Danmark driver på en digital inre marknad i EU – utan nätbarnen

Den 2-3 februari 2012 samlades EU:s kokurrenskraftsråd till ett informellt möte i Köpenhamn. Närings- och tillväxtministern Ole Sohn, som företrädde det danska ordförandeskapet, betonade vikten av en digital inre marknad för ekonomisk tillväxt och jobb: Future EU growth is digital.

Ett sammandrag (synopsis) av diskussionerna tar kort och överskådligt ställning för raska framsteg rörande aktuella reformplaner: Presidency summary (Informal Competitiveness Council, February 2nd-3rd 2012, Copenhagen, Denmark).

I går och förrgår tog regeringen i Danmark upp tråden vid en konferens på något bredare bas, ”Et digitalt indre marked i 2015 - Vejen til økonomisk vækst og beskæftigelse” (A Digital Single Market by 2015 - A driver for economic growth and jobs). Förhandsinformationen erbjuder en inkörsport: Den digitale vej til økonomisk vækst og beskæftigelse (den 24 februari 2012).

Efter konferensen uttalade sig närings- och tillväxtminister Ole Sohn i ett pressmeddelande om de hinder som enligt experterna måste övervinnas: Digitale data giver nye vækstmuligheder (den 28 februari 2012).

Det finns en del bilder från presentationerna, men meningen är att sessionerna ska bli tillgängliga online.

I detta skede finns i textform ett faktablad och en sammanfattning på engelska om utsikterna för den digitala inre marknaden: Future Outlook for a Digital Single Market in Europe. Jag återger här de fyra huvudbudskapen (key messages) i kortform:

1. CONNECTIVITY - Europeans must be able to get online, anywhere, anytime and on any device
2. TRUST - Consumer trust and confidence in eCommerce must be strengthened
3. DIGITAL MINDSET - Thinking Digital is vital for European growth
4. DATA – The fuel for the European digital growth engine is our ability to harness the potential of "Big Data”

Genom konferensens engelska hemsida kan du hitta ytterligare information om talare, de skilda sessionerna, olika delområden inom IT-politiken och om handläggningen av IT-politiska frågor i Danmark.

***

Affärsmöjligheterna, tillväxten och de nya jobben har en avgörande betydelse för Europas framtid. Samtidigt betyder vinklingen att européerna fanns med främst som tilltänkta konsumenter av privata och offentliga tjänster.

Medborgarna, särskilt de digitala infödingarna – We, the Web Kids av Piotr Czerski, på svenska Vi, nätbarnen - samt deras föreställningar och planer föll i huvudsak utanför ramen, trots Twitter, bloggar, sessioner online och möjligheter till interaktion för allmänheten.



Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. Har du redan bekantat dig med mina övriga bloggar? Den nuvarande trion består utöver Grahnblawg på svenska av min engelska blogg Grahnlaw, som Cision Finland nyss rankade som fyra bland de politiska bloggarna i Finland, samt min finska blogg Eurooppaoikeus (som betyder Europarätt).

Danmark ordförandeland: Konfliktfrågor i EU

Inlägget EU Council presidency of Denmark in the media 1/2 innehåller några länkar utöver mina bloggartiklar på finska, svenska och engelska om Danmarks mål och första steg som ordförande i Europeiska unionens råd. Den andra delen erbjuder en översikt av dels officiell inormation, dels hänvisningar till artiklar i medier, inklusive Europabloggar.

För den som önskar bakgrundsartiklar inför det danska ordförandeskapet finns temanumret av The Parliament (december 2011).

Här lägger jag till några bidrag från utländska journalister som belyser EU-konfliktfrågor Danmark möter under ordförandeskapet.


