Inremarknadsakten i Europeiska rådet och Ekofin

Inremarknadsakten KOM(2011) 206 behandlades alltså  den 30 maj 2011 i konkurrenskraftsrådets allmänna slutsatser 10547/11 och i de särskilda slutsatserna om prioriteringarna för nylanseringen av den inre marknaden 10993/11.

Efter blogginlägget Inremarknadsakten i konkurrenskraftsrådet följer vi upp behandlingen av åtgärdspaketet i Europeiska rådet (EUCO) och (minister)rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) 2011.

Europeiska rådet juni 2011

Europeiska rådets slutsatser den 23 och 24 juni 2011 EUCO 23/1/11 REV 1 välsignade närmast i förbifarten konkurrenskraftsrådets slutsatser om den inre marknaden i samband med andra tillväxtfrågor:

4. Nationella insatser måste stödjas av åtgärder på EU-nivå, särskilt i syfte att frigöra Europas fulla potential för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande. I detta sammanhang bör insatserna påskyndas för att förverkliga Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ och inremarknadsakten, med särskild inriktning på de prioriteringar som rådet fastställde den 30 maj 2011. I synnerhet bör regleringsbördan för små och medelstora företag minskas ytterligare och mikroföretag bör, om så är lämpligt, undantas från vissa framtida regleringar eller åtminstone omfattas av ett förenklat system. I detta sammanhang välkomnar Europeiska rådet kommissionens åtagande om att bedöma konsekvenserna av framtida förordningar om mikroföretag och att gå igenom regelverket för att kartlägga befintliga skyldigheter som mikroföretag skulle kunna undantas från. Det enades om att återkomma till dessa frågor vid sitt möte i december 2011. Kommissionen uppmanas också att förbereda en färdplan för färdigställandet av den digitala inre marknaden senast 2015. Kommissionen uppmanas att i oktober 2011 rapportera om dessa tillväxtökande områden för att framsteg ska göras inför Europeiska rådets vårmöte 2012.

På ett allmänt plan kan vi notera avsikten att framöver minska regleringsbördan för små och medelstora företag, men mer specifikt att ge mikroföretagen befrielser eller lättnader från (ny) reglering på den inre marknaden.

Ekofin juli 2011

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 12 juli 2011 närmade sig den inre marknaden från ett makroekonomiskt perspektiv med särskilt intresse för tillväxtfrämjande strukturella reformer. De allmänna slusatserna 12678/11 (s. 16) konstaterade blott att rådet antog slutsatser om prioriteringar för att ge ny skjuts åt EU:s inre marknad. I övrigt hänvisade rådet till den tidigare beredda handlingen Inremarknadsakten – prioriteringar för nylanseringen av den inre marknaden 12464/11, vilken på fem egentliga textsidor lade fram finansministrarnas synpunkter.

Europeiska rådet oktober 2011

På hösten återkom Europeiska rådet till den inre marknaden i början av de reviderade slutsatserna från den 23 oktober 2011 EUCO 52/1/11 REV 1:

1. Mot bakgrund av kommissionens rapport om tillväxtfrämjande områden och med anledning av resultatet av den politiska konferens om källorna till tillväxt som hölls den 6 oktober 2011 fastställde Europeiska rådet ett begränsat antal centrala prioriteringar för den interna ekonomiska politiken som måste genomföras på kort sikt för att uppnå smart, hållbar och grön tillväxt för alla:

a) Den inre marknaden spelar en viktig roll när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning. Man bör göra allt för att garantera en överenskommelse senast i slutet av 2012 om de tolv prioriterade förslagen i inremarknadsakten, varvid högsta prioritet bör ges åt de förslag som bäst kan främja tillväxt och sysselsättning. Ett fullständigt genomförande av tjänstedirektivet kommer också att medföra avsevärda ekonomiska fördelar. Medlemsstaterna bör avsluta genomförandet före årets slut och se till att de gemensamma kontaktpunkterna är fullt fungerande och att de ekonomiska aktörerna får fullständig information om de nya möjligheter direktivet erbjuder. Kommissionen kommer senast i slutet av 2011 att rapportera om denna fråga.

