Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010

EU Bookshop är en guldgruva för den som söker information om Europeiska unionen. Trots att 'Bookshop' för tankarna till böcker som kostar hittar vi där en stor mängd officiella EU-publikationer som vi kan ladda ned gratis som pdf-filer. Många av titlarna publiceras på (nästan) alla officiella EU-språk.


Den allmänna rapporten

Högst uppe på EU Bookshops ingångssida hittar vi 'Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010' som finns tillgänglig på 22 av de 23 officiella EU-språken (alla utom iriska).

Publiceringen är en årlig plikt för EU-kommissionen. Artikel 249.2 EUF-fördraget säger:

2. Kommissionen ska årligen, senast en månad före öppnandet av Europaparlamentets session offentliggöra en allmän rapport om unionens verksamhet.

Pdf-versionen av den allmänna rapporten är gratis.

Tidigare gav kommissionen ut en text- och faktaspäckad rapport, men övergick sedan till en något lättare version med färre sidor, mera foton och grafer.

Trots att kommissionen (och de övriga EU-institutionerna) publicerar mängder av mer speicaliserade rapporter erbjuder den allmänna rapporten på ungefär 140 sidor översiktlig, nyttig och relativt färsk information.

Rapporten fungerar som introduktion och bakgrund för studerande, journalister och intresserade EU-medborgare beträffande de olika politikområdena, inklusive nyttiga hänvisningar till referenser.


Sverige

För den som förstår nordiska språk ger regeringen i Sverige varje år ut en gedigen sammanställning av händelserna i EU, givetvis med tonvikt på svenska ställningstaganden och aktiviteter. Den senaste utgåvan är:

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010; Regeringens skrivelse 2010/11:105 (den 10 mars 2010; 359 sidor)

Regeringens 'konsumentupplysning' ger oss följande beskrivning:

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2010 i enlighet med 10 kap. 2 § i riksdagsordningen. Skrivelsen behandlar övergripande Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.

Årsboken tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.

För seriösa studerande är den svenska regeringens detaljerade EU-årsberättelse ett värdefullt alternativ eller komplement till EU-kommissionens mer broschyrliknande allmänna rapport.



Ralf Grahn



P.S. Somliga Europabloggar tynar bort medan nya uppstår. Summa summarum växer den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu som nu fångar upp inläggen från 793 EU-inriktade bloggar.

Tungomålsbloggande

I dag, söndagen den 26 september 2010 firas den Europeiska språkdagen i de 47 länder som hör till Europarådet. Den andra huvudarrangören är den Europeiska unionen.



Eftersom Europeiska språkdagen infaller en söndag, arrangerar Europeiska kommissionens kontor i Sverige ett redan fullbokat Europeiskt språkcafé och ett seminarium ”Språkkunskaper – en konkurrensfördel för företagen?”, båda i Europahuset måndag. Språkdagen firas även i Ronneby och Karlskrona.



I Finland tjuvstartade evenemangen på fredagen, som vi ser på EU-kommissionens lokala webbsidor.

Internet lever oberoende av normala arbetstider, så det finns åtminstone en begivenhet som är öppen alla européer hela dagen denna söndag.

Europeiska kommissionens representation i London hittade på att ordna ett virtuellt jippo: the Day of Multilingual Blogging.


Det djupare motivet är givetvis att väcka intresse för främmande språk och kulturer, men den konkreta målsättingen är att locka europeiska bloggare att publicera ett blogginlägg på ett främmande språk under söndagens lopp.



Närmare information hittar du på Facebook. Du kan även länka ditt inlägg till sidan.



På Twitter finns en särskild tagg #babel för bloggposterna. En möjlighet är att skriva ett kort meddelande på ett främmande språk. Det är kanske lättare än att författa ett helt blogginlägg.



Den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu deltar i begivenheten. Portalen samlar upp artiklarna från 668 Europabloggar. Bloggingportal.eu erbjuder varje dag bekväma möjligheter att få inblick i Europeiska unionens verksamhet och samtidigt förbättra sina språkkunskaper.



Jag har skrivit om den europeiska bloggdagen på min engelska blogg Grahnlaw, senast i går under rubriken ”Brush up your Shakespeare, Goethe, Molière, Dante, Cervantes or whoever: Day of Multilingual Blogging” (med länkar till tidigare inlägg).

Rubriken Tungomålsbloggande låter biblisk, men det handlar om någonting väldigt världsligt. Språkkunskaper är nycklar till ett rikare liv.

Blogga i tungor!




Ralf Grahn

Primärval för Europas socialdemokrater: Vinnande recept?

Europaparlamentsvalet 2009 gick illa för Europeiska socialdemokratiska partiet (ESP). I de flesta medlemsländerna i den Europeiska unionen har det trots finanskrisen och den ekonomiska nedgången varit svårt för medlemspartierna att på allvar hota center- och högerpartierna.

För partiaktivisterna Desmond O’Toole och José Reis Santos handlar det om överlevnaden för Europeiska socialdemokratiska partiet och den europeiska socialdemokratin. Därför har de kört i gång en gräsrotskampanj som kräver att Europapartiet utser sin kandidat för posten som ordförande för EU-kommissionen genom primärval inför Europavalet 2014.


För övrigt ligger det ett mått av både fri översättning och ideologisk förenkling i att tala om Europeiska socialdemokratiska partiet.



På engelska är partiet känt under namnet Party of European Socialists (PES), och det beskriver sig på följande sätt:

The Party of European Socialists (PES) brings together the Socialist, Social Democratic and Labour Parties of the European Union (EU).

PSE - namnet och “varudeklarationen” på franska motsvarar de engelska begreppen:

Le Parti socialiste européen (PSE) rassemble les partis socialistes, sociaux-démocrates et travaillistes de l'Union européenne (UE).

Dansken Poul Nyrup Rasmussen är ordförande för PES. De socialdemokratiska medlemspartierna i de nordiska EU-länderna är, officiellt:



Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), även om det är praktiskt taget omöjligt att hitta partiets officiella namn på hemsidorna som domineras av det mer lättsmälta Socialdemokraterna



Socialdemokratiet (Socialdemokraterne), i Danmark



Finlands socialdemokratiska parti (SDP)


O’Toole och Reis Santos ber om understöd av aktivisterna i ESP/PES och medlemmarna i alla medlemspartier för att mobilisera de aktiva och för att förstärka banden till medborgarna i Europeiska unionen.

Tillsammans med de övriga medlemspartierna kommer de nordiska socialdemokratiska partierna att medverka när PES officiellt antar eller förkastar kampanjens krav på primärval.



Sociala media

För en gräsrotskampanj på Europanivå gäller det att överskrida både nationella och språkliga gränser. Arrangörerna använder sig självfallet av de möjligheter Internet och sociala media erbjuder.




Den flitigt uppdaterade bloggen Campaign for a PES Primary redogör för reaktioner på initiativet på olika håll i Europa.



Den egentliga kampanjgruppen finns på Facebook. För en stund sedan hade 849 anhängare anslutit sig till gruppen. Sidorna på Facebook samlar även meddelanden, länkar och hälsningar.



Kampanjen använder äver Twitter: @PESPrimary.



Europabloggarna

Jag har följt med kampanjen för ett europeiskt primärval på min engelska blogg Grahnlaw och berättat om den inledande diskussionen på andra Europabloggar.



Europarties: Yes to primaries for EU Commission President 2014



EU Commission President: Campaign for a PES-PSE Primary growing by the day



Activists challenge Party of European Socialists (PES): Spent force or renewable resource?



Den flerspråkiga aggregatorn Bloggingportal.eu samlar redan in artiklarna från 653 bloggar med inriktning på EU-frågor. Man kan hitta inlägg taggade enligt ämne (Topics) under rubriken European Parliament och vidare under etiketten ”pse”.



Nya och (ännu) otaggade artiklar hittar man i flödet för alla nya inlägg (Posts).



Dubbel utmaning



Genom uppropet Campaign for a PES Primary utmanar partiaktivisterna de europeiska socialdemokratiska partiernas ledare, vilka år 2009 var handlingsförlamade. PES-ledarna lyckades inte nominera en motkandidat till José Manuel Barroso, och Europaparlamentsvalet ledde till ett snöpligt nederlag.




Kampanjen för ett demokratiskt primärval är samtidigt en utmaning för de övriga europeiska partierna, eller kortare Europapartierna (och ännu kortare på engelska: Europarty). Lissabonfördraget talar om de politiska partierna på europeisk nivå, och de är avsedda att bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

PES har redan samlat nya anhängare och skapat ett försprång. Partiet har chansen att agera offensivt genom att omfatta initiativet, medan de övriga Europapartierna ännu kurar i startblocken.

Hur kommer de andra Europapartierna att ställa sig? Frågan går till:



Europeiska folkpartiet (European People’s Party, EPP)



Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet (European Liberal Democrat and Reform Party, ELDR)



Europeiska gröna partiet (European Green Party, EGP)?

Frågorna berör givetvis även medlemmarna i de nordiska medlemspartierna: moderater, centerpartister, liberaler och gröna.

Kommer de att vänta tills loppet är kört?





Ralf Grahn

Europadagen: Dags att möta Europa!

Redaktörerna vid Bloggingportal.eu, som samlar posterna från 571 eurobloggar, inbjuder alla att lägga fram sina visioner om Europas framtid.

Skriv på eller länka till bloggen My Europe Week.

Inläggen finns även samlade på Bloggingportal.eu:s temasida.

Du kan kommentera inläggen. Likaså kan du följa med diskussionen och bidra till den på Twitter under taggarna #MyEurope och #EuropeDay.



Utöver #myeurope har Europadagen, valet i Storbritannien och händelserna i euroområdet varit populära ämnen på Europabloggarna.


Glad Europadag den 9 maj 2010!

I dag är det mors dag i Finland och 13 andra EU-länder (77 länder globalt), så gratulationer till mammorna i Europa (också de som firas vid andra tidpunkter, såsom i Sverige).




Ralf Grahn

Natura 2000-nätet utvidgas

Den 22 december 2009 beslutade EU-kommissionen om en utvidgning av Natura 2000-nätverket i sex biogeografiska regioner. Här finns en kort översikt avsedd för medborgare:





EU-initiativ i korthet: Nya områden i EU:s naturskyddsnätverk Natura 2000




De som vill studera Natura 2000-besluten i detalj kan nu bekanta sig med dem i Europeiska unionens officiella tidning 2.2.2010 L 30.



Kommissionen erbjuder information på engelska om Natura 2000, habitatdirektivet 92/43 och biogeografiska regioner utgående från sidan: Natura 2000: Habitats Directive Sites according to Biogeographical Regions.



Informationen har inte ännu uppdaterats beträffande det nya fågeldirektivet 2009/147.




Ralf Grahn





P.S. Europabloggarna erbjuder en möjlighet att följa med och delta i diskussionen om viktiga frågor som formar vår världsdel. Samtidigt kan man på ett trevligt sätt förbättra sina språkkunskaper.

Genom European Union Law på engelska och dess syskonblogg på bulgariska förser Vihar Georgiev sina läsare med nyheter om EU-lagstiftning och annat aktuellt inom europarätten.

European Union Law och dess bulgariska version finns bland 522 europabloggar behändigt samlade på den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu. Du kan även beställa ett RSS-flöde över de färska rubrikerna.

Under det första året nästan fördubblades antalet bloggar anslutna till Bloggingportal.eu.

Svenska bloggar med inriktning på Europa kan anmäla sig hos Bloggingportal.eu för att förbättra sin synlighet och öka sin genomslagskraft.

Där finns för övrigt även mina andra eurobloggar: Grahnlaw (in English) och Eurooppaoikeus (på finska).

Europabloggarna 2009-2010

En händelse och en utvecklingstrend kan rapporteras från bloggosfären under 2009 och 2010.

Händelsen var när Europabloggarna för knappt ett år sedan fick en gemensam adress på webben: Bloggingportal.eu. Aggregatorn samlade då inläggen från 281 eurobloggar, dvs sådana som regelbundet skriver om Europeiska union eller behandlar frågor från en europeisk synpunkt.

Trenden ligger i att eurobloggarna stadigt har blivit flera. Bloggingportal.eu samlar redan över 500 bloggar. Variationen har vuxit: Det finns bloggar på allt flera av de 25 språk som erbjuds. Utöver EU-politiska frågor av det slag som syns i media får allt flera av EU:s ungefär trettio politikområden en klarare genomlysning än i de traditionella medierna.

Internationella frågor, ekonomi, klimatförändring, energi, den digitala eran och juridiken hör till områdena med specialiserade eurobloggar.

Bloggingportal.eu gör det lättare att följa med diskussionerna om Europas framtid över nations- och språkgränserna.

Jag tror att under 2010 kommer flera existerande och nya EU-inriktade bloggar att ansluta sig till Bloggingportal.eu för att få ökad synlighet och för att bidra till den europeiska debatten.




Ralf Grahn



P.S. Läs vad Margot Wallström skrev om den framväxande europeiska bloggosfären.

1400 inlägg om Europeiska unionen

Min engelska blogg Grahnlaw har nu publicerat mer än 1400 inlägg om europapolitik och europarätt. Juridiken i och politiken kring Lissabonfördraget har länge varit en tyngdpunkt. Just nu är övergången till det nya fördraget aktuell, inklusive de nya topptjänsterna och andra beslut för att genomföra bestämmelserna i praktiken.

Grahnlaw kan beskrivas som ett virtuellt bibliotek i EU-frågor, eftersom inte enbart de aktuella artiklarna, utan några hundra skilda webbinlägg dagligen drar till sig besökare, som vill hitta fakta eller opinioner om Europeiska unionen.

EU-institutionerna, nationella förvaltningar, undervisning och forskning, journalistik, företag och organisationer är representerade bland besökarna. Intresserade EU-medborgare utgör en betydande läsargrupp. Största delen av läsarna kommer från Europa och Nordamerika.



Jag känner en viss glädje över att Grahnlaw (in English) har utvecklats till en av de ledande europabloggarna i världen.



Ralf Grahn



J.K. Den flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar redan 481 europabloggar. Läs och diskutera vår gemensamma europeiska framtid.

Lissabonfördraget: spansk uppdatering

Real Instituto Elcano har snabbt uppdaterat den spanska konsoliderade versionen av Lissabonfördraget så att den motsvarar den slutliga texten. Granskningen, liksom den tidigare versionen, har gjorts av José Martín y Pérez de Nanclares och Mariola Urrea Corres.

Det finns även en rätt grundlig inledning till Lissabonfördraget, författad av Martín y Pérez de Nanclares.

På motsvarande sätt borde de övriga konsoliderade språkversionerna ses över.