Flexibel arbetsmarknad

Danmarks flexibla arbetsmarknad (flexicurity) är en exportframgång på idéplanet som regeringen gärna vill erbjuda som exempel för andra, mindre konkurrenskraftiga ekonomier i Europa. EUobserver har nappat på, men rapporterar även att recessionen sätter spår också på den danska arbetsmarknaden. Dessutom varslade vindkraftsbolaget Vestas just under öppningsfestligheterna om massiva uppsägningar, vilka är ett hårt slag mot både sysselsättningen i allmänhet och regeringens agenda för gröna jobb som tillväxtmotor.


Tobinskatt på finansiella transaktioner

Ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager har förklarat att en så kallad Tobinskatt (eller Robin Hood-skatt) på finansiella transaktioner skulle beröva EU både tillväxt och jobb (EUobserver, Valentina Pop). Nicolas Sarkozy driver mitt i den franska presidentvalskampanjen på den populära skatten, medan den tyska regeringen är delad i frågan. Storbritannien har på sedvanligt sätt tagit avstånd från också detta förslag.


Stabilitetsunion

EUobserver rapporterar att de 26 (av 27) EU-länder som förhandlar fram ett avtal om den nya stabilitetsunionen har nått ett brett samförstånd om innehållet. Danmark står som känt utanför euron, men deltar i europluspakten som omfattar de 17 euroländerna och sex andra EU-medlemmar. EurActiv bidrar med en artikel och erbjuder en länk till den senast läckta versionen (hos Open Europe).

Även här har ekonomiminister Margrethe Vestager dämpat den fransk-tyska entusiasmen för en konstitutionellt garanterad balanserad statsbudget genom att förklara hur svårt det är att ändra den danska grundlagen (European Voice).

Även om Danmark inte leder eurogruppen känner ordförandeskapet säkert av de dåliga nyheterna. Standard & Poor's klassade ned nio euroländer, vilket troligen leder till sänkt kreditvärdighet för de europeiska räddningsfonderna (Spiegel Online International).

Lite ny livskraft gav Standard & Poor's åt begreppet fredagen den 13 genom sitt samlande pressmeddelande och mer detaljerade notiser om nedklassningen.

I denna riktning verkar rapporterna samma dag om sammanbrottet i förhandlingarna om deltagande av den privata sektorn (PSI), alltså att få fordringsägarna att frivilligt avstå från en del av den grekiska statsskulden. Statsbankrutt för Grekland är ett steg närmare (Financial Times, EurActiv).

Visserligen har förtroendet för Italien, Spanien och balanseringssträvandena i andra länder ökat och den Europeiska centralbanken hållit euroområdet flytande, men damoklessvärdet av ett sammanbrott hänger fortfarande över Europa, inklusive de länder som fortfarande har en nationell valuta.

Honor Mahony (EUobserver) har skrivit en klarsynt och kritisk kolumn som skalar av den offentliga retoriken om stabilitetsunionen (fiscal compact). Kejsarens nya avtal, heter den som en påminnelse om Danmarks gåvor till den europeiska kulturen.


Utrikespolitik

Georgi Gotev (EurActiv) noterade att den färske danske utrikesministern Villy Søvndal inte vet var Transnistrien ligger och antagligen skulle ha svårt att hitta till Moldavien, men det är väl EU:s utrikestjänst som ska försöka lösa den frusna konflikten.


Drottning Margarethe II

Låt oss avsluta i mer lättsamma tecken. I går firade Danmarks poulära drottning Margarethe II 40 år på tronen och snart är det dags för vernissage för konstutställningen i Köpenhamn, hennes galaklänningar inte att förglömma.



Ralf Grahn

Danmark första gröna ordförandeskapet för EU:s råd?

Hittills har jag presenterat och kommenterat det danska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd på följande sätt: de makroekonomiska målsättningarna på svenska (Grahnblawg) och tillväxtreformerna på engelska (Grahnlaw) och därefter en sammanfattning med utvikningar på finska (Eurooppaoikeus).


Första gröna ordförandeskapet?

