Blogginlägg om inremarknadsakten

Reformerna på Europeiska unionens (EU) och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) inre marknad har hög prioritet i ljuset av medlemsländernas, Europeiska rådets och (minister)rådets uttalanden. Den inre marknaden gäller företagen på ett område med ungefär 507 miljoner konsumenter. På svenska har jag den senaste tiden beskrivit stegen på vägen och berört de första konkreta förslagen i ett antal artiklar: Mario Monti lade grunden för en inre marknadsakt EU-reformer i ett nötskal: Din inre marknad? EU på väg mot en inre marknadsakt: ”Att uppmuntra och skydda nyskapandet” EU:s inre marknadsakt: Vår digitala samtid och framtid Inremarknadsakten för EU och EES Inremarknadsakten KOM(2011) 206 [12 ”hävstänger” och nyckelåtgärder i kortform] Krakowdeklarationen och uppföljning av inremarknadsakten Riskkapital för små och medelstora företag i EU Europeiska riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande För artiklar på finska gjorde jag en liknande tematisk sammanställning på Eurooppaoikeus, plus ett senare blogginlägg här. Dessutom finns det en del artiklar publicerade i mars på min engelska blogg Grahnlaw. *** Detta ger en grund för kommande artiklar om förslagen i inremarknadsakten. Ralf Grahn sakkunnig, talare och föreläsare i EU-frågor P.S. Genom att samla inläggen från redan 950 Europabloggar återspeglar flerspråkiga Bloggingportal.eu en del av det växande europeiska publika rummet, där EU-diskussionen online överskrider lands- och språkgränser. Journalisten Nicolas Gros-Verheyde specialiserar sig på EU:s försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Hans franska blogg Bruxelles2 är en värdefull källa för intresserade. Med på Bloggingportal.eu finns även min nuvarande aktiva bloggtrio, som består av nordiska Grahnblawg (på svenska) och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag skriver och talar om demokrati och öppenhet i Europeiska unionen, men numera allt oftare om de för Europa avgörande utmaningarna rörande den ekonomiska tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden. Jag är aktiv även i följande sociala medier: Twitter, Facebook ja Google+

EU-reformer i ett nötskal: Din inre marknad?

Efter Mario Montis rapport om den inre marknaden publicerade EU-kommissionen alltså samrådsdokumentet:

På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor). Meddelandet finns på 22 språk.


Snabbtitt

Kommissionen publicerade den 27 oktober 2010 ett pressmeddelande på 22 språk (IP/10/1390) och en promemoria med kompletterande information på engelska, Single Market Act – Frequently Asked Questions (MEMO/10/528), där samrådsförfarandet presenterades:

For four months, the Single Market Act will be put up for debate throughout Europe – in Parliaments, regions, with civil society, trade unions, business federations etc. Are these 50 measures the right measures? Are there alternatives? Are there issues we have forgotten? Following a wide-ranging European public debate, the Commission will agree the final set of measures to focus on so that the 20th anniversary of the Single Market in 2012 can be celebrated with renewed dynamism.

Din inre marknad?

Den som vill vill veta lite mera om huvuddragen i kommissionens meddelande kan läsa broschyren Din inre marknad?

Småskriften presenterar de viktigaste tilltänkta förslagen i allmänna ordalag. Samtidigt slår den på trumman för Lissabonfördragets målsättning om en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft”.

I Montis anda ville kommissionen reformera den inre marknaden i balans mellan ekonomiska och sociala rättigheter.

Förnyelsen av den inre marknaden diskuteras mycket med tanke på enskilda människor: medborgare, konsumenter, arbetstagare och yrkesutövare. Det är särskilt de små och medelstora företagen som behandlas i texten om att öka nyttan av den inre marknaden i affärsverksamhet.

Broschyren Din inre marknad? delar in de föreslagna åtgärder i tre kategorier:

* Åtgärder som syftar till att återställa en stark, hållbar och rättvis tillväxt.
* Åtgärder som syftar till att ställa medborgarna i centrum för den inre marknaden.
* Åtgärder för att förbättra styrelseformerna och dialogen inom den inre marknaden.

