Visar inlägg med etikett inremarknadsstrategi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inremarknadsstrategi. Visa alla inlägg

onsdag 19 april 2017

Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi

För ordningens skull samlar jag här några tidigare och färska blogginlägg om meddelandet COM(2015) 550 med inremarknadsstrategin jämte medföljande handlingar:

Grahnblawg (SV): Handelshinder: EU:s inre marknad fungerar bättre (den 11 november 2016)

Grahnblawg (SV): Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin (den 19 november 2016)

Grahnblawg (SV): Inremarknadsstrategin (den 21 november 2016)

Grahnblawg (SV): Europaparlamentet och inremarknadsstrategin (den 27 november 2016)

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategia EU:n kilpailukykyneuvostossa (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): The Single Market Strategy in the EU Competitiveness Council (den 28 november 2016)

Grahnlaw (EN): Testing two annual reports on Juncker Commission (den 9 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EU:n sisämarkkinastrategia 2015 (den 10 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): Komissio, Pohjoismaat ja EU:n sisämarkkinastrategia (den 11 april 2017)  

Grahnblawg (SV): EU-strategi för inre marknaden (den 12 april 2017)

Grahnblawg (SV): Evidensbaserade marknadsreformer (den 13 april 2017)

Grahnlaw (EN): Evidence-based European market reforms? (den 14 april 2017)

Grahnlaw (EN): Services in EU single market strategy (den 15 april 2017)


Grahnlaw (EN): Single market compliance and enforcement (den 17 april 2017)

Grahnlaw (EN): Single market integration and pillar (den 17 april 2017)

***

Sedan om standardiseringspaketet (europeiska standarder), ett specifikt område inom strategin för den inre marknaden:

Eurooppaoikeus (FI): Sisämarkkinastrategian eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)

Eurooppaoikeus (FI): EFTA ja Euroopan talousalue: eurooppalaiset standardit (den 19 april 2017)


Ralf Grahn

torsdag 13 april 2017

Evidensbaserade marknadsreformer i EU och nationellt

Någonting blev osagt i blogginlägget EU-strategi för inre marknaden, som kort presenterade kommissionens åtgärdspaket för åren 2016 och 2017 beträffande varor och tjänster:
Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor)


Evidensbaserad politik i lärande organisation
När jag på min finska blogg - inlägget Komissio, Pohjoismaat ja EU:n sisämarkkinastrategia - gick igenom de nordiska regeringarnas information till parlamenten om den nya strategin för den inre marknaden, saknade jag hänvisningar till och presentationer av de värdefulla analyser och jämförelser som även i detta fall följde med ett meddelande.

Ödmjukheten att ta lärdom av internationella jämförelser är alla reformers moder för världens stater, inklusive de nordiska.

De täta kontakterna och nötningen inom Europeiska unionen gör EU nästan till sinnebilden av en lärande organisation, om viljan finns.

EU-medlemskapet erbjuder rikliga möjligheter till inlärning och evidensbaserad politik lokalt, i regionerna och nationellt - inte enbart på europeisk nivå.

Särskilt kommissionen, men även Europaparlamentet, låter producera och framställer själva gedigna rapporter värda en vidare spridning och användning än de ser ut att få.

De nordiska regeringarna och folkrepresentationerna kunde mer aktivt synliggöra de komparativa utredningarna för olika intressenter (utan att förvänta sig att ministrar eller riksdagsledamöter tragglar genom primärdokument och forskning).


Analys, bevis, integration och konkurrenskraft

Ofta, såsom beträffande strategin för den inre marknaden, finns analyserna endast på engelska:
A Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 202 final

Nedanför i ett stycke, här i tre dokument, här igen möjlig att ladda ned som en enhetlig handling, rapporten om integration och konkurrenskraft på den inre marknaden:
Report on Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States; Brussels, 28.10.2015 SWD(2015) 203 final  
I arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar finns rikligt med stoff för marknadsreformer. Som aptitretare erbjuds bloggartikeln Arbetsdokumenten för inremarknadsstrategin.