Den verkliga skamfläcken är dock de nitton språkversioner som ännu saknas. Så länge de inte har getts ut, är allt tal om öppenhet, transparens, jämlikhet, medborgarnära beslut och aktivering av medborgarna dravel.

Varför vill rådet och de övriga EU-institutionerna alienera medborgarna?


Ralf Grahn


Källa:

Real Instituto Elcano: Tratado de Lisboa (la versíon consolidada definitiva);
http://www.realinstitutoelcano.org/wps/portal/rielcano/FuturoEuropa/TratadodeLisboa2007

Lissabonfördraget publicerat

Det var EU Law Blog som noterade att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har publicerats i EU:s officiella tidning den 14 december (2007/C 303/1) jämte förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Även Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Eropeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december, publicerades snabbare än jag väntat i officiella tidningen (2007/C 306/01).

Fördraget är uppdelat i en mängd skilda avsnitt som gör det tidsödande att ladda ned. (Kanske finns det ett sätt att ta hem rubbet, men det undgick mig).

Lissabonfördraget är inte en konsoliderad version, utan innehåller enbart ändringarna.


Ralf Grahn


Läs:

EU Law Blog: Lisbon Treaty and Charter Published; December 17, 2007; http://eulaw.typepad.com

Samma EU – två fördrag

Det konstitutionella fördraget hade stöpt om de grundläggande bestämmelserna om Europeiska unionen, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna, till en någorlunda logisk helhet. (Se Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310.) Som det nu är, har vi två fördrag: fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Lissabonfördraget är inte ett helt nytt fördrag, utan det ändrar de existerande fördragen, senast ändrade genom Nicefördraget.

Lissabonfördraget är svårläst just för att det i stort innehåller enbart ändringarna. Reformfördraget medför att Europeiska gemenskapen smälter samman med Europeiska unionen. Därför får EG-fördraget också ett nytt namn.

De nya fördragen kommer att heta fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Fördragen har samma rättsliga värde, men i någon mån blir framställningen klarare genom att de grundläggande bestämmelserna om principer och institutioner finns i EU-fördraget medan reglerna om de olika politikområdena hittas i fördraget om EU:s funktionssätt. På så vis kan man säga att EU-fördraget är mer ”konstitutionellt” än fördraget om EU:s funktionssätt.

För svenska läsare är det till stor hjälp att Sieps har publicerat en svensk samlad, konsoliderad version av fördragen, eftersom man då kan skapa sig en bild av helheten. (När jag såg numreringen av de första artiklarna, blev jag något osäker om Sieps version följer den slutliga texten från regeringskonferensen 2007 i början av december, eller om den följer den version som offentliggjordes i oktober.)

Min avsikt är att följa regeringskonferensens 2007 text genom att presentera Lissabonfördraget i konsoliderad form. Jag föreställer mig att en medborgare vid någorlunda sunda vätskor kan tänkas uthärda en artikel i taget.

Mina primitiva kommentarer kan möjligtvis vara till hjälp åt studerande och intresserade medborgare.

Meningen är inte att vara enbart kyligt neutral och saklig, utan jag betraktar fördragen från en EU-medborgares synpunkt.

Förmår unionen förverkliga sina upphöjda ideal med de verktyg som finns? Avgörs rätt frågor på rätt nivå? Fungerar demokratin på EU-nivå?


***

Redan ingressen visade att Europeiska unionen bygger på internationella, mellanstatliga fördrag. De har uppstått i konferenser mellan medlemsstaternas regeringar, senast regeringskonferensen 2007.

De två konventen, det första som beredde stadgan om de grundläggande rättigheterna och det andra som beredde konstitutionen, var intressanta steg mot en öppnare och bredare förankrad beredning, men medlemsstaternas regeringar höll fortfarande i makten att ändra och besluta.

Makten utgår alltså fortfarande från regeringarna, inte från folket. På så sätt utgör fördragen inte en äkta demokratisk konstitution, även om de innehåller bestämmelser av konstitutionell karaktär.

Medlemsländernas regeringar har i Lissabonfördraget valt att ytterligare understryka staternas betydelse, genom ett flertal bestämmelser i själva fördragen och i bilagorna. I artikel 1 betonas att Europeiska unionen ”av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås”. Annars har artikel 1, första stycket, samma lydelse som i gällande fördrag.

Trots detta har medlemsländerna samlat krafterna genom att i viss utsträckning överföra befogenheter (makt) till ett övernationellt plan. Det gör Europeiska unionen unik (sui generis) bland internationella organisationer. Europeiska unionens institutioner har ett mått av lagstiftande, verkställande och dömande makt.

När den europeiska integrationen inleddes var de största bekymren att trygga freden mellan tidigare fiendenationer, att försvara den västliga demokratin mot hotet från det totalitära Sovjetunionen och att höja invånarnas levnadsstandard genom att skapa en gemensam marknad.

Till följd av globaliseringen gäller dagens och morgondagens största utmaningar den internationella och interna säkerheten, miljön och energin samt den allt skarpare ekonomiska konkurrensen i världen.

De nya utmaningarna har sådana dimensioner att de inte effektivt kan bemästras ens av de tidigare stormakterna bland EU-länderna. (Det har inte visat sig lätt att inse och särskilt att ändra handlingssätt i till exempel Storbritannien och Frankrike. För Tyskland och Italien, som förlorade andra världskriget, var det lättare att ompröva sin ställning i grunden och att anpassa sig till gemensamma spelregler och delat ansvar.)

Det andra stycket i artikel 1 är en påminnelse om att även Lissabonfördraget utgör enbart en etapp på vägen mot en fastare sammanslutning mellan de europeiska folken.

För unionens medborgare är det viktigt att besluten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Vad gäller öppenheten: Europeiska rådets och rådets vägran att omedelbart publicera konsoliderade, läsarvänliga versioner av Lissabonfördraget, kan vägas mot principerna om öppenhet och medborgarnära beslut. Avsaknaden av konsolideringar på alla 23 officiella språk kan bedömas mot principerna om jämlikhet och lika uppmärksamhet. – Principerna ger viktiga argument för förbättringar när EU:s institutioner inledningsvis fungerar otillfredsställande.

Texten i artikel 1, andra stycket, är oförändrad. Skrivsättet är realistiskt: välvilligt och paternalistiskt. Den goda överheten lovar ta hand om oss, att handla för folket. I detta skede i utvecklingen handlar det inte så mycket om att makten skulle utgå från folket eller att besluten skulle basera sig på medborgarna.

Tredje stycket i artikel 1 ersätter motsvarande tidigare stycke. Europeiska gemenskapen (EG, tidigare EEG eller EEC) förpassas till historian genom att smälta in i Europeiska unionen (EU). EG har redan för länge sedan försvunnit från dagligt tal och mediernas rapportering. De korrekta begreppen har använts närmast i officiella sammanhang och av jurister som beflitar sig om gemenskapslagstiftningen. Statsvetarna brukar röra sig i något högre sfärer såsom institutionerna samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, vilka har hört till det mellanstatliga samarbetet inom EU-ramen.

Nu ska distinktionen upphöra att gälla, när gemenskapen efterträds och ersätts av Europeiska unionen. Det betyder att gemenskapens lagstiftning och beslut fortsättningsvis är i kraft.

