted the Commission's proposal to maintain the guidelines unchanged for 2011.

EPSCO-inspel i detalj

Länken leder oss till en mera detaljerad handling på engelska, där EPSCO-rådet tar ställning till förfarandet 2011:

Proposal for a Council Decision on guidelines for the employment policies of the Member States - General approach; Brussels, 2 March 2011 (rådets handling 6192/2/11 REV 2; 5 sidor).

Ärendets gång i EU-institutionerna kan vi bevaka under signum 2011/0007 (CNS).

Använder vi rådets sökfunktion, kan vi hitta dokumentet på de officiella EU-språken, inklusive svenska:

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik − Allmän riktlinje; Bryssel den 2 mars 2011 (3.3) (dokument 6192/2/11 REV 2)


Sysselsättningsriktlinjerna i sak

I sak vill rådet att de färska riktlinjerna av den 21 oktober 2010 ska fortsätta att gälla under 2011, med minimala uppdateringar fram till slutet av 2014. (Se stycke 5 på sidan 5.)

De som är intresserade av substansen kan vända sig till:

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik; publicerat EUT 24.11.2010 L 308/46-51



Ralf Grahn



P.S. Med ungefär två veckors eftersläpning kan vi bekanta oss med de stenografiska anteckningarna i EU-nämnden i Sveriges Riksdag, med diskussion inför rådsmöten (som vid publiceringstidpunkten redan har hållits) och återrapportering av ministrar om tidigare möten i rådet. I det långa loppet får dock både sakfrågor och svenska partipolitiska ställningstaganden en rätt ingående och intressant belysning.

EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co

Den senaste sammanställningen av aktuella inlägg om Europeiska unionen publicerades den 8 mars 2011 på Grahnlaw: Baker's dozen of Grahnlaw & Co. on EU affairs.

Efter det har jag skrivit ett antal poster som presenteras här för att erbjuda en överblick av tre enspråkiga bloggar, Grahnlaw (EN), Grahnblawg (SV) och Eurooppaoikeus (FI), samt en trespråkig, Grahnlaw Suomi Finland.

Den röda tråden är fortsättningsvis beredningen inför vårens EU-toppmöte om ekonomi, tillväxt och sysselsättning, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011:

Grahnlaw Suomi Finland: Reinfeldt Ruotsin ja Euroopan talouden uudistamisesta

Grahnlaw: EU Council (EPSCO): EU2020 and March European Council

Grahnlaw Suomi Finland: EU EPSCO Council: Recalling the European semester

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone

Grahnlaw Suomi Finland: EU March agenda for economic governance, growth and jobs

Grahnlaw: EU Joint Employment Report (JER) heading for spring summit

Grahnblawg: River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw Suomi Finland: Från Europa 2020 (EU2020) till EU-sysselsättningsstrategin 2011



Ralf Grahn


P.S. Mats Engström bloggar sakkunnigt och samtidigt engagerat om svensk, europeisk och internationell ”politik, medier och lobbyism samt lite annat”. Nyss ställde sig Engström på barrikaderna för den svenska kollektivavtalsmodellen.

River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grundtanken med EU:s sysselsättningspolitik är att förnya: att höja arbetskraftens kompetens och förbättra arbetsmarknadens funktion. Målet är att klara förändringar i omvärlden och nå en hög sysselsättningsnivå. (Jfr artikel 145 och 147 EUF-fördraget.)

Europeiska rådet samlas den 24 och 25 mars 2011 till årets stora genomgång av ekonomin och sysselsättningen och för att ge nya politiska impulser. (Se artikel 148 EUF-fördraget.) Därför jobbar rådets olika sammansättningar med förberedelser inför toppmötet.


Sysselsättning och socialpolitik

Det gäller även rådsformationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. I EU-jargongen är denna sammansättning känd under förkortningen EPSCO, härledd från franskan: Emploi, Politique sociale, Santé et Consommateurs.