Ralf Grahn

onsdag 12 april 2017

EU-strategi för inre marknaden

Vi har följt med utvecklingen av den inre marknaden och dess styrning, på svenska nyligen i inläggen Sverige om styrningen av den inre marknaden (2012 och 2013), Sverige och den inre marknadens integration 2014 samt Den inre marknadens integration 2015 och Sverige.

I den färskaste artikeln  Junckers kommission och den inre marknaden inför 2015 kom vi in på de strategiska riktlinjerna och arbetsprogrammet för 2015. Vi ska inleda  uppföljningen av hur Juncker-kommissionen förvandlade de goda strategiska föresatserna med anknytning till den inre marknaden till riktmärken för olika åtgärdspaket (strategier).


Inre marknaden

Här bekantar vi oss med den nya strategin för den inre marknaden i traditionell mening: varor och tjänster.   

Den svenska regeringens årsredovisning till riksdagen erbjuder en överblick:

Regeringens skrivelse 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015

Del 7 Konkurrenskraftsfrågor inleds genom avsnittet 31.1 Inremarknadsstrategin för varor och tjänster (s. 162-163), där handlingsplanen presenteras i ett nötskal:

Strategin utgör den mest centrala händelsen inom inremarknadsområdet då den tar ett nytt grepp genom att binda ihop både varuområdet och tjänsteområdet, liksom viktiga aspekter för den digitala ekonomins utveckling. Strategin är indelad i tre delar med elva områden där fokus ligger på 22 praktiska åtgärder som ska hjälpa små och medelstora företag (SME) och nystartade företag att växa och expandera, främja innovation, låsa upp investeringar och stärka konsumenterna.  

Som strategins övergripande målsättningar nämndes:

  • Skapa möjligheter för konsumenter och företag (genom att möjliggöra en balanserad utveckling av delningsekonomin, hjälpa SME:s och nystartade företag att växa, skapa en marknad för tjänster utan hinder, motverka restriktioner inom detaljhandel och förebygga diskriminering enligt art. 20 tjänstedirektivet).
  • Uppmuntra modernisering och innovation (genom en modernisering av standardiseringssystemet, mer transparent, effektiv och tillförlitlig offentlig upphandling, konsolidering av Europas immaterialrättsliga ramverk).
  • Säkerställa praktisk leverans (genom en stärkt kultur för efterlevnad och smart tillämpning av inremarknadsregelverket, förbättrad effekt av tjänstedirektivet genom reform av anmälningsproceduren, stärkt inre marknad för varor).

Något mer ingående redogjorde regeringen för meddelandet i:
Faktapromemoria 2015/16:FPM17 Inremarknadsstrategin; Utrikesdepartementet 2015-12-02  


Strategin för den inre marknaden

De primära källorna är givetvis de officiella handlingarna, i detta fall meddelandet:  

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor)

Vi noterar i förbifarten att där den engelska versionen använder “upgrading” nyttjar  den svenska översättningen det allmänna begreppet “att förbättra”: Upgrading the Single Market: more opportunities for people and business. I praktiken spelar rubriken en mindre roll, eftersom så vitt jag kan påminna mig skriver och talar praktiskt taget alla om kommissionens nya strategi för den inre marknaden, oberoende av språk.

Vi plockar här de övergripande målsättningarna och de förutsedda åtgärderna ur meddelandet, där de givetvis beskrivs mer detaljerat, även om flertalet underrubriker snarare rymmer en räcka åtgärder än ett enda förslag:

2. Att skapa möjligheter för konsumenter och företag

2.1. Att möjliggöra en balanserad utveckling för delningsekonomin
2.2. Att hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa
2.3. Att förverkliga en tjänstemarknad utan gränser
2.4. Att åtgärda begränsande bestämmelser i detaljhandelssektorn
2.5. Att förebygga diskriminering av konsumenter och företagare

3. Att uppmuntra till modernisering och innovation

3.1. Att modernisera systemen för kvalitetsnormer  [standardisering]
3.2. Mer öppen, effektiv och ansvarig offentlig upphandling
3.3. Befästa EU:s immaterialrättsliga regelverk

4. Försäkran om genomförandet

4.1. Uppfyllda krav och smart genomförande
4.2. Tjänstedirektivet ska ge bättre effekt genom nytt anmälningsförfarande
4.3. En stärkt inre marknad för varor

Kommissionen påminner om att en EU-strategi för den inre marknaden ingalunda utspelar sig enbart på EU-nivå (s. 21):

Framför allt är det mycket viktigt att medlemsstaterna tar till sig det här programmet på nationell, regional och lokal nivå, eftersom den inre marknaden bara kan existera med deras stöd och åtagande.  