Om Lissabonfördraget klarar av sin bräckliga bas, behovet av 27 nationella ratificeringar, har vi i framtiden en enda organisation: Europeiska unionen. Därför talar det nya tredje stycket om två fördrag, ”detta” som är fördraget om Europeiska unionen och det andra, som kommer att heta fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ”Fördragen” avser dem båda.

***

Lissabonfördraget (CIG 14/07) i konsoliderad form, det ändrade fördraget om Europeiska unionen, Avdelning I, Allmänna bestämmelser (tidigare Gemensamma bestämmelser):

Artikel 1

Genom detta fördrag upprättar de höga fördragsslutande parterna mellan sig en Europeisk union, härefter kallad ”unionen”, som av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås.

Detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Unionen ska grundas på detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallade fördragen). Dessa båda fördrag har samma rättsliga värde. Unionen ska ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen.


***

Mera som ett kuriosum: Ska-reformen har synbarligen nått regeringskonferensen 2007 mellan den text som lades fram i oktober inför det politiska godkännandet och den slutliga texten, daterad den 3 december, som presenterades för undertecknandet i Lissabon. I de gällande fördragen står det ”skall” och så var det ännu för en dryg månad sedan. Eftersom delar av fördragen får ny lydelse, får vi anta att ”skall” står kvar i äldre stycken, medan det heter ”ska” i nyare avsnitt. Om detta är fallet, kommer den svenska språkdräkten att erbjuda egna ledtrådar för tidsbestämning åt dem som läser framtida konsoliderade svenska versioner av fördragen.

Nästa fördragsinlägg kommer att handla om Europeiska unionens värden.


Ralf Grahn


P.S. En påminnelse om de viktiga konsolideringarna av Lissabonfördraget. Följande har jag hittat:

http://www.iiea.com engelska
http://www.statewatch.org engelska
http://www.assemblee-nationale.fr franska
http://www.realinstitutoelcano.org spanska
http://www.sieps.se svenska
Det är utmärkt att det nu finns en svensk konsoliderad version, utgiven av Sieps. Fortfarande är det skandalöst att rådet som gemensam ram för regeringskonferensen 2007 inte har tagit fram konsolideringar på alla officiella språk.

Dessa konsolideringar baserar sig i allmänhet på texten från oktober, inte regeringskonferensens slutliga version. Den som har behov av vetenskaplig noggrannhet får lova att jämföra med slutdokumentet (CIG 14/07).

Till och med mer än tidigare fördrag tyngs Lissabonfördraget ned av protokoll och förklaringar, ofta dunkla och svårbegripliga. De är väsentliga för att överblicka helheten och undantagen, så det gäller att kolla slutakten (CIG 15/07) där de finns.

Ännu: Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsoliderade utgåvor av Lissabonfördraget på olika språk.

Lissabonfördraget på svenska

Jakten på uppdaterade, samlade, konsoliderade, läsliga, användarvänliga versioner av Lissabonfördraget har gett utdelning.

Nu finns det en svensk konsoliderad version av Lissabonfördraget, Europeiska unionens reformfördrag. Den har getts ut av Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Tidigare har jag nämnt de engelska, franska och spanska samlade EU-fördragen, så nu är vi uppe i fyra av unionens 23 officiella språk.

Men 19 språkversioner återstår innan vi kan tala om jämlik behandling för Europeiska unionens medborgare.

Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsolideringar på olika språk.



Ralf Grahn


Källa:

Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf); http://www.sieps.se

Lissabonfördraget ingressen

Konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar (regeringskonferensen 2007) publicerade reformfördragets slutliga text, daterad den 3 december 2007. Rubriken för dokumentet (CIG 14/07) är Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Det förnyade EU-fördragets ingress är en lämplig utgångspunkt när man vill bekanta sig med en del grundläggande drag i den europeiska integrationen. De europeiska värdena styr det gemensamma projektet; något optimistiskt sägs de ha blivit universella.

Merparten av EU-fördragets ingress har samma lydelse som nu. Helt nytt är enbart det andra skälet, som tas över från det konstitutionella fördraget (fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310).

Dessutom har man anpassat texten på två ställen, så att hänvisningarna även gäller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (det nuvarande EG-fördraget).

Här följer Lissabonfördragets konsoliderade ingress.


***

Hans Majestät Belgarnas Konung m fl,

SOM ÖNSKAR slutföra den process som inleddes genom Amsterdamfördraget och Nicefördraget i syfte att stärka unionens effektivitet och demokratiska legitimitet samt förbättra samstämmigheten i dess åtgärder,

HAR ENATS OM att ändra fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

och har för detta ändamål som sina befullmäktigade ombud utsett:

-----

VILKA, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:


INGRESSEN

SOM ÄR BESLUTNA att övergå till en ny fas i den europeiska integrationsprocess som inleddes med upprättandet av Europeiska gemenskaperna,

SOM HAR INSPIRERATS av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten,

SOM ERINRAR OM den historiska betydelsen av att delningen av den europeiska kontinenten har upphört och behovet av att skapa en fast grundval för uppbyggnaden av det framtida Europa,

SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt vid rättsstatsprincipen,

SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid de grundläggande sociala rättigheterna såsom dessa fastställs i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,

SOM ÖNSKAR stärka solidariteten mellan sina folk samtidigt som de respekterar deras historia, kultur och traditioner,

SOM ÖNSKAR ytterligare stärka institutionernas demokratiska karaktär och effektivitet för att sätta dess i stånd att inom en gemensam institutionell ram bättre fullgöra de uppgifter som har anförtrotts dem,

SOM HAR FÖRESATT SIG att stärka och uppnå en konvergens mellan ekonomierna i sina länder samt att upprätta en ekonomisk och monetär union som i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattar en gemensam och stabil valuta,

SOM ÄR BESLUTNA att med beaktande av principen om en hållbar utveckling och inom ramen för en förverkligad inre marknad, en ökad sammanhållning och ett förbättrat miljöskydd främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk samt att genomföra en politik som säkerställer att framsteg i fråga om ekonomisk integration åtföljs av motsvarande framsteg på andra områden,

SOM HAR FÖRESATT SIG att införa ett gemensamt unionsmedborgarskap för medborgarna i sina länder,

SOM HAR FÖRESATT SIG att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel 17 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och i övriga delar av världen,

SOM HAR FÖRESATT SIG att underlätta fri rörlighet för personer, samtidigt som säkerheten och tryggheten för deras folk säkerställs, genom att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

SOM HAR FÖRESATT SIG att fortsätta processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten fattas så nära medborgarna som möjligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen,

SOM BEAKTAR de ytterligare steg som skall tas för att föra den europeiska integrationen framåt,

HAR BESLUTAT att upprätta en europeisk union och har för detta ändamål som befullmäktigade ombud utsett

---

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande:

---


***

Lissabonfördraget utgör ett steg till i den långa integrationsprocess som inleddes genom Europeiska kol- och stålgemenskapen och senast har lett till Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen.

Ingressen avspeglar tydligt att Europeiska unionen, i detta utvecklingsskede, fortfarande i grunden är en mellanstatlig organisation och den juridiska basen består av internationella fördrag.

Där Förenta staternas grundlag inleds med orden ”We the People of the United States”, är det konungar, presidenter, drottningar, en storhertig, en förbundspresident och en regering som utgör den konstituerande församlingen för Europeiska unionen.

Om denna församling får ett skov av givmildhet, kan det hända att Europeiska unionens medborgare ges tillgång till konsoliderade versioner av de förnyade fördragen.


