Den överväldigande majoriteten av Europeiska unionens medborgare, konsumenterna och skattebetalarna, har få vänner vid det bord där EU:s jordbruksministrar sitter. Ett utskott i det brittiska underhuset (House of Commons Environment, Food and Rural Affairs Committee) konstaterade att det finns en väl etablerad grupp reformvilliga länder (Britannien, Danmark, Nederländerna och Sverige). Utskottet välkomnade även samförståndet med Italien om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Utgångsläget för reformer är blygsamt i en union med 27 medlemsländer.
Trots allt bör man i en demokrati sträva till hållbara motiveringar och upplyst diskussion för att nå fram till en ansvarsmedveten politik och godtagbara resultat.
Några av utskottets slutsatser förtjänar därför att upprepas, eftersom de utmanar bromsklossarna att överväga sina ståndpunkter och åtminstone slipa argumenten för att, i slutändan, ändra sin hållning:
“Further reform of the CAP is both necessary and inevitable.”
“The only long-term justification for future expenditure of taxpayers’ money in the agricultural sector is for the provision of public goods. Payments should represent the most efficient means by which society can purchase the public goods – environmental, rural, social – it wishes to enjoy. For these payments to remain publicly acceptable, it is essential that they relate directly to the public goods provided and that, in turn, these public goods are measurable and capable of evaluation.”
“The objectives of the CAP have remained unchanged for the last 50 years and now seem dated. European agricultural policy has moved on since then, encompassing issues such as rural development, protection of the environment and animal welfare. The UK Government should begin negotiating, at the earliest opportunity, for a redrafting of the existing Article which lays out the objectives of the CAP – Article 33(1) – with the new text reflecting the wider context of modern rural policy.”
“Some of the key issues the UK Government must address in devising and pursuing such a rural policy for the EU should include:
· The prioritisation of objectives (for example, between environmental and rural development considerations)
· The degree of subsidiarity embodied in the new policy
· The relative advantages and disadvantages of financing such a policy – at least to some extent (i.e. co-financing) – at the Member State level
· How much of the current expenditure on the CAP would be required to fulfil the policy objectives chosen
· How best to manage the transition from the current CAP to this new ‘Rural Policy for the EU’
· The extent to which this new rural policy can contribute to the mitigation of, and adaptation to, climate change”
***
Reformfördraget eller Lissabonfördraget rör inte de anakronistiska målsättningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (utom att fisket tas in under samma rubrik). Utskottets förhoppning om en snar förnyelse av grundfördragen ligger nog i en avlägsen framtid.
För en utomstående känns det överraskande att konsumenternas och skattebetalarnas intressen behandlas främst indirekt, som logiskt nödvändiga mottagare och betalare av kollektiva nyttigheter. Om regeringarna (jordbruksministrarna) i länderna för status quo inte bekymrar sig särskilt mycket om väljarna som helhet, kunde unionens medborgare i alla fall vara potentiella bundsförvanter för reformlägret.
Kommissionens diskussionsunderlag (grönbok) om översynen av jordbrukspolitiken 2008, utlovad till nästa vecka, ser ut att bli en kursorisk hälsokontroll, utan allvarligare diagnos eller behandling, för att inte tala om kirurgiska ingrepp. Därför ökar betydelsen av den översyn 2008-09 som ska gälla Europeiska unionens hela budget.
I december 2005 beslutade Europeiska rådet i praktiken och i maj 2006 bekräftade det interinstitutionella avtalet att kommissionen uppmanades ”att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008-2009”.
För Jacques Chirac var löftet kanske ett skämt, men för Europas medborgare är det synnerligen viktigt.
Ralf Grahn
Källor:
House of Commons, Environment, Food and Rural Affairs Committee: The UK Government’s “Vision for the Common Agricultural Policy”; Published on 23 May 2007
Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning; Europeiska unionens officiella tidning 14.6.2006, C 139/1
Visar inlägg med etikett europadebatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett europadebatt. Visa alla inlägg
lördag 17 november 2007
Jordbrukspolitiken: förnyare och bevarare
Den överväldigande majoriteten av Europeiska unionens medborgare, konsumenterna och skattebetalarna, har få vänner vid det bord där EU:s jordbruksministrar sitter. Ett utskott i det brittiska underhuset (House of Commons Environment, Food and Rural Affairs Committee) konstaterade att det finns en väl etablerad grupp reformvilliga länder (Britannien, Danmark, Nederländerna och Sverige). Utskottet välkomnade även samförståndet med Italien om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Utgångsläget för reformer är blygsamt i en union med 27 medlemsländer.
