Lissabonfördraget
Lissabonfördraget har publicerats i läslig form med rättelser i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 30.3.2010 C 83. Innehållet:
Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
(Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen; konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt; protokoll; bilagor; förklaringar; jämförelsetabeller)
EU:s stadga för grundläggande rättigheter
I samma nummer av EUT (C 83) ingår även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Euratom
Samma dag publicerades även en konsoliderad version av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen; EUT 30.3.2010 C 84.
Konsolidering
Konsolideringen betyder att fördragen presenteras i uppdaterad form, med alla förändringar sedan Romfördragen 1957.
De konsoliderade versionerna är inte juridiskt bindande, men praktiska att använda. Självfallet använder man den färskaste utgåvan, även om de tekniska justeringarna är små.
De elektroniska versionerna är gratis, på EU:s 23 officiella språk.
Ralf Grahn
Visar inlägg med etikett Lissabonfördraget. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lissabonfördraget. Visa alla inlägg
lördag 10 april 2010
söndag 21 februari 2010
Inför 22 januari 2010: EU:s råd för allmänna frågor
Lissabonfördraget framhäver betydelsen av rådskonstellationen allmänna frågor. Rådet för allmänna frågor ska säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets arbete.
Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.
Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).
Lissabonfördraget
Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.
Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.
Svår omställning
Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.
Spolat toppmöte EU-USA
När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.
Utrikestjänsten
En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.
Medborgarinitiativet
Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.
Fantomparlamentarikerna
Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.
Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.
Solidaritetsklausulen
Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.
Konsulärt skydd
Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.
EU 2020
Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.
Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.
Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.
Budgetöversyn
Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.
Sammanhållingspolitiken
Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.
Yttersta randområdena
Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.
Utvidgningen
Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.
Möte 22 januari 2010
Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.
Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.
Ralf Grahn
Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.
Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).
Lissabonfördraget
Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.
Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.
Svår omställning
Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.
Spolat toppmöte EU-USA
När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.
Utrikestjänsten
En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.
Medborgarinitiativet
Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.
Fantomparlamentarikerna
Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.
Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.
Solidaritetsklausulen
Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.
Konsulärt skydd
Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.
EU 2020
Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.
Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.
Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.
Budgetöversyn
Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.
Sammanhållingspolitiken
Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.
Yttersta randområdena
Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.
Utvidgningen
Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.
Möte 22 januari 2010
Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.
Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.
Ralf Grahn
onsdag 18 november 2009
1400 inlägg om Europeiska unionen
Min engelska blogg Grahnlaw har nu publicerat mer än 1400 inlägg om europapolitik och europarätt. Juridiken i och politiken kring Lissabonfördraget har länge varit en tyngdpunkt. Just nu är övergången till det nya fördraget aktuell, inklusive de nya topptjänsterna och andra beslut för att genomföra bestämmelserna i praktiken.
Grahnlaw kan beskrivas som ett virtuellt bibliotek i EU-frågor, eftersom inte enbart de aktuella artiklarna, utan några hundra skilda webbinlägg dagligen drar till sig besökare, som vill hitta fakta eller opinioner om Europeiska unionen.
EU-institutionerna, nationella förvaltningar, undervisning och forskning, journalistik, företag och organisationer är representerade bland besökarna. Intresserade EU-medborgare utgör en betydande läsargrupp. Största delen av läsarna kommer från Europa och Nordamerika.
Jag känner en viss glädje över att Grahnlaw (in English) har utvecklats till en av de ledande europabloggarna i världen.
Ralf Grahn
J.K. Den flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar redan 481 europabloggar. Läs och diskutera vår gemensamma europeiska framtid.
Grahnlaw kan beskrivas som ett virtuellt bibliotek i EU-frågor, eftersom inte enbart de aktuella artiklarna, utan några hundra skilda webbinlägg dagligen drar till sig besökare, som vill hitta fakta eller opinioner om Europeiska unionen.
EU-institutionerna, nationella förvaltningar, undervisning och forskning, journalistik, företag och organisationer är representerade bland besökarna. Intresserade EU-medborgare utgör en betydande läsargrupp. Största delen av läsarna kommer från Europa och Nordamerika.
Jag känner en viss glädje över att Grahnlaw (in English) har utvecklats till en av de ledande europabloggarna i världen.
Ralf Grahn
J.K. Den flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar redan 481 europabloggar. Läs och diskutera vår gemensamma europeiska framtid.
lördag 8 november 2008
Grahnlaw: Europarätt på webben
Min engelska blogg Grahnlaw har på ett och ett halvt år blivit ett litet nätbibliotek för europarätt och EU-politik. Här följer en tillbakablick och beskrivning av nuläget:
Looking back at more than 600 posts since April 2007, I imagine that Grahnlaw has grown into a small virtual library of EU law and politics.
Educational purpose
In the beginning, I looked at the United States Constitution, the European Court of Human Rights and at deciding moments in the history of European integration. Later, current EU politics and the Reform Treaty of the European Union became the main themes.
When the Council decided not to publish a readable, consolidated version of the Treaty of Lisbon, I started looking for ‘private’ consolidations of and materials on the new treaties, as well as campaigning for the publication of official consolidated versions in all the EU treaty languages.
I also began to present my own consolidated treaty texts, Article by Article. The Treaty on European Union (TEU) has been treated (more or less in full). Even if the Council belatedly decided to publish the new treaties consolidated, there are by now blog posts on more than a third of the Articles of the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU). The current policy area of this ongoing project is monetary policy with the European Central Bank. Universities and governments seem to be well represented among the readership.
The treaty posts have been interspersed with discussion about EU politics, especially questions about democratic legitimacy and accountability. The negative result in the Irish referendum led to long exchanges about the future of the European Union. There have been a number of posts on the parliamentary ratification processes in member states, but the Lisbon Treaty saga is still unfinished.
***
Business interests
New themes have appeared, below the treaty level. Exploration of the practical side of the European Union (European Community) has started. I have noticed that the internal market (single market) including public procurement and competition including state aid, as well as enterprise policies (SMEs), are of interest to businesses, governments and other legal practitioners within and outside the European Economic Area (EEA).
In addition to occasional posts on various subjects, my aim is to advance through the Procurement Directive 2004/18/EC from start to finish.
***
I have noticed that many readers arrive as a result of web searches, but sometimes the tail is too long. The search engine may have suggested an outdated entry, even when there are several newer and more relevant posts on the subject. At times, using the search options within the blog or looking at the contents or headlines of newer posts might lead to fresher information.
This virtual EU library appreciates comments, as well as hints about books and publications on EU law and politics. I have added a number of blogs and web sites to my blog roll, but suggestions are welcome:
http://grahnlaw.blogspot.com
Even if Grahnlaw in English is a fairly new venture, writing about EU law and politics has been a passion of mine for a number of years. Some of my earlier contributions on EU themes can still be found in Swedish and Finnish on various forums and my other blogs.
***
As a writer and ‘librarian’, I can hope to educate my readers, but I certainly educate myself.
Ralf Grahn
Looking back at more than 600 posts since April 2007, I imagine that Grahnlaw has grown into a small virtual library of EU law and politics.
Educational purpose
In the beginning, I looked at the United States Constitution, the European Court of Human Rights and at deciding moments in the history of European integration. Later, current EU politics and the Reform Treaty of the European Union became the main themes.
When the Council decided not to publish a readable, consolidated version of the Treaty of Lisbon, I started looking for ‘private’ consolidations of and materials on the new treaties, as well as campaigning for the publication of official consolidated versions in all the EU treaty languages.
I also began to present my own consolidated treaty texts, Article by Article. The Treaty on European Union (TEU) has been treated (more or less in full). Even if the Council belatedly decided to publish the new treaties consolidated, there are by now blog posts on more than a third of the Articles of the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU). The current policy area of this ongoing project is monetary policy with the European Central Bank. Universities and governments seem to be well represented among the readership.
The treaty posts have been interspersed with discussion about EU politics, especially questions about democratic legitimacy and accountability. The negative result in the Irish referendum led to long exchanges about the future of the European Union. There have been a number of posts on the parliamentary ratification processes in member states, but the Lisbon Treaty saga is still unfinished.
***
Business interests
New themes have appeared, below the treaty level. Exploration of the practical side of the European Union (European Community) has started. I have noticed that the internal market (single market) including public procurement and competition including state aid, as well as enterprise policies (SMEs), are of interest to businesses, governments and other legal practitioners within and outside the European Economic Area (EEA).
In addition to occasional posts on various subjects, my aim is to advance through the Procurement Directive 2004/18/EC from start to finish.
***
I have noticed that many readers arrive as a result of web searches, but sometimes the tail is too long. The search engine may have suggested an outdated entry, even when there are several newer and more relevant posts on the subject. At times, using the search options within the blog or looking at the contents or headlines of newer posts might lead to fresher information.
This virtual EU library appreciates comments, as well as hints about books and publications on EU law and politics. I have added a number of blogs and web sites to my blog roll, but suggestions are welcome:
http://grahnlaw.blogspot.com
Even if Grahnlaw in English is a fairly new venture, writing about EU law and politics has been a passion of mine for a number of years. Some of my earlier contributions on EU themes can still be found in Swedish and Finnish on various forums and my other blogs.
***
As a writer and ‘librarian’, I can hope to educate my readers, but I certainly educate myself.
Ralf Grahn
fredag 12 september 2008
Lissabonfördraget: Finland ratificerar och Åland tvekar
I dag tar ratificeringen av Lissabonfördraget ett kliv framåt i Finland, när president Tarja Halonen ger grönt ljus för att slutföra det formella förfarandet. Riksdagen godkände EU:s reformfördrag redan i juni, med en överväldigande majoritet.
Lissabonfördraget behandlas fortfarande i utskott i det åländska lagtinget, som genom landskapsregeringen har lobbat hårt för att stärka Ålands inflytande i skötseln av EU-frågor i Finland.
Finlands regering publicerade i går ett pressmeddelande inför presidentföredragningen:
”Utrikesministeriet
11.9.2008 14.54
Finland ratificerar Lissabonfördraget
Statsrådet föreslog torsdagen den 11 september att republikens president ratificerar Lissabonfördraget och fastställer lagen om sättande i kraft av fördraget. Avsikten är att republikens president ska fatta beslut i ärendet fredagen den 12 september.
Riksdagen antog för sin del fördraget den 11 juni.
Behandlingen av Lissabonfördraget vid parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater har slutförts i övriga medlemsstater med undantag för Sverige och Tjeckien. Vid folkomröstningen i Irland i juni röstade man mot fördraget. Av medlemsstaterna har 17 deponerat sina ratifikationsinstrument hos den italienska regeringen.
