Europeiska tjänstestandarder

Den europeiska standardiseringen utgör en del av EU:s inremarknadsstrategi:

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final

Standardiseringspaketet

Vi presenterade kommissionens vision för det europeiska standardiseringssystemet (ESS) i blogginlägget EU:s standardiseringspaket, men vi ska även erbjuda summeringen i meddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Kommissionens sammandrag tar upp frågorna i en något annan ordning än bloggartikeln (s. 12):

I meddelandet från april om IKT-standarder och det gemensamma initiativet om standardisering tillsammans med detta standardiseringspaket anger kommissionen en sammanhållen vision för standardisering till stöd för det politiska beslutsfattandet. Det består av följande dokument:

1. Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, vari anges strategiska prioriteringar och mål för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga strategier för arbetstillfällen och tillväxt, t.ex. handlingsplanen för cirkulär ekonomi, och vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen under 2017.

2. Artikel 24-rapporten och Refit-dokumentet som innehåller uppgifter om hur ESS fungerar och som underbygger policyutvecklingen i det gemensamma initiativet om standardisering.

3. Arbetsdokumentet om tjänstestandarder Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag.

Tjänstestandarder

Dels är repetition all lärdoms moder, dels fick vi en officiell svensk översättning av namnet på arbetsdokumentet om tjänstestandarder som följde med meddelandet COM(2016) 358 final.  

Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster finns nämligen tillgängligt endast på engelska:

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final (12 sidor)

(På svenska alltså: Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag)

Efter en inledning om (det ringa) antalet tjänstestandarder samt om deras egenskaper, hänvisar arbetsdokumentet till den rättsliga grunden för standarder i servicesektorn (s. 5), dels tjänstedirektivet, dels standardiseringsförordningen.

Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivets 2006/123/EG artikel 26 om tjänstekvalitet nämner särskilt tjänstestandarder i 26.5:

5. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet.  

Standardiseringsförordningen

Vad gäller EU-förordningen nr 1025/2012 om europeisk standardisering hänvisade arbetsdokumentet (s. 5) till artikel 1 och skäl 10, men jag citerar dem i den ordning vi naturligt bläddrar:

(10) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden [EUT L 376, 27.12.2006, s. 36] fastställs allmänna bestämmelser för att underlätta för tjänsteleverantörer att utöva sin etableringsfrihet och för att underlätta den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som man behåller en hög kvalitetsnivå. Därmed åläggs medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder i syfte att främja kompatibiliteten mellan tjänster som tillhandahålls av leverantörer i olika medlemsstater, tillhandahållandet av mottagarinformation och tjänsternas kvalitet. Direktiv 98/34/EG gäller dock endast produktstandarder, medan standarder för tjänster inte uttryckligen omfattas. I praktiken blir det dessutom allt mindre relevant att göra åtskillnad mellan varor och tjänster på den inre marknaden. Det är inte alltid praktiskt möjligt att dra en klar gräns mellan standarder för produkter och standarder för tjänster. Många standarder för produkter innefattar en servicekomponent medan standarder för tjänster ofta även delvis rör produkter. Således måste det nuvarande regelverket anpassas till de nya omständigheterna genom att dess tillämpningsområde utökas till standarder för tjänster.

Artikel 1 Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.

Färdplan

Från sidan 7 presenterar kommissionen de förestående konkreta stegen, vilka samlats i tre grupper av åtgärder:

1. Bättre prioritera och skapa europeiska standarder med stöd av ett ramverk för att observera nationella standarder
2. Minska hinder för gränsöverskridande leverans av tjänster
3. Mer verksam information till tjänsteproducenter

StandarDays

För övrigt, som bäst (torsdag och fredag den 20-21 april 2017) ordnar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC i Bryssel StandarDays, ett seminarium kring europeiska standarder. Begivenheten samlar sakkunniga från nationella och europeiska standardiseringsorganisationer och myndigheter samt företag.  

Ralf Grahn

EU:s standardiseringspaket

Ett antal allmänna Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi finns samlade när vi tar oss an ett särskilt område i meddelandet:

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final

Avsnittet 3.1. Att modernisera systemet för kvalitetsnormer (s. 12-13) handlade om europeisk standardisering och ledde fram till två planerade åtgärder (s. 22):

• Gemensamt initiativ om standardisering (2016)
• Specifik vägledning för standardisering av tjänster (2016)

Europeisk standardisering

Från den 1 januari 2013 tillämpas förordningen (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, som utgör den rättsliga ramen:

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.