Trots allt bör man i en demokrati sträva till hållbara motiveringar och upplyst diskussion för att nå fram till en ansvarsmedveten politik och godtagbara resultat.
Några av utskottets slutsatser förtjänar därför att upprepas, eftersom de utmanar bromsklossarna att överväga sina ståndpunkter och åtminstone slipa argumenten för att, i slutändan, ändra sin hållning:
“Further reform of the CAP is both necessary and inevitable.”
“The only long-term justification for future expenditure of taxpayers’ money in the agricultural sector is for the provision of public goods. Payments should represent the most efficient means by which society can purchase the public goods – environmental, rural, social – it wishes to enjoy. For these payments to remain publicly acceptable, it is essential that they relate directly to the public goods provided and that, in turn, these public goods are measurable and capable of evaluation.”
“The objectives of the CAP have remained unchanged for the last 50 years and now seem dated. European agricultural policy has moved on since then, encompassing issues such as rural development, protection of the environment and animal welfare. The UK Government should begin negotiating, at the earliest opportunity, for a redrafting of the existing Article which lays out the objectives of the CAP – Article 33(1) – with the new text reflecting the wider context of modern rural policy.”
“Some of the key issues the UK Government must address in devising and pursuing such a rural policy for the EU should include:
· The prioritisation of objectives (for example, between environmental and rural development considerations)
· The degree of subsidiarity embodied in the new policy
· The relative advantages and disadvantages of financing such a policy – at least to some extent (i.e. co-financing) – at the Member State level
· How much of the current expenditure on the CAP would be required to fulfil the policy objectives chosen
· How best to manage the transition from the current CAP to this new ‘Rural Policy for the EU’
· The extent to which this new rural policy can contribute to the mitigation of, and adaptation to, climate change”
***
Reformfördraget eller Lissabonfördraget rör inte de anakronistiska målsättningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (utom att fisket tas in under samma rubrik). Utskottets förhoppning om en snar förnyelse av grundfördragen ligger nog i en avlägsen framtid.
För en utomstående känns det överraskande att konsumenternas och skattebetalarnas intressen behandlas främst indirekt, som logiskt nödvändiga mottagare och betalare av kollektiva nyttigheter. Om regeringarna (jordbruksministrarna) i länderna för status quo inte bekymrar sig särskilt mycket om väljarna som helhet, kunde unionens medborgare i alla fall vara potentiella bundsförvanter för reformlägret.
Kommissionens diskussionsunderlag (grönbok) om översynen av jordbrukspolitiken 2008, utlovad till nästa vecka, ser ut att bli en kursorisk hälsokontroll, utan allvarligare diagnos eller behandling, för att inte tala om kirurgiska ingrepp. Därför ökar betydelsen av den översyn 2008-09 som ska gälla Europeiska unionens hela budget.
I december 2005 beslutade Europeiska rådet i praktiken och i maj 2006 bekräftade det interinstitutionella avtalet att kommissionen uppmanades ”att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008-2009”.
För Jacques Chirac var löftet kanske ett skämt, men för Europas medborgare är det synnerligen viktigt.
Ralf Grahn
Källor:
House of Commons, Environment, Food and Rural Affairs Committee: The UK Government’s “Vision for the Common Agricultural Policy”; Published on 23 May 2007
Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning; Europeiska unionens officiella tidning 14.6.2006, C 139/1
Trots allt bör man i en demokrati sträva till hållbara motiveringar och upplyst diskussion för att nå fram till en ansvarsmedveten politik och godtagbara resultat.
Några av utskottets slutsatser förtjänar därför att upprepas, eftersom de utmanar bromsklossarna att överväga sina ståndpunkter och åtminstone slipa argumenten för att, i slutändan, ändra sin hållning:
“Further reform of the CAP is both necessary and inevitable.”
“The only long-term justification for future expenditure of taxpayers’ money in the agricultural sector is for the provision of public goods. Payments should represent the most efficient means by which society can purchase the public goods – environmental, rural, social – it wishes to enjoy. For these payments to remain publicly acceptable, it is essential that they relate directly to the public goods provided and that, in turn, these public goods are measurable and capable of evaluation.”