I bloggen Espacio de Ideas undrade Pau Solanilla (på spanska) om Danmark är det första gröna ordförandeskapet i EU:s råd. Jag tror han har rätt. Även om de flesta ordförandeskapen under senare tid har sagt de rätta sakerna om miljön och klimatförändringen är mitt intryck ändå det att det för Danmarks del handlar om ett äkta engagemang.

Efter ett Europa som tar ansvar i den ekonomiska krisen och försöker skapa dynamik för tillväxt och jobb följer Ett grönt Europa som den tredje av fyra prioriteter. Miljö- och klimatfrågorna har alltså getts en mycket synlig plats.


Ordförandeskapets program

Det handlar inte enbart om hur de gröna värderingarna placerar sig hierarkiskt, utan även om innehållet. Vi inleder med att titta på programmet för det danska ordförandeskapet:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)


Ett grönt Europa

Gröna värderingar kom till uttryck redan i avsnittet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Avsnitter Ett gönt Europa (sidorna 15-18) i det danska programmet utlovar en offensiv dagordning för hållbar tillväxt, med insatser på flera politikområden.

I klimatförhandlingarna Rio+20 ska Europeiska unionen vara en pådrivande kraft. Danmark vill påverka ramarna för EU:s sjunde miljöprogram i en resurssnål riktning.

Den danska regeringen vill även genomdriva 20-20-20-målsättningarna för effektivare användning av energi, med en minskning av utsläppen av växthusgaser om 80-95 procent fram till år 2050.

En inre energimarknad ska byggas upp bland annat genom investeringar i infrastruktur för att minska beroendet av energiimport och göra energiförsörjningen säkrare.

Danmark efterlyser, i linje med Europa 2020-strategins målsättningar, ett mer konkurrenskraftigt, marknadsorienterat och miljövänligt lantbruk. Fiskeripolitiken måste bli mer hållbar med tanke på fiskebestånden.

Miljöhänsynen ligger i topp även när det gäller transportpolitiken, bland annat genom bättre infrastruktur och intelligenta transportsystem.

EU:s politik för kemikalier ska stegvis stramas åt för att minska risker för människor, djur och natur.


Webbsidorna

För allmänheten erbjuder de danska webbsidorna översiktlig bakgrundsinformation med fördjupande länkar:

Bakgrund om klimatpolitik

Bakgrund om milöpolitik


Medier om ordförandelandet Danmark

EuroEFE rapporterar (på spanska) om hur Danmark satsar på den gröna ekonomin för att övervinna krisen. Här lägger miljö- och klimatministern Martin Lidegaard och chefen för Danfoss Niels Christiansen ut texten.

Debating Europe har inlett en diskussion om det hållbara danska ordförandeskapet (sustainable presidency) och efterlyser dina åsikter.

Europabloggaren Jon Worth har tillsammans med inbjudna EU-journalister besökt det avancerade värmekraftverket söderom Köpenhamn, vilket han noterar i inlägget Avedøre Power Station.

Beyond Brussels försöker förklara rågbrödsordförandeskapet åt engelska läsare. Vardagsslit och den minsta ordförandebudgeten på länge (35 miljoner euro), inklusive den ekologiska och ekonomiska symbolfrågan att avstå från vatten på butelj vid mötena.

Genom vattenledningsvattnet skapade Danmark en symbol som fångades upp av Jon Worth, AFP (Google News) med flera.

Rådets arbetsgrupper och de ständiga representanterna (Coreper) har kommit i gång efter jul- och nyårshelgerna. Kommissionen möter den danska regeringen i dag och i morgon. Småningom inleds även rådsmötena på ministernivå. Du kan kolla händelserna på det danska ordförandeskapets webbsidor eller prenumerera på nyheter. På Twitter hittar du diskussion under etiketten #eu2012dk och du kan följa uppdateringar från ordförandeskapet @eu2012dk och talesmännen i Bryssel @SpoxBrx_DK.



