Berec om nätneutralitet och öppenhet

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) (på engelska Body of European Regulators for Electronic Communications BEREC) håller på att ta fram nya riktlinjer om nätneutralitet och öppenhet. Mitt senaste inlägg innehåller länkar till tidigare bloggartiklar.

Berec har nyligen avslutat ett öppet samråd om ett utkast till riktlinjer. Ett sextiotal organisationer och 16 individer lämnade in utlåtanden om riktlinjerna:

BERECs utkast: Draft BEREC Guidelines on Net Neutrality and Transparency: Best practices and recommended approaches (October 2011; 64 sidor).


Berecs verksamhetsplan 2012

Berecs verksamhet intresserar de nationella regleringsmyndigheterna (engelska: National Regulatory Authority NRA) för telekommunikation, konkurrens och konsumentfrågor, dataskyddsmyndigheter, teleoperatörer, IT-företag, nätaktivister med flera.

Den som vill veta mera om Berec kan studera den färska verksamhetsplanen för 2012:

Work Programme 2012 BEREC Board of Regulators (den 9 december 2011; 18 sidor)

Handlingsprogrammet beskriver frågorna om nätneutralitet i avsnittet 3.5 Network Neutrality (s. 7-9).



Ralf Grahn

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.

***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Energi i EU: Sverige informerar

Vi har den övergripande strategin för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt, Europa 2020 (ofta taggad EU2020), och i den spelar trafiken och energin en viktig roll. EU-rådet har fortsatt med att dra upp riktlinjer på basen av strategin Energi 2020.

I ett antal blogginlägg under den senaste veckan har jag presenterat valda delar av TTE-rådets slutsatser (se rubrikerna för posterna i P.S. 2 nedan).

Nu tar vi oss en titt på svensk information om det senaste energiministermötet i Europeiska unionen. Den svenska informationen till allmänheten, den nordiska elmarknadsmodellen, kommissionens besvikelse med framstegen mot bättre energieffektivitet och ökad använding av förnybar energi samt betoningen mellan integrerade energimarknader och nätverksinfrastruktur är några frågor som får en belysning.


EU-information: Sverige ett exempel

Den svenska regeringen informerar systematiskt allmänheten inför mötena i EU-rådet och tämligen väl efter rådsmötena. Det är värt en eloge. Förhoppningsvis kan Sverige inspirera andra EU-länder till förbättrad offentlig kommunikation om det som händer i Europeiska unionen.

Sveriges näringsminister Maud Olofsson informerade överskådligt efter TTE-rådets (transport, telekommunikation och energi) möte i Bryssel den 28 februari. Energiministrarna antog slutsatser om en ny energistrategi för 2011-2020 och prioriteringar för energiinfrastrukturen för år 2020 och framåt.

De diskuterade även kommissionens tillväxtrapport med fokus på målen för förnybar energi och energieffektivisering. Nuläget beskrevs sedan kort för varje fråga i pressmeddelandet 'Rådet för transport, telekommunikation och energi 28 februari 2011'.


Sveriges Kommuner och Landsting

En kort översikt erbjuder Sveriges Kommuner och Landsting i pressmeddelandet 'Stor aktivitet inom EU:s energipolitik' (den 28 februari 2011). Varken energieffektiviteten eller användingen av förnybar energi har avancerat tillfredsställande, menar EU-kommissionen.:

Kvaliteten på de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet, som utvecklats av medlemsstaterna sedan 2008, anses av kommissionen vara en besvikelse. Övergången till användning av förnybar energi och större energieffektivitet inom transportsektorn anses gå alldeles för långsamt.

Europaportalen.se

På Europaportalen.se intervjuade Christian Wohlert näringsministern, under rubriken ”EU bör ta efter Nordens elmarknad” (28 februari 2011):

Näringsminister Maud Olofsson (C) menar att den nordiska modellen, där bolagen har byggt upp näten, bör stå som modell eftersom den har visat sig fungera mest kostnadseffektivt. Att tro att marknaden kommer att stå för investeringarna samtidigt som att EU lovar finansiering är oklokt, anser Olofsson vid ett ministerrådsmöte i Bryssel.