“The objectives of the CAP have remained unchanged for the last 50 years and now seem dated. European agricultural policy has moved on since then, encompassing issues such as rural development, protection of the environment and animal welfare. The UK Government should begin negotiating, at the earliest opportunity, for a redrafting of the existing Article which lays out the objectives of the CAP – Article 33(1) – with the new text reflecting the wider context of modern rural policy.”
“Some of the key issues the UK Government must address in devising and pursuing such a rural policy for the EU should include:
· The prioritisation of objectives (for example, between environmental and rural development considerations)
· The degree of subsidiarity embodied in the new policy
· The relative advantages and disadvantages of financing such a policy – at least to some extent (i.e. co-financing) – at the Member State level
· How much of the current expenditure on the CAP would be required to fulfil the policy objectives chosen
· How best to manage the transition from the current CAP to this new ‘Rural Policy for the EU’
· The extent to which this new rural policy can contribute to the mitigation of, and adaptation to, climate change”
***
Reformfördraget eller Lissabonfördraget rör inte de anakronistiska målsättningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (utom att fisket tas in under samma rubrik). Utskottets förhoppning om en snar förnyelse av grundfördragen ligger nog i en avlägsen framtid.
För en utomstående känns det överraskande att konsumenternas och skattebetalarnas intressen behandlas främst indirekt, som logiskt nödvändiga mottagare och betalare av kollektiva nyttigheter. Om regeringarna (jordbruksministrarna) i länderna för status quo inte bekymrar sig särskilt mycket om väljarna som helhet, kunde unionens medborgare i alla fall vara potentiella bundsförvanter för reformlägret.
Kommissionens diskussionsunderlag (grönbok) om översynen av jordbrukspolitiken 2008, utlovad till nästa vecka, ser ut att bli en kursorisk hälsokontroll, utan allvarligare diagnos eller behandling, för att inte tala om kirurgiska ingrepp. Därför ökar betydelsen av den översyn 2008-09 som ska gälla Europeiska unionens hela budget.
I december 2005 beslutade Europeiska rådet i praktiken och i maj 2006 bekräftade det interinstitutionella avtalet att kommissionen uppmanades ”att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008-2009”.
För Jacques Chirac var löftet kanske ett skämt, men för Europas medborgare är det synnerligen viktigt.
Ralf Grahn
Källor:
House of Commons, Environment, Food and Rural Affairs Committee: The UK Government’s “Vision for the Common Agricultural Policy”; Published on 23 May 2007
Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning; Europeiska unionens officiella tidning 14.6.2006, C 139/1
onsdag 14 november 2007
Angela Merkel får Karlspreis 2008
Förbundskansler Angela Merkel har utsetts till mottagare av staden Aachens Karlspreis 2008. Beslutet togs i god tid, eftersom den högtidliga överlåtelsen sker den 1 maj 2008.
Priset, som har instiftats till minnet av Karl den store, motiveras denna gång med Merkels förtjänster att övervinna stillaståendet, återvinna handlingsförmågan och finna ny gemensam kraft för Europa.
Reformfördraget, förhandlingsförmågan och diplomatin samt engagemanget för att fördjupa den europeiska integrationen framförs som Merkels särskilda förtjänster.
År 2007 var det Javier Solana som förlänades Karlspriset av det som för omkring 1200 år sedan var Karl den stores residensstad i ett kejsardöme vars område rätt långt sammanföll med de sex länder som bildade den Europeiska kol- och stålgemenskapen, EEC och Euratom.
***
Merkel visade framtassarna redan när den senaste långtidsbudgeten för Europeiska unionen syddes ihop. Som ordförande för G-8 fick hon president Bush att ta ett steg mot de europeiska ståndpunkterna i klimatfrågan.
När EU:s medborgare hade snuvats på möjligheten till ett samlat konstitutionellt fördrag, var det Merkel och den tyska diplomatin som bärgade resterna genom att skapa förutsättningarna för reformfördraget eller Lissabonfördraget, som ska undertecknas den 13 december 2007.
Lösningarna är långt ifrån idealiska, men utgående från de institutionella begränsningarna kunde de svårligen ha blivit mycket bättre.