Ralf Grahn

EU: Katastrofal inledning av ordförandelandet Ungern

För en stund sedan hade redan 75.183 personer på Facebook uttryckt sitt stöd för mediefrihet i Ungern. Ett upprop publicerat på många språk lägger fram nödvändiga krav för att trygga en fri information.

Arne König, ordförande för den Europeiska Journalistfederationen (EFJ), skrev på Europaportalen att ett så flagrant brott mot EUs grundläggande värderingar som den ungerska medielagen utgör, inte kan tillåtas. Tyvärr såg de två största Europapartierna, de konservativa och socialisterna, till att Europaparlamentet inte fördömde den frihetsberövande ungerska medielagen.

Regeringschefen Viktor Orban, som är viceordförande i Europeiska folkpartiet (EPP), tillbakavisar trotsigt kritiken i stället för att låta sig inspireras av Europeiska unionens grundläggande värden.

Medielagen har visserligen överskuggat inledningen av det ungerska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, men i verkligheten är den blott toppen av isberget, som jag har dokumenterat på engelska i ett antal artiklar, med länkar i: Hungary and Strong Europe 2011? (den 22 januari 2011).

Man kan följa med diskussionen på Europabloggarna via Bloggingportal.eu, där de hundra senaste inläggen under etiketten ”Hungary” finns lätt tillgängliga. PR-mässigt har knappast något ordförandeskap i EU inletts lika katastrofalt som det ungerska.



Ralf Grahn


P.S. On Europe Now, a UK based blog with a liberal bias, looks at the latest issues and policies of the EU including enlargement, subsidiarity, integration and member state views of the EU.


P.S. 2: Utöver mina Europabloggar kan du följa mig på Facebook och Twitter @RalfGrahn.

Inför 22 januari 2010: EU:s råd för allmänna frågor

Lissabonfördraget framhäver betydelsen av rådskonstellationen allmänna frågor. Rådet för allmänna frågor ska säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets arbete.

Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.



Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).


Lissabonfördraget

Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.

Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.


Svår omställning

Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.


Spolat toppmöte EU-USA

När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.


Utrikestjänsten

En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.


Medborgarinitiativet

Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.


Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna

Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.


Fantomparlamentarikerna

Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.

Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.


Solidaritetsklausulen

Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.


Konsulärt skydd

Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.


EU 2020

Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.

Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.

Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.


Budgetöversyn

Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.


Sammanhållingspolitiken

Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.


Yttersta randområdena

Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.


Utvidgningen

Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.


Möte 22 januari 2010



Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.



Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.




Ralf Grahn

EU: Spaniens ordförandeskap

Vid årsskiftet övertog Spanien efter Sverige ett förändrat ordförandeskap för Europeiska unionens råd. Enligt Lissabonfördraget omfattar det roterande ordförandeskapet de andra rådskonstellationerna än utrikes frågor (artikel 16.9 EU-fördraget). Dessutom har Europeiska rådet en permanent ordförande (artikel 15.5 EU-fördraget).



Det spanska ordförandeskapets webbsidor har nu varit i aktivt bruk under två veckor. Internationella besökare kan välja mellan engelska, franska och spanska (utöver regionala språk).



Den som vill få en överblick över arbetet i rådet kan studera programmet för ordförandeskapstrion som består av Spanien, Belgien och Ungern: [Utkast till] rådets 18-månadersprogram (daterat den 27 november 2009; dokument 16771/09; 89 sidor).

Nu har även programmet för det första halvåret 2010 publicerats på det spanska ordförandeskapets webbsidor. Programmet finns tillgängligt på engelska och spanska:



The Programme for the Spanish Presidency of the Council of the European Union 1 January – 30 June 2010: Innovating Europe (52 sidor).



Programa de la Presidencia Española del Consejo de la Unión Europea 1 de enero a 30 de junio 2010: Innovando Europa (50 sidor).


Varför nämner jag programmen?

De traditionella medierna nöjer sig vanligen med att rapportera om de mest uppseendeväckande besluten när det har tagits, eller strax innan.