Ralf Grahn

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

Rådet, Europaparlamentet och kommissionen kommer den 12 december 2007 att proklamera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ceremonin i Strasbourg ordnas alltså dagen innan Lissabonfördraget undertecknas.

Europaparlamentet godkände för egen del stadgan och förfarandet den 29 november 2007. På rådets webbsidor finns ett förslag om att rådet godkänner förfarandet (dokument 15498/07). Stadgan finns som pdf-fil med dokumentnummer 15535/07.

Politiskt band sig institutionerna vid stadgan om de grundläggande rättigheterna i samband med Europeiska rådets möte i Nice i december 2000. Med små förändringar togs stadgan sedan in i förslaget till fördrag om upprättande av en konstitution för Europa (publicerat i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310), men blev inte juridiskt bindande eftersom det konstitutionella fördraget förföll.

Genom Lissabonfördraget blir stadgan juridiskt bindande utan att texten tas in i reformfördraget. I stället hänvisar det förnyade EU-fördragets artikel 6.1 till stadgan och ger den bindande verkan.

Jag har inte granskat den nya lydelsen, men för säkerhets skull är det bäst att använda den färskaste versionen även om innehållet torde ligga mycket nära 2004 års version.

Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer Europeiska unionens medborgare att omfattas av det modernaste och mest omfattande bindande internationella dokumentet om mänskliga rättigheter.


Ralf Grahn


Källor:

Via Europaparlamentets hemsida kan man hitta intervjun Jo Leinen om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: ”Vi har väntat 50 år” samt utöver betänkandet nu även EP:s beslut:
http://www.europarl.europa.eu


Via rådets hemsida kan man söka dokumenten 15498/07 och 15535/07:
http://consilium.europa.eu/

Lissabonfördraget i slutlig lydelse

Ordförandelandet Portugal har meddelat att Lissabonfördraget har publicerats i slutlig lydelse på rådets webbsidor om regeringskonferensen 2007.

Slutakten CIG 15/07 hänvisar till fördragen och innehåller protokollen och förklaringarna på 36 sidor.

Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen CIG 14/07 går på 287 sidor och återfinns i sin ”oläsliga” form.

De nu publicerade versionerna är slutliga, avsedda att undertecknas den 13 december 2007 i Lissabon.


Ralf Grahn


Källor:

Portugals ordförandeskapssidor; http://www.eu2007.pt

Rådets webbsidor om regeringskonferensen 2007 med fördragen under Databas;
http://www.consilium.europa.eu/igcpdf/su/07/cg00/cg00014.sv07.pdf

EU-ordförandeskapet: Slovenien 2008

Enligt det nuvarande fördraget om Europeiska gemenskapen (artikel 203) utövas ordförandeskapet i rådet av varje medlemsstat i sex månader åt gången enligt den turordning som bestäms genom enhälligt beslut av rådet. När Europeiska unionen nu har 27 medlemmar har tiden mellan ordförandeskapen förlängts till omkring fjorton år.

Om Lissabonfördraget träder i kraft den 1 januari 2009, får Europeiska rådet och rådet för utrikes frågor var sin permanenta ordförande och de övriga rådskonstellationerna tar ett steg till mot ordförandeskapstrior i ledningen. De nya bestämmelserna i fördragen behandlade jag i två tidigare artiklar.

***

Portugal har ännu några veckor kvar av sitt ordförandeskap. Eurolandet Slovenien tar över ordförandeskapet den 1 januari och sköter det till den 30 juni 2008. Det är ett krävande åtagande för ett land med två miljoner invånare.

Slovenien är det första av de nya medlemsländerna som kommer att fungera som EU-ordförande. Landet har redan öppnat ordförandeskapets preliminära webbsidor som tas i aktivt bruk den 1 januari. I detta skede hittar man information om Slovenien och man kan beställa pressmeddelanden.

EU-länderna har gradvis försökt öka långsiktigheten i rådets arbete i förhållande till det ursprungliga läget med osammanhängande program för sex månader i taget. Medlemmarna föregick de formella ändringarna i det konstitutionella fördraget och nu Lissabonfördraget genom att komma överens om gemensamma ordförandeskapsprogram för 18 månader. Den första trion bestod av Tyskland, Portugal och Slovenien.

Inom ramen för det gemensamma programmet har Slovenien betonat fyra helheter:
· Europeiska unionens framtid (grundfördragen och de institutionella reformerna)
· utvidgningen av EU och den nya grannskapspolitiken (särskilt Västra Balkan)
· energin
· dialogen mellan kulturerna

Eftersom Slovenien förverkligar det sista skedet i programmet är det sannolikt att det kommer att justeras.

När Frankrike samlade ministrar från den första och andra ordförandeskapstrion, betonade Sloveniens utrikesminister Dimitrij Rupel att landet vill se ett Europa som investerar i människor och arbetar för framtiden.

Ratificeringen av Lissabonfördraget kommer att vara aktuell. Lissabonstrategin för tillväxt och arbetsplatser går in i ett nytt skede. Miljöfrågorna kräver lösningar. Utrikespolitiken innehåller stora utmaningar: fredsprocessen i Mellanöstern, Västra Balkan där EU-integrationen är det enda hållbara perspektivet och Kosovo där Rupel ville nå samförstånd med alla parter.

Slovenien vill bidra till samtalet mellan olika kulturer och religioner, och regeringen har föreslagit att man grundar ett Euro-Medelhavsuniversitet i Piran.

Sloveniens EU-ambassadör Igor Senčar berättade vid ett EPC-seminarium att landet har berett sig för ordförandeskapet sedan 2005. Ljubljana kommer att sätta i gång ratificeringen av Lissabonfördraget strax efter undertecknandet och landet kommer att inleda arbetet med de beslut som behövs för att genomföra de nya bestämmelserna.

Den förnyade Lissabonstrategin kommer inte att förändras radikalt, men man kommer att satsa mera på forskning och innovationer, företagens potential, hjälp åt små och medelstora företag samt en fungerande arbetsmarknad.

Efter Förenta nationernas konferens i Bali i december kommer kommissionen i januari att lägga fram ett omfattande lagstiftningspaket om energi och klimatförändring, med bindande målsättningar om minskade utsläpp. Ambassadören hoppades på ett starkt politiskt stöd av Europeiska rådet i mars. Jämsides kommer arbetet för att liberalisera den inre marknaden för energi och gas att fortsätta.

Enligt Senčar är det viktigt att EU håller medlemskapsperspektivet levande för länderna i Västra Balkan. Kampen mot den organiserade brottsligheten och fortsatta reformer för säkerheten är viktiga i området. Enklare visumregler kunde medföra framsteg som inte är möjliga medan ungdomen i området förblir isolerad från Europa.

Det är viktigt att Europeiska unionen når enighet med USA och Ryssland om Kosovos ställning. Det behövs mod för att göra det möjligt för Serbien att bli en ”strategisk partner” för EU, menade Senčar.

Varje ordförandeskap är viktigt för EU-samarbetet så det finns ett betydande förhandsintresse bland dem som är engagerade i europeiska frågor. Tankesmedjan Notre Europe har aviserat en studie om det slovenska ordförandeskapet av Manja Klemenčič.

***

Efter Slovenien går turen till den andra ordförandeskapstrion:

Frankrike (juli – december 2008)
Tjeckien (januari – juni 2009)
Sverige (juli – december 2009)

Länderna företräder olika linjer i EU-politiken, men senast i juni 2008 ska de kunna lägga fram ett gemensamt program för ordförandeskapen under 18 månader.