Lagen om sättande i kraft av Lissabonfördraget behandlas även på Ålands landskapsdagar, vars godkännande har begärts för att bestämmelserna i fördraget ska kunna sättas i kraft i landskapet. Landskapsdagarnas godkännande är inte en förutsättning för Finlands ratificering.
Statsrådet gjorde följande uttalande i samband med behandlingen av ärendet: ”Diskussioner om Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden samt om landskapets möjligheter att påverka dem har förts med representanter för landskapet Åland. På basis av diskussionerna bereds ett principbeslut som ska godkännas av statsrådet. Dessutom har man tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda en ändring av självstyrelselagen i fråga om landskapets möjlighet att bli hört i EG-domstolen.”
Vidare upplysningar: enhetschef Päivi Kaukoranta, utrikesministeriet, tfn (09) 160 55715.”
***
Källa:
http://www.vn.fi/ajankohtaista/tiedotteet/tiedote/sv.jsp?oid=238127
Pressmeddelandet kan läsas även på finska och engelska.
Ralf Grahn
Lissabonfördraget behandlas fortfarande i utskott i det åländska lagtinget, som genom landskapsregeringen har lobbat hårt för att stärka Ålands inflytande i skötseln av EU-frågor i Finland.
Finlands regering publicerade i går ett pressmeddelande inför presidentföredragningen:
”Utrikesministeriet
11.9.2008 14.54
Finland ratificerar Lissabonfördraget
Statsrådet föreslog torsdagen den 11 september att republikens president ratificerar Lissabonfördraget och fastställer lagen om sättande i kraft av fördraget. Avsikten är att republikens president ska fatta beslut i ärendet fredagen den 12 september.
Riksdagen antog för sin del fördraget den 11 juni.
Behandlingen av Lissabonfördraget vid parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater har slutförts i övriga medlemsstater med undantag för Sverige och Tjeckien. Vid folkomröstningen i Irland i juni röstade man mot fördraget. Av medlemsstaterna har 17 deponerat sina ratifikationsinstrument hos den italienska regeringen.
Lagen om sättande i kraft av Lissabonfördraget behandlas även på Ålands landskapsdagar, vars godkännande har begärts för att bestämmelserna i fördraget ska kunna sättas i kraft i landskapet. Landskapsdagarnas godkännande är inte en förutsättning för Finlands ratificering.
Statsrådet gjorde följande uttalande i samband med behandlingen av ärendet: ”Diskussioner om Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden samt om landskapets möjligheter att påverka dem har förts med representanter för landskapet Åland. På basis av diskussionerna bereds ett principbeslut som ska godkännas av statsrådet. Dessutom har man tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda en ändring av självstyrelselagen i fråga om landskapets möjlighet att bli hört i EG-domstolen.”
Vidare upplysningar: enhetschef Päivi Kaukoranta, utrikesministeriet, tfn (09) 160 55715.”
***
Källa:
http://www.vn.fi/ajankohtaista/tiedotteet/tiedote/sv.jsp?oid=238127
Pressmeddelandet kan läsas även på finska och engelska.
Ralf Grahn
onsdag 4 juni 2008
Finland ratificerar Lissabonfördraget
Finlands riksdag inleder i dag, den 4 juni 2008 behandlingen av Lissabonfördraget i plenum med sikte på att ratificera Europeiska unionens reformerade fördrag.
Regeringens proposition (RP 23/2008 rd) är lika omfattande som den svenska departementsskrivelsen Lissabonfördraget (Ds 2007:48) eller lagrådsremissen Lissabonfördraget av den 29 maj 2008, och till följd av det systematiska tillvägagångssättet den utförligaste helhetsbeskrivningen av Lissabonfördraget jag har stött på.
Efter remissbehandlingen i april sändes regeringens proposition till utrikesutskottet för betänkande och till stora utskottet (som fungerar som EU-utskott) och grundlagsutskottet för utlåtande.
Specialutskotten gavs möjlighet att ge utlåtanden, och de flesta av dem har hörsammat begäran: förvaltningsutskottet, lagutskottet, kommunikationsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, social- och hälsovårdsutskottet, ekonomiutskottet, arbetslivs- och jämställdhetsutskottet samt miljöutskottet.
Finland ingick i de två tredjedelar av EU:s medlemsländer som godkände det konstitutionella fördraget (hösten 2006). I stället för ett enhetligt EU-fördrag medför Lissabonfördraget en struktur som ligger närmare den nuvarande med två ändrade fördrag: fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det senare är det nya namnet på fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).
Trots att strukturen är annan än i det konstitutionella fördraget är mycket av stoffet gemensamt, eftersom avsikten är att förverkliga de centrala reformtankarna. Lissabonfördraget är ett slags konstitution minus eller ’light’.
Riksdagens utrikesutskott har skrivit betänkandet om Lissabonfördraget (UtUB 6/2008 rd). Från en allmän synpunkt är även stora utskottets utlåtande (StoUU 1/2008 rd) och grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 13/2008 rd) viktiga riksdagshandlingar.
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Lissabonfördraget och lagförslaget om att sätta i kraft de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen.
Enligt 95 § Finlands grundlag behövs riksdagens samtycke för att sätta i kraft internationella fördrag, när de innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen:
”Ikraftträdande av internationella förpliktelser
De bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning som utfärdas av republikens president.
Ett lagförslag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Om förslaget dock gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium, skall riksdagen, utan att förslaget lämnas vilande, godkänna det med ett beslut som har fattats med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
I en lag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse kan anges att bestämmelser om ikraftträdandet utfärdas genom förordning. Allmänna bestämmelser om publicering av fördrag och andra internationella förpliktelser utfärdas genom lag.”
Utrikesutskottet stöder sig på grundlagsutskottet, som har redogjort närmare för skälen till att Lissabonfördraget ska behandlas i så kallad inskränkt grundlagsordning, vilket betyder att betyder att beslutet ska godkännas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna (enligt 95 § 2 mom.).
Lissabonfördraget träder i kraft den 1 januari 2009, om alla medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument före det.
Medierna i Europa har närmast varit intresserade av de EU-länder där ratificeringen av Lissabonfördraget kan stöta på svårigheter. Finland, som ju godkände det konstitutionella fördraget med bred marginal, har därför inte tilldragit sig särskilt mycket uppmärksamhet. En enda fråga har överstigit den internationella nyhetströskeln: Åland.
Ralf Grahn
Källor:
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)
http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf
Utrikesutskottets betänkande 6/2008 rd
http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=utppdf_ru&${BASE}=utppdf_ru&${THWIDS}=0.20/1212579200_46856&${TRIPPIFE}=PDF.pdf
Regeringens proposition (RP 23/2008 rd) är lika omfattande som den svenska departementsskrivelsen Lissabonfördraget (Ds 2007:48) eller lagrådsremissen Lissabonfördraget av den 29 maj 2008, och till följd av det systematiska tillvägagångssättet den utförligaste helhetsbeskrivningen av Lissabonfördraget jag har stött på.
Efter remissbehandlingen i april sändes regeringens proposition till utrikesutskottet för betänkande och till stora utskottet (som fungerar som EU-utskott) och grundlagsutskottet för utlåtande.
Specialutskotten gavs möjlighet att ge utlåtanden, och de flesta av dem har hörsammat begäran: förvaltningsutskottet, lagutskottet, kommunikationsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, social- och hälsovårdsutskottet, ekonomiutskottet, arbetslivs- och jämställdhetsutskottet samt miljöutskottet.
Finland ingick i de två tredjedelar av EU:s medlemsländer som godkände det konstitutionella fördraget (hösten 2006). I stället för ett enhetligt EU-fördrag medför Lissabonfördraget en struktur som ligger närmare den nuvarande med två ändrade fördrag: fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det senare är det nya namnet på fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).
Trots att strukturen är annan än i det konstitutionella fördraget är mycket av stoffet gemensamt, eftersom avsikten är att förverkliga de centrala reformtankarna. Lissabonfördraget är ett slags konstitution minus eller ’light’.
Riksdagens utrikesutskott har skrivit betänkandet om Lissabonfördraget (UtUB 6/2008 rd). Från en allmän synpunkt är även stora utskottets utlåtande (StoUU 1/2008 rd) och grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 13/2008 rd) viktiga riksdagshandlingar.
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Lissabonfördraget och lagförslaget om att sätta i kraft de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen.
Enligt 95 § Finlands grundlag behövs riksdagens samtycke för att sätta i kraft internationella fördrag, när de innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen:
”Ikraftträdande av internationella förpliktelser
De bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning som utfärdas av republikens president.
Ett lagförslag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Om förslaget dock gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium, skall riksdagen, utan att förslaget lämnas vilande, godkänna det med ett beslut som har fattats med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
I en lag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse kan anges att bestämmelser om ikraftträdandet utfärdas genom förordning. Allmänna bestämmelser om publicering av fördrag och andra internationella förpliktelser utfärdas genom lag.”
Utrikesutskottet stöder sig på grundlagsutskottet, som har redogjort närmare för skälen till att Lissabonfördraget ska behandlas i så kallad inskränkt grundlagsordning, vilket betyder att betyder att beslutet ska godkännas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna (enligt 95 § 2 mom.).
Lissabonfördraget träder i kraft den 1 januari 2009, om alla medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument före det.
Medierna i Europa har närmast varit intresserade av de EU-länder där ratificeringen av Lissabonfördraget kan stöta på svårigheter. Finland, som ju godkände det konstitutionella fördraget med bred marginal, har därför inte tilldragit sig särskilt mycket uppmärksamhet. En enda fråga har överstigit den internationella nyhetströskeln: Åland.
Ralf Grahn
Källor:
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)
http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf
Utrikesutskottets betänkande 6/2008 rd
http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=utppdf_ru&${BASE}=utppdf_ru&${THWIDS}=0.20/1212579200_46856&${TRIPPIFE}=PDF.pdf
lördag 31 maj 2008
Sverige och Lissabonfördraget
Femton EU-länder har nu klarat av den viktigaste biten av ratificeringen av Lissabonfördraget. Presidentens underskrift eller deponeringen av ratifikationsinstrumentet saknas ännu för flera av dem, men ett klart flertal bland medlemsländerna har alltså i sak stökat undan det nationella godkännandet för Europeiska unionens reformerade grundfördrag.
Sverige har hela tiden följt en långsam tidtabell. När de första EU-medlemmarna körde igång ratifikationen, sände Sverige en i sig förtjänstfull departementspromemoria ut på en omfattande remissrunda.
Den detaljerade skrivelsen Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Departementsserien Ds 2007:48, 20 december 2007) har hittills varit en av de grundligaste analyserna av Lissabonfördraget och en värdefull källa för dem som sysslar med europarätt.