Slutsatserna från måndagens möte finns fortfarande blott på engelska, franska och ungerska, så här är en länk till den engelska versionen:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (Council document 7360/11; 20 sidor)

Rådet antog den gemensamma rapporten om sysselsättningen (dokument 7396/11; ej ännu på svenska i antagen form) och slutsatser. De viktigaste hälsningarna till vårens toppmöte finns på sidan 9 i EPSCO-rådets allmänna slutsatser.


Detaljerade slutsatser

De allmänna rådsslutsatserna länkar till den engelska versionen av de mer detaljerade slutsatserna om sysselsättningsrapporten:

The Joint Employment Report in the context of the Annual Growth Survey 2011: political guidance on employment policies - Draft Council Conclusions (Brussels, 2 March 2011; 6913/1/11 REV 1; 7 sidor)

Motsvarande handling finns också på de övriga officiella EU-språken, däribland svenska:

Den gemensamma rapporten om sysselsättningen inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2011: politisk vägledning i sysselsättningsfrågor – Utkast till rådets slutsatser (Bryssel den 2 mars 2011 (4.3); dokument 6913/1/11 REV 1)


EU2020

Fritt tolkat inleder rådssammansättningen med att bedyra sin trohet mot Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt, för att sedan erbjuda just sin sakkunskap för att förverkliga EU2020, den europeiska terminen och bättre ekonomisk styrning.

Utmaningar finns det självfallet gott om, men på sidan 3 säger rådet klart att nuvarande åtgärder kommer att missa målen för sysselsättning och mot social utestängning i EU2020-strategin. Rådet:

SOM ERINRAR OM att det sammanlagda uppskattade utfallet av de nationella reformprogrammen inte kommer att nå upp till EU:s målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 % till 2020 och att man eventuellt kommer att ligga upp till 2,2–2,6 procentenheter under målet, trots att de preliminära nationella sysselsättningsmålen i utkasten till nationella reformprogram i stort sett är realistiska och ambitiösa med tanke på de nationella utgångspositionerna,

SOM också ERINRAR OM att de flesta medlemsstater har satt upp nationella mål för reduktion av fattigdomsrisken och risken för social utestängning men att dessa mål trots detta inte når upp till EU:s målsättning att undanröja risken för fattigdom och utestängning för minst 20 miljoner människor till 2020,...

Förnya arbetsmarknaden

Efter den relaterande inledning följer sedan ställningstaganden i nio punkter, inklusive goda råd med tanke på de nationella reformprogrammen (NRP) som i slutlig form ska lämnas in före mitten av april. .

Rådet efterlyser åtgärder på följande områden (punkt 5 på sidorna 5-6), här i kortform:

- tillväxt- och sysselsättningsvänliga skatte- och förmånssystem
- flexibla arbetsvillkor och flexibel barnomsorg
- flexicurity
- högre verklig pensioneringsålder
- löneutveckling i takt med arbetsproduktiviteten
- målinriktade aktiveringsåtgärder för utsatta grupper
- arbete lönar sig bättre än arbetslöshetsbidrag
- bidragen ska ge tillräcklig skyddsnivå, men tillfälligt höjda nivåer under krisen kan trappas ned när konjunkturerna förbättras
- utbildning som bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden

Punkt 6 lägger fram effektivitet, ändamålsenlighet och målinriktning som honnörsord för arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Rådet antyder en önskan om mer ambitiösa målsättningar för sysselsättning och social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning (punkt 7), medan punkterna 8 och 9 betonar betydelsen av arbetsmarknadens parter för de nationella reformprogrammen och konkurrenskraften samt en lönebildning som främjar målen.

***

Efter det snöpliga misslyckandet med Lissabonstrategin säger rådet utan omsvep att EU-medlemsländerna är på väg att missa sysselsättningsmålen vid den första kontrollen inom ramen för EU2020-strategin för det nya årtiondet.

Är de europeiska ledarna (Europeiska rådet) beredda att riva redan det första hindret, den 24-25 mars 2011?



Ralf Grahn



P.S. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de nordbor som visar europeiska politiker gott exempel genom synnerligen aktivt bloggande och deltagande i andra sociala medier. Det finns skäl att bokmärka utrikesministerbloggen 'Alla dessa dagar'.