Frankrike kan gå till historien som det sista land som skötte ett odelat EU-ordförandeskap, från Europeiska rådet via rådet för utrikes frågor till de övriga rådskonstellationerna. Den franska regeringen bereder ordförandeskapet med enorm energi och hög profil.


Ralf Grahn


Bakgrund och källor:


Slovenian EU presidency website online as of 1 January 2008; http://www.eu2008.si

Slovenia’s Presidency of the Council of the European Union; Government Communication Office; http://www.ukom.gov.si/eng

The programme and priorities of Slovenia’s Presidency of the Council of the EU; Government Communication Office; http://www.ukom.gov.si/eng

Slovenian Foreign Minister Dimitrij Rupel speaks at French Government consultations on the EU’s future; 17 november 2007; http://www.mzz.gov.si

EU Integration and Citizenship – Priorities of the Slovenian Presidency; European Policy Centre, EPC, 3 December 2007; http://www.epc.eu

Notre Europe: en studie om det slovenska ordförandeskapet av Manja Klemenčič har utlovats inom en nära framtid; http://www.notre-europe.eu

Ordförandeskapet i Lissabonfördraget

Rådet lagstiftar och utövar budgetfunktionen tillsammans med Europaparlamentet. Rådet fastställer politik och samordnar också enligt fördragen. I det förnyade fördraget om Europeiska unionen (Lissabonfördraget) sköts ordförandeskapet olika beroende på rådskonstellation (artikel 9c.6):

”6. Rådet skall sammanträda i olika konstellationer, över vilka en förteckning skall antas i enlighet med artikel 201b a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Rådet i konstellationen allmänna frågor skall säkerställa följdriktigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det skall tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten.

Rådet i konstellationen utrikes frågor skall utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa följdriktigheten i unionens åtgärder.”


Utrikes frågor

Utöver Europeiska rådet får rådet för utrikes frågor en särskild ordförande, som inte följer rotationsprincipen.

Den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik kommer att leda unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, dels inom rådet, dels som vice ordförande i kommissionen. EU-fördraget i Lissabonfördragets lydelse stadgar skilt om ordförandeskapet (artikel 9e.3):

”3. Den höga representanten skall vara ordförande i konstellationen utrikes frågor.”

Även den höga representanten och därmed ordföranden i rådet för utrikes frågor berörs av förklaring 2 till artiklarna 9b.5, 9b.6, 9d.6, 9d.7 och 9e om behovet att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater vid valet av Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik.


Andra rådskonstellationer

Huvudregeln för ordförandeskapet är enligt reformfördraget (artikel 9c.9):

”9. Ordförandeskapet för andra rådskonstellationer än utrikes frågor skall innehas av medlemsstaternas företrädare i rådet på grundval av ett system med lika rotation på de villkor som skall fastställas i enlighet med artikel 201b b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”

Konstellationen allmänna frågor nämns särskilt (artikel 9c.6) och har speciella uppgifter, att förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten. Det leds enligt huvudregeln av ordförandelandet för vilket det gäller att samarbeta med Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande (och den höga representanten för utrikes- och.säkerhetspolitik).

Avsikten är alltså att rådet för allmänna frågor ska samordna arbetet i de övriga rådskonstellationerna.

De övriga rådskonstellationerna och ordförandeskapet för dem avgörs av Europeiska rådet enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 201b):

”Europeiska rådet skall med kvalificerad majoritet anta

a) ett beslut om fastställande av förteckningen över andra rådskonstellationer än de som avses i artikel 9c.6 andra och tredje styckena i fördraget om Europeiska unionen,
b) ett beslut om ordförandeskapet för andra rådskonstellationer än utrikes frågor i enlighet med artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen.”

I Lissabonfördragets protokoll nr 10 om övergångsbestämmelser stadgas om rådets konstellationer (artikel 4):

”Fram till ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 9c.6 första stycket i fördraget om Europeiska unionen får rådet sammanträda i de konstellationer som anges i andra och tredje styckena i nämnda punkt samt i de övriga konstellationer över vilka en förteckning skall upprättas genom ett beslut som rådet i konstellationen allmänna frågor skall anta med enkel majoritet.”


Ordförandetrio

Enligt förklaring 3 till artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap inleds beredningen så snart Lissabonfördraget har undertecknats:

”Konferensen förklarar att rådet börjar utarbeta beslutet om förfarandena för att genomföra beslutet om hur rådets ordförandeskap skall utövas så snart som fördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har undertecknats och bör ge sitt politiska godkännande inom sex månader. Ett utkast till beslut av Europeiska rådet, vilket kommer att antas samma dag som nämnda fördrag träder i kraft, återges nedan.”

Utkastet till Europeiska rådets beslut förverkligar systemet med grupper om tre ordförandeländer:

”Artikel 1

Rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, skall innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper skall sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.
Varje medlem i gruppen skall i tur och ordning vara ordförande i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen skall bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.

---

Artikel 4

Rådet skall anta ett beslut om tillämpningsåtgärder för detta beslut.”

Praxis med gemensamma program för tre ordförandeskap har redan införts, men systemet utvecklas vidare. Nu är det också meningen att skapa balanserade grupper med hänsyn till ländernas storlek och geografiska läge.

***

Tankesmedjorna EPC, Egmont och CEPS summerar det nya ordförandeskapet på följande sätt (s 46):

“In the new system, on the other hand, the Presidency will be split up into no less than five different and somewhat unconnected levels of responsibility namely: (1) the President of the European Council, (2) the group of three Member States in the eighteen-month Presidency Team, (3) the Member State in the team holding the six-month Presidency, (4) the High Representative for foreign policy, President of the Foreign Affairs Council, and (5) the President of the euro group.”

Tankesmedjorna understryker behovet av samordning mellan de olika ordförandeskapsfunktionerna (s 50):

”More generally, it will be necessary to put in place efficient consultation and coordination procedures for all those involved in the Presidency: the permanent President of the European Council, the Presidency of the Eurogroup if necessary, representatives of the rotating Presidency, the High Representative, the President of the Commission and the Secretary-General of the Council.”


Eurogruppen

Bland Europeiska unionens målsättningar finns den ekonomiska och monetära unionen EMU (artikel 3.4 EU-fördraget i Lissabonfördragets lydelse):

”4. Unionen skall upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.”

Enligt artikel 3.1c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har unionen exklusiv befogenhet beträffande den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta.

Särskilda bestämmelser tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt artikel 5.1 andra stycket). Närmare bestämmelser om den ekonomiska och monetära politiken finns i artiklarna 97b till 120, den monetära politiken i artikel 105 och följande.

Rådets euroländer beslutar om åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta (artikel 115) och om gemensamma ståndpunkter inom de internationella finansinstitutionerna (artikel 115a).

Enligt artikel 115 ska närmare bestämmelser om möten mellan ministrarna i de medlemsstater som har euron som valuta fastställas i ett protokoll om eurogruppen.

Protokollet (nummer 3) om eurogruppen konstaterar att ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta ska hålla informella sammanträden för att diskutera frågor förknippade med den gemensamma valutan. Enligt artikel 2 väljer gruppen en ordförande:

”Ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta skall med en majoritet av dessa medlemsstater välja en ordförande för två och ett halvt år.”