Den svenska regeringen har nu, efter remisstidens slut i mars 2008, skrivit ett utkast till proposition om att godkänna Lissabonfördraget. Den 29 maj skickade regeringen förslaget på remiss till Lagrådet.
(Lagrådet i Sverige kollar att ett lagförslag inte strider mot grundlagen och granskar om det är juridiskt konsekvent.)
Förslaget till proposition är den färskaste omfattande utredningen om Lissabonfördraget på svenska, så det ligger nära till hands att det tar över rollen som källa av departementsskrivelsen. Ungefär lika heltäckande är Finlands regeringsproposition om att godkänna Lissabonfördraget (RP 23/2008 rd, givetvis tillgängligt även på finska HE 23/2008 vp).
Ralf Grahn
Källor:
Regeringskansliet har beslutat överlämna Lissabonfördraget till Lagrådet (Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, pressmeddelande 29 maj 2008)
http://www.regeringen.se/sb/d/10616/a/106295
Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Lagrådsremiss, 29 maj 2008): Ladda ner Lissabonfördraget (pdf 1,5 MB)
http://www.regeringen.se/sb/d/5676/a/106277
Lagrådsremisser och propositioner (Regeringskansliet, uppdaterad 25 september 2006)
http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/13506
Lagrådet
http://www.lagradet.se
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)
http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf
Sverige har hela tiden följt en långsam tidtabell. När de första EU-medlemmarna körde igång ratifikationen, sände Sverige en i sig förtjänstfull departementspromemoria ut på en omfattande remissrunda.
Den detaljerade skrivelsen Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Departementsserien Ds 2007:48, 20 december 2007) har hittills varit en av de grundligaste analyserna av Lissabonfördraget och en värdefull källa för dem som sysslar med europarätt.
Den svenska regeringen har nu, efter remisstidens slut i mars 2008, skrivit ett utkast till proposition om att godkänna Lissabonfördraget. Den 29 maj skickade regeringen förslaget på remiss till Lagrådet.
(Lagrådet i Sverige kollar att ett lagförslag inte strider mot grundlagen och granskar om det är juridiskt konsekvent.)
Förslaget till proposition är den färskaste omfattande utredningen om Lissabonfördraget på svenska, så det ligger nära till hands att det tar över rollen som källa av departementsskrivelsen. Ungefär lika heltäckande är Finlands regeringsproposition om att godkänna Lissabonfördraget (RP 23/2008 rd, givetvis tillgängligt även på finska HE 23/2008 vp).
Ralf Grahn
Källor:
Regeringskansliet har beslutat överlämna Lissabonfördraget till Lagrådet (Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, pressmeddelande 29 maj 2008)
http://www.regeringen.se/sb/d/10616/a/106295
Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Lagrådsremiss, 29 maj 2008): Ladda ner Lissabonfördraget (pdf 1,5 MB)
http://www.regeringen.se/sb/d/5676/a/106277
Lagrådsremisser och propositioner (Regeringskansliet, uppdaterad 25 september 2006)
http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/13506
Lagrådet
http://www.lagradet.se
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)
http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf
lördag 17 maj 2008
Le traité de Lisbonne en 27 clés
Étienne de Poncins har fortsatt sin verksamhet för att göra EU-fördragen begripliga för medborgarna. « Vers une Constitution Européenne » skrev han med erfarenheterna i framtidskonventets sekretariat som grund, och det konstitutionella fördraget ledde till utgivningen af « La Constitution européenne en 25 clefs ».
I « Le traité de Lisbonne en 27 clés » fortsätter de Poncins traditionen genom att klargöra Lissabonfördragets huvudpunkter.
En femtedel av boken tecknar bakgrunden till den besvärliga processen att förnya de institutionella bestämmelserna i EU-fördragen. Fyra femtedelar av ägnar de Poncins åt en tematisk genomgång av de viktigaste reformerna i Europeiska unionens nya fördrag.
De 27 ämnesområdena bildar naturliga helheter, och de Poncins beskriver reformdiskussionen, motiveringarna till förslag, konventets behandling och regeringskonferenserna 2004 och 2007 för att sedan presentera de reformer Lissabonfördraget för med sig.
De Poncins skriver koncist, klart och läsligt, så boken lämpar sig för medborgare med intresse för EU-politik och för studenter. De Poncins har länge jobbat med EU-frågor inom den franska utrikesförvaltningen och han är numera Frankrikes ambassadör i Bulgarien. Han framför i klartext franska (och sina egna) uppfattningar om Lissabonfördragets framsteg och brister på ett sätt som borde intressera ansvariga politiker och tjänstemän i EU-länderna.
De detaljerade besluten som behövs för att genomföra Lissabonfördragets bestämmelser kommer snart att bli föremål för intensiv beredning under franskt ordförandeskap, med Sverige och Tjeckien som följande i turordning inom samma ordförandetrojka. Därför har de Poncins avvägningar en särskild aktualitet, både för dessa länder och de övriga medlemsstaterna som deltar i beredningen.
Utöver de direkt engagerade aktörerna kan boken rekommenderas för journalister, statsvetare och jurister med intresse för Europeiska unionen.
Étienne de Poncins: Le traité de Lisbonne en 27 clés (Éditions Lignes de Repères, 2008 ; 261 pages ; 18,50 €)
Ralf Grahn
I « Le traité de Lisbonne en 27 clés » fortsätter de Poncins traditionen genom att klargöra Lissabonfördragets huvudpunkter.
En femtedel av boken tecknar bakgrunden till den besvärliga processen att förnya de institutionella bestämmelserna i EU-fördragen. Fyra femtedelar av ägnar de Poncins åt en tematisk genomgång av de viktigaste reformerna i Europeiska unionens nya fördrag.
De 27 ämnesområdena bildar naturliga helheter, och de Poncins beskriver reformdiskussionen, motiveringarna till förslag, konventets behandling och regeringskonferenserna 2004 och 2007 för att sedan presentera de reformer Lissabonfördraget för med sig.
De Poncins skriver koncist, klart och läsligt, så boken lämpar sig för medborgare med intresse för EU-politik och för studenter. De Poncins har länge jobbat med EU-frågor inom den franska utrikesförvaltningen och han är numera Frankrikes ambassadör i Bulgarien. Han framför i klartext franska (och sina egna) uppfattningar om Lissabonfördragets framsteg och brister på ett sätt som borde intressera ansvariga politiker och tjänstemän i EU-länderna.
De detaljerade besluten som behövs för att genomföra Lissabonfördragets bestämmelser kommer snart att bli föremål för intensiv beredning under franskt ordförandeskap, med Sverige och Tjeckien som följande i turordning inom samma ordförandetrojka. Därför har de Poncins avvägningar en särskild aktualitet, både för dessa länder och de övriga medlemsstaterna som deltar i beredningen.
Utöver de direkt engagerade aktörerna kan boken rekommenderas för journalister, statsvetare och jurister med intresse för Europeiska unionen.
Étienne de Poncins: Le traité de Lisbonne en 27 clés (Éditions Lignes de Repères, 2008 ; 261 pages ; 18,50 €)
Ralf Grahn
tisdag 13 maj 2008
Lissabonfördraget: den färskaste konsolideringen
Europadagen till ära publicerades Lissabonfördraget i Europeiska unionens officiella tidning:
http://eur-lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:C:2008:115:SOM:SV:HTML
I nummer 9.5.2008 C 115 finns konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på EU:s 23 officiella språk.
Utöver webbversionen skulle det konsoliderade Lissabonfördraget ges ut i bokform samma dag, men det kan ta en tid innan böckerna når Norden.
För var och en som arbetar seriöst med EU-fördragen i den form de får när Lissabonfördraget träder i kraft är det naturligt att använda den version som publicerats i Officiella tidningen som referens, även om de konsoliderade versionerna strängt taget inte är juridiskt bindande.
I vardagligt bruk går det gott att utnyttja tidigare svenska konsolideringar utgivna av rådet (publicerad 16 april 2008), SNS Förlag (i behändigt pocketformat) och Sieps eller någon av de existerande konsolideringarna på andra språk än svenska.
Ralf Grahn
http://eur-lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:C:2008:115:SOM:SV:HTML
I nummer 9.5.2008 C 115 finns konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på EU:s 23 officiella språk.
Utöver webbversionen skulle det konsoliderade Lissabonfördraget ges ut i bokform samma dag, men det kan ta en tid innan böckerna når Norden.
För var och en som arbetar seriöst med EU-fördragen i den form de får när Lissabonfördraget träder i kraft är det naturligt att använda den version som publicerats i Officiella tidningen som referens, även om de konsoliderade versionerna strängt taget inte är juridiskt bindande.
I vardagligt bruk går det gott att utnyttja tidigare svenska konsolideringar utgivna av rådet (publicerad 16 april 2008), SNS Förlag (i behändigt pocketformat) och Sieps eller någon av de existerande konsolideringarna på andra språk än svenska.
Ralf Grahn
fredag 9 maj 2008
Europadagen: Schumandeklarationen
Den franska utrikesministern Robert Schuman lade den 9 maj 1950 fram ett förslag, som ledde till att den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildades. Nästan sex årtionden senare har vi genom Lissabonfördraget inom synhåll Europeiska unionen (EU) som en samlad skapelse som Europeiska gemenskapen smälter ihop med.
Trots att Europeiska unionen på många sätt är ofullbordad erbjuder EU den bästa möjligheten till säkerhet och välstånd för 500 miljoner medborgare och 27 medlemsländer i en värld som snabbt globaliseras.
På Europadagen 2008 finns det skäl att fundera på hur den fredliga och frivilliga föreningen av vår världsdel började. Här följer Schumandeklarationen:
"Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.Det bidrag som ett organiserat och levande Europa kan tillföra civilisationen är oumbärligt för att bibehålla fredliga förbindelser. I sin roll som företrädare under mer än 20 år för ett enat Europa, har Frankrike alltid haft som grundläggande mål att tjäna freden. Europa enades inte och följden blev krig.
Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs. De åtgärder som vidtas måste i första hand avse dessa två länder.
Därför föreslår den franska regeringen att åtgärder omedelbart vidtas på en avgränsad men avgörande punkt.
Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet, inom ramen för en organisation som är öppen för deltagande av övriga europeiska länder.
Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen kommer omedelbart att möjliggöra upprättandet av en gemensam grundval för ekonomisk utveckling som ett första steg mot en europeisk federation och kommer att förändra framtiden för dessa områden som så länge har ägnat sig åt att producera krigsmateriel som ofta vänts mot dem själva.
