Visar inlägg med etikett inre marknadsakt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inre marknadsakt. Visa alla inlägg

lördag 28 januari 2017

På väg mot en inre marknadsakt (2010)

Hösten 2010 publicerade Europeiska kommissionen ett inventarium av möjliga åtgärder för att utveckla den inre marknaden i grönboken:


Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans
Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)

Hela femtio potentiella förslag fördes fram för offentligt samråd, där kommissionen önskade se alla bidrag senast den 28 februari 2011 på de webbsidor som skapats för den inre marknadsakten.


Kommissionens avsikt var att forma diskussionsunderlaget till en (strategisk) handlingsplan för att förbättra den inre marknaden (s. 37):


När den offentliga debatten avslutats hoppas kommissionen att samtliga EU-institutioner, med utgångspunkt i debattresultaten, kommer att engagera sig för att i början av år 2011 göra den här akten och dess 50 åtgärder till en definitiv handlingsplan för perioden 2011–2012. Med ett genomförande av akten blir den inre marknadens tjugoårsjubileum i slutet av 2012 en dynamisk händelse.

Sisyfosarbete?


Efter alla dessa år återvänder jag till kommissionens sammanställning av möjliga åtgärder på den inre marknaden med en känsla att det kan vara nyttigt att se hur mångskiftande uppgifterna är för att harmonisera reglerna för handeln över de nationella gränserna i Europa.


Det känns inte särskilt vettigt att kommentera femtio mer eller mindre konkreta åtgärder som en helhet eller skilt för sig, innan de konkretiseras någon gång i framtiden.


Avsaknaden av prioriteringar gör det svårt att uppleva åtgärdsförteckningen som en strategi.


Igen drabbas jag av tanken att tillnärmningen av nationella lagar, regler och handlingssätt i Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är ett sisyfosarbete som i bästa fall i snigelfart kan leda till blygsamma resultat.


Borde vi inte på flera naturliga områden skapa uniforma regler för en europeisk stormarknad för att infria förväntningar om ekonomisk dynamik, kraftig tillväxt och sug på arbetsmarknaden?


Ralf Grahn

onsdag 25 januari 2017

Monti, Europaparlamentet och rådet för utveckling av den inre marknaden (2010)


Vi har följt med utvecklingen av den inre marknaden i två blogginlägg - del ett och del två - som tittade på den rapport professor Mario Monti Europadagen 2010 överlämnade till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso: En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa.

I Europaparlamentet  ledde utskottsbetänkandet och plenardebatten fram till en resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare P7_TA(2010)0186. Två korta presentationer på engelska på hittar du på Grahnlaw: introduktion och fortsättning.

Medlemsländernas ställningstaganden citerade jag på Eurooppaoikeus på finska, men på svenska hittar du de motsvarande texter i slutsatserna från rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 16 februari 2010 (6477/10), från konkurrenskraftsrådet (inre marknaden, industri och forskning) den 1-2 mars 2010 (6983/1/10 REV 1) och från Europeiska rådet den 17 juni 2010 (EUCO 13/1/10 REV 1).

På väg mot en inre marknadsakt

Monti, Europaparlamentet och medlemsländerna hade alla riktat blickarna mot den Europeiska kommissionen. Hur skulle EU:s beredningsapparat svara på förväntningarna?

Europeiska kommissionens svarade på hösten genom att publicera en av milstolparna för utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet, nämligen meddelandet:

Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans
Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (47 sidor)   

***

Med det perspektiv de gångna åren kanske ger, ska vi återvända till meddelandet På väg mot en inre marknadsakt på Grahnlaw (engelska), Eurooppaoikeus (finska) och på svenska här på Grahnblawg.


Ralf Grahn

söndag 16 oktober 2011

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.


EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.



Ralf Grahn

fredag 28 januari 2011

EU:s inre marknadsakt

Ordföranden för Europeiska rådet [ @euHvR på Twitter ] beskrev den inre marknaden som Europeiska unionens största tillgång (på engelska): ”The Internal Market is the EU's biggest asset”, says Herman Van Rompuy.