I ekonomiska och monetära frågor följer rådet i princip rotationen rörande ordförandeskapet, men i frågor rörande euron deltar enbart euroländerna i omröstningarna. Dessutom samlas eurogruppen regelbundet till informella överläggningar med en permanent ordförande.

De länder som inte är mogna att införa euron kallas medlemsstater med undantag (artikel 116). För dem gäller övergångsbestämmelser.



Ralf Grahn

Källor:

Regeringskonferensen 2007, handlingar; http://www.consilium.europa.eu/

The Presidency of the Council: The paradox of the new presidency (s 39-56) i EPC, Egmont & CEPS: The Treaty of Lisbon: Implementing the Institutional Innovations, Joint Study; November 2007;
http://www.ceps.eu/
http://www.egmontinstitute.be/
http://www.epc.eu/

House of Lords kräver konsoliderat EU-fördrag

Eftersom Europeiska unionens råd och de övriga institutionerna vägrat publicera konsoliderade versioner av Lissabonfördraget, har jag efterlyst publicering av regeringarna i medlemsländerna, av icke-statliga organisationer såsom tankesmedjor och forskningsinstitut samt av kommersiella förlag (även om lagstiftning inklusive förslag borde vara tillgängliga gratis för var och en). Jag har diskuterat olika argument för publiceringen, bland annat fördragen, EU:s egna regler samt politiska principer om öppenhet och användarvänlighet.

Hittills har jag hittat konsoliderade (uppdaterade) versioner av reformfördraget på tre språk: franska, spanska och engelska.

Fastän de samlade fördragen finns på tre ”stora” språk, kräver EU-institutionernas och regeringarnas omotiverade ovilja fortsatt diskussion.

Jag konstaterar därför med glädje ett ställningstagande av det brittiska överhusets EU-utskott:

“15. We accordingly recommend that, as soon as possible, the Government deposit in Parliament a full and thorough analysis of the changes which the Reform Treaty, on the basis of existing texts, would bring about, drawing attention to the differences from existing Treaty provisions. This should include both a consolidated version of the Treaties as amended by the Reform Treaty and an in-depth policy analysis of the effect of the changes. We expect that all Departments would be involved in the preparation of this material.”

***

Om House of Lords anser att en konsoliderad version av Lissabonfördraget är nödvändig, frågar jag varför Europeiska unionens medborgare ska förnekas tillgång till fullständiga versioner av Lissabonfördraget på sina egna språk.

Studerande, lärare, forskare; lokala, regionala, nationella och EU-tjänstemän; partier och andra medborgarorganisationer; politiker på alla nivåer; journalister; lobbyister; aktiva medborgare; i varje medlemsland finns det människor som behöver läsligare versioner av det reformfördrag som snart ska undertecknas.


Ralf Grahn


Källa:

House of Lords Select Committee on European Union: Thirty-Fifth Report, Chapter 1;
http://www.publications.parliament.uk

EU: Varför ny säkerhetsstrategi?

I slutet av år 2003 antog Europeiska rådet den europeiska säkerhetsstrategin ”Ett säkert Europa i en bättre värld”. Under den tid som gått har Europeiska unionens samlat en del erfarenhet; också de säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna har förändrats.

I november i fjol påpekade Europaparlamentet att Nato, i händelse av ett angrepp från ett tredjeland på EU:s territorium, fortfarande är garanten för unionens kollektiva försvar. Men EU är på väg mot en säkerhets- och försvarsunion, som omfattar både yttre och inre säkerhet.

Europaparlamentet ville stärka utvecklingen genom en inre marknad på försvarsområdet, ett gemensamt system för satellitspaning och luftburen markövervakning, gemensamma telekommunikationsstandarder och en permanent Medelhavsflotta inklusive kustbevakning.

Europaparlamentet efterlyste en revidering av den europeiska säkerhetsstrategin år 2008.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy har, senast när han talade inför Europaparlamentet, betonat vikten av att förnya Nato och bygga upp ett gemensamt europeisk försvar.

I European Security Review omfattar Stephen Pullinger tanken om att revidera säkerhetsstrategin år 2008.

Pullinger anser att det behövs kriterier för Europeiska unionens väpnade interventioner. Krishanteringsoperationerna måste beredas omsorgsfullt. Den nuvarande säkerhetsstrategin nämner terrorismen, spridningen av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och den organiserade brottsligheten som de främsta hoten. Det måste analyseras närmare hur hoten samverkar och hur de kan mötas.

Enligt Pullinger behövs det en klarare bild av balansen mellan terrorbekämpning och EU-medborgarnas mänskliga rättigheter. Spridningen av kärnvapen kan kräva intensifierade åtgärder, eftersom risken finns för att hoten från radikala terrorister, skurkstater och massförstörelsevapen kan sammanfalla.

Det är nödvändigt att utnyttja EU:s militära och säkerhetsresurser mycket effektivare än i dag för trupper som går att sätta in i fredsuppdrag.

Den inre säkerheten kräver också mer uppmärksamhet i strategin. Sådana frågor är naturkatastrofer (även till följd av klimatförändringen), energiförsörjningen, livsviktig infrastruktur och gränsbevakning.

Pullinger anser att det i framtiden blir allt viktigare att involvera Europaparlamentet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt i EU:s fredsoperationer.

***

Hotbilderna och säkerhetsutmaningarna gör det lätt att se varför Europeiska unionen behövs. Revideringen av säkerhetsstrategin är ett steg i riktning mot större trygghet för oss medborgare.


Ralf Grahn


Källor:

Parlamentet yrkar på en förstärkt europeisk säkerhets- och försvarspolitik; Europaparlamentet, 16.11.2006; http://www.europarl.europa.eu

Nicolas Sarkozy: Discours du Président de la République Française M. Nicolas SARKOZY devant le Parlement européen ; Strasbourg, le mardi 13 novembre 2007 ; http://www.elysee.fr

Stephen Pullinger: Revising the European Security Strategy: Building a secure Europe in a better world; ISIS Europe; European Security Review, Number 35 October 2007;
http://www.isis-europe.org

Polen: kyrkan och staten

I Frankrike är åtskillnaden mellan kyrka och stat (laïcité) en av de grundläggande republikanska värderingarna. I Polen är det annorlunda.

I onsdags uppmanade de polska katolska biskoparna landets nya regering att stå fast vid det polska undantaget beträffande Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Enligt Lissabonfördraget (artikel 6.1) blir stadgan juridiskt bindande även om den inte tas in i själva fördraget. I nuet är stadgan politiskt bindande i stöd av ett gemensamt uttalande av institutionerna vid Europeiska rådets möte i Nice i december 2000. Stadgan ingick i det konstitutionella fördraget, men det trädde ju inte i kraft.

Unionsrättens enhet minskas dock av ett antal undantag (opt-outs) som utgjort priset för att nå enhälliga beslut. Ett av dessa undantag finns i protokoll nummer 7 om Polens och Förenade kungarikets tillämpning om stadgan om de grundläggande rättigheterna. Vad protokollet verkligen innebär kommer att bli en grannlaga fråga för jurister under kommande år. Jag citerar:

”Artikel 1

1. Stadgan skall inte utvidga Europeiska unionens domstols, eller någon av Polens eller Förenade kungarikets domstolars möjlighet att fastslå at Polens eller Förenade kungarikets lagar och andra författningar, administrativa praxis eller administrativa åtgärder är oförenliga med de grundläggande rättigheter, friheter och principer som den bekräftar.