Den solidaritet i produktionen som därmed skapas kommer att visa att krig mellan Frankrike och Tyskland inte endast blir otänkbart, utan även praktiskt omöjligt. Skapandet av denna kraftfulla produktionsenhet, öppen för alla länder som vill delta och så småningom kapabel att tillhandahålla alla medlemsstater de grundläggande förutsättningarna för industriell produktion på lika villkor, kommer att lägga den verkliga grunden för deras ekonomiska enande.
Denna produktion kommer att erbjudas hela världen utan åtskillnader eller undantag, i syfte att bidra till höjd levandsstandard och utveckling av fredsarbetet. Europa skulle med sina utökade resurser kunna förverkliga en av sina viktigaste uppgifter: utvecklingen av den afrikanska kontinenten. På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter.
Genom att slå samman basproduktionen och inrätta en ny hög myndighet, vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att skapa de första konkreta grundvalarna för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.För att befrämja genomförandet av dessa mål, är den franska regeringen beredd att inleda förhandlingar på följande grunder.
Den gemensamma höga myndigheten kommer att ges i uppdrag att snarast möjligt säkerställa: modernisering av produktionen och förbättring av dess kvalitet; tillhandahållande av kol och stål på exakt lika villkor för de franska och tyska marknaderna samt för övriga anslutna länders marknader; utveckling av gemensam export till andra länder; samt utjämning och förbättring av levnadsvillkoren för dem som arbetar inom dessa industrier.
För att nå dessa mål utifrån de mycket skilda villkor som för närvarande råder för de anslutande ländernas produktion måste vissa övergångsåtgärder genomföras, vilka omfattar en produktions- och investeringsplan, mekanismer för prisutjämning samt en omställningsfond för att underlätta rationalisering av produktionen. Handeln med kol och stål mellan de anslutna länderna kommer omedelbart att befrias från alla tullavgifter och differentierade transporttariffer kommer inte att kunna tillämpas på den. Stegvis kommer villkor att skapas som automatiskt säkerställer den mest rationella fördelningen av produkterna på den högsta produktionsnivån.
Till skillnad från internationella karteller, vilkas syfte är att dela upp och exploatera de nationella marknaderna genom restriktiv praxis och upprätthållandet av höga vinstnivåer, kommer den föreslagna organisationen att möjliggöra sammanslagning av marknader och ökad produktion.
De huvudsakliga principer och åtaganden som har angetts ovan kommer att bli föremål för ett fördrag mellan staterna. De förhandlingar som krävs för att fastställa genomförandeåtgärderna kommer att genomföras med bistånd av en gemensamt utsedd skiljedomare, som ansvarar för att avtalen överensstämmer med principerna och vid fall av oöverkomliga motsättningar fastställer en godtagbar lösning.
Den gemensamma höga myndigheten med ansvar för hela ordningen kommer att vara sammansatt av oavhängiga personer som utses på jämställd grund av regeringarna; en ordförande kommer att väljas gemensamt av regeringarna; dess beslut kommer att gälla i Frankrike, Tyskland och övriga anslutna länder. Avpassade bestämmelser kommer att säkerställa de nödvändiga möjligheterna att överklaga den höga myndighetens beslut.
En företrädare för Förenta nationerna vid denna myndighet skall ansvara för att två gånger per år överlämna en offentlig rapport till FN, med en redogörelse för hur det nya organet arbetar, särskilt när det gäller värnandet om fredssträvandena.
Inrättandet av den höga myndigheten påverkar på inget sätt företagens ägarförhållanden. I utövandet av sitt uppdrag kommer den höga myndigheten att beakta de befogenheter som har överförts på den internationella myndigheten för Ruhrområdet och alla skyldigheter som har ålagts Tyskland, i den utsträckning de fortfarande gäller."
Källa:
Europeiska kommissionens webbsida ’Deklarationen av den 9 maj 1950
http://europa.eu/abc/symbols/9-may/decl_sv.htm
***
Lissabonfördraget är inte det slutliga svaret på Europas utmaningar, utan en etapp på vägen mot europeisk demokrati, säkerhet och välstånd.
Ralf Grahn
P.S. Jag har på engelska behandlat de förändringar Lissabonfördraget medför i fördraget om Europeiska unionen. Därefter har jag en artikel i taget redogjort för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt så att reformprocessen finns utförligt beskriven för hittills 84 artiklar:
http://grahnlaw.blogspot.com/
torsdag 17 januari 2008
Lissabonfördraget konsoliderat och uppdaterat på engelska
Jag har försökt hålla mina bloggar och språk i sär, men det har betytt att jag inte har haft möjligheter att fylla på mina bloggar på svenska och finska, medan jag har benat ut Lissabonfördraget och kommenterat aktualiteter i EU-politiken i min engelska blogg:
http://grahnlaw.blogspot.com
Undantagsvis tänkte jag dock posta ett inlägg på engelska här:
Updated Lisbon Treaty in English
Yesterday evening I received a positive message from Peadar ó Broin, of the Institute of International and European Affairs (Dublin, Ireland): An updated consolidated English version of the Treaty of Lisbon has been posted on the web site of the Institute:
http://www.iiea.com
A Gaelic version will be posted, soon. That would bring the number of readable language versions to eight out of 23 official EU languages.
***
In addition, Peadar ó Broin’s message was heartening personally, too. I take the liberty to repeat it here:
“Dear Ralf,
Congratulations on your blog, a much needed information resource! Just to let you know that I have placed an updated edition of the Consolidated Treaties as amended by the Treaty of Lisbon on the website of the Institute of International and European Affairs ( www.iiea.com ). This is the English language edition; an edition in Irish Gaelic will be placed on the website shortly.
The Protocols, Charter and Declarations will also be available on the website in English, hopefully by tomorrow.
Good luck with your research and kind regards,
Peadar ó BROIN”
***
I think that the citizens of the European Union are entitled to readable versions of the Reform Treaty, each in his or her language.
For the convenience of those readers who daily arrive at my blog, while looking for a consolidated version of the Treaty of Lisbon, I am going to present a summary of my findings so far:
Danish
Folketingets EU-Oplysning: Sammenskrevet udgave af udkastet til Lissabon-traktaten og det gaeldande traktatunderlag; Bind 1 Traktater, Bind 2 Protokoller og erklaeringer;
http://www.eu-oplysningen.dk/emner/reformtraktat/reform/sammenskrevet/
English
Institute of International and European Affairs (Ireland) updated version by Peadar ó Broin TEU & TFEU
http://www.iiea.com
Statewatch (professor Steve Peers), several parts
http://www.statewatch.org
Markus Walther (preliminary document)
http://www.mwalther.net/europa/eulaw-lisbon-mwalther.pdf
Finnish
Europe Information, of the Ministry for Foreign Affairs, has promised a consolidated version during the spring.
French
Assemblée nationale : Rapport d’information sur les modifications apportées par le traité de Lisbonne au traité sur l’Union européenne et au traité instituant la Communauté européenne, par M. Axel Poniatowski ; No 439, 28 novembre 2007 ;
http://www.assemblee-nationale.fr/13/pdf/rap-info/i0439.pdf
Gaelic
A consolidation in Irish Gaelic promised shortly by the Institute of International and European Affairs, Dublin.
German
Markus Walther: Das Primärrecht der Europäischen Union; Endfassung, Stand 18. Dezember 2007; (updated after signing)
http://www.mwalther.net/union.html
Hungarian
Two sources have reported that the Hungarian government has published a consolidation of the Lisbon Treaty, although I have not been able to verify it.
Spanish
Real Instituto Elcano (updated after signing; note the introductory study)
http://www.realinstitutoelcano.org
Swedish
Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf);
http://www.sieps.se
***
I am most grateful, if you want to share your knowledge on the Treaty of Lisbon with me and other EU citizens: consolidated versions, official documents, popular presentations and scholarly literature, as well as information on the ratification processes.
Ralf Grahn
http://grahnlaw.blogspot.com
Undantagsvis tänkte jag dock posta ett inlägg på engelska här:
Updated Lisbon Treaty in English
Yesterday evening I received a positive message from Peadar ó Broin, of the Institute of International and European Affairs (Dublin, Ireland): An updated consolidated English version of the Treaty of Lisbon has been posted on the web site of the Institute:
http://www.iiea.com
A Gaelic version will be posted, soon. That would bring the number of readable language versions to eight out of 23 official EU languages.
***
In addition, Peadar ó Broin’s message was heartening personally, too. I take the liberty to repeat it here:
“Dear Ralf,
Congratulations on your blog, a much needed information resource! Just to let you know that I have placed an updated edition of the Consolidated Treaties as amended by the Treaty of Lisbon on the website of the Institute of International and European Affairs ( www.iiea.com ). This is the English language edition; an edition in Irish Gaelic will be placed on the website shortly.
The Protocols, Charter and Declarations will also be available on the website in English, hopefully by tomorrow.
Good luck with your research and kind regards,
Peadar ó BROIN”
***
I think that the citizens of the European Union are entitled to readable versions of the Reform Treaty, each in his or her language.
For the convenience of those readers who daily arrive at my blog, while looking for a consolidated version of the Treaty of Lisbon, I am going to present a summary of my findings so far:
Danish
Folketingets EU-Oplysning: Sammenskrevet udgave af udkastet til Lissabon-traktaten og det gaeldande traktatunderlag; Bind 1 Traktater, Bind 2 Protokoller og erklaeringer;
http://www.eu-oplysningen.dk/emner/reformtraktat/reform/sammenskrevet/
English
Institute of International and European Affairs (Ireland) updated version by Peadar ó Broin TEU & TFEU
http://www.iiea.com
Statewatch (professor Steve Peers), several parts
http://www.statewatch.org
Markus Walther (preliminary document)
http://www.mwalther.net/europa/eulaw-lisbon-mwalther.pdf
Finnish
Europe Information, of the Ministry for Foreign Affairs, has promised a consolidated version during the spring.
French
Assemblée nationale : Rapport d’information sur les modifications apportées par le traité de Lisbonne au traité sur l’Union européenne et au traité instituant la Communauté européenne, par M. Axel Poniatowski ; No 439, 28 novembre 2007 ;
http://www.assemblee-nationale.fr/13/pdf/rap-info/i0439.pdf
Gaelic
A consolidation in Irish Gaelic promised shortly by the Institute of International and European Affairs, Dublin.
German
Markus Walther: Das Primärrecht der Europäischen Union; Endfassung, Stand 18. Dezember 2007; (updated after signing)
http://www.mwalther.net/union.html
Hungarian
Two sources have reported that the Hungarian government has published a consolidation of the Lisbon Treaty, although I have not been able to verify it.
Spanish
Real Instituto Elcano (updated after signing; note the introductory study)
http://www.realinstitutoelcano.org
Swedish
Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf);
http://www.sieps.se
***
I am most grateful, if you want to share your knowledge on the Treaty of Lisbon with me and other EU citizens: consolidated versions, official documents, popular presentations and scholarly literature, as well as information on the ratification processes.