Ralf Grahn
talare och föreläsare i EU-frågor

P.S. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det växande europeiska publika rummet genom att samla inläggen från 940 Europabloggar. De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränser. Med finns även min nuvarande bloggtrio, som består av Grahnblawg på svenska och min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). Jag behandlar demokrati och politik i Europeiska unionen, numera särskilt utmaningarna rörande tillväxten (EU2020) och den (digitala) inre marknaden.

Tillväxt utan pengar kräver EU2020-reformer

Efter inledningen i slutsatserna och reformfrontens bemödanden att sätta fyr under pannan övergåg vi till de hörnstenar Europeiska rådet lade för att återgå till ekonomisk tillväxt, återvinna konkurrenskraft och återvända till bättre sysselsättning.

Jag behandlar kort de första styckena i Europeiska rådet 1-2 mars 2012 slutsatser (EUCO 4/12), i avsnitt I. Ekonomisk politik.


Tillväxt utan pengar

Det första stycket lägger grunden genom att fastställa att det allmänt taget inte finns pengar för stimulanspolitik av klassiskt snitt:

1. Europeiska unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att Europa åter ska gå mot tillväxt och sysselsättning. Detta kräver en tvådelad strategi som omfattar såväl åtgärder för att garantera finansiell stabilitet och budgetkonsolidering som åtgärder för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Jag diskuterade inledningsvis detta avgörande linjeval på Grahnlaw. Följden är att tillväxtpolitiken blir mycket krävande, eftersom det handlar om att omprioritera inom trängre budgetramar och att genomföra kvalitativa reformer, som ofta stöter på motstånd.

Den första Rapporten om varningsmekanismen 14.2.2012 KOM(2012) 68 pekar på en rad obalanser i EU-ländernas ekonomier, bland annat överskuldsättning, fastighetsbubblor och sviktande banker, men en grundläggande orsak till den ekonomiska krisen är den oroväckande förlusten av internationell konkurrenskraft (stigande enhetsarbetskostnader och förlorade andelar på exportmarkanderna) i praktiskt taget hela EU:

Ändrade världsexportmarknadsandelar för varor och tjänster (procentuell ändring över fem år) pekar på att flera medlemsstater kan ha drabbats av stora strukturella konkurrenskraftsförluster på världsmarknaden: Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien har fortsatta förluster av marknadsandelar som överskrider det indikativa tröskelvärdet på 6 %. I flera av dessa medlemsstater är förlusterna av exportmarknadsandelar ännu mer markanta sett under en längre tidsperiod..

.


Europa 2020

Europeiska rådet påminner om att smart och hållbar tillväxt för alla förverkligas genom Europa 2020-strategin (EU2020)

2. Europa 2020-strategin är Europas strategi för sysselsättning och tillväxt och utgör Europas övergripande svar på de utmaningar det står inför. Särskilt kan konstateras att de fem mål som har ställts upp för 2020 fortfarande är fullt relevanta och även i framtiden kommer att vara vägledande för medlemsstaternas och unionens åtgärder för att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppfylla våra mål i fråga om klimatförändring och energi, höja utbildningsnivåerna och främja social delaktighet, särskilt genom fattigdomsminskning.

Syftet med Europa 2020 är att förena reformer på EU-nivå, de sju flaggskepps- eller huvudinitiativen, med strukturella tillväxtskapande reformer i EU-länderna för att tillsammans uppnå EU2020-målen (i tabellform).

Vi står alldeles inför nästa omgång av nationella reformprogram (National Reform Programmes NRP) som ska ges in till EU-kommissionen helst före den 15 april 2012, men senast före utgången av april. (Samtidigt levererar varje medlemsland sitt stabilitets- eller konvergensprogram vad gäller det offentliga hushållet.)

Ändå ser vi ytterst lite livskraftig och sporrande diskussion i EU-länderna med en klar koppling mellan de nationella reformerna och EU-nivån.