Färdplanen för den inre marknaden utstakades preliminärt för de närmaste två åren (s. 21):

Åtgärderna som ingår i strategin kommer att genomföras under 2016 och 2017. Kommissionen kommer mot slutet av 2017 att kontrollera hur genomförandet av strategin har gått och, utifrån en omfattande ekonomisk analys, se om det krävs ytterligare åtgärder för att nå vårt mål med en mer djupgående och rättvis inre marknad i EU.

De tjugotvå planerade åtgärderna jämte ungefärlig tidsplan presenteras i avskalad tabellform på de sista två sidorna av meddelandet (s. 22-23).


Ralf Grahn

fredag 30 december 2016

Mario Monti (2010): En ny strategi för den inre marknaden II

I föregående inlägg var vi redan inne på professor Mario Montis rapport, En ny strategi för den inre marknaden i ekonomins och samhällets tjänst i Europa. Monti   överlämnade strategin, som erbjuder en utgångspunkt för att betrakta utvecklingen av den inre marknaden under 2010-talet,  till den Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso den 9 maj 2010 (Europadagen).  


Social marknadsekonomi

Kärnfrågan i rapporten var, som Monti skrev i kapitel 3, hur man ska kunna ge ny dynamik åt den inre marknaden. Svårigheterna att nå samförstånd illustrerade han genom den osämja målen Viking, Laval och Rüffert hade blottat (s. 74). Därför diskuterade han försöken att hitta lösningar beträffande utstationeringsdirektivet, nu med Lissabonfördragets målsättning om en social marknadsekonomi som bas.

Med sikte på att reformera den inre marknaden jämsides med hänsyn till skyddsbehov, analyserade Monti arbetstagares rättigheter, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, offentlig upphandling, beskattning, industripolitik och mer jämlika internationella konkurrensförutsättningar.  


Stark inre marknad

I kapitel 4 konstaterade Monti att 80 procent av reglerna på den inre marknaden fastställts i direktiv, men att det kan vara skäl att använda tydliga, förutsägbara och effektiva förordningar (s. 101).

En möjlighet kan vara att erbjuda parter ett EU-regelverk som option (då kallat den 28:e ordningen) som ett alternativ till nationella regler.

Med tanke på den häftiga diskussionen om lobbyverksamhet på EU-nivå påminde Monti att EU-systemet är mer motståndskraftigt mot särintressens inverkan på lagstiftning än många nationella politiska system (s. 102).

Monti fann det paradoxalt att de tolv värsta syndarna i fråga om eftersläpningar i genomförandet av EU-lagstiftningen var medlemsstater som deltog i eurosamarbetet (s. 104).  

Enligt Monti borde överträdelseförfarandena påskyndas, särskilt rörande otillräckligt genomförande. Kommissionens befogenheter borde stärkas i överträdelsefrågor och statsstödsärenden på liknande sätt som rörande konkurrensbegränsande beteenden  och företagskoncentrationer (s. 106).

Som ett gott exempel lyfte Monti fram den ömsesidiga utvärderingsprocess som finns inskriven in tjänstedirektivet för att förbättra kvaliteten i genomförandet, underlätta utbytet av bästa praxis och erbjuda möjligheten att föreslå ändringar i gällande lagstiftning. Modellen kunde utvidgas till andra lagstiftningsinitiativ (s. 108).


Politiskt initiativ

Montis rapport utmynnade i ett initiativ om att stärka den inre marknaden samt den ekonomiska och monetära unionen (kapitel 5, från s. 112). Kommissionen kunde stärka sin roll som pådrivande kraft, men det behövdes kraftigare insatser från de övriga EU-institutionerna, inklusive Europeiska rådet.

