Regeringsförklaringen: Sverige i Europa

I regeringsförklaringen redovisade statsminister Fredrik Reinfeldt för regeringens mål under riksdagens kommande arbetsår:

Regeringsförklaringen (15 september 2011)

Jag plockar blott ut några handlingslinjer utan att här erbjuda egentliga kommentarer.

Vad beträffar säkerhetspolitiken så påminde Reinfeldt om solidaritetsklausulen i artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om det nära förhållandet mellan de nordiska länderna:

Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Enligt den svenska regeringen ska landet höra till kärnan i Europa:

Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling. I tider av ekonomisk kris kommer regeringen att understryka vikten av en långsiktigt ansvarstagande och hållbar ekonomisk politik. Respekten för gemensamma spelregler är avgörande. Bara så kan vi påskynda den ekonomiska återhämtningen i Europa och förebygga nya kriser.

Som alltid vill Sverige fortsätta utvidgningen av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Det finns nog stoff för en mer ingående diskussion och en mer nyanserad bild av Sverige i den europeiska integrationen.



Ralf Grahn

EU: Varför ny säkerhetsstrategi?

I slutet av år 2003 antog Europeiska rådet den europeiska säkerhetsstrategin ”Ett säkert Europa i en bättre värld”. Under den tid som gått har Europeiska unionens samlat en del erfarenhet; också de säkerhets- och försvarspolitiska utmaningarna har förändrats.

I november i fjol påpekade Europaparlamentet att Nato, i händelse av ett angrepp från ett tredjeland på EU:s territorium, fortfarande är garanten för unionens kollektiva försvar. Men EU är på väg mot en säkerhets- och försvarsunion, som omfattar både yttre och inre säkerhet.

Europaparlamentet ville stärka utvecklingen genom en inre marknad på försvarsområdet, ett gemensamt system för satellitspaning och luftburen markövervakning, gemensamma telekommunikationsstandarder och en permanent Medelhavsflotta inklusive kustbevakning.

Europaparlamentet efterlyste en revidering av den europeiska säkerhetsstrategin år 2008.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy har, senast när han talade inför Europaparlamentet, betonat vikten av att förnya Nato och bygga upp ett gemensamt europeisk försvar.

I European Security Review omfattar Stephen Pullinger tanken om att revidera säkerhetsstrategin år 2008.

Pullinger anser att det behövs kriterier för Europeiska unionens väpnade interventioner. Krishanteringsoperationerna måste beredas omsorgsfullt. Den nuvarande säkerhetsstrategin nämner terrorismen, spridningen av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och den organiserade brottsligheten som de främsta hoten. Det måste analyseras närmare hur hoten samverkar och hur de kan mötas.

Enligt Pullinger behövs det en klarare bild av balansen mellan terrorbekämpning och EU-medborgarnas mänskliga rättigheter. Spridningen av kärnvapen kan kräva intensifierade åtgärder, eftersom risken finns för att hoten från radikala terrorister, skurkstater och massförstörelsevapen kan sammanfalla.

Det är nödvändigt att utnyttja EU:s militära och säkerhetsresurser mycket effektivare än i dag för trupper som går att sätta in i fredsuppdrag.

Den inre säkerheten kräver också mer uppmärksamhet i strategin. Sådana frågor är naturkatastrofer (även till följd av klimatförändringen), energiförsörjningen, livsviktig infrastruktur och gränsbevakning.

Pullinger anser att det i framtiden blir allt viktigare att involvera Europaparlamentet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt i EU:s fredsoperationer.

***

Hotbilderna och säkerhetsutmaningarna gör det lätt att se varför Europeiska unionen behövs. Revideringen av säkerhetsstrategin är ett steg i riktning mot större trygghet för oss medborgare.


Ralf Grahn


Källor:

Parlamentet yrkar på en förstärkt europeisk säkerhets- och försvarspolitik; Europaparlamentet, 16.11.2006; http://www.europarl.europa.eu

Nicolas Sarkozy: Discours du Président de la République Française M. Nicolas SARKOZY devant le Parlement européen ; Strasbourg, le mardi 13 novembre 2007 ; http://www.elysee.fr

Stephen Pullinger: Revising the European Security Strategy: Building a secure Europe in a better world; ISIS Europe; European Security Review, Number 35 October 2007;
http://www.isis-europe.org

Ny europeisk säkerhetsstrategi

I december 2003 antog Europeiska rådet den första heltäckande utrikespolitiska strategin för Europeiska unionen. ”Ett säkert Europa i en bättre värld – En europeisk säkerhetsstrategi” (European Security Strategy, EES) har blivit det grundläggande aktstycket för EU:s målsättning att bli en global aktör; i korthet att exportera säkerhet för att inte importera osäkerhet.

Det är inte bara EU-ledarna och eliterna som talar sig varma för fred och säkerhet; Europeiska unionens medborgare kräver mera och bättre åtgärder av EU.

Sven Biscop vid Egmontinstitutet har analyserat den europeiska säkerhetsstrategin och hur målsättningarna har förverkligats. Trots att säkerhetsstrategin som konsensusdokument glider över vissa frågor och uppvisar luckor, har det blivit en måttstock och referensram för EU: utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Enligt Biscop är Europa en potentiell världsmakt. Genom att säkerhetsstrategin antogs har EU:s roll som internationell aktör stärkts. EES kunde erbjuda ännu större fördelar om den strategiska debatten och utvärderingen av politiken sätts i system. Huvudfrågan är inte om EES ska skrivas om eller inte. Frågan är snarare om EU förverkligar strategin på ett verkningsfullt sätt.

Oberoende av detta har arbetet för att redigera om eller snarare skriva en ny säkerhetsstrategi – en EES 2.0 – startat.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt angav tonen när han talade inför Utrikespolitiska Institutets internationella konferens om EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar:

“The European Security Strategy that was adopted then [late 2003] broke new ground, and there is little doubt that it has stood the test of time and served us well. But it was never meant to be just a stone tablet preserved for eternity, but rather a living document that would evolve and develop as the European Union developed and as its strategic environment and the challenges associated with it evolved. Much has happened since 2003.”

När den nya europeiska säkerhetsstrategin utarbetas ger processen Europeiska unionen möjligheter att bedöma de nya strategiska utmaningarna för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, fylla igen luckorna i det nuvarande aktstycket, försöka nå längre i samförståndet i svåra frågor för att skapa mer sammanhållning och konsekvent handling samt att analysera bristerna i genomförandet hittills.

Med tanke på de grundläggande intressen som står på spel har Europeiska unionens medborgare rätt att vänta sig verkliga framsteg på vägen mot ett säkrare Europa i en bättre värld.


Ralf Grahn


Källor :

Ett säkert Europa i en bättre värld – En europeisk säkerhetsstrategi; Bryssel den 12 december 2003;
http://consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/031208ESSIISV.pdf

Sven Biscop: The ABC of European Union Strategy: Ambition, Benchmark, Culture; Egmont Paper 16; Brussels, October 2007; http://www.egmontinstitute.be

Carl Bildt: Tal på engelska av Carl Bildt om EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar; Stockholm, den 9 november 2007; http://www.regeringen.se