EU-ledarnas påminnelse om EU2020-strategin är välkommen, men nu borde de bredda debatten och sätta kraft i beredningen på hemmaplan för att vända utvecklingen.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Europeiska rådet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb

De nationella politiska ledarna undertecknade alltså den mellanstatliga finanspakten och korade Herman Van Rompuy till ordförande för Europeiska rådet och eurotoppmötena.

Sakfrågorna för Europeiska rådet den 1-2 mars 2012 rörde dock den ekonomiska politiken, med sikte på tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Slutsatserna finns tillgängliga på 23 språk; på svenska: Europeiska rådet 1-2 mars 2012 (EUCO 4/12). De inleds med ett sammandrag som ger en bild av de frågor där slutsatserna från EUCO innehåller mera detaljerade riktlinjer:

Europeiska rådet diskuterade genomförandet av EU:s ekonomiska strategi. Strategin syftar till såväl fortsatt budgetkonsolidering som resoluta åtgärder för att stimulera tillväxten och öka sysselsättningen; hållbar tillväxt och sysselsättning kan inte bygga på underskott och alltför höga skuldnivåer. De åtgärder som har vidtagits för att stabilisera situationen i euroområdet börjar nu ge resultat.

Europeiska rådet ställde sig bakom de fem prioriteringar för 2012 som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt. Det diskuterade åtgärder som måste vidtas på nationell nivå. Medlemsstaterna måste göra snabbare framsteg för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och öka ansträngningarna för att genomföra de reformer som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna från 2011. Medlemsstaterna förväntas i sina nationella reformprogram och i sina stabilitets- eller konvergensprogram ange de åtgärder de avser att vidta i detta syfte. Europeiska rådet diskuterade också de åtgärder som krävs på EU-nivå för att gå vidare med fullbordandet av den inre marknaden i alla dess aspekter – både interna och externa – och för att främja innovation och forskning.

I anslutning till Europeiska rådets möte undertecknade de deltagande medlemsstaterna fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom den ekonomiska och monetära unionen.

Europeiska rådet fastställde EU:s prioriteringar inför det kommande G20-mötet och FN:s Rio+20-konferens med särskild tonvikt på tillväxtfrämjande åtgärder och reformer. Det gjorde en bedömning av den arabiska vårens utveckling och fastställde riktlinjer för EU:s framtida åtgärder till stöd för den processen.

Europeiska rådet beviljade Serbien status som kandidatland.

Man enades om att rådet skulle återkomma till frågan om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet så att beslutet kan antas i september.

Slutligen återvalde Europeiska rådet Herman Van Rompuy som ordförande.

Reformfronten

Europaportalen.se tar fasta på statsminister Fredrik Reinfeldts presentation av svenska erfarenheter och utgångspunkter för sina kollegor.

Finlands statsminister Jyrki Katainen underströk behovet av en ambitiös handlingsplan för ekonomisk tillväxt. Särskilt underströk han den avgörande betydelsen av en digital inre marknad genom enhetliga europeiska regler om upphovsrätt, moms och kopieringsavgifter.

Inför mötet hade tolv statsministrar, David Cameron (Storbritannien), Mark Rutte (Nederländerna), Mario Monti (Italien), Andrus Ansip (Estland), Valdis Dombrovskis (Lettland), Jyrki Katainen (Finland), Enda Kenny (Irland), Petr Nečas (Tjeckien), Iveta Radičová (Slovakien), Mariano Rajoy (Spanien), Fredrik Reinfeldt (Sverige) och Donald Tusk (Polen) skrivit ett brev till ordföranden för Europeiska rådet (EUCO) Herman van Rompuy och ordföranden för EU-kommissionen José Manuel Barroso. I 'A plan for growth in Europe' ville regeringscheferna ge det ekonomiska reformarbetet fart och kraft.

Varken Frankrike eller Tyskland ingick i reformfronten.

Se Grahnlaw (här, här och här) samt Europaportalen.se (här).