Den som vill se helheterna och arbeta med framförhållning gör gott i att studera programmen.




Ralf Grahn


P.S. På The European Citizen (på engelska) skriver Conor Slowey om EU-politik. Inläggen på mer än 500 Europabloggar hittar man behändigt på den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu. Även svenska eurobloggar kan anmäla sig.

EU: Franska ordförandeskapet

Frankrike har öppnat sina webbsidor för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ingångssidan finns på fem språk (franska, engelska, italienska, spanska och tyska). Om en knapp månad börjar den egentliga aktiviteten på adressen:

http://www.ue2008.fr/index.html

I början av juli inleds det franska ordförandeskapet som pågår till årets slut.


Ralf Grahn

Ordförandeskapet i Lissabonfördraget

Rådet lagstiftar och utövar budgetfunktionen tillsammans med Europaparlamentet. Rådet fastställer politik och samordnar också enligt fördragen. I det förnyade fördraget om Europeiska unionen (Lissabonfördraget) sköts ordförandeskapet olika beroende på rådskonstellation (artikel 9c.6):

”6. Rådet skall sammanträda i olika konstellationer, över vilka en förteckning skall antas i enlighet med artikel 201b a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Rådet i konstellationen allmänna frågor skall säkerställa följdriktigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det skall tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten.

Rådet i konstellationen utrikes frågor skall utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa följdriktigheten i unionens åtgärder.”


Utrikes frågor

Utöver Europeiska rådet får rådet för utrikes frågor en särskild ordförande, som inte följer rotationsprincipen.

Den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik kommer att leda unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, dels inom rådet, dels som vice ordförande i kommissionen. EU-fördraget i Lissabonfördragets lydelse stadgar skilt om ordförandeskapet (artikel 9e.3):

”3. Den höga representanten skall vara ordförande i konstellationen utrikes frågor.”

Även den höga representanten och därmed ordföranden i rådet för utrikes frågor berörs av förklaring 2 till artiklarna 9b.5, 9b.6, 9d.6, 9d.7 och 9e om behovet att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater vid valet av Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik.


Andra rådskonstellationer

Huvudregeln för ordförandeskapet är enligt reformfördraget (artikel 9c.9):

”9. Ordförandeskapet för andra rådskonstellationer än utrikes frågor skall innehas av medlemsstaternas företrädare i rådet på grundval av ett system med lika rotation på de villkor som skall fastställas i enlighet med artikel 201b b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”

Konstellationen allmänna frågor nämns särskilt (artikel 9c.6) och har speciella uppgifter, att förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten. Det leds enligt huvudregeln av ordförandelandet för vilket det gäller att samarbeta med Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande (och den höga representanten för utrikes- och.säkerhetspolitik).

Avsikten är alltså att rådet för allmänna frågor ska samordna arbetet i de övriga rådskonstellationerna.

De övriga rådskonstellationerna och ordförandeskapet för dem avgörs av Europeiska rådet enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 201b):

”Europeiska rådet skall med kvalificerad majoritet anta

a) ett beslut om fastställande av förteckningen över andra rådskonstellationer än de som avses i artikel 9c.6 andra och tredje styckena i fördraget om Europeiska unionen,
b) ett beslut om ordförandeskapet för andra rådskonstellationer än utrikes frågor i enlighet med artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen.”

I Lissabonfördragets protokoll nr 10 om övergångsbestämmelser stadgas om rådets konstellationer (artikel 4):

”Fram till ikraftträdandet av det beslut som avses i artikel 9c.6 första stycket i fördraget om Europeiska unionen får rådet sammanträda i de konstellationer som anges i andra och tredje styckena i nämnda punkt samt i de övriga konstellationer över vilka en förteckning skall upprättas genom ett beslut som rådet i konstellationen allmänna frågor skall anta med enkel majoritet.”