2. I synnerhet, och för att skingra varje tvivel, innehåller avdelning IV i stadgan ingenting som medför rättigheter tillämpliga på Polen eller Förenade kungariket som kan bli föremål för rättslig prövning, utom i den mån Polen eller Förenade kungariket har föreskrivit sådana rättigheter i sin nationella lagstiftning.

Artikel 2

Om det i en bestämmelse i stadgan hänvisas till nationell praxis och nationell rätt, skall den vara tillämplig på Polen eller på Förenade kungariket endast i den mån de rättigheter och principer som den innehåller erkänns i Polens eller Förenade kungarikets praxis eller rätt.”

***

I stadgan om det nya EU-fördraget och i stadgan om grundläggande rättigheterna avgränsas tillämpningsområdet i repriser (till lust och leda).

Ändå finns det en gemensam förklaring (nummer 29) som betonar samma frågor (andra stycket):

”Stadgan utvidgar inte tillämpningsområdet för unionsrätten utöver unionens befogenheter och fastställer inte någon ny befogenhet eller uppgift för unionen, och ändrar inte de befogenheter och uppgifter som fastställts genom fördragen.”

Polen har ytterligare avgett en egen förklaring (nummer 51) om Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna:

”Stadgan påverkar inte på något sätt medlemsstaternas rätt att lagstifta på området för allmän moral, familjerätt samt skyddet för människans värdighet och respekt för människans fysiska och moraliska integritet.”

(I en annan förklaring, nummer 53, meddelar Polen att landet respekterar de sociala rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter i stadgan.)

***

Mitt syfte med exkursen var att visa varför europarätten är en så pervers njutning. I stället för en klar och redig grundlag (som den amerikanska) har vi grundfördrag som är långa som nödår och detaljerade till tusen. Men inte heller det räcker; dessutom ska vi ha en uppsjö av materiella undantag och skiftande politiska förklaringar.

Eftersom vi ännu inte har en svensk konsoliderad version av Lissabonfördraget, måste reformfördragets ändringar läsas jämsides med de gällande fördragen. Dessutom måste förekomsten av protokoll och förklaringar konstateras och deras innebörd tolkas, punkt för punkt.

***

I sak är både Polen och Storbritannien medlemmar av Europarådet och bundna av dess konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inklusive den europeiska människorättsdomstolens domar.

EU-stadgan kan i korthet sägas vara en uppdaterad version av Europakonventionen, så att den även innehåller senare bestämmelser som har tillkommit genom tilläggsprotokoll samt genom EU:s nu gällande regler om medborgarskap i vid mening.

EU-stadgan tillför egentligen ingenting nytt, den bara samlar och synliggör det som redan är gällande rättigheter och principer. Den tillför inte unionen några nya befogenheter.

Ändå leder rädslan eller behovet att profilera sig till att två länder friskriver sig. Magna Chartas hemland Storbritannien fruktar att de egna medborgarna kunde få nya rättigheter på arbetsmarknaden. Polens förra regering ville en gång för alla ta avstånd från homosexuella äktenskap, aborter och annan styggelse.

***

Tillbaka till Polen och politiken. De katolska biskoparna tar klart ställning i moraliska frågor som hör till området för den världsliga lagstiftningen. I Spanien har kyrkan bedrivit aktiv opposition mot regeringens planer på (världslig) medborgarfostran i skolorna.

Hur långt är det berättigat att kyrkan eller kyrkorna uttrycker sina åsikter i moralfrågor, direkt uppviglar till civilt motstånd eller försöker styra folkets och lagstiftarnas röstningsbeteende?

Den nya polska regeringen har profilerat sig som europavänlig, men ratificeringen av reformfördraget kräver två tredjedelars majoritet i parlamentet, vilket förutsätter stöd av den moralkonservativa oppositionen. Lech Kaczynski sitter kvar som president och han kunde lägga in sitt veto mot en misshaglig ratificering.

Regeringen har valt att krypa till korset. Polen står fast vid undantaget.


Ralf Grahn


Källor:

Polens Bischöfe gegen die EU-Grundrechte-Charta; Deutsche Welle, 22.11.2007;
http://www.dw-world.de

Poland’s New Cabinet Retains EU Charter Opt-Out; Deutsche Welle, 23.11.2007;
http://www.dw-world.de

Milibands utmaningar

När den brittiske utrikesministern David Miliband talade i Brygge, inför College of Europe, nämnde han utmaningar de enskilda staterna är alltför små och världsstyret alltför svagt att möta. Århundradets utmaningar är globala till sin räckvidd, inte nationella.

Osäkerheten och hoten år 2030 är klara. Inte ett Europa i krig inom sina gränser, utan i kamp med krafter utanför gränserna. Globalt kapital, människor och varor som man inte har slutit fred med. Religiös extremism och splittring utanför dörren. Osäkerhet rörande energin och en klimatförändring som hotar både tryggheten och välståndet. Konflikter och bristande stabilitet i regioner där vi har både ekonomiska och moraliska intressen.

***

Trots att Miliband försäkrade att Europeiska unionen varken ska bli en superstat eller en supermakt, leder hans lägesbeskrivning logiskt till behovet att se över EU:s mål och medel på alla plan: strategier, institutioner, resurser och operativ handling.

James Rogers, på bloggen Global Power Europe, har kritiserat bristen på logik. Det behövs både mjuk och hård makt i världen.

För egen del ska jag kort kommentera Milibands utmaningar med tanke på Europeiska unionens kommande prioriteringar.

Den yttre säkerheten är den grundläggande kollektiva nyttigheten, men i morgondagens värld kan den inte tryggas av de enskilda nationalstaterna. Det är på tiden att EU:s medlemsländer lyckas samla sig kring en fungerande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, inklusive utvecklingen av ett gemensamt försvar. Det är nödvändigt att EU och Nato övervinner dödläget i sina relationer och finner fungerande samarbetsformer för det transatlantiska samarbetet.

Mjukare medel är bland annat EU:s utvidgning och grannskapspolitik, rättvisa handelsregler med omvärlden, utvecklingshjälp och humanitära aktioner. Europeiska värden som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten hör till våra bästa potentiella exportvaror för en bättre värld.

Klimatpolitiken och energin kräver både utrikespolitisk handlingskraft och en fungerande inre marknad.

Den inre säkerheten innefattar gränsbevakning samt kamp mot terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring. Vi behöver gemensamma åtgärder för arbetskraftsinvandring och regler för asyl.

Ekonomisk tillväxt och nya jobb kräver satsningar på Europas konkurrenskraft. Det gäller att gripa de möjligheter globaliseringen erbjuder, inte värja sig mot den genom kortsiktiga protektionistiska åtgärder.

Solidariteten gentemot de nya medlemsländerna måste finna uttryck som samtidigt skapar verkliga europeiska kollektiva nyttigheter, medan stödet för jordbruk och traditionell kohesion fasas ut.

Dessa politiska prioriteringar förutsätter fortsatta institutionella reformer: effektiva beslut och demokratisk legitimitet på alla områden.

De strategiska tyngdpunkterna bildar även hörnstenarna för EU:s kommande långtidsbudgeter.


Ralf Grahn


Källor:

David Miliband: Europe 2030: Model power not superpower; Brygge, den 15 november 2007; http://www.fco.gov.uk

James Rogers: David Miliband says ’no’ to a European superpower; Global Power Europe, 16 november 2007; http://www.globalpowereurope.eu