b) Europeiska rådet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram färdplanen för färdigställandet av den digitala inre marknaden senast 2015 och att prioritera förslag som syftar till att främja en fullständigt integrerad digital inre marknad genom att underlätta e-handel och gränsöverskridande användning av internettjänster. I synnerhet bör man arbeta för att snabbt nå bredbandstäckningsmålen i den digitala agendan, underlätta säker elektronisk identifiering och autentisering och modernisera Europas ordning för upphovsrätt i syfte att säkerställa EU:s konkurrensfördel och frigöra möjligheter för nya företagsmodeller, samtidigt som en hög skyddsnivå garanteras för immateriella rättigheter och den kulturella mångfalden beaktas. Europeiska rådet manar till en snabb överenskommelse om programmet för radiospektrumpolitik.

c) Takten i genomförandet av 2007 års handlingsplan för minskning av de administrativa bördorna bör bibehållas så att man kan uppnå målet, en minskning med 25 % senast 2012, och snabbare framsteg bör göras beträffande årsredovisning, bolagsrätt, beskattning och tull. Europeiska rådet manar till ett snabbt antagande av de förenklingsförslag som är uppe för behandling i rådet och parlamentet.

Kommissionen uppmanas att göra ytterligare ansträngningar för att minska den totala administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, bland annat genom att föreslå konkreta arbetsmetoder inom ramen för agendan för smart lagstiftning. Kommissionen har åtagit sig att bedöma konsekvenserna av framtida förordningar om mikroföretag och att gå igenom regelverket för att kartlägga befintliga skyldigheter som mikroföretag skulle kunna undantas från. Europeiska rådet ser fram emot kommissionens kommande rapport för att kunna återvända till dessa frågor vid sitt möte i december 2011.

---

Åtminstone principiellt verkade EU-institutionerna vara överens om att utnyttja möjligheterna på den inre marknaden.

Ralf Grahn

Allmänna källor:

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2011

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2012

Regeringens skrivelse 2011/12:105 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2011

Regeringens skrivelse 2012/13:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2012

Europeiska stabiliseringsmekanismen 2010

Uppdatering: Eftersom det nya användargränssnittet på Blogger ser ut leda till att texten grötar ihop sig, utan mellanrubriker och skilda stycken, postar jag inlägget på Grahnlaw Suomi Finland. Europainformationen i Finland erbjuder kortfattad bakgrundsinformation om den ekonomiska och monetära unionen (EMU): Ekonomisk och monetär politik (uppdaterad den 12 januari 2011). Med 332 miljoner invånare är euroområdet befolkningsmässigt större än dollarns hemland USA (312 miljoner). De små öppna ekonomierna i Norden har sina livligaste ekonomiska och finansiella förbindelser med de närliggande länderna i eurozonen. Det är därför klart att Eurokrisen hotar Norden (den 19 augusti 2011). Se även Wikipedia: Skuldkrisen i Europa 2010-2011. Räddningsfonderna För att dämpa den finansiella krisen har EU- och euroländerna byggt upp och sedan börjat lappa på gemensamma instrument. I dagligt tal kunde vi kalla dem räddningsfonder. EU-upplysningen vid den svenska riksdagen talar bland annat om stödprogram när det gäller instrumenten: EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen (den 12 juli 2011) I mer krävande sammanhang gäller det att göra en skillnad mellan de olika räddningsfonderna eller stödprogrammen, eftersom deras namn är förvillande lika. Aktualiteter i medierna grundar sig ofta på engelska notiser från nyhetsbyråer, så det kan vara skäl att känna till den riktiga motsvarigheten på svenska eller finska. Tyvärr var inte EU-handlingarna kristallklara i alla sammanhang, i den mån de ens var tillgängliga för allmänheten. Europeiska stabiliseringsmekanismen Några ord om den första generationen. Europeiska kommissionen i Sverige presenterade kort inrättandet av en tudelad Europeisk stabiliseringsmekanism, som består av dels en nödfond på 60 miljarder euro, dels 440 miljarder euro i lånegarantier. I grova drag framgår besluten av Ekofinrådets slutsatser, men i detta skede var termerna inte helt inarbetade: Extra möte i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 9–10 maj 2010 (9596/10) I maj och juni 2010 följde jag rätt träget med den något kaotiska och långt ifrån öppna beredningen av krisåtgärder inom den informella eurogruppen och Ekofinrådet. Någonting av stämningarna kan man återuppleva via inläggen på min engelska blogg, Grahnlaw. Ett exempel är European financial stabilisation mechanism – a ray of transparency (den 3 juni 2010), men en hel del inlägg skrevs både före och efter detta. Ralf Grahn