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Min nuvarande bloggtrio består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw (som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland) samt min finska blogg Eurooppaoikeus (vilket betyder Europarätt). De bidrar till den europeiska diskussionen online över lands- och språkgränserna. Flerspråkiga Bloggingportal.eu återspeglar en del av det europeiska publika rummet genom att samla inläggen från mer än 900 Europabloggar.

Lägesrapport för Europa 2020-strategin

I blogginlägget EU: Årlig tillväxtöversikt 2012 lokaliserade vi den grundläggande översikten och dess bilagor på svenska. Det är trevligt att rådet erbjuder oss kommissionens handlingar om dess stora projekt på andra språk är engelska, tyska och franska.


EU2020-lägesrapport

Till rådets handling 17229/11, Årlig tillväxtöversikt 2012 KOM(2011) 815 slutlig, ansluter sig fyra bilagor av vilka den första följer upp Europa 2020-strategin:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

Inför den andra europeiska planeringsterminen påminner inledningen oss om de överenskomna målsättningarna för EU2020-strategin (s. 2):

I strategin fastställs var EU vill befinna sig 2020 i form av följande övergripande mål: 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete; 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU; klimat- och miljömålen ”20/20/20” ska ha nåtts; den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %; minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande. Minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning. Dessa mål är sammankopplade med varandra och är av avgörande betydelse för ett gott samlat resultat. De kräver samordnade insatser av medlemsstaterna som stöds av åtgärder på EU-nivå.

Praktiskt taget alla målsättningar kommar att missas om reformtakten i medlemsländerna inte ökar.


Flaggskeppsinitiativen

På sidan 4 hittar vi referenser till de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom EU2020-strategin (fotnot 7):

En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 19.5.2010), Unga på väg (KOM(2010) 477, 15.9.2010), Innovationsunionen (KOM(2010) 546, 6.10.2010), En integrerad industripolitik för en globaliserad tid (KOM(2010) 614, 28.10.2010), En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, EU:s bidrag till full sysselsättning (KOM(2010) 682, 23.11.2010), Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 758, 16.12.2010), Ett resurseffektivt Europa (KOM(2011) 21, 26.1.2011).

Framstegen och åtgärderna beträffande flaggskeppsinitiativen behandlas i följande avsnitt, vilka innehåller en hel del matnyttig information i en rätt läslig form:

3.1. Innovationsunionen
3.2. En digital agenda för Europa
3.3. Ett resurseffektivt Europa
3.4. En industripolitik för en globaliserad tid
3.5. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen
3.6. Unga på väg
3.7. Europeisk plattform mot fattigdom


Brister och flaskhalsar

Intressant är även avsnittet 3.8. Avhjälpa brister och flaskhalsar (från sidan 18), som pekar på de möjligheter inremarknadsakten och tjänstemarknaderna erbjuder. Kommissionen vill även att medlen i EU:s budget och den följande långtidsbudgeten används maximalt för att främja Europa 2020-målsättningarna.

Lägesrapporten diskuterar även åtgärder för att utnyttja tillväxten i de snabbast växande ekonomierna globalt, bland annat genom bilaterala avtal om frihandel.

Bilagorna innehåller rekommendationer till medlemsländerna och EU2020-mål i tabellform.



Ralf Grahn

EU: Inremarknadsakten på svenska

EU vill öka tillväxten, förbättra konkurrenskraften och skapa nya jobb med hjälp av reformstrategin Europa 2020 och genom att blåsa nytt liv i den inre marknaden (här om bakgrunden).

Inledningsvis (den 13 april 2011) lanserade kommissionens meddelandet om inremarknadsakten (Single Market Act SMA) genom ett pressmeddelande på 22 språk och en utförligare promemoria på engelska. I detta skede fanns själva meddelandet endast på engelska och franska, i nästan slutgiltig form.

Snart lades de slutliga versionerna på engelska och franska upp på EU:s juridiska portal Eur-Lex, där de fick sällskap av en tysk version. Pressmeddelandet var fortfarande det enda som stod till buds på de tjugo övriga EU-språken.