Ordförandetrio

Enligt förklaring 3 till artikel 9c.9 i fördraget om Europeiska unionen om Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap inleds beredningen så snart Lissabonfördraget har undertecknats:

”Konferensen förklarar att rådet börjar utarbeta beslutet om förfarandena för att genomföra beslutet om hur rådets ordförandeskap skall utövas så snart som fördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen har undertecknats och bör ge sitt politiska godkännande inom sex månader. Ett utkast till beslut av Europeiska rådet, vilket kommer att antas samma dag som nämnda fördrag träder i kraft, återges nedan.”

Utkastet till Europeiska rådets beslut förverkligar systemet med grupper om tre ordförandeländer:

”Artikel 1

Rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, skall innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Dessa grupper skall sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen.
Varje medlem i gruppen skall i tur och ordning vara ordförande i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Övriga medlemmar av gruppen skall bistå ordförandeskapet i alla dess uppgifter på grundval av ett gemensamt program. Gruppens medlemmar får sinsemellan besluta om alternativa arrangemang.

---

Artikel 4

Rådet skall anta ett beslut om tillämpningsåtgärder för detta beslut.”

Praxis med gemensamma program för tre ordförandeskap har redan införts, men systemet utvecklas vidare. Nu är det också meningen att skapa balanserade grupper med hänsyn till ländernas storlek och geografiska läge.

***

Tankesmedjorna EPC, Egmont och CEPS summerar det nya ordförandeskapet på följande sätt (s 46):

“In the new system, on the other hand, the Presidency will be split up into no less than five different and somewhat unconnected levels of responsibility namely: (1) the President of the European Council, (2) the group of three Member States in the eighteen-month Presidency Team, (3) the Member State in the team holding the six-month Presidency, (4) the High Representative for foreign policy, President of the Foreign Affairs Council, and (5) the President of the euro group.”

Tankesmedjorna understryker behovet av samordning mellan de olika ordförandeskapsfunktionerna (s 50):

”More generally, it will be necessary to put in place efficient consultation and coordination procedures for all those involved in the Presidency: the permanent President of the European Council, the Presidency of the Eurogroup if necessary, representatives of the rotating Presidency, the High Representative, the President of the Commission and the Secretary-General of the Council.”


Eurogruppen

Bland Europeiska unionens målsättningar finns den ekonomiska och monetära unionen EMU (artikel 3.4 EU-fördraget i Lissabonfördragets lydelse):

”4. Unionen skall upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.”

Enligt artikel 3.1c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har unionen exklusiv befogenhet beträffande den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta.

Särskilda bestämmelser tillämpas på de medlemsstater som har euron som valuta (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt artikel 5.1 andra stycket). Närmare bestämmelser om den ekonomiska och monetära politiken finns i artiklarna 97b till 120, den monetära politiken i artikel 105 och följande.

Rådets euroländer beslutar om åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta (artikel 115) och om gemensamma ståndpunkter inom de internationella finansinstitutionerna (artikel 115a).

Enligt artikel 115 ska närmare bestämmelser om möten mellan ministrarna i de medlemsstater som har euron som valuta fastställas i ett protokoll om eurogruppen.

Protokollet (nummer 3) om eurogruppen konstaterar att ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta ska hålla informella sammanträden för att diskutera frågor förknippade med den gemensamma valutan. Enligt artikel 2 väljer gruppen en ordförande:

”Ministrarna från de medlemsstater som har euron som valuta skall med en majoritet av dessa medlemsstater välja en ordförande för två och ett halvt år.”

I ekonomiska och monetära frågor följer rådet i princip rotationen rörande ordförandeskapet, men i frågor rörande euron deltar enbart euroländerna i omröstningarna. Dessutom samlas eurogruppen regelbundet till informella överläggningar med en permanent ordförande.

De länder som inte är mogna att införa euron kallas medlemsstater med undantag (artikel 116). För dem gäller övergångsbestämmelser.