Ralf Grahn
tisdag 15 januari 2008
Ratificeringen av Lissabonfördraget
Ungern var först ute med att ratificera Lissabonfördraget. Frankrike kommer att finnas i tätklungan bland EU-länderna, eftersom tidtabellen är följande:
Nationalförsamlingen behandlar reformfördraget i dag, senaten i slutet av januari och den 7 februari samlas de båda kamrarna för att justera grundlagen så att den omfattar Europeiska unionens ändrade fördrag.
Ralf Grahn
Källa:
Le Traité européen au Parlement français; RFI 15.1.2008 ;
http://www.rfi.fr/actufr/articles/097/article_61488.asp
Nationalförsamlingen behandlar reformfördraget i dag, senaten i slutet av januari och den 7 februari samlas de båda kamrarna för att justera grundlagen så att den omfattar Europeiska unionens ändrade fördrag.
Ralf Grahn
Källa:
Le Traité européen au Parlement français; RFI 15.1.2008 ;
http://www.rfi.fr/actufr/articles/097/article_61488.asp
lördag 22 december 2007
Lissabonfördraget: EU:s mål
Varför har Europeiska unionen bildats? Vad vill medlemsländerna främja eller uppnå genom att förena sina krafter i gemensamma institutioner som kräver laganda? Varför har medlemsländerna gått in för att, mer eller mindre effektivt, samverka på olika områden?
Storbritanniens utrikesminister David Miliband gav åtminstone ett delsvar när han talade om hoten mot vårt välstånd och vår säkerhet: Nationalstaterna är, trots sina starka sidor, alltför små för att lösa de stora problemen skilt för sig, och den globala styrelsen är alltför svag.
För mig är Europeiska unionens målsättningar godtagbara. De återspeglar i mitt tycke europeiska värderingar som rimligtvis borde tilltala även nordbor. Hållbar utveckling, miljö och andra mål lägger grunden för gemensam handling.
Tveksammare är jag om medlemsländerna har gett unionen tillräckliga redskap för att bemöta de övergripande gemensamma hoten effektivt. Samtidigt kunde unionen vist avstå från en irriterande reglering av petitesser som har väldigt lite att göra med de stora hoten och utmaningarna.
Säkerheten är det grundläggande behovet. Utmaningarna borde mötas genom en gemensam utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men denna ser inte ut att klara av Alexander Hamiltons enkla test om att medlen ska vara anpassade till målet (alltså tillräckliga): “the means ought to be proportional to the end” (The Federalist, Number XXIII).
Regeringskonferensen 2007 ser, trots förbättrad intern koordinering, ut att ha stärkt de underliggande centrifugala krafterna, vilka försämrar möjligheterna till verksamma beslut och fördjupar det demokratiska underskottet.
***
Europeiska unionens nuvarande mål finner man i artikel 2 i EU-fördraget och artikel 2 i EG-fördraget. Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) smälter samman Europeiska gemenskapen med Europeiska unionen. Därför är det på sin plats att artikeln om målsättningarna ger oss en bild av helheten.
När det konstitutionella fördraget arbetades fram var det självfallet en fråga som sysselsatte konventet och regeringskonferensen 2004. Reformfördraget utgår därför från artikel I-3 i konstitutionen, men för in ett antal modifikationer.
***
Stundom liknar tvisterna mellan medlemsländerna gnabb mellan småbarn. Franska regeringsföreträdare har lyckönskat sig själva för att målsättningarna i Lissabonfördraget inte längre erbjuder medborgarna en inre marknad ”där det råder fri och icke snedvriden konkurrens”. Andra länder kan finna tröst i att den inre marknaden och dess regler om konkurrens utgör hörnstenar i integrationen även framöver.
Ytterligare tröst bjuder ett protokoll om den inre marknaden och konkurrens, enligt vilket den inre marknaden innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids.
Den franska känslan av underlägsenhet har djupa rötter. Tyska industrimän, brittiska köpmän, amerikanska kapitalister, polska rörmokare och kinesiska entreprenörer har alla satt spår i självförtroendet hos en stor nation. Jämsides med den europeiska integrationens stora historia löper den lilla historian om Frankrikes strävan efter politiskt skyddade lösningar. Enligt franska sagesmän ska det visserligen inte längre kallas protektionism, utan just skydd.
***
I jämförelse med det konstitutionella fördraget beskriver det förnyade EU-fördraget området med frihet, säkerhet och rättvisa utförligare i artikel 2.2, medan den inre markandens funktion tvärtemot har snoppats av i artikel 2.3 såsom jag beskrev ovan.
Det ekonomiska systemet är självfallet en avgörande fråga, även om många av de påståenden man möter i den politiska debatten ser ut att syfta snarare till skrämsel än till upplysning. Detta gäller faktiskt på två politiska flyglar. Söker man en aning så hittar man bjärta uttalanden om EU som ett allt förkvävande socialistiskt projekt av totalitärt slag lika väl som grälla beskrivningar av en union som har grundlagsfäst ultraliberalistisk utsugning.
Samförståndet i Lissabonfördraget företräds av en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft” (artikel 2.3).
Det växande euroområdet får i reformfördraget ett motiverat omnämnande (artikel 2.4). Det handlar ju om en av kärnorna i den fördjupade integrationen.
Betydelsen av Europeiska unionens värden som bas för dess målsättningar framhävs även beträffande de internationella relationerna (artikel 2.5).
***
Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) ändrar fördraget om Europeiska unionen genom att ersätta artikel 2 med en ny
Artikel 2
1. Unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd.
2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
4. Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.
5. I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.
6. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel, beroende på de befogenheter som den tilldelas i fördragen.
***
I punkt 6 nämns befogenheterna, och dem har jag ägnat mig åt på min engelska blogg där genomgången av det konsoliderade Lissabonfördraget fortsätter.
Se http://grahnlaw.blogspot.com
Ralf Grahn
Storbritanniens utrikesminister David Miliband gav åtminstone ett delsvar när han talade om hoten mot vårt välstånd och vår säkerhet: Nationalstaterna är, trots sina starka sidor, alltför små för att lösa de stora problemen skilt för sig, och den globala styrelsen är alltför svag.
För mig är Europeiska unionens målsättningar godtagbara. De återspeglar i mitt tycke europeiska värderingar som rimligtvis borde tilltala även nordbor. Hållbar utveckling, miljö och andra mål lägger grunden för gemensam handling.
Tveksammare är jag om medlemsländerna har gett unionen tillräckliga redskap för att bemöta de övergripande gemensamma hoten effektivt. Samtidigt kunde unionen vist avstå från en irriterande reglering av petitesser som har väldigt lite att göra med de stora hoten och utmaningarna.
Säkerheten är det grundläggande behovet. Utmaningarna borde mötas genom en gemensam utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men denna ser inte ut att klara av Alexander Hamiltons enkla test om att medlen ska vara anpassade till målet (alltså tillräckliga): “the means ought to be proportional to the end” (The Federalist, Number XXIII).
Regeringskonferensen 2007 ser, trots förbättrad intern koordinering, ut att ha stärkt de underliggande centrifugala krafterna, vilka försämrar möjligheterna till verksamma beslut och fördjupar det demokratiska underskottet.
***
Europeiska unionens nuvarande mål finner man i artikel 2 i EU-fördraget och artikel 2 i EG-fördraget. Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) smälter samman Europeiska gemenskapen med Europeiska unionen. Därför är det på sin plats att artikeln om målsättningarna ger oss en bild av helheten.
När det konstitutionella fördraget arbetades fram var det självfallet en fråga som sysselsatte konventet och regeringskonferensen 2004. Reformfördraget utgår därför från artikel I-3 i konstitutionen, men för in ett antal modifikationer.
***
Stundom liknar tvisterna mellan medlemsländerna gnabb mellan småbarn. Franska regeringsföreträdare har lyckönskat sig själva för att målsättningarna i Lissabonfördraget inte längre erbjuder medborgarna en inre marknad ”där det råder fri och icke snedvriden konkurrens”. Andra länder kan finna tröst i att den inre marknaden och dess regler om konkurrens utgör hörnstenar i integrationen även framöver.
Ytterligare tröst bjuder ett protokoll om den inre marknaden och konkurrens, enligt vilket den inre marknaden innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids.
Den franska känslan av underlägsenhet har djupa rötter. Tyska industrimän, brittiska köpmän, amerikanska kapitalister, polska rörmokare och kinesiska entreprenörer har alla satt spår i självförtroendet hos en stor nation. Jämsides med den europeiska integrationens stora historia löper den lilla historian om Frankrikes strävan efter politiskt skyddade lösningar. Enligt franska sagesmän ska det visserligen inte längre kallas protektionism, utan just skydd.
***
I jämförelse med det konstitutionella fördraget beskriver det förnyade EU-fördraget området med frihet, säkerhet och rättvisa utförligare i artikel 2.2, medan den inre markandens funktion tvärtemot har snoppats av i artikel 2.3 såsom jag beskrev ovan.
Det ekonomiska systemet är självfallet en avgörande fråga, även om många av de påståenden man möter i den politiska debatten ser ut att syfta snarare till skrämsel än till upplysning. Detta gäller faktiskt på två politiska flyglar. Söker man en aning så hittar man bjärta uttalanden om EU som ett allt förkvävande socialistiskt projekt av totalitärt slag lika väl som grälla beskrivningar av en union som har grundlagsfäst ultraliberalistisk utsugning.
Samförståndet i Lissabonfördraget företräds av en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft” (artikel 2.3).
Det växande euroområdet får i reformfördraget ett motiverat omnämnande (artikel 2.4). Det handlar ju om en av kärnorna i den fördjupade integrationen.
Betydelsen av Europeiska unionens värden som bas för dess målsättningar framhävs även beträffande de internationella relationerna (artikel 2.5).
***
Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) ändrar fördraget om Europeiska unionen genom att ersätta artikel 2 med en ny
Artikel 2
1. Unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd.
2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
4. Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.
5. I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.
6. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel, beroende på de befogenheter som den tilldelas i fördragen.
***
I punkt 6 nämns befogenheterna, och dem har jag ägnat mig åt på min engelska blogg där genomgången av det konsoliderade Lissabonfördraget fortsätter.
Se http://grahnlaw.blogspot.com
Ralf Grahn
onsdag 19 december 2007
Finland konsoliderar Lissabonfördraget
I Finland har Europainformationen vid utrikesministeriet nu lovat inhemska konsoliderade versioner av Lissabonfördraget. Det har smugits in på en webbsida som har uppdaterats i dag:
”En så kallad konsoliderad version kommer att sammanställas av det nu undertecknade Lissabonfördraget och EU:s gamla grundfördrag som nu ändras. Den konsoliderade versionen är en sammanhängande text med de gällande artiklarna ur de olika fördragen, och den blir färdig våren 2008.”