Den närmaste tiden kommer inrikespolitiken att kräva mycket av Merkel, eftersom den stora koalitionen knakar i fogarna. Socialdemokraterna oroas över Merkels popularitet och har tagit en klar vänstersväng.
Ralf Grahn
Källa:
Karlspreis 2008: Begründung des Direktoriums der Gesellschaft für die Verleihung des Internationalen Karlspreises zu Aachen and die Bundeskanzlerin der Bundesrepublik Deutschland, Frau Dr. Angela Merkel; http://www.karlspreis.de
Priset, som har instiftats till minnet av Karl den store, motiveras denna gång med Merkels förtjänster att övervinna stillaståendet, återvinna handlingsförmågan och finna ny gemensam kraft för Europa.
Reformfördraget, förhandlingsförmågan och diplomatin samt engagemanget för att fördjupa den europeiska integrationen framförs som Merkels särskilda förtjänster.
År 2007 var det Javier Solana som förlänades Karlspriset av det som för omkring 1200 år sedan var Karl den stores residensstad i ett kejsardöme vars område rätt långt sammanföll med de sex länder som bildade den Europeiska kol- och stålgemenskapen, EEC och Euratom.
***
Merkel visade framtassarna redan när den senaste långtidsbudgeten för Europeiska unionen syddes ihop. Som ordförande för G-8 fick hon president Bush att ta ett steg mot de europeiska ståndpunkterna i klimatfrågan.
När EU:s medborgare hade snuvats på möjligheten till ett samlat konstitutionellt fördrag, var det Merkel och den tyska diplomatin som bärgade resterna genom att skapa förutsättningarna för reformfördraget eller Lissabonfördraget, som ska undertecknas den 13 december 2007.
Lösningarna är långt ifrån idealiska, men utgående från de institutionella begränsningarna kunde de svårligen ha blivit mycket bättre.
Den närmaste tiden kommer inrikespolitiken att kräva mycket av Merkel, eftersom den stora koalitionen knakar i fogarna. Socialdemokraterna oroas över Merkels popularitet och har tagit en klar vänstersväng.
Ralf Grahn
Källa:
Karlspreis 2008: Begründung des Direktoriums der Gesellschaft für die Verleihung des Internationalen Karlspreises zu Aachen and die Bundeskanzlerin der Bundesrepublik Deutschland, Frau Dr. Angela Merkel; http://www.karlspreis.de
söndag 11 november 2007
Finland uppmuntrar till öppenhet?
Finland uppmuntrar EU till större öppenhet lyder rubriken för fredagens pressmeddelande. Statsrådet säger bland annat följande:
”Finland har fredagen den 9 november sänt ett brev om Europeiska unionens öppenhetspolitik till EU-ordföranden Portugal. Finland anser att främjandet av öppenheten i ministerrådets verksamhet är en viktig del av förverkligandet av principen om god förvaltning, liksom även främjandet av medborgarnas möjligheter till information och inflytande.”
”Finland anser att medlemsländerna och rådets sekretariat bör bättre informera den stora allmänheten om webbutsändningar och tillgängliga dokument. Man bör även fästa ännu större uppmärksamhet vid användarvänligheten i fråga om rådets webbsidor och webbutsändningar. Dessutom bör man diskutera hur offentlighetspraxis gällande rådets överläggningar bättre skulle kunna utnyttjas i den information om EU som riktas till medborgarna.”
***
Pressmeddelandet utgår från rådets politik för öppenhet (som jag behandlade den 31 oktober 2007 under rubriken EU:s öppenhetspolitik på min dåvarande svenska blogg, http://grahnblawg.blogg.se). Det är säkert riktigt att rikta brevet till rådet, eftersom beredningen, förhandlingarna och övervakningsförfarandena mellan regeringarna är det svarta hålet för transparensen i Europeiska unionen.
Den finska regeringen nämner också helt riktiga principer. God förvaltning, medborgarnas möjligheter till information och inflytande (deltagande) samt användarvänlighet är alla lovvärda målsättningar för offentlig kommunikation.
***
Unionens viktigaste och mest brådskande informationsuppgift är just nu att publicera något läsligare, uppdaterade sammanställningar av reformfördraget. Eftersom publiceringen av Lissabonfördraget i konsoliderad form är angelägen, är det bäst att det sker på webben, särskilt som en webbpublikation kan uppdateras vid behov. Jämlikhetsprincipen förutsätter att unionens medborgare ges tillgång till de samlade texterna på Europeiska unionens alla officiella språk.