Medlemsstaterna har fattat det djärva beslutet att införa en gemensam valuta. Enligt Monti krävde det som minimum att länderna deltar effektivt i en inre, integrerad, flexibel marknad, som är en nödvändig förutsättning för ett optimalt fungerande valutaområde och sörjer för förbättrad produktivitet och konkurrenskraft.

Den inre marknaden skulle även tas upp som en viktig beståndsdel när EU byggde  upp sitt ekonomiska styrsystem (s. 116).   

Det tål att upprepas med tanke på det mycket snäva utrymmet för finanspolitiska stimulansåtgärder, att en effektivare inre marknad är EU:s bästa interna källa till tillväxt och ökad sysselsättning (s. 10).


Ralf Grahn

söndag 27 november 2016

Europaparlamentet och inremarknadsstrategin

Den inre marknaden skapar i dag betydande välståndsfördelar, men mycket mindre än vad den kunde ge. Enligt studien Mapping the Cost of Non-Europe, 2014-19 (European Parliamentary Research Service EPRS; Third Edition: April 2015; 86 sidor) kunde europeiska lösningar årligen bidra med ytterligare 615 miljarder euro genom den inre marknaden och 415 miljarder euro genom den digitala inre marknaden, som vi såg i föregående inlägg.

Vi ska nu inleda en ingående granskning av utvecklingen på den inre marknaden.

Innan Europeiska kommissionen den 28 oktober 2015 publicerade sin inremarknadsstrategi COM(2015) 550  var Europaparlamentet proaktivt.


IMCO

Eftersom kommissionens meddelande inte var ett lagförslag som krävde parlamentets medverkan tog Europaparlamentet redan före offentliggörandet initiativ till ett betänkande om inremarknadsstrategin. På parlamentets webbplats för uppföljning av lagstiftningen Oeil kan vi följa proceduren på engelska eller franska: 2015/2354(INI) Single market strategy.

Uppdraget gick till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, förkortat IMCO efter Committee on the Internal Market and Consumer Protection. Föredragande var Lara Comi (EPP, IT).  Utskottets samråd  den 23 februari 2016 med företrädare för intresseorganisationer leddes av ordföranden Vicky Ford (ECR, UK) och diskussionen finns bandad för den som är intresserad (2:22).


Expertutredningen

Den legendariske kommissionsordföranden Jacques Delors lär ha sagt att ingen förälskar sig i en gemensam marknad, men enheten för europeiskt mervärde vid Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) kommer nog rätt nära.
I god tid, i februari 2015, hade IMCO-utskottet tagit initiativ till en grupp (panel) på hög nivå för att ta ett strategiskt grepp om den inre marknaden. De sakkunnigas rapport om att utnyttja den inre marknadens potential publicerades i januari 2016 (tillgänglig enbart på engelska): A strategy for completing the Single Market: the trillion euro bonus - Report of the High-Level Panel of Experts to the IMCO Committee (EPRS European Parliamentary Research Service; January 2016; 119 sidor).

Experterna vill ha en bättre styrning av den inre marknaden, från Europeiska rådet, via medlemsländernas regeringar till regioner och kommuner. De nationella företrädarna borde - i Bryssel och på hemmaplan - engagera sig för de gemensamma fördelarna i stället för att bromsa och urvattna.  

I några blogginlägg kommer jag att göra plock i högnivågruppens rapport.



Ralf Grahn

fredag 25 november 2016

Europaparlamentet: Europeiskt mervärde

Utöver medverkan i lagstiftning och budgetfrågor driver Europaparlamentet - ofta med ett medborgarperspektiv - aktivt på den europeiska integrationen genom utredningar och rapporter på eget initiativ för att stimulera kommissionen till förslag och åtgärder samt i synnerhet för att aktivera Europeiska rådet och (minister)rådet. 