Kommissionen erbjuder en webbportal om inremarknadsakten på 22 språk (alla officiella EU-språk utom iriska). För en dryg vecka sedan beskrev jag innehållet och förslog vissa förbättringar för temasidorna.


Inremarknadsakten på svenska

Det går framåt stegvis. Nu finns meddelandet om inremarknadsakten redan på tjugo officiella EU-språk. Den svenska versionen av kommissionens reformprogram hittar vi här:

Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig



Ralf Grahn


P.S. Malmström öppnar för gränskontroller, heter det på Europaportalen.se som serverar svenska synvinklar på EU-skeenden. Via Löpsedeln hittar man nyheter och debatt, både på portalen och externt. För den som förstår nordiska språk är Europaportalen värd en daglig titt.

Reformtryck för EU:s finanser?

Ännu har jag inte hittat en enda forskare som sagt sig vara belåten med Europeiska unionens långtidsbudget. Kanske har jag inte letat tillräckligt?

”Det nuvarande systemet för EU:s intäkter är ogenomskinligt, komplicerat och orättvist.”

Det intressanta med uttalandet är inte innehållet, utan att det kommer från en tungviktspolitiker, Österrikes tidigare förbundskansler Wolfgang Schüssel. (I ett tidigare inlägg redogjorde jag för den svenska europaministern Cecilia Malmströms tal vid Sieps årskongress.)

Schüssel fortsätter med att säga att systemet måste ändras. Förhandlingarna om det nuvarande finansiella perspektivet (2007 – 2013) visade att det gällande regelverket har nått vägs ände. Han betonar särskilt vikten av att Europeiska unionen kan sprida stabilitet i grannskapet. Tillräckliga resurser är nyckeln till framsteg, så de österrikiska partierna har uppmanat regeringen att utreda en EU-skatt som kunde gälla till exempel valutahandel, flyg, sjöfart eller naturresurser. (Däremot utesluter han en skatt på inkomster eller lön.)

Man kan självfallet fundera över vissa betoningar: Länderna i EU:s grannskap intresserar säkert Österrike. En EU-skatt på sjöfart skulle kanske inte drabba Österrike hårdast.

Det viktiga är dock att även politiker i första ledet börjar intressera sig för EU:s budgetöversyn 2008-2009 och för den finansiella ramen från år 2014. Utan reformtryck blir det inte reformer.


Ralf Grahn


Källa:

Wolfgang Schüssel: Europe’s Finances – The old system at its limits; Bertelsmann Stiftung & CAP, Center for Applied Policy Research; Spotlight Europe, November 2007;
http://bertelsmann-stiftung.de/spotlight

Kommissionen och kritiska röster

I dag ska EG-kommissionen publicera grönboken om jordbrukspolitikens så kallade hälsokontroll. Jordbrukskommissionären Mariann Fischer Boel har i flera tal berett jordmånen för de föreslagna finjusteringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom läckor är diskussionsunderlaget känt i praktiskt taget slutlig form, men de intresserade kan se vad Europeiska unionens nyhetsportal har att erbjuda i eftermiddag.

Medborgarjournalistiken fyller brister i den officiella informationen. Jag ska nämna tre exempel från bloggosfären för dem som vill få en alternativ belysning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik:

Wyn Grant står bakom bloggen Common Agricultural Policy http://commonagpolicy.blogspot.com där händelser i den gemensamma jordbrukspolitiken kommenteras.

Jack Thurston är primus motor för Farmsubsidy.org http://www.farmsubsidy.org som aktivt försöker skapa öppenhet kring jordbruksbidragen. Organisationen har begärt och i vissa fall processat för att få ut uppgifter från kommissionen och medlemsländerna med stöd av offentlighetslagstiftningen.

Samme Jack Thurston sköter aktivt bloggen CAP Health Check http://caphealthcheck.eu där hans sitt färskaste inlägg, i dag, kritiserar kommissionens förslag för bristande ambition: Commission proposals lack ambition.

