Visar inlägg med etikett redogörelse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett redogörelse. Visa alla inlägg

onsdag 26 oktober 2011

Riksdagen om en digital agenda för Finland

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.


Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

fredag 6 februari 2009

Erfarenheter av upphandlingslagen i Finland

När Finlands Riksdag antog den nya lagstiftningen om upphandling förutsatte den att regeringen redogör för effekterna och anger eventuella ändringsbehov. Upphandling i samarbete mellan kommuner och den tredje sektorns roll som producent av social- och hälsovårdstjänster var frågor som Riksdagen ville få mer klarhet om.

Den nya upphandlingslagstiftningen i Finland består av de så kallade upphandlingslagen (348/2007), officiellt lagen om offentlig upphandling, och den så kallade försörjningslagen (349/2007), officiellt lagen om upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

De nya lagarna trädde i kraft den 1 juni 2007 tillsammans med statsrådets förordning om offentlig upphandling (614/2007) som innehåller bestämmelser om annonseringsförfarandet och om statistikföring.

Regeringen utredde både myndigheternas och företagarnas erfarenheter under det första året rätt grundligt inför redogörelsen till Riksdagen.

Regeringen anser att ett år en kort tid för en djupare analys av reformbehov, men Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen (SRR 7/2008 rd) ger en systematisk bild av hur de nya lagarna fungerar. Procedurerna har utvecklats och myndigheterna har blivit bättre på att sköta upphandlingen. Å andra sidan upplever både förvaltningen och företagen – särskilt små och medelstora företag – att förfarandena är tungrodda.

Redogörelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt upphandlingen av social- och hälsovårdstjänster, där kvalitet och mänskliga faktorer är viktiga. Regeringen ger exempel på hur kvalitativa kriterier kan användas i upphandlingen.

Redogörelsen hänvisar till utredningar och reformer som är på gång både i Finland och inom Europeiska unionen.

Redogörelsen hittar man via www.riksdagen.fi via Riksdagsärenden och dokument, eller direkt:

http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.17/1233894377_59108&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

De 30 länderna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) har samma EU-direktiv som bas och de praktiska frågorna är i mycket gemensamma. Redogörelsen om upphandlingslagen har därför intresse som referens även utanför Finlands gränser.

Ralf Grahn

P.S. Jag behandlar Europeiska gemenskapens upphandlingsdirektiv 2004/18/EG, andra frågor om offentlig upphandling och EU-fördragen (Lissabonfördraget) i detalj i min engelska blogg

http://grahnlaw.blogspot.com

Mot en europarättslig bakgrund rör jag mig närmare det nationella planet i Finland och Sverige här och i min finska blogg

http://eurooppaoikeus.blogspot.com