Svensk Energi

Sylvia Michel har kommenterat TTE-mötet på bloggen Svensk Energi: Kort från gårdagens energirådsmöte (den 1 mars 2011):

Det som eventuellt kan vara av intresse är att skrivningarna kring behovet av en totalintegrerad marknad förefaller ges samma utrymme som beskrivningen av behovet av nödvändiga förbättringar på nätverksinfrastrukturen och att behovet av fortsatta och hållbara nationella stödsystem finns men konstaterar samtidigt för att de inte behöver vara harmoniserade. Istället vill man se en utökad benchmarking- process mellan de olika medlemsstaterna.

I mina öron låter det som en mer mogen väg att gå än att försöka tvinga fram en nödvändig utveckling med lagar och förordningar.

I elmarknadstidningen ERA finns en artikel med Maud Olofsson, energiministrarnas slutsatser och Sylvia Michel på bloggen Svensk Energi.



Ralf Grahn


P.S. I boken 'Le Dérèglement du monde' talar en av mina favoritförfattare, Amin Maalouf, om de utmaningar som mänskligheten möter. Mycket av det Maalouf säger riktar sig till oss européer, men det är en bok som alla människor borde läsa.

'Le Dérèglement du monde' har redan utkommit på finska under namnet 'Maailma järkkyy'.

Både i USA och Storbritannien får vi vänta på engelska utgåvor till den senare halvan av september 2011. Boken kommer att heta 'Disordered World'.

Vet någon hur det ligger till med utgivningen på svenska och på andra språk?


P.S. 2: Eftersom jag skriver tre enspråkiga bloggar och en trespråkig (EN, FI, SV), känns det kanske redigare om jag presenterar rubrikerna för de tio senaste artiklarna i tidsföljd:

Eurooppaoikeus: Mitä EU:n alue- ja rakennepolitiikasta puuttuu Suomessa?

Grahnlaw Suomi Finland: Yhteisvastuu Euroopan unionissa: Kysyntää riittää

Grahnlaw: From Libya to Brazil, interior goes international (EU Justice and Home Affairs Council)

Grahnlaw Suomi Finland: EU: Jurisdiction in civil and commercial matters (Brussels I revision)

Grahnblawg: EU: Information och energi inför TTE-rådet

Grahnlaw Suomi Finland: Energin inför EU:s vårtoppmöte om ekonomi och näringsliv

Eurooppaoikeus: EU:n energian tukkumarkkinoiden säätely: Paremmin ja avoimemmin

Grahnlaw Suomi Finland: EU2020-strategia: Energia 2020

Grahnlaw: EU Council (TTE) more open and transparent (Will it last?)

Grahnlaw Suomi Finland: Energy for Europe


Är du intresserad av europeiska värderingar eller mer praktiska utmaningar som ekonomin, näringslivet, politiken eller juridiken på EU-nivå? I så fall kunde vi kanske fortsätta diskussionen via Twitter @RalfGrahn eller Facebook.

Margot Wallström och medborgarna

Margot Wallström, ansvarar som viceordförande i EU-kommissionen för relationerna mellan institutionerna och för kommunikationen. Den 29 oktober 2007 sade hon i en intervju för Parliamentmagazine:

“We must continue to encourage a public debate on the future of the European union. The citizens of Europe need to know how the new treaty will affect them. And EU leaders need to know what the citizens of Europe think – not just about the treaty and the institutional changes it brings, but also about the wider questions.”

***

Jag delar hennes åsikt.

Det första steget för att återställa mitt förtroende för EU:s institutioner och ledare vore att publicera de samlade, konsoliderade versionerna av Lissabonfördraget (reformfördraget) på webben, på Europeiska unionens samtliga officiella språk.



Ralf Grahn

Finland uppmuntrar till öppenhet?

Finland uppmuntrar EU till större öppenhet lyder rubriken för fredagens pressmeddelande. Statsrådet säger bland annat följande:

”Finland har fredagen den 9 november sänt ett brev om Europeiska unionens öppenhetspolitik till EU-ordföranden Portugal. Finland anser att främjandet av öppenheten i ministerrådets verksamhet är en viktig del av förverkligandet av principen om god förvaltning, liksom även främjandet av medborgarnas möjligheter till information och inflytande.”

”Finland anser att medlemsländerna och rådets sekretariat bör bättre informera den stora allmänheten om webbutsändningar och tillgängliga dokument. Man bör även fästa ännu större uppmärksamhet vid användarvänligheten i fråga om rådets webbsidor och webbutsändningar. Dessutom bör man diskutera hur offentlighetspraxis gällande rådets överläggningar bättre skulle kunna utnyttjas i den information om EU som riktas till medborgarna.”

***

Pressmeddelandet utgår från rådets politik för öppenhet (som jag behandlade den 31 oktober 2007 under rubriken EU:s öppenhetspolitik på min dåvarande svenska blogg, http://grahnblawg.blogg.se). Det är säkert riktigt att rikta brevet till rådet, eftersom beredningen, förhandlingarna och övervakningsförfarandena mellan regeringarna är det svarta hålet för transparensen i Europeiska unionen.

Den finska regeringen nämner också helt riktiga principer. God förvaltning, medborgarnas möjligheter till information och inflytande (deltagande) samt användarvänlighet är alla lovvärda målsättningar för offentlig kommunikation.

***

Unionens viktigaste och mest brådskande informationsuppgift är just nu att publicera något läsligare, uppdaterade sammanställningar av reformfördraget. Eftersom publiceringen av Lissabonfördraget i konsoliderad form är angelägen, är det bäst att det sker på webben, särskilt som en webbpublikation kan uppdateras vid behov. Jämlikhetsprincipen förutsätter att unionens medborgare ges tillgång till de samlade texterna på Europeiska unionens alla officiella språk.

Vad säger statsrådets pressmeddelande om unionens mest skriande kommunikationsbrist, det att rådet har vägrat publicera en uppdaterad, konsoliderad version av Lissabonfördraget innan ratifikationsprocesserna har slutförts?

Ingenting.

Genom att tiga om den mest uppenbara luckan i Europeiska unionens information väcker den finska regeringens pressmeddelande flera frågor än det besvarar.

Spelar det någon roll vilka vackra principer man nämner, om den mest konkreta bristen får hänga i luften? Är det inte snarare så, att upprepningen av upphöjda ideal minskar trovärdigheten och ökar främlingskapet när de konkreta handlingarna går stick i stäv med principerna? Vill Finlands regering putsa bort fläcken från sin sköld genom att ta upp andrahandsfrågor och allmänna principer?

Vad uppmuntrar Finlands regering till, på riktigt?


Ralf Grahn


Källa:

Finland uppmuntrar EU till större öppenhet; Statsrådets kommunikationsenhet; Pressmeddelande 326/2007, den 9 november 2007; http://www.vn.fi => svenska

Dadaistiskt reformfördrag

José M. de Areilza avfyrar en bredsida mot reformfördaregets beredningssätt och form. Europeiska unionens Lissabonfördrag anger han som ett lågvattenmärke. Några citat:

”Lisbon is one of the lowest points in European integration, in terms of living up to ideals and the demands of democratic process and political debate.”

“Plus, leaders not wanting to publish a consolidated version of the new Treaty until it is ratified, European citizens should not waste their time reading the new rules of the game, written in non-sensical Dada fashion.”

“In any case, policy improvements do not justify the total departure from the rhetoric of bringing citizens and institutions closer.”

***

Jämförelsen med den intelligensfria dada-konsten görs av en spansk professor i europarätt som har bekantat sig med det publicerade reformfördraget.

Kravet att genast publicera konsoliderade fördrag blir starkare.


Ralf Grahn


Källa:

José M. de Areilza: Treaty of Lisbon: ”jamais vu”; Blogeuropa.eu, 3.11.2007 ; http://blogeuropa.eu

Lissabonfördraget: Demokrati, dialog och debatt?

Är jag den enda som gnäller över reformfördragets lika med Lissabonfördragets nuvarande publicerade form?

Nej, det är jag inte. Låt oss se vad några meriterade européer har sagt.

Valéry Giscard d’Estaing, som ledde det konvent som tog fram förslaget till det konstitutionella fördraget, kallade det nya fördraget en förteckning med ändringar och oläsligt för medborgarna:

”Le traité de Lisbonne se présente ainsi comme un catalogue d’amendements aux traités antérieurs. Il est illisible pour les citoyens, qui doivent constamment se reporter aux textes des traités de Rome et de Maastricht, auxquels s’appliquent ces amendements.”

***

Europaparlamentarikerna och euroskeptikerna Jens Peter Bonde beskrev Lissabonfördragets oläslighet så här i inledningen till sin webb-bok om reformfördraget:

”They have managed to make the new text as difficult and inaccessible as humanly possible. The amendments can only be read by a few initiated specialists who are generally in favour.”

***

Den kände experten i europarätt och viceordföranden i konventet Giuliano Amato gav följande bedömning på basen av det uppdrag medlemsländernas ledare gav regeringskonferensen (enligt EUobserver):

”They decided that the document should be unreadable. If it is unreadable, it is not constitutional, that was the sort of perception.”

***

Flera vittnesmål behövs knappast. Reformfördraget är helt enkelt omöjligt att läsa och förstå för Europeiska unionens medborgare, är våra vittnens samsyn.

Det nya fördraget innehåller i princip enbart ändringarna, men dessutom valde de juridiska experterna en presentationsteknik som gör det mödosamt att se helheten även när man jämför med de nuvarande fördragen. Hade hela stycken konsekvent skrivits ut, i logisk följd, hade läsandet varit något lättare.

Jag har inte sett någon motivera i offentligheten varför en så läsarovänlig presentationsteknik valdes.


***

Många av oss minns kommissionens Plan D för demokrati, dialog och debatt.
För en kort tid sedan talade Margot Wallström om medborgarnas deltagande som en nödvändig förutsättning för Europaprojektet:

“It will not be possible to continue this project of European integration without the citizens and without their participation.”

***

Trots detta har Europeiska rådets medlemmar inte visat tecken på någon som helst brådska att ge Europeiska unionens medborgare riktig, tillräcklig och användarvänlig information om förslaget till Lissabonfördrag.

Kanske medlemsländernas ledare rentav vill skapa ett tomrum som kan fyllas genom vilseledande och oriktig propaganda från de politiska ytterlighetselementen, någonting som ser ut att vara på gång i Storbritannien och Frankrike.

Om våra politiska ledare inte inser att läsligare bastexter är nödvändiga för en demokratisk debatt i EU, kan deras blunder alienera även de medborgare som uppfattar Lissabonfördraget som ett framsteg i förhållande till Nicefördraget och som skulle föredra normala ratifikationsförfaranden genom parlamenten.

Om inte rådet omedelbart publicerar konsoliderade versioner av Lissabonfördraget, kunde kommissionen som företräder allmänintresset eller Europaparlamentet som representerar medborgarna rätta misstaget genom snabb publicering.

Omedelbar publicering på webben av Lissabonfördraget i konsoliderad form, på samtliga officiella språk, är EU:s viktigaste och mest brådskande kommunikationsuppgift. Det handlar om en grundförutsättning för ett demokratiskt samtal.

Eller är Plan D för demokrati, dialog och debatt enbart ett dåligt skämt?



Ralf Grahn


Källor:

Le blog de Valéry Giscard d’Estaing, pour la démocratie en Europe : La boîte à outils du traité de Lisbonne ; 26 octobre 2007 ; http://vge-europe.eu

Jens Peter Bonde: New name – Same Content: The Lisbon Treaty – is it also an EU Constitution? 2nd edition, 22 October 2007

The Commission’s contribution to the period of reflection and beyond: Plan-D for Democracy, Dialogue and Debate; Brussels, 13.10.2005, COM(2005) 494 final

Wallström wants more citizens’ engagement but no referenda; EurActiv 18 September 2007; http://www.euractiv.com