De kritiska rösterna talar för oss.


Ralf Grahn

Jordbrukspolitiken: förnyare och bevarare

Den överväldigande majoriteten av Europeiska unionens medborgare, konsumenterna och skattebetalarna, har få vänner vid det bord där EU:s jordbruksministrar sitter. Ett utskott i det brittiska underhuset (House of Commons Environment, Food and Rural Affairs Committee) konstaterade att det finns en väl etablerad grupp reformvilliga länder (Britannien, Danmark, Nederländerna och Sverige). Utskottet välkomnade även samförståndet med Italien om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Utgångsläget för reformer är blygsamt i en union med 27 medlemsländer.

Trots allt bör man i en demokrati sträva till hållbara motiveringar och upplyst diskussion för att nå fram till en ansvarsmedveten politik och godtagbara resultat.

Några av utskottets slutsatser förtjänar därför att upprepas, eftersom de utmanar bromsklossarna att överväga sina ståndpunkter och åtminstone slipa argumenten för att, i slutändan, ändra sin hållning:

“Further reform of the CAP is both necessary and inevitable.”

“The only long-term justification for future expenditure of taxpayers’ money in the agricultural sector is for the provision of public goods. Payments should represent the most efficient means by which society can purchase the public goods – environmental, rural, social – it wishes to enjoy. For these payments to remain publicly acceptable, it is essential that they relate directly to the public goods provided and that, in turn, these public goods are measurable and capable of evaluation.”

“The objectives of the CAP have remained unchanged for the last 50 years and now seem dated. European agricultural policy has moved on since then, encompassing issues such as rural development, protection of the environment and animal welfare. The UK Government should begin negotiating, at the earliest opportunity, for a redrafting of the existing Article which lays out the objectives of the CAP – Article 33(1) – with the new text reflecting the wider context of modern rural policy.”

“Some of the key issues the UK Government must address in devising and pursuing such a rural policy for the EU should include:

· The prioritisation of objectives (for example, between environmental and rural development considerations)
· The degree of subsidiarity embodied in the new policy
· The relative advantages and disadvantages of financing such a policy – at least to some extent (i.e. co-financing) – at the Member State level
· How much of the current expenditure on the CAP would be required to fulfil the policy objectives chosen
· How best to manage the transition from the current CAP to this new ‘Rural Policy for the EU’
· The extent to which this new rural policy can contribute to the mitigation of, and adaptation to, climate change”

***

Reformfördraget eller Lissabonfördraget rör inte de anakronistiska målsättningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (utom att fisket tas in under samma rubrik). Utskottets förhoppning om en snar förnyelse av grundfördragen ligger nog i en avlägsen framtid.

För en utomstående känns det överraskande att konsumenternas och skattebetalarnas intressen behandlas främst indirekt, som logiskt nödvändiga mottagare och betalare av kollektiva nyttigheter. Om regeringarna (jordbruksministrarna) i länderna för status quo inte bekymrar sig särskilt mycket om väljarna som helhet, kunde unionens medborgare i alla fall vara potentiella bundsförvanter för reformlägret.

Kommissionens diskussionsunderlag (grönbok) om översynen av jordbrukspolitiken 2008, utlovad till nästa vecka, ser ut att bli en kursorisk hälsokontroll, utan allvarligare diagnos eller behandling, för att inte tala om kirurgiska ingrepp. Därför ökar betydelsen av den översyn 2008-09 som ska gälla Europeiska unionens hela budget.

I december 2005 beslutade Europeiska rådet i praktiken och i maj 2006 bekräftade det interinstitutionella avtalet att kommissionen uppmanades ”att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008-2009”.

För Jacques Chirac var löftet kanske ett skämt, men för Europas medborgare är det synnerligen viktigt.


Ralf Grahn


Källor:

House of Commons, Environment, Food and Rural Affairs Committee: The UK Government’s “Vision for the Common Agricultural Policy”; Published on 23 May 2007

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning; Europeiska unionens officiella tidning 14.6.2006, C 139/1