I euroområdet och särskilt i krisländerna behövs det självfallet djupgående strukturella reformer för sundare offentliga finanser, snabbare tillväxt och ökad konkurrenskraft. Men de arkaiska dragen, skuldsättningen och reformbehoven i bland annat Medelhavsländerna kommer knappast som en blixt från en klar himmel.
Dessutom finns det, i stort, program för att avhjälpa bristerna. Bakom gårdagens blogginlägg Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa och Euroakuten: Cypern, Italien och Spanien fanns därför min undran om finansmarknaderna är överkänsliga eller spekulativa och därmed kanske snarare en del av problemet än av lösningarna.
Ekofinrådets rekommendationer för euroområdet samt för Cypern, Malta och Spanien ser sakliga ut, men politiskt är det en helt annan sak att föra ingrodda nationella institutioner till slaktbänken och att framgångsrikt nedkämpa starka särintressen till förmån för diffusa allmänintressen.
Exempel på ingrodda nationella vanor är indexbundna löner och pensioner, konkurrensbegränsningar på tjänste- och arbetsmarknaderna, uteslutning av kvinnor, unga och andra ”outsiders” från jobb, grå ekonomi, svartarbete, ojämlika och haltande skatte- och socialsystem, brottslighet, korruption och svågerpolitik, brister i utbildningssystemen, låga investeringar i innovationer mm.
Nyval i Cypern och Spanien samt tvivel rörande det politiska systemets handlingskraft och rättvisa i Italien bidrar till en känsla av osäkerhet.
De nuvarande EU-fördragen är, trots otaliga krismöten och plåster, varken tillräckligt robusta eller demokratiska nog för en valutaunion.
Allmänt taget är de nationella moderniseringsprogrammen vaga beträffande åren 2013 och 2014. Det behövs även mera brutal uppriktighet beträffande sjuka punkter i samhället. För den som vill gå djupare finns dock kommissionens utvärderingar och de nationella programmen för stabilitet och reformer, och varje varv av den europeiska planeringsterminen kan medföra förbättringar.
Mitt intryck är att en del har gjorts även om mycket återstår att göra. Det krävs målmedvetet och långsiktigt arbete, men jag undrar fortfarande om finansmarknadernas prissättning av riskerna är överkänslig.
Ralf Grahn
P.S. På bloggen Euro area debt crisis erbjuder ekonomisten Megan Greene en sammanställning av nyheter och artiklar om krisen i euroområdet: Media round-up: July 2011.
Visar inlägg med etikett Spanien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Spanien. Visa alla inlägg
torsdag 4 augusti 2011
söndag 21 februari 2010
Inför 22 januari 2010: EU:s råd för allmänna frågor
Lissabonfördraget framhäver betydelsen av rådskonstellationen allmänna frågor. Rådet för allmänna frågor ska säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets arbete.
Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.
Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).
Lissabonfördraget
Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.
Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.
Svår omställning
Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.
Spolat toppmöte EU-USA
När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.
Utrikestjänsten
En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.
Medborgarinitiativet
Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.
Fantomparlamentarikerna
Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.
Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.
Solidaritetsklausulen
Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.
Konsulärt skydd
Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.
EU 2020
Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.
Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.
Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.
Budgetöversyn
Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.
Sammanhållingspolitiken
Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.
Yttersta randområdena
Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.
Utvidgningen
Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.
Möte 22 januari 2010
Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.
Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.
Ralf Grahn
Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.
Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).
Lissabonfördraget
Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.
Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.
Svår omställning
Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.
Spolat toppmöte EU-USA
När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.
Utrikestjänsten
En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.
Medborgarinitiativet
Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.
Fantomparlamentarikerna
Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.
Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.
Solidaritetsklausulen
Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.
Konsulärt skydd
Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.
EU 2020
Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.
Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.
Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.
Budgetöversyn
Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.
Sammanhållingspolitiken
Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.
Yttersta randområdena
Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.
Utvidgningen
Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.
Möte 22 januari 2010
Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.
Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.
Ralf Grahn
fredag 15 januari 2010
EU: Spaniens ordförandeskap
Vid årsskiftet övertog Spanien efter Sverige ett förändrat ordförandeskap för Europeiska unionens råd. Enligt Lissabonfördraget omfattar det roterande ordförandeskapet de andra rådskonstellationerna än utrikes frågor (artikel 16.9 EU-fördraget). Dessutom har Europeiska rådet en permanent ordförande (artikel 15.5 EU-fördraget).
Det spanska ordförandeskapets webbsidor har nu varit i aktivt bruk under två veckor. Internationella besökare kan välja mellan engelska, franska och spanska (utöver regionala språk).
Den som vill få en överblick över arbetet i rådet kan studera programmet för ordförandeskapstrion som består av Spanien, Belgien och Ungern: [Utkast till] rådets 18-månadersprogram (daterat den 27 november 2009; dokument 16771/09; 89 sidor).
Nu har även programmet för det första halvåret 2010 publicerats på det spanska ordförandeskapets webbsidor. Programmet finns tillgängligt på engelska och spanska:
The Programme for the Spanish Presidency of the Council of the European Union 1 January – 30 June 2010: Innovating Europe (52 sidor).
Programa de la Presidencia Española del Consejo de la Unión Europea 1 de enero a 30 de junio 2010: Innovando Europa (50 sidor).
Varför nämner jag programmen?
De traditionella medierna nöjer sig vanligen med att rapportera om de mest uppseendeväckande besluten när det har tagits, eller strax innan.
Den som vill se helheterna och arbeta med framförhållning gör gott i att studera programmen.
Ralf Grahn
P.S. På The European Citizen (på engelska) skriver Conor Slowey om EU-politik. Inläggen på mer än 500 Europabloggar hittar man behändigt på den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu. Även svenska eurobloggar kan anmäla sig.
Det spanska ordförandeskapets webbsidor har nu varit i aktivt bruk under två veckor. Internationella besökare kan välja mellan engelska, franska och spanska (utöver regionala språk).
Den som vill få en överblick över arbetet i rådet kan studera programmet för ordförandeskapstrion som består av Spanien, Belgien och Ungern: [Utkast till] rådets 18-månadersprogram (daterat den 27 november 2009; dokument 16771/09; 89 sidor).
Nu har även programmet för det första halvåret 2010 publicerats på det spanska ordförandeskapets webbsidor. Programmet finns tillgängligt på engelska och spanska:
The Programme for the Spanish Presidency of the Council of the European Union 1 January – 30 June 2010: Innovating Europe (52 sidor).
Programa de la Presidencia Española del Consejo de la Unión Europea 1 de enero a 30 de junio 2010: Innovando Europa (50 sidor).
Varför nämner jag programmen?
De traditionella medierna nöjer sig vanligen med att rapportera om de mest uppseendeväckande besluten när det har tagits, eller strax innan.
Den som vill se helheterna och arbeta med framförhållning gör gott i att studera programmen.
Ralf Grahn
P.S. På The European Citizen (på engelska) skriver Conor Slowey om EU-politik. Inläggen på mer än 500 Europabloggar hittar man behändigt på den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu. Även svenska eurobloggar kan anmäla sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)