Motsvarande text finns på finska.
***
Jag har två kommentarer:
Utmärkt. Myndigheterna rör äntligen på sig.
Varför är tidtabellen så långsam? En webbpublikation av existerande texter kunde sammanställas snabbt, om den goda viljan finns och det finns redan en svensk samlad språkversion, nämligen den som har offentliggjorts av Sieps.
***
Statsministern har utlovat förslaget om ratificering i februari, när riksdagen återvänder från sitt jullov.
Ralf Grahn
Källa:
Europainformationen: Lissabonfördraget undertecknades; Nyheter 18.12.2007, uppdaterad 19.12.2007;
http://www.eurooppatiedotus.fi => Svenska
”En så kallad konsoliderad version kommer att sammanställas av det nu undertecknade Lissabonfördraget och EU:s gamla grundfördrag som nu ändras. Den konsoliderade versionen är en sammanhängande text med de gällande artiklarna ur de olika fördragen, och den blir färdig våren 2008.”
Motsvarande text finns på finska.
***
Jag har två kommentarer:
Utmärkt. Myndigheterna rör äntligen på sig.
Varför är tidtabellen så långsam? En webbpublikation av existerande texter kunde sammanställas snabbt, om den goda viljan finns och det finns redan en svensk samlad språkversion, nämligen den som har offentliggjorts av Sieps.
***
Statsministern har utlovat förslaget om ratificering i februari, när riksdagen återvänder från sitt jullov.
Ralf Grahn
Källa:
Europainformationen: Lissabonfördraget undertecknades; Nyheter 18.12.2007, uppdaterad 19.12.2007;
http://www.eurooppatiedotus.fi => Svenska
Lissabonfördraget: spansk uppdatering
Real Instituto Elcano har snabbt uppdaterat den spanska konsoliderade versionen av Lissabonfördraget så att den motsvarar den slutliga texten. Granskningen, liksom den tidigare versionen, har gjorts av José Martín y Pérez de Nanclares och Mariola Urrea Corres.
Det finns även en rätt grundlig inledning till Lissabonfördraget, författad av Martín y Pérez de Nanclares.
På motsvarande sätt borde de övriga konsoliderade språkversionerna ses över.
Den verkliga skamfläcken är dock de nitton språkversioner som ännu saknas. Så länge de inte har getts ut, är allt tal om öppenhet, transparens, jämlikhet, medborgarnära beslut och aktivering av medborgarna dravel.
Varför vill rådet och de övriga EU-institutionerna alienera medborgarna?
Ralf Grahn
Källa:
Real Instituto Elcano: Tratado de Lisboa (la versíon consolidada definitiva);
http://www.realinstitutoelcano.org/wps/portal/rielcano/FuturoEuropa/TratadodeLisboa2007
Det finns även en rätt grundlig inledning till Lissabonfördraget, författad av Martín y Pérez de Nanclares.
På motsvarande sätt borde de övriga konsoliderade språkversionerna ses över.
Den verkliga skamfläcken är dock de nitton språkversioner som ännu saknas. Så länge de inte har getts ut, är allt tal om öppenhet, transparens, jämlikhet, medborgarnära beslut och aktivering av medborgarna dravel.
Varför vill rådet och de övriga EU-institutionerna alienera medborgarna?
Ralf Grahn
Källa:
Real Instituto Elcano: Tratado de Lisboa (la versíon consolidada definitiva);
http://www.realinstitutoelcano.org/wps/portal/rielcano/FuturoEuropa/TratadodeLisboa2007
Lissabonfördraget: EU:s värden
I det nuvarande fördraget om Europeiska unionen anges EU:s värden i artikel 6.1: Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. (Källa: den senaste konsoliderade versionen av fördragen, publicerad den 29 december 2006 i Europeiska unionens officiella tidning, C 321 E/12).
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
tisdag 18 december 2007
Lissabonfördraget publicerat
Det var EU Law Blog som noterade att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har publicerats i EU:s officiella tidning den 14 december (2007/C 303/1) jämte förklaringar avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Även Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Eropeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december, publicerades snabbare än jag väntat i officiella tidningen (2007/C 306/01).
Fördraget är uppdelat i en mängd skilda avsnitt som gör det tidsödande att ladda ned. (Kanske finns det ett sätt att ta hem rubbet, men det undgick mig).
Lissabonfördraget är inte en konsoliderad version, utan innehåller enbart ändringarna.
Ralf Grahn
Läs:
EU Law Blog: Lisbon Treaty and Charter Published; December 17, 2007; http://eulaw.typepad.com
Även Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Eropeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december, publicerades snabbare än jag väntat i officiella tidningen (2007/C 306/01).
Fördraget är uppdelat i en mängd skilda avsnitt som gör det tidsödande att ladda ned. (Kanske finns det ett sätt att ta hem rubbet, men det undgick mig).
Lissabonfördraget är inte en konsoliderad version, utan innehåller enbart ändringarna.
Ralf Grahn
Läs:
EU Law Blog: Lisbon Treaty and Charter Published; December 17, 2007; http://eulaw.typepad.com
lördag 15 december 2007
Samma EU – två fördrag
Det konstitutionella fördraget hade stöpt om de grundläggande bestämmelserna om Europeiska unionen, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna, till en någorlunda logisk helhet. (Se Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310.) Som det nu är, har vi två fördrag: fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Lissabonfördraget är inte ett helt nytt fördrag, utan det ändrar de existerande fördragen, senast ändrade genom Nicefördraget.
Lissabonfördraget är svårläst just för att det i stort innehåller enbart ändringarna. Reformfördraget medför att Europeiska gemenskapen smälter samman med Europeiska unionen. Därför får EG-fördraget också ett nytt namn.
De nya fördragen kommer att heta fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Fördragen har samma rättsliga värde, men i någon mån blir framställningen klarare genom att de grundläggande bestämmelserna om principer och institutioner finns i EU-fördraget medan reglerna om de olika politikområdena hittas i fördraget om EU:s funktionssätt. På så vis kan man säga att EU-fördraget är mer ”konstitutionellt” än fördraget om EU:s funktionssätt.
För svenska läsare är det till stor hjälp att Sieps har publicerat en svensk samlad, konsoliderad version av fördragen, eftersom man då kan skapa sig en bild av helheten. (När jag såg numreringen av de första artiklarna, blev jag något osäker om Sieps version följer den slutliga texten från regeringskonferensen 2007 i början av december, eller om den följer den version som offentliggjordes i oktober.)
Min avsikt är att följa regeringskonferensens 2007 text genom att presentera Lissabonfördraget i konsoliderad form. Jag föreställer mig att en medborgare vid någorlunda sunda vätskor kan tänkas uthärda en artikel i taget.
Mina primitiva kommentarer kan möjligtvis vara till hjälp åt studerande och intresserade medborgare.
Meningen är inte att vara enbart kyligt neutral och saklig, utan jag betraktar fördragen från en EU-medborgares synpunkt.
Förmår unionen förverkliga sina upphöjda ideal med de verktyg som finns? Avgörs rätt frågor på rätt nivå? Fungerar demokratin på EU-nivå?
***
Redan ingressen visade att Europeiska unionen bygger på internationella, mellanstatliga fördrag. De har uppstått i konferenser mellan medlemsstaternas regeringar, senast regeringskonferensen 2007.
De två konventen, det första som beredde stadgan om de grundläggande rättigheterna och det andra som beredde konstitutionen, var intressanta steg mot en öppnare och bredare förankrad beredning, men medlemsstaternas regeringar höll fortfarande i makten att ändra och besluta.
Makten utgår alltså fortfarande från regeringarna, inte från folket. På så sätt utgör fördragen inte en äkta demokratisk konstitution, även om de innehåller bestämmelser av konstitutionell karaktär.
Medlemsländernas regeringar har i Lissabonfördraget valt att ytterligare understryka staternas betydelse, genom ett flertal bestämmelser i själva fördragen och i bilagorna. I artikel 1 betonas att Europeiska unionen ”av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås”. Annars har artikel 1, första stycket, samma lydelse som i gällande fördrag.
Trots detta har medlemsländerna samlat krafterna genom att i viss utsträckning överföra befogenheter (makt) till ett övernationellt plan. Det gör Europeiska unionen unik (sui generis) bland internationella organisationer. Europeiska unionens institutioner har ett mått av lagstiftande, verkställande och dömande makt.
När den europeiska integrationen inleddes var de största bekymren att trygga freden mellan tidigare fiendenationer, att försvara den västliga demokratin mot hotet från det totalitära Sovjetunionen och att höja invånarnas levnadsstandard genom att skapa en gemensam marknad.
Till följd av globaliseringen gäller dagens och morgondagens största utmaningar den internationella och interna säkerheten, miljön och energin samt den allt skarpare ekonomiska konkurrensen i världen.
De nya utmaningarna har sådana dimensioner att de inte effektivt kan bemästras ens av de tidigare stormakterna bland EU-länderna. (Det har inte visat sig lätt att inse och särskilt att ändra handlingssätt i till exempel Storbritannien och Frankrike. För Tyskland och Italien, som förlorade andra världskriget, var det lättare att ompröva sin ställning i grunden och att anpassa sig till gemensamma spelregler och delat ansvar.)
Det andra stycket i artikel 1 är en påminnelse om att även Lissabonfördraget utgör enbart en etapp på vägen mot en fastare sammanslutning mellan de europeiska folken.
För unionens medborgare är det viktigt att besluten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Vad gäller öppenheten: Europeiska rådets och rådets vägran att omedelbart publicera konsoliderade, läsarvänliga versioner av Lissabonfördraget, kan vägas mot principerna om öppenhet och medborgarnära beslut. Avsaknaden av konsolideringar på alla 23 officiella språk kan bedömas mot principerna om jämlikhet och lika uppmärksamhet. – Principerna ger viktiga argument för förbättringar när EU:s institutioner inledningsvis fungerar otillfredsställande.
Texten i artikel 1, andra stycket, är oförändrad. Skrivsättet är realistiskt: välvilligt och paternalistiskt. Den goda överheten lovar ta hand om oss, att handla för folket. I detta skede i utvecklingen handlar det inte så mycket om att makten skulle utgå från folket eller att besluten skulle basera sig på medborgarna.