Standardiseringspaketet

I fjol publicerade Europeiska kommissionen ett standardiseringspaket som bestod av flera delar, först och främst det övergripande strategimeddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Tjänstestandarder

För det andra det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster (enbart på engelska):

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final

Standardiseringsrapport

För det tredje en rapport om efterlevnaden av standardiseringsförordningen jämte ett medföljande ingående arbetsdokument (detta endast på engelska):

Rapport om genomförandet av förordning (EU) nr 1025/2012 under perioden 2013-2015; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 212 final

Analysis of the implementation of the Regulation (EU) No 1025/2012 from 2013 to 2015 and factsheets; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 126 final

Standardiseringsprogram

För det fjärde EU:s arbetsprogram för 2017 jämte ett arbetsdokument med en redogörelse för 2016:

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 357 final

Commission Staff Working Document on the implementation of the actions foreseen in the 2016 Union work programme for European standardisation, including the implementing acts and mandates sent to the European standardisation organisations; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 185 final  

Gemensamt standardiseringsinitiativ

I standardiseringsmeddelandet COM(2016) 358 betonade kommissionen behovet av uppslutning kring en modernisering av det europeiska standardiseringssystemet (ESS), särskilt för att snabbare utveckla standarder på områdena för informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt tjänster (s. 6-9 och bilaga I s. 13):

Det gemensamma initiativet om standardisering lägger fast en vision och syftar till att modernisera det sätt på vilket standarder produceras i Europa. Det kommer särskilt att vara inriktat på viktiga punkter, nämligen att utarbeta standarder snabbare, överbrygga klyftan mellan forskningsprioriteringar och det europeiska standardiseringsarbetet, sätta tydligare prioriteringar och säkerställa en starkare internationell närvaro.  

Det gemensamma initiativet undertecknades den 13 juni 2016 (och innehållet kan laddas ned här): C(2016) 3211 final - Annex "Joint Initiative on Standardisation under the Single Market Strategy" to the Commission Decision on the approval and the signing of the Joint Initiative on Standardisation

IKT-standardisering  

Utöver standardiseringspaketet är det skäl att nämna att kommissionen i fjol våras publicerade ett meddelande rörande standardisering på det prioriterade IKT-området:

Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden; Bryssel den 19.4.2016 COM(2016) 176 final

Ralf Grahn

Allmänna källor

EU 2016 - Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet (kan laddas ned i EU Bookshop som pdf eller e-bok på 23 språk)

Regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi

För ordningens skull samlar jag här några tidigare och färska blogginlägg om meddelandet COM(2015) 550 med inremarknadsstrategin jämte medföljande handlingar:

Grahnblawg (SV): Handelshinder: EU:s inre marknad fungerar bättre (den 11 november 2016)

Grahnblawg (SV): Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin (den 19 november 2016)

Grahnblawg (SV): Inremarknadsstrategin (den 21 november 2016)

Grahnblawg (SV): Europaparlamentet och inremarknadsstrategin (den 27 november 2016)

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategia EU:n kilpailukykyneuvostossa (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): The Single Market Strategy in the EU Competitiveness Council (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): Testing two annual reports on Juncker Commission (den 9 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EU:n sisämarkkinastrategia 2015 (den 10 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): Komissio, Pohjoismaat ja EU:n sisämarkkinastrategia (den 11 april 2017)  

Grahnblawg (SV): EU-strategi för inre marknaden (den 12 april 2017)

Grahnblawg (SV): Evidensbaserade marknadsreformer (den 13 april 2017)

Grahnlaw (EN): Evidence-based European market reforms? (den 14 april 2017)

Grahnlaw (EN): Services in EU single market strategy (den 15 april 2017)

Grahnlaw (EN): European standards, public procurement and intellectual property (den 16 april 2017)

Grahnlaw (EN): Single market compliance and enforcement (den 17 april 2017)

Grahnlaw (EN): Single market integration and pillar (den 17 april 2017)

***

Sedan om standardiseringspaketet (europeiska standarder), ett specifikt område inom strategin för den inre marknaden:

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategian eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EFTA ja Euroopan talousalue: eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)

Ralf Grahn

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn