Visar inlägg med etikett regeringsprogram. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett regeringsprogram. Visa alla inlägg

söndag 30 oktober 2011

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.
***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

fredag 24 juni 2011

Finland: Jyrki Katainens regering

Det politiskt och matematiskt komplicerade valresultatet i Finland ledde till utdragna förhandlingar som drygt två månader senare ledde till en majoritetsregering av ovanligt snitt. Ideologiskt liknar Jyrki Katainens sexpartikoalition närmast en regering för ”nationellt samförstånd” av det slag man kan se i krigs- eller krisdrabbade länder.

Det är svårt att hitta någonting mer fjärran från svensk blockpolitik än den cocktail bestående av 19 ministrar som knypplades i hop. Samlingspartiet och Socialdemokraterna har sex ministrar var. Vänsterförbundet (VF), Svenska folkpartiet (SFP) och De gröna (Gröna) har alla två ministrar var, medan Kristdemokraterna (KD) har en minister.

Eftersom sex av de åtta riksdagsgrupperna företräds i regeringen, vilar oppositionspolitiken på endast två riksdagspartier. De segerrika Sannfinländarna (39 ledamöter) och valförlorarna Centerpartiet (35 ledamöter) ställde sig självmant utanför regeringsansvaret.

Vi tar oss en titt på den information som riksdagen och statsrådet har offentliggjort på svenska.


Riksdagen

Finland kan numera sägas vara en (närmast) parlamentarisk demokrati. Se:

Jaakko Nousiainen: Finlands styrelseskick: från ett blandat till ett parlamentariskt statsskick

Jag inleder därför med pressmeddelanden från riksdagen.

Formellt bildas regeringen i tre steg. Först valde riksdagen Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen till statsminister. Därefter gick bollen enligt grundlagen till president Tarja Halonen som på förslag av statsministern skulle utnämna regeringen. Sedan skulle den nya regeringen konstituera sig och överlåta regeringsprogrammet till riksdagen i form av ett meddelande. De tre skedena återspeglas här:

Riksdagen valde Jyrki Katainen till statsminister (den 22 juni 2011)

Riksdagen uppmärksammade utnämningen av regeringen, men snöpligt nog nämner pressmeddelandet endast femton av de nitton ministrarna:

Presidenten utnämnde regeringen (den 22 juni 2011)


Statsrådet

Jag övergår till pressmeddelanden på statsrådets webbsidor. De dominerande partierna är alltså Samlingspartiet (Saml) med sex ministrar, inklusive statsminister Jyrki Katainen, och Socialdemokraterna (SDP) med likaså sex ministrar, däribland partiordföranden Jutta Urpilainen som statsministerns ställföreträdare och finansminister:

Katainens regering utnämndes (den 22 juni 2011)

Statsrådets kommunikationsenhet hade ändå koll på ministerlistan, så jag fogar in ministrarna och deras uppgifter i Katainens regering från pressmeddelandet:

Statsminister Jyrki Katainen (Saml)
Statsministerns ställföreträdare, finansminister Jutta Urpilainen (SDP)
Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP)
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml)
Utvecklingsminister Heidi Hautala (Gröna)
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP)
Inrikesminister Päivi Räsänen (KD)
Försvarsminister Stefan Wallin (SFP)
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml)
Undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP)
Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki (VF)
Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (Saml)
Trafikminister Merja Kyllönen (VF)
Näringsminister Jyri Häkämies (Saml)
Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP)
Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml)
Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP)
Miljöminister Ville Niinistö (Gröna)
Bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (SDP)


Arbetsfördelningen

Till konstitueringen hörde ett mer exakt beslut om arbetsfördelningen mellan statsråden, nog så intressant för politiskt insatta:

Ministrarnas arbetsfördelning


Ministerutskotten

I en koalitionsregering, i synnerhet en så brokig som den nuvarande ministären, spelar ministerutskotten en viktig roll i beredningen av de formella besluten. Hittills har regeringen tillsatt de fyra lagstadgade ministerutskotten, vilka vanligen möts varje vecka.

Säte i flera utskott ger en fingervisning om vilka ministrar som hör till regeringens kärna:

Ministerutskotten

Informellt brukar visserligen kvistigare politiska frågor avhandlas mellan regeringsgruppernas ordförande, medan statssekreterarna och de politiska specialmedarbetarna samordnar i bakgrunden.

En spindel i nätet är statsministerns statssekreterare:

Velipekka Nummikoski statssekreterare för statsministern (den 22 juni 2011)


EU-frågorna

Varje minister ansvarar för den nationella beredningen av EU-frågor inom sitt ansvarsområde och deltar in någon rådskonstellation i Europeiska unionen.

De centrala aktörerna är dock dessa fyra.

Statsminister Jyrki Katainen deltar i Europeiska rådets möten, med flygande start eftersom han omedelbart åkte till Bryssel för att sammanstråla med de övriga stats- och regeringscheferna (den 23 och 24 juni).

Finansminister Jutta Urpilainen får den ekonomiska samordningen i Ekofinrådet och eurogruppen på sin lott, inte så litet i dessa turbulenta tider.

Europa- och utrikeshandelsminister (termerna har bytt plats sedan regeringsförhandlingarna) Alexander Stubb kan förhoppningsvis bidra till att stärka och öppna rådet för allmänna frågor enligt Lissabonfördragets anda och bokstav. Han deltar i utrikesrådet när frågor om den gemensamma handelspolitiken berörs. Han ansvarar även för frågor kring EU:s (långtids)budget, ett inte alldeles enkelt värv. Dessutom svarar han för merparten av den nationella samordningen av EU-frågor via statsrådets sekretariat. Det är tveksamt om någon annan Europaminister har en lika stark ställning.

Utrikesminister Erkki Tuomioja återkommer i konstellationen utrikes frågor som fortfarande är på jakt efter en reell roll för Europeiska unionen i världspolitiken. Dessutom sköter Tuomioja merparten av Finlands bilaterala och multilaterala internationella förbindelser.


Regeringsprogrammet

Efter regeringsförhandlingarna publicerades regeringsprogrammet på finska. Formellt avges det som ett meddelande till riksdagen och nu finns det även på svenska:

Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering: Ett öppet, rättvist och djärvt Finland (den 22 juni 2011)

Det politiska programmet är en diger lunta – 99 sidor (av någon anledning tio sidor mera än den finska originalversionen).

Det slutgiltiga finska originalet finns nu tillgängligt:

Pääministeri Jyrki Kataisen hallituksen ohjelma: Avoin, oikeudenmukainen ja rohkea Suomi (den 22 juni 2011; 89 sidor)

Enligt 44 § Finlands grundlag (731/1999) betyder ett meddelande i praktiken att riksdagen röstar om förtroende för regeringen (eller misstroende):

Statsrådets meddelanden och redogörelser

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden.

Har under debatten om ett meddelande väckts förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister, skall riksdagen efter behandlingen av meddelandet förrätta omröstning om förtroendet. Vid behandlingen av en redogörelse kan beslut inte fattas om förtroende för statsrådet eller en medlem av statsrådet.
För Vänsterförbundet innebar redan omröstningen om statsministern en prövosten, med några fronderande medlemmar. Förtroendeomröstningen efter midsommar kommer att mäta temperaturen i gruppen.



Ralf Grahn


P.S. Den senaste utgåvan av dagliga European Tribune är daterad den 24 juni 2011, och den återger bland annat aktuella europeiska frågor i medier, med möjlighet till diskussion för medlemmarna i forumet. En värdefull informationskälla för EU-intresserade.