Tredje stycket i artikel 1 ersätter motsvarande tidigare stycke. Europeiska gemenskapen (EG, tidigare EEG eller EEC) förpassas till historian genom att smälta in i Europeiska unionen (EU). EG har redan för länge sedan försvunnit från dagligt tal och mediernas rapportering. De korrekta begreppen har använts närmast i officiella sammanhang och av jurister som beflitar sig om gemenskapslagstiftningen. Statsvetarna brukar röra sig i något högre sfärer såsom institutionerna samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, vilka har hört till det mellanstatliga samarbetet inom EU-ramen.
Nu ska distinktionen upphöra att gälla, när gemenskapen efterträds och ersätts av Europeiska unionen. Det betyder att gemenskapens lagstiftning och beslut fortsättningsvis är i kraft.
Om Lissabonfördraget klarar av sin bräckliga bas, behovet av 27 nationella ratificeringar, har vi i framtiden en enda organisation: Europeiska unionen. Därför talar det nya tredje stycket om två fördrag, ”detta” som är fördraget om Europeiska unionen och det andra, som kommer att heta fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ”Fördragen” avser dem båda.
***
Lissabonfördraget (CIG 14/07) i konsoliderad form, det ändrade fördraget om Europeiska unionen, Avdelning I, Allmänna bestämmelser (tidigare Gemensamma bestämmelser):
Artikel 1
Genom detta fördrag upprättar de höga fördragsslutande parterna mellan sig en Europeisk union, härefter kallad ”unionen”, som av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås.
Detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Unionen ska grundas på detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallade fördragen). Dessa båda fördrag har samma rättsliga värde. Unionen ska ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen.
***
Mera som ett kuriosum: Ska-reformen har synbarligen nått regeringskonferensen 2007 mellan den text som lades fram i oktober inför det politiska godkännandet och den slutliga texten, daterad den 3 december, som presenterades för undertecknandet i Lissabon. I de gällande fördragen står det ”skall” och så var det ännu för en dryg månad sedan. Eftersom delar av fördragen får ny lydelse, får vi anta att ”skall” står kvar i äldre stycken, medan det heter ”ska” i nyare avsnitt. Om detta är fallet, kommer den svenska språkdräkten att erbjuda egna ledtrådar för tidsbestämning åt dem som läser framtida konsoliderade svenska versioner av fördragen.
Nästa fördragsinlägg kommer att handla om Europeiska unionens värden.
Ralf Grahn
P.S. En påminnelse om de viktiga konsolideringarna av Lissabonfördraget. Följande har jag hittat:
http://www.iiea.com engelska
http://www.statewatch.org engelska
http://www.assemblee-nationale.fr franska
http://www.realinstitutoelcano.org spanska
http://www.sieps.se svenska
Det är utmärkt att det nu finns en svensk konsoliderad version, utgiven av Sieps. Fortfarande är det skandalöst att rådet som gemensam ram för regeringskonferensen 2007 inte har tagit fram konsolideringar på alla officiella språk.
Dessa konsolideringar baserar sig i allmänhet på texten från oktober, inte regeringskonferensens slutliga version. Den som har behov av vetenskaplig noggrannhet får lova att jämföra med slutdokumentet (CIG 14/07).
Till och med mer än tidigare fördrag tyngs Lissabonfördraget ned av protokoll och förklaringar, ofta dunkla och svårbegripliga. De är väsentliga för att överblicka helheten och undantagen, så det gäller att kolla slutakten (CIG 15/07) där de finns.
Ännu: Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsoliderade utgåvor av Lissabonfördraget på olika språk.
Lissabonfördraget är inte ett helt nytt fördrag, utan det ändrar de existerande fördragen, senast ändrade genom Nicefördraget.
Lissabonfördraget är svårläst just för att det i stort innehåller enbart ändringarna. Reformfördraget medför att Europeiska gemenskapen smälter samman med Europeiska unionen. Därför får EG-fördraget också ett nytt namn.
De nya fördragen kommer att heta fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Fördragen har samma rättsliga värde, men i någon mån blir framställningen klarare genom att de grundläggande bestämmelserna om principer och institutioner finns i EU-fördraget medan reglerna om de olika politikområdena hittas i fördraget om EU:s funktionssätt. På så vis kan man säga att EU-fördraget är mer ”konstitutionellt” än fördraget om EU:s funktionssätt.
För svenska läsare är det till stor hjälp att Sieps har publicerat en svensk samlad, konsoliderad version av fördragen, eftersom man då kan skapa sig en bild av helheten. (När jag såg numreringen av de första artiklarna, blev jag något osäker om Sieps version följer den slutliga texten från regeringskonferensen 2007 i början av december, eller om den följer den version som offentliggjordes i oktober.)
Min avsikt är att följa regeringskonferensens 2007 text genom att presentera Lissabonfördraget i konsoliderad form. Jag föreställer mig att en medborgare vid någorlunda sunda vätskor kan tänkas uthärda en artikel i taget.
Mina primitiva kommentarer kan möjligtvis vara till hjälp åt studerande och intresserade medborgare.
Meningen är inte att vara enbart kyligt neutral och saklig, utan jag betraktar fördragen från en EU-medborgares synpunkt.
Förmår unionen förverkliga sina upphöjda ideal med de verktyg som finns? Avgörs rätt frågor på rätt nivå? Fungerar demokratin på EU-nivå?
***
Redan ingressen visade att Europeiska unionen bygger på internationella, mellanstatliga fördrag. De har uppstått i konferenser mellan medlemsstaternas regeringar, senast regeringskonferensen 2007.
De två konventen, det första som beredde stadgan om de grundläggande rättigheterna och det andra som beredde konstitutionen, var intressanta steg mot en öppnare och bredare förankrad beredning, men medlemsstaternas regeringar höll fortfarande i makten att ändra och besluta.
Makten utgår alltså fortfarande från regeringarna, inte från folket. På så sätt utgör fördragen inte en äkta demokratisk konstitution, även om de innehåller bestämmelser av konstitutionell karaktär.
Medlemsländernas regeringar har i Lissabonfördraget valt att ytterligare understryka staternas betydelse, genom ett flertal bestämmelser i själva fördragen och i bilagorna. I artikel 1 betonas att Europeiska unionen ”av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås”. Annars har artikel 1, första stycket, samma lydelse som i gällande fördrag.
Trots detta har medlemsländerna samlat krafterna genom att i viss utsträckning överföra befogenheter (makt) till ett övernationellt plan. Det gör Europeiska unionen unik (sui generis) bland internationella organisationer. Europeiska unionens institutioner har ett mått av lagstiftande, verkställande och dömande makt.
När den europeiska integrationen inleddes var de största bekymren att trygga freden mellan tidigare fiendenationer, att försvara den västliga demokratin mot hotet från det totalitära Sovjetunionen och att höja invånarnas levnadsstandard genom att skapa en gemensam marknad.
Till följd av globaliseringen gäller dagens och morgondagens största utmaningar den internationella och interna säkerheten, miljön och energin samt den allt skarpare ekonomiska konkurrensen i världen.
De nya utmaningarna har sådana dimensioner att de inte effektivt kan bemästras ens av de tidigare stormakterna bland EU-länderna. (Det har inte visat sig lätt att inse och särskilt att ändra handlingssätt i till exempel Storbritannien och Frankrike. För Tyskland och Italien, som förlorade andra världskriget, var det lättare att ompröva sin ställning i grunden och att anpassa sig till gemensamma spelregler och delat ansvar.)
Det andra stycket i artikel 1 är en påminnelse om att även Lissabonfördraget utgör enbart en etapp på vägen mot en fastare sammanslutning mellan de europeiska folken.
För unionens medborgare är det viktigt att besluten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Vad gäller öppenheten: Europeiska rådets och rådets vägran att omedelbart publicera konsoliderade, läsarvänliga versioner av Lissabonfördraget, kan vägas mot principerna om öppenhet och medborgarnära beslut. Avsaknaden av konsolideringar på alla 23 officiella språk kan bedömas mot principerna om jämlikhet och lika uppmärksamhet. – Principerna ger viktiga argument för förbättringar när EU:s institutioner inledningsvis fungerar otillfredsställande.
Texten i artikel 1, andra stycket, är oförändrad. Skrivsättet är realistiskt: välvilligt och paternalistiskt. Den goda överheten lovar ta hand om oss, att handla för folket. I detta skede i utvecklingen handlar det inte så mycket om att makten skulle utgå från folket eller att besluten skulle basera sig på medborgarna.
Tredje stycket i artikel 1 ersätter motsvarande tidigare stycke. Europeiska gemenskapen (EG, tidigare EEG eller EEC) förpassas till historian genom att smälta in i Europeiska unionen (EU). EG har redan för länge sedan försvunnit från dagligt tal och mediernas rapportering. De korrekta begreppen har använts närmast i officiella sammanhang och av jurister som beflitar sig om gemenskapslagstiftningen. Statsvetarna brukar röra sig i något högre sfärer såsom institutionerna samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, vilka har hört till det mellanstatliga samarbetet inom EU-ramen.
Nu ska distinktionen upphöra att gälla, när gemenskapen efterträds och ersätts av Europeiska unionen. Det betyder att gemenskapens lagstiftning och beslut fortsättningsvis är i kraft.
Om Lissabonfördraget klarar av sin bräckliga bas, behovet av 27 nationella ratificeringar, har vi i framtiden en enda organisation: Europeiska unionen. Därför talar det nya tredje stycket om två fördrag, ”detta” som är fördraget om Europeiska unionen och det andra, som kommer att heta fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ”Fördragen” avser dem båda.
***
Lissabonfördraget (CIG 14/07) i konsoliderad form, det ändrade fördraget om Europeiska unionen, Avdelning I, Allmänna bestämmelser (tidigare Gemensamma bestämmelser):
Artikel 1
Genom detta fördrag upprättar de höga fördragsslutande parterna mellan sig en Europeisk union, härefter kallad ”unionen”, som av medlemsstaterna tilldelas befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås.
Detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten skall fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Unionen ska grundas på detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallade fördragen). Dessa båda fördrag har samma rättsliga värde. Unionen ska ersätta och efterträda Europeiska gemenskapen.
***
Mera som ett kuriosum: Ska-reformen har synbarligen nått regeringskonferensen 2007 mellan den text som lades fram i oktober inför det politiska godkännandet och den slutliga texten, daterad den 3 december, som presenterades för undertecknandet i Lissabon. I de gällande fördragen står det ”skall” och så var det ännu för en dryg månad sedan. Eftersom delar av fördragen får ny lydelse, får vi anta att ”skall” står kvar i äldre stycken, medan det heter ”ska” i nyare avsnitt. Om detta är fallet, kommer den svenska språkdräkten att erbjuda egna ledtrådar för tidsbestämning åt dem som läser framtida konsoliderade svenska versioner av fördragen.
Nästa fördragsinlägg kommer att handla om Europeiska unionens värden.