Vad säger statsrådets pressmeddelande om unionens mest skriande kommunikationsbrist, det att rådet har vägrat publicera en uppdaterad, konsoliderad version av Lissabonfördraget innan ratifikationsprocesserna har slutförts?
Ingenting.
Genom att tiga om den mest uppenbara luckan i Europeiska unionens information väcker den finska regeringens pressmeddelande flera frågor än det besvarar.
Spelar det någon roll vilka vackra principer man nämner, om den mest konkreta bristen får hänga i luften? Är det inte snarare så, att upprepningen av upphöjda ideal minskar trovärdigheten och ökar främlingskapet när de konkreta handlingarna går stick i stäv med principerna? Vill Finlands regering putsa bort fläcken från sin sköld genom att ta upp andrahandsfrågor och allmänna principer?
Vad uppmuntrar Finlands regering till, på riktigt?
Ralf Grahn
Källa:
Finland uppmuntrar EU till större öppenhet; Statsrådets kommunikationsenhet; Pressmeddelande 326/2007, den 9 november 2007; http://www.vn.fi => svenska
”Finland har fredagen den 9 november sänt ett brev om Europeiska unionens öppenhetspolitik till EU-ordföranden Portugal. Finland anser att främjandet av öppenheten i ministerrådets verksamhet är en viktig del av förverkligandet av principen om god förvaltning, liksom även främjandet av medborgarnas möjligheter till information och inflytande.”
”Finland anser att medlemsländerna och rådets sekretariat bör bättre informera den stora allmänheten om webbutsändningar och tillgängliga dokument. Man bör även fästa ännu större uppmärksamhet vid användarvänligheten i fråga om rådets webbsidor och webbutsändningar. Dessutom bör man diskutera hur offentlighetspraxis gällande rådets överläggningar bättre skulle kunna utnyttjas i den information om EU som riktas till medborgarna.”
***
Pressmeddelandet utgår från rådets politik för öppenhet (som jag behandlade den 31 oktober 2007 under rubriken EU:s öppenhetspolitik på min dåvarande svenska blogg, http://grahnblawg.blogg.se). Det är säkert riktigt att rikta brevet till rådet, eftersom beredningen, förhandlingarna och övervakningsförfarandena mellan regeringarna är det svarta hålet för transparensen i Europeiska unionen.
Den finska regeringen nämner också helt riktiga principer. God förvaltning, medborgarnas möjligheter till information och inflytande (deltagande) samt användarvänlighet är alla lovvärda målsättningar för offentlig kommunikation.
***
Unionens viktigaste och mest brådskande informationsuppgift är just nu att publicera något läsligare, uppdaterade sammanställningar av reformfördraget. Eftersom publiceringen av Lissabonfördraget i konsoliderad form är angelägen, är det bäst att det sker på webben, särskilt som en webbpublikation kan uppdateras vid behov. Jämlikhetsprincipen förutsätter att unionens medborgare ges tillgång till de samlade texterna på Europeiska unionens alla officiella språk.
Vad säger statsrådets pressmeddelande om unionens mest skriande kommunikationsbrist, det att rådet har vägrat publicera en uppdaterad, konsoliderad version av Lissabonfördraget innan ratifikationsprocesserna har slutförts?
Ingenting.
Genom att tiga om den mest uppenbara luckan i Europeiska unionens information väcker den finska regeringens pressmeddelande flera frågor än det besvarar.
Spelar det någon roll vilka vackra principer man nämner, om den mest konkreta bristen får hänga i luften? Är det inte snarare så, att upprepningen av upphöjda ideal minskar trovärdigheten och ökar främlingskapet när de konkreta handlingarna går stick i stäv med principerna? Vill Finlands regering putsa bort fläcken från sin sköld genom att ta upp andrahandsfrågor och allmänna principer?
Vad uppmuntrar Finlands regering till, på riktigt?
Ralf Grahn
Källa:
Finland uppmuntrar EU till större öppenhet; Statsrådets kommunikationsenhet; Pressmeddelande 326/2007, den 9 november 2007; http://www.vn.fi => svenska
lördag 10 november 2007
Lissabonfördraget läsligare 2009?