Vi tittar nu närmare på reformplanerna för den inre marknaden. De är (åtminstone potentiellt) viktiga för företag och konsumenter, arbetsgivare och arbetstagare.


En inre marknadsakt (Single Market Act)

På den juridiska portalen Eur-Lex hittar man den gällande EU-lagstiftningen uppdelad i ämnesområden (uppdaterad per den 1 januari 2011).

Grundläggande information om reformplanerna för den inre marknaden hittar vi på kommissionens webbsida En inre marknadsakt.

På svenska finns bland annat broschyren Din inre marknad? (cirka 40 sidor), pressmeddelandet från lanseringen (IP/10/1390) och Mario Montis rapport ”En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa”.


KOM(2010) 608

Det centrala referensdokumentet är meddelandet från kommissionen. På Eur-Lex kan man välja mellan 22 språkversioner.

Den svenska versionen av kommissionens meddelande:

På väg mot en inre marknadsakt - Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsamman; Bryssel den 27.10.2010 KOM(2010) 608 slutlig (ungefär 47 sidor)

(De språkintresserade märker att 'Single Market Act' på engelska och en 'inre marknadsakt' på svenska företer vissa olikheter. Även andra språkversioner berörs.)


Konkurrenskraftsrådet

Det 3057:e mötet i rådet Konkurrenskraft (inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor),
den 10 december 2010 i Bryssel, antog slutsatser om den inre marknadsakten (handling 17668/1/10 REV 1) (sid. 7):

Inremarknadslagen – Rådets slutsatser

Rådet antog slutsatser om inremarknadsakten, en tvåårsplan (2011–2012) bestående av 50 initiativ, som syftar till att säkra en kontinuerlig optimering av den inre marknaden och bidra till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-målen, att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Slutsatserna i oavkortad form återfinns [HÄR – Se nedan].

Slutsatserna ställer sig bakom den allmänna inriktningen i inremarknadsakten (13977/1/10)[Se nedan], enligt vilken den inre marknaden måste vila på en stark ekonomisk och social grund för att man ska kunna bygga upp en verkligt konkurrenskraftig ekonomi.

Slutsatserna tar bl.a. upp företagens och medborgarnas problem som hindrar dem att dra full nytta av den inre marknadens fördelar, användning av redskap för att utveckla nya tillväxtkällor inom såväl tjänste- som industrisektorn, europeisk internationell konkurrenskraft och utformning av en ny kollektiv strategi för att säkerställa en lyckad nylansering av den inre marknaden.

I slutsatserna åtar sig också rådet att fortsätta att granska inremarknadsakten i syfte att fastställa de prioriterade åtgärder som bör ha införts före utgången av 2012 och därmed underlätta tillträdet till den inre marknaden, stödja företagen, stimulera tillväxten och hjälpa till att skapa arbetstillfällen.
Länken till rådets slutsatser leder till den engelska versionen:

Conclusions on the Single Market Act

Slutsatserna finns även på franska:

Conclusions sur l'Acte pour le marché unique

Av någon anledning leder länken i rådsslutsatserna till dokument 13977/1/10 till den rättade engelska versionen, även om meddelandet från kommissionen finns i 21 andra språkversioner, såsom vi såg tidigare.


Nästa steg

Den inre marknadsakten är en färdplan för femtio åtgärder och förslag, så frågorna kommer att befinna sig i rörelse. Förhoppningsvis ser generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster till att webbsidorna 'En inre marknadsakt' uppdateras flitigt. 'Senaste nytt' borde redan dammas av och beredas mera utrymme.



Ralf Grahn


P.S. Fleishman-Hillard (Bryssel) har publicerat en ny utredning om hur europaparlamentarikerna utnyttjar webben, inklusive sociala medier: European Parliament Digital Trends Survey. På Twitter kan du diskutera #epdigitrends. Vad tror du, finns det skillnader mellan nationella politiker och Europanivån?