Ralf Grahn

Källor:

Regeringskonferensen 2007, handlingar; http://www.consilium.europa.eu/

The Presidency of the Council: The paradox of the new presidency (s 39-56) i EPC, Egmont & CEPS: The Treaty of Lisbon: Implementing the Institutional Innovations, Joint Study; November 2007;
http://www.ceps.eu/
http://www.egmontinstitute.be/
http://www.epc.eu/

Ny tid för EU-ordförandeskapen

Det nya fördraget om Europeiska unionen (Lissabonfördraget) medför betydande förändringar i ordförandeskapet för rådet. Det enhetliga ordförandeskapet enligt rotation mellan medlemsländerna för ett halvt år i sänder byts ut mot ett mer mångfasetterat system.

Europeiska rådet ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Det består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt ordföranden och kommissionens ordförande. EU-fördraget säger i sin nya lydelse följande om ordföranden (artikel 9b.5-6):

”5. Europeiska rådet skall välja sin ordförande med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år, som kan förlängas en gång. I händelse av förhinder eller allvarlig försummelse får Europeiska rådet avbryta ordförandens mandat enligt samma förfarande.

6. Europeiska rådets ordförande skall
a) leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt,
b) säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet i konstellationen allmänna frågor,
c) verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet,
d) lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i Europeiska rådet.

Europeiska rådets ordförande skall på sin nivå och i denna egenskap representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att de befogenheter åsidosätts som har tilldelats unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik.

Europeiska rådets ordförande får inte inneha ett nationellt mandat.”

***

Ordförandeskapet i Europeiska rådet övertas alltså av viss person, som sålunda minskar synligheten för ordförandeskapslandet. Samarbete krävs särskilt i förhållande till rådet för allmänna angelägenheter som har i uppdrag att koordinera de olika rådskonstellationernas arbete inför Europeiska rådet.

Även arbetsfördelningen med den höge representanten för utrikes- och säkerhetspolitiken kan leda till spänningar, eftersom ordföranden uttryckligen ges i uppdrag att ”på sin nivå” representera unionen utåt i de frågor som hör till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Trängsel i toppen kan det bli även i förhållande till kommissionens ordförande, om denne vill hävda ”gemenskapsinstitutionerna” i förhållande till den mellanstatliga ordföranden för Europeiska rådet.

***

Den nya posten öppnar å andra sidan intressanta möjligheter. Europeiska rådets ordförande får inte inneha ett nationellt mandat, men möjligheten finns att sammanslå uppdragen som ordförande för Europeiska rådet och kommissionen.

Konkurrensen om ledande uppdrag talar dock emot att medlemsländerna skulle önska eller kunna förena posterna. Det ligger närmare till hands att de knyter ett politiskt paket, vilket även får stöd i förklaring 2 till artiklarna 9b.5, 9b.6, 9d.7 och 9e i fördraget om Europeiska unionen:

”Vid valet av de personer som skall inneha befattningarna som Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik bör vederbörlig hänsyn tas till behovet av att respektera de geografiska och demografiska skillnaderna inom unionen och dess medlemsstater.”

***

Sannolikt kommer den nya ordföranden att utses bland personer som har varit eller är medlem i Europeiska rådet, med andra ord någon som verkat som stats- eller regeringschef i något av medlemsländerna.

Europeiska rådets ordförande blir sannolikt unionens mest synliga ansikte utåt. Samtidigt som Europeiska rådet blir en av unionens institutioner (den viktigaste) innebär en skild ordförande en stärkning av mellanstatligheten, medan en gemensam ordförande för Europeiska rådet och kommissionen skulle förena ”gemenskapsdrag” med mellanstatlig legitimitet.

Mycket beror också på den person som väljs och på hur han eller hon lyckas i den huvudsakliga uppgiften: att få Europeiska rådet att fungera trots motstridiga viljor och konsensusbeslut som regel och formell enhällighet som krav i centrala frågor.


Ralf Grahn