Ralf Grahn
P.S. En påminnelse om de viktiga konsolideringarna av Lissabonfördraget. Följande har jag hittat:
http://www.iiea.com engelska
http://www.statewatch.org engelska
http://www.assemblee-nationale.fr franska
http://www.realinstitutoelcano.org spanska
http://www.sieps.se svenska
Det är utmärkt att det nu finns en svensk konsoliderad version, utgiven av Sieps. Fortfarande är det skandalöst att rådet som gemensam ram för regeringskonferensen 2007 inte har tagit fram konsolideringar på alla officiella språk.
Dessa konsolideringar baserar sig i allmänhet på texten från oktober, inte regeringskonferensens slutliga version. Den som har behov av vetenskaplig noggrannhet får lova att jämföra med slutdokumentet (CIG 14/07).
Till och med mer än tidigare fördrag tyngs Lissabonfördraget ned av protokoll och förklaringar, ofta dunkla och svårbegripliga. De är väsentliga för att överblicka helheten och undantagen, så det gäller att kolla slutakten (CIG 15/07) där de finns.
Ännu: Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsoliderade utgåvor av Lissabonfördraget på olika språk.
fredag 14 december 2007
Lissabonfördraget på svenska
Jakten på uppdaterade, samlade, konsoliderade, läsliga, användarvänliga versioner av Lissabonfördraget har gett utdelning.
Nu finns det en svensk konsoliderad version av Lissabonfördraget, Europeiska unionens reformfördrag. Den har getts ut av Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
Tidigare har jag nämnt de engelska, franska och spanska samlade EU-fördragen, så nu är vi uppe i fyra av unionens 23 officiella språk.
Men 19 språkversioner återstår innan vi kan tala om jämlik behandling för Europeiska unionens medborgare.
Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsolideringar på olika språk.
Ralf Grahn
Källa:
Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf); http://www.sieps.se
Nu finns det en svensk konsoliderad version av Lissabonfördraget, Europeiska unionens reformfördrag. Den har getts ut av Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
Tidigare har jag nämnt de engelska, franska och spanska samlade EU-fördragen, så nu är vi uppe i fyra av unionens 23 officiella språk.
Men 19 språkversioner återstår innan vi kan tala om jämlik behandling för Europeiska unionens medborgare.
Jag är tacksam för information om existerande eller planerade konsolideringar på olika språk.
Ralf Grahn
Källa:
Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf); http://www.sieps.se
onsdag 12 december 2007
Lissabonfördraget ingressen
Konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar (regeringskonferensen 2007) publicerade reformfördragets slutliga text, daterad den 3 december 2007. Rubriken för dokumentet (CIG 14/07) är Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Det förnyade EU-fördragets ingress är en lämplig utgångspunkt när man vill bekanta sig med en del grundläggande drag i den europeiska integrationen. De europeiska värdena styr det gemensamma projektet; något optimistiskt sägs de ha blivit universella.
Merparten av EU-fördragets ingress har samma lydelse som nu. Helt nytt är enbart det andra skälet, som tas över från det konstitutionella fördraget (fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310).
Dessutom har man anpassat texten på två ställen, så att hänvisningarna även gäller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (det nuvarande EG-fördraget).
Här följer Lissabonfördragets konsoliderade ingress.
***
Hans Majestät Belgarnas Konung m fl,
SOM ÖNSKAR slutföra den process som inleddes genom Amsterdamfördraget och Nicefördraget i syfte att stärka unionens effektivitet och demokratiska legitimitet samt förbättra samstämmigheten i dess åtgärder,
HAR ENATS OM att ändra fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
och har för detta ändamål som sina befullmäktigade ombud utsett:
-----
VILKA, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,
HAR ENATS OM FÖLJANDE:
INGRESSEN
SOM ÄR BESLUTNA att övergå till en ny fas i den europeiska integrationsprocess som inleddes med upprättandet av Europeiska gemenskaperna,
SOM HAR INSPIRERATS av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten,
SOM ERINRAR OM den historiska betydelsen av att delningen av den europeiska kontinenten har upphört och behovet av att skapa en fast grundval för uppbyggnaden av det framtida Europa,
SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt vid rättsstatsprincipen,
SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid de grundläggande sociala rättigheterna såsom dessa fastställs i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,
SOM ÖNSKAR stärka solidariteten mellan sina folk samtidigt som de respekterar deras historia, kultur och traditioner,
SOM ÖNSKAR ytterligare stärka institutionernas demokratiska karaktär och effektivitet för att sätta dess i stånd att inom en gemensam institutionell ram bättre fullgöra de uppgifter som har anförtrotts dem,
SOM HAR FÖRESATT SIG att stärka och uppnå en konvergens mellan ekonomierna i sina länder samt att upprätta en ekonomisk och monetär union som i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattar en gemensam och stabil valuta,
SOM ÄR BESLUTNA att med beaktande av principen om en hållbar utveckling och inom ramen för en förverkligad inre marknad, en ökad sammanhållning och ett förbättrat miljöskydd främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk samt att genomföra en politik som säkerställer att framsteg i fråga om ekonomisk integration åtföljs av motsvarande framsteg på andra områden,
SOM HAR FÖRESATT SIG att införa ett gemensamt unionsmedborgarskap för medborgarna i sina länder,
SOM HAR FÖRESATT SIG att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel 17 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och i övriga delar av världen,
SOM HAR FÖRESATT SIG att underlätta fri rörlighet för personer, samtidigt som säkerheten och tryggheten för deras folk säkerställs, genom att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
SOM HAR FÖRESATT SIG att fortsätta processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten fattas så nära medborgarna som möjligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen,
SOM BEAKTAR de ytterligare steg som skall tas för att föra den europeiska integrationen framåt,
HAR BESLUTAT att upprätta en europeisk union och har för detta ändamål som befullmäktigade ombud utsett
---
SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande:
---
***
Lissabonfördraget utgör ett steg till i den långa integrationsprocess som inleddes genom Europeiska kol- och stålgemenskapen och senast har lett till Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen.
Ingressen avspeglar tydligt att Europeiska unionen, i detta utvecklingsskede, fortfarande i grunden är en mellanstatlig organisation och den juridiska basen består av internationella fördrag.
Där Förenta staternas grundlag inleds med orden ”We the People of the United States”, är det konungar, presidenter, drottningar, en storhertig, en förbundspresident och en regering som utgör den konstituerande församlingen för Europeiska unionen.
Om denna församling får ett skov av givmildhet, kan det hända att Europeiska unionens medborgare ges tillgång till konsoliderade versioner av de förnyade fördragen.
Ralf Grahn
Det förnyade EU-fördragets ingress är en lämplig utgångspunkt när man vill bekanta sig med en del grundläggande drag i den europeiska integrationen. De europeiska värdena styr det gemensamma projektet; något optimistiskt sägs de ha blivit universella.
Merparten av EU-fördragets ingress har samma lydelse som nu. Helt nytt är enbart det andra skälet, som tas över från det konstitutionella fördraget (fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, undertecknat den 29 oktober 2004 och offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning den 16 december 2004, C-serien, nr 310).
Dessutom har man anpassat texten på två ställen, så att hänvisningarna även gäller fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (det nuvarande EG-fördraget).
Här följer Lissabonfördragets konsoliderade ingress.
***
Hans Majestät Belgarnas Konung m fl,
SOM ÖNSKAR slutföra den process som inleddes genom Amsterdamfördraget och Nicefördraget i syfte att stärka unionens effektivitet och demokratiska legitimitet samt förbättra samstämmigheten i dess åtgärder,
HAR ENATS OM att ändra fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
och har för detta ändamål som sina befullmäktigade ombud utsett:
-----
VILKA, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,
HAR ENATS OM FÖLJANDE:
INGRESSEN
SOM ÄR BESLUTNA att övergå till en ny fas i den europeiska integrationsprocess som inleddes med upprättandet av Europeiska gemenskaperna,
SOM HAR INSPIRERATS av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten,
SOM ERINRAR OM den historiska betydelsen av att delningen av den europeiska kontinenten har upphört och behovet av att skapa en fast grundval för uppbyggnaden av det framtida Europa,
SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt vid rättsstatsprincipen,
SOM BEKRÄFTAR den vikt som de fäster vid de grundläggande sociala rättigheterna såsom dessa fastställs i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter,
SOM ÖNSKAR stärka solidariteten mellan sina folk samtidigt som de respekterar deras historia, kultur och traditioner,
SOM ÖNSKAR ytterligare stärka institutionernas demokratiska karaktär och effektivitet för att sätta dess i stånd att inom en gemensam institutionell ram bättre fullgöra de uppgifter som har anförtrotts dem,
SOM HAR FÖRESATT SIG att stärka och uppnå en konvergens mellan ekonomierna i sina länder samt att upprätta en ekonomisk och monetär union som i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattar en gemensam och stabil valuta,
SOM ÄR BESLUTNA att med beaktande av principen om en hållbar utveckling och inom ramen för en förverkligad inre marknad, en ökad sammanhållning och ett förbättrat miljöskydd främja ekonomiska och sociala framsteg för sina folk samt att genomföra en politik som säkerställer att framsteg i fråga om ekonomisk integration åtföljs av motsvarande framsteg på andra områden,
SOM HAR FÖRESATT SIG att införa ett gemensamt unionsmedborgarskap för medborgarna i sina länder,
SOM HAR FÖRESATT SIG att genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel 17 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och i övriga delar av världen,
SOM HAR FÖRESATT SIG att underlätta fri rörlighet för personer, samtidigt som säkerheten och tryggheten för deras folk säkerställs, genom att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
SOM HAR FÖRESATT SIG att fortsätta processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten fattas så nära medborgarna som möjligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen,
SOM BEAKTAR de ytterligare steg som skall tas för att föra den europeiska integrationen framåt,
HAR BESLUTAT att upprätta en europeisk union och har för detta ändamål som befullmäktigade ombud utsett
---
SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, har enats om följande:
---
***
Lissabonfördraget utgör ett steg till i den långa integrationsprocess som inleddes genom Europeiska kol- och stålgemenskapen och senast har lett till Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen.
Ingressen avspeglar tydligt att Europeiska unionen, i detta utvecklingsskede, fortfarande i grunden är en mellanstatlig organisation och den juridiska basen består av internationella fördrag.
Där Förenta staternas grundlag inleds med orden ”We the People of the United States”, är det konungar, presidenter, drottningar, en storhertig, en förbundspresident och en regering som utgör den konstituerande församlingen för Europeiska unionen.
Om denna församling får ett skov av givmildhet, kan det hända att Europeiska unionens medborgare ges tillgång till konsoliderade versioner av de förnyade fördragen.
Ralf Grahn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)