När får Europeiska unionens medborgare tillgång till läsligare versioner av reformfördraget som också kallas Lissabonfördraget?
Det senaste svaret från en av EU-institutionerna antyder att samlade, konsoliderade texter kan publiceras år 2009, eventuellt. Jag citerar svaret från Europe Direct:
“The consolidated version will be available only when the Draft Reform Treaty is signed and ratified by the Member States.”
Lissabonfördraget är Europeiska unionens viktigaste dokument i nuet. Medborgarna står i centrum för Europaprojektet, har vi fått höra.
Motstridigt så det förslår när Europeiska unionens institutioner blankt vägrar att offentliggöra en aning mer läsliga och begripliga versioner av de nya fördragen och medlemsländer som yvs över sin öppenhet moltiger.
***
Nu måste tankesmedjor, vetenskapliga forskningsenheter och medborgarrörelser rädda förutsättningarna för en demokratisk EU-debatt.
Det finns några föredömen: Statewatch på engelska, Real Instituto Elcano på spanska och IEE-ULB på franska (och delvis på engelska).
Ralf Grahn
Det senaste svaret från en av EU-institutionerna antyder att samlade, konsoliderade texter kan publiceras år 2009, eventuellt. Jag citerar svaret från Europe Direct:
“The consolidated version will be available only when the Draft Reform Treaty is signed and ratified by the Member States.”
Lissabonfördraget är Europeiska unionens viktigaste dokument i nuet. Medborgarna står i centrum för Europaprojektet, har vi fått höra.
Motstridigt så det förslår när Europeiska unionens institutioner blankt vägrar att offentliggöra en aning mer läsliga och begripliga versioner av de nya fördragen och medlemsländer som yvs över sin öppenhet moltiger.
***
Nu måste tankesmedjor, vetenskapliga forskningsenheter och medborgarrörelser rädda förutsättningarna för en demokratisk EU-debatt.
Det finns några föredömen: Statewatch på engelska, Real Instituto Elcano på spanska och IEE-ULB på franska (och delvis på engelska).
Ralf Grahn
fredag 9 november 2007
Lissabonfördraget: konsoliderad text
På Valéry Giscard d’Estaings blogg för demokrati i Europa tog en av kommentatorerna, Jacques Roman, i två inlägg upp behovet av konsoliderade versioner av reformfördraget (Lissabonfördraget). Jag citerar:
« On attend avec impatience la publication du texte « consolidé » (autrement dit, en bon français, codifié) que les juristes-linguistes de l’UE ont déjà établi, semble-t-il, - mais qui, sauf erreur, ne se trouve pas sur l’Internet. Quand le texte codifié aura été publié, on y verra plus clair (tout de même), mais déja nous savons à quoi nous en tenir. »
« La transparence démocratique exige que les deux textes soient publiés très vite, en marquant (en caractères gras par exemple) les dispositions nouvelles par rapport. »
***
Tala om öppenhet, demokrati, dialog eller debatt – grundförutsättningen är att det finns konsoliderade versioner av Europeiska unionens viktigaste dokument i nuet: Lissabonfördraget.
Vad svarar kommissionen om publiceringen?
”Någon hel samlad text finns inte ännu och vi kan idag inte ge ytterligare information när.”
Inga åtgärder, ingen tidtabell, ingenting; medborgarnära så det förslår.
Ralf Grahn
« On attend avec impatience la publication du texte « consolidé » (autrement dit, en bon français, codifié) que les juristes-linguistes de l’UE ont déjà établi, semble-t-il, - mais qui, sauf erreur, ne se trouve pas sur l’Internet. Quand le texte codifié aura été publié, on y verra plus clair (tout de même), mais déja nous savons à quoi nous en tenir. »
« La transparence démocratique exige que les deux textes soient publiés très vite, en marquant (en caractères gras par exemple) les dispositions nouvelles par rapport. »
***
Tala om öppenhet, demokrati, dialog eller debatt – grundförutsättningen är att det finns konsoliderade versioner av Europeiska unionens viktigaste dokument i nuet: Lissabonfördraget.
Vad svarar kommissionen om publiceringen?
”Någon hel samlad text finns inte ännu och vi kan idag inte ge ytterligare information när.”
Inga åtgärder, ingen tidtabell, ingenting; medborgarnära så det förslår.
Ralf Grahn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)