Euroområdet: Kortsiktig nervositet och långsiktiga reformer

I euroområdet och särskilt i krisländerna behövs det självfallet djupgående strukturella reformer för sundare offentliga finanser, snabbare tillväxt och ökad konkurrenskraft. Men de arkaiska dragen, skuldsättningen och reformbehoven i bland annat Medelhavsländerna kommer knappast som en blixt från en klar himmel.

Dessutom finns det, i stort, program för att avhjälpa bristerna. Bakom gårdagens blogginlägg Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa och Euroakuten: Cypern, Italien och Spanien fanns därför min undran om finansmarknaderna är överkänsliga eller spekulativa och därmed kanske snarare en del av problemet än av lösningarna.

Ekofinrådets rekommendationer för euroområdet samt för Cypern, Malta och Spanien ser sakliga ut, men politiskt är det en helt annan sak att föra ingrodda nationella institutioner till slaktbänken och att framgångsrikt nedkämpa starka särintressen till förmån för diffusa allmänintressen.

Exempel på ingrodda nationella vanor är indexbundna löner och pensioner, konkurrensbegränsningar på tjänste- och arbetsmarknaderna, uteslutning av kvinnor, unga och andra ”outsiders” från jobb, grå ekonomi, svartarbete, ojämlika och haltande skatte- och socialsystem, brottslighet, korruption och svågerpolitik, brister i utbildningssystemen, låga investeringar i innovationer mm.

Nyval i Cypern och Spanien samt tvivel rörande det politiska systemets handlingskraft och rättvisa i Italien bidrar till en känsla av osäkerhet.

De nuvarande EU-fördragen är, trots otaliga krismöten och plåster, varken tillräckligt robusta eller demokratiska nog för en valutaunion.

Allmänt taget är de nationella moderniseringsprogrammen vaga beträffande åren 2013 och 2014. Det behövs även mera brutal uppriktighet beträffande sjuka punkter i samhället. För den som vill gå djupare finns dock kommissionens utvärderingar och de nationella programmen för stabilitet och reformer, och varje varv av den europeiska planeringsterminen kan medföra förbättringar.

Mitt intryck är att en del har gjorts även om mycket återstår att göra. Det krävs målmedvetet och långsiktigt arbete, men jag undrar fortfarande om finansmarknadernas prissättning av riskerna är överkänslig.



Ralf Grahn


P.S. På bloggen Euro area debt crisis erbjuder ekonomisten Megan Greene en sammanställning av nyheter och artiklar om krisen i euroområdet: Media round-up: July 2011.

Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa

Den senaste tiden har jag skrivit om en digital agenda för Europa, om Europeiska unionens och EU-ländernas konkurrenskraft på IKT-området och mer allmänt samt om globala jämförelser. Inläggen hittar du behändigt via sammanställningarna: Digital Agenda for Europe roundup, Roundup of Digital Agenda for Europe, European ICT competitiveness roundup och Wealth of Nations roundup.

Gårdagens inlägg behandlade den pinfärska agendan för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i delstaten Kalifornien, med vissa kommentarer och frågor om Europa 2020-strategin: Growth and competitiveness: California vs Europe.

De ekonomiska reformerna för hållbara statsfinanser och tillväxt i EU är viktiga för vår framtid. Vi tar oss därför en titt på vilka rekommendationer Europeiska unionens råd har gett på vägen.


Ekofinrådet

Efter Europeiska rådets möte i juni 2011 kunde Ekofinrådet avsluta den första europeiska planeringsterminen. Ekofin antog också rekommendationer till medlemsstaterna om deras nationella reformprogram samt om uppdateringarna av deras stabilitets- och konvergensprogram:

Det 3105:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 12 juli 2011 (rådets handling 12678/11)

Trots de dagliga nyhetsinslagen om katastrofstämningar i vissa medlemsländer ser euroområdet och Europeiska unionen som helhet ut att vara på väg mot betydligt bättre balans i de offentliga hushållen.


Offentliga underskott

Här tittar vi på Ekofinrådets allmänna slutsatser som tyder på snabbt minskande offentliga underskott inom euroområdet och EU. Ett utdrag (sid. 10):

Rådet noterar att kommissionens avdelningar våren 2011 förutspådde att underskottet i den offentliga sektorn i såväl euroområdet som EU som helhet planeras minska under prognosperioden. Inom EU torde underskottet minskas från 6,4 % 2010 till 4,7 % 2011 och, förutsatt att sådana budgetplaner vars huvuddrag anges i 2011 års aktualiseringar av stabilitets-och konvergensprogrammen genomförs helt och hållet, vidare till 3,4 % 2012 och 2,3 % 2013, vilket skulle betyda att det genomsnittliga underskottet återigen skulle bli lägre än det tröskelvärde 3 % av BNP som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Alla medlemsstater med ett alltför stort underskott har för avsikt att avhjälpa detta före utgången av det sista datum som rådet fastställt. Detta skulle bidra till att offentliga sektorns skuld slutar att öka och i längden minskar under perioden efter 2012.

Rådet uppmanade medlemsstaterna till fortsatt budgetkonsolidering och kommissionen till noggrann bevakning (sid. 11).


Turbulens

I snitt går det alltså åt rätt håll, men problembarnen kommer att ge Jean-Claude Trichet, Jean-Claude Juncker, Olli Rehn och euroländernas finansministrar gråa hår om vi tror ledaren i The Guardian och artikeln om Italien och Spanien i Wall Street Journal Europe.

En ledare i Financial Times Deutschland varnar dock politikerna för panikreaktioner inför turbulensen på marknaderna.



Ralf Grahn


P.S. Vill du följa med europeiska frågor? Gör som Financial Times Brussels blog och kolla in Europabloggarna på flerspråkiga Bloggingportal.eu.

Hård press på Grekland och euroområdet

Grekland var på allas läppar, men fanns inte på dagordningen för Ekofinrådet. Trots detta ökar pressen både på Grekland och resten av euroområdet i ljuset av dystra ekonomiska utsikter och den grekiska regeringens problem att genomdriva överenskomna reformer.

Trovärdigheten är en bristvara.


Ekofinrådet

Officiellt sade EU-rådet för ekonomiska och finansiella frågor ingenting i sina slutsatser på 24 sidor:

3088th Council meeting Economic and Financial Affairs; Brussels, 17 May 2011 (rådets handling 10191/11)

Jag hittade heller inga nya dokument hos eurogruppen, efter rådets beslut den 7 mars 2011:

RÅDETS BESLUT 2011/257/EU av den 7 mars 2011 om ändring av beslut 2010/320/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott; EUT 29.4.2011 L 110/26

På kommissionens (Ecfin) webbsidor hittar vi varken Greklands nya stabilitetsprogram eller dess nationella reformprogram, även om deadline passerades den 30 april 2011.


Euroområdet

I bakgrunden har vi de konstruktionsfel och brister i handhavandet av krisen i euroområdet som Guillermo de la Dehesa talar om i den läs- och tänkvärda artikeln:

Eurozone design and management failures (den 18 maj 2011)

Nick Panayotopoulos är eld och lågor över Dehesas artikel i blogginlägget:

Democracy vs Financial Agoracracy and the value of understanding Finance! (den 18 maj 2011)


Reformpress på Grekland

Vi tar en medietur till Grekland, där de grundläggande problemen har djupa rötter.

Europaportalen.se rapporterar att den tyska förbundskanslern Angela Merkel inte vill höra talas om avskrivning av Greklands skulder:

Merkel avfärdar grekiska skuldavskrivningar (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Nyheter Ekonomi räknar vice riksbankchefen Lars Nyberg däremot med att Grekland måste omstrukturera sitt skuldberg. Nyberg anser att Grekland och andra krisländer i euroområdet måste pressas till så hårda åtstramningar som möjligt, men han är mycket kritisk till bristen på trovärdig krishantering av EU, IMF och ECB:

Grekisk omstrukturering väntas (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Industri väntar sig ekonomikommissionären Olli Rehn att den grekiska regeringen presenterar nya budgetåtgärder de närmaste dagarna och startar privatiseringsprogrammet. Först därefter kan EU undersöka om det är möjligt med en frivillig förlängning av löptiderna på den grekiska statsskulden.

Olli Rehns hälsningar till Grekland ingår i hans översiktliga tal om krisbekämpningen i euroområdet:

Rethinking Economic Policy in Europe – a new era of EU Economic Governance (den 18 maj 2011; SPEECH/11/348)

Rehn hänvisade till de åtgärder som vidtagits för krisländerna och de följande stegen beträffande Grekland:

Of course, setting up those programmes is not enough in itself. They have to be implemented and adjusted where needed. We are just now in the process of reviewing the Greek programme. Our review mission is in Athens.

It is clear that Greece has to seriously reinforce the implementation of the economic reforms and of the privatisation programme before any new steps may be taken. I expect concrete decisions to this effect in the coming days.

Rehns tankar ligger i linje med det som ordföranden för eurogruppen, Jean-Claude Juncker sade enligt The Parliament, artikeln 'Juncker admits to 'mistakes' in tackling eurozone public debt' (den 17 maj 2011):

Juncker also said that Greece's economic crisis is more difficult to solve than others' in the 17-member eurozone, requiring its government to take additional measures.

He said Greece must reduce its primary deficit and privatise public entities. Juncker added that the country's debt level is currently "unsustainable".

Till Junckers och Rehns varningar lägger EUbusiness hälsningar från IMF om snabbare reformer för att effektivisera den offentliga sektorn och genomföra privatiseringar för att lätta skuldbördan, trots envetet motstånd från facket och högeroppositionen:

Greek rescue will derail without rapid reform: IMF (den 18 maj 2011)

Spiegel Online International går längre än till en ”mjuk” omstrukturering av den grekiska statsskulden. Artikeln belyser vilka alternativ tyska medier ser:

'Soft Debt Restructuring Cannot Solve Greece's Problems' (den 18 maj 2011)

Rubriken i European Voice talar klart om en omstrukturering av Greklands skuldbörda, även om texten inte direkt tar ställning till om den blir ”mjuk” eller ”hård”:

Restructuring Greek debt is on the cards (den 19 maj 2011)

Det är svårt att se hur Grekland ska kunna undanröja djupt rotade brister i en handvändning, men det är minst lika svårt att hitta förståelse för flera räddningsaktioner bland medborgarna i euroområdet. När Finland deltog i stödpaketet för Portugal, gick de högerpopulistiska sannfinländarna upp som största parti i en opinionsmätning:

Hufvudstadsbladet: Sannfinländarna är största parti (den 18 maj 2011)

”Efter oss, syndafloden” kommer att locka till efterföljd i andra EU-länder.



Ralf Grahn