Som grund för medverkan till en mer ambitiös agenda hänvisar parlamentet till artikel 225 EUF-fördraget när det gäller den indirekta rätten till lagstiftningsinitiativ:

Artikel 225
(f.d. artikel 192 andra stycket FEG)
Europaparlamentet får genom beslut av en majoritet av sina ledamöter anmoda kommissionen att lägga fram lämpliga förslag i frågor som enligt Europaparlamentets uppfattning kräver att en unionsrättsakt utarbetas för att fördragen ska kunna genomföras. Om kommissionen inte lägger fram något förslag, ska den underrätta Europaparlamentet om skälen till detta.


Om fakta och rationella överväganden ännu spelar en roll i en värld där “post-truth” är årets engelska ord, vad borde motivera bättre än mervärde genom europeiska lösningar i stället för missade chanser genom splittring?


Europeiskt mervärde: inre marknaden   

Ett exempel på Europaparlamentets proaktiva grepp är studierna om vad det kostar att inte utnyttja möjligheterna på europeisk nivå fullt ut.

År 2013 tog Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) initiav till en rapport om kostnaden för avsaknaden av åtgärder på EU-nivå med hänsyn till den inre marknaden. Följande år publicerades studien:

The Cost of Non-Europe in the Single Market - 'Cecchini Revisited' An overview of the potential economic gains from further completion of the European Single Market (EPRS European Parliamentary Research Service; September 2014; 38 sidor; finns även på tyska och franska).

Rapporten betraktar kostnaderna av splittrade marknader samt hinder, luckor och brister på den inre marknaden på fem områden:
  • Den fria rörligheten för varor
  • Den fria rörligheten för tjänster (i vid bemärkelse)
  • Offentlig upphandling och koncessioner
  • Den digitala ekonomin och
  • Konsumentskyddslagstiftningen (acquis)



Rapporten erbjuder underlag för framtida lagstiftning och en bättre förvaltning av den inre marknaden.

En fullständig inre marknad på dessa områden kunde erbjuda fördelar om mellan 651 och 1100 miljarder euro på årsnivå, vilket motsvarar mellan 5 och 8,6 procent av bruttonationalprodukten i EU.


Ralf Grahn

måndag 21 november 2016

Inremarknadsstrategin

Kommissionens lockrop är en fördjupad och rättvisare inre marknad. Meddelandet är paketets sammanfattande handling: Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final (23 sidor).

Det kan vara värt att notera att ordet inremarknadsstrategi eller orden strategi för den inre marknaden inte förekommer i rubriken för meddelandet, vilket kanske inte bäddar för bästa framgång när folk söker efter en sådan (på nätet).  

Dessutom har den svenska översättningen och och rubriken i det som troligen är originaltexten engelska något olika valörer. Förbättring är en väldigt allmän term, medan ‘upgrade’ är någonting mer specifikt: Upgrading the Single Market: more opportunities for people and business.

Meddelandet rör den inre marknaden för varor och tjänster. Andra åtgärdsprogram handlar om energi, transport, digitala marknader, finansiella tjänster och liknande.

Kommissionens målsättning för en fördjupad och rättvisare inre marknad genom en ny strategi för den inre marknaden bygger på möjligheter, modernisering och resultat. Med arbetsdokumentens ekonomiska och rättsliga analys som grund föreslog kommissionen en eller flera åtgärder per område, här i kortform (s. 22-23):

Vägledning för hur EU:s lagstiftning tillämpas på delningsekonomiska affärsmodeller (2016)
Handlingsplan för mervärdesskatt (2016)
Lagstiftningsinitiativ om företagsinsolvens, inklusive tidig omstrukturering och en andra chans (2016)
Initiativ för att underlätta användningen av digital teknik under ett företags hela livscykel samt gränsöverskridande sammanslagningar och delningar (2017)
Initiativ för nystartade företag (2016)
Vägledning gällande reformbehov för medlemsstater i fråga om reglering av yrken (2016)
Analytisk uppställning att användas av medlemsstaterna vid genomgång av befintlig reglering av yrken eller förslag på ny sådan (2016)
Lagstiftningsåtgärder för att hantera lagstiftningshinder i samband med viktiga uppdragstjänster och byggentreprenader (2016)
Lagstiftningsförslag för att införa ett tjänstepass för viktiga sektorer, t.ex. uppdragstjänster och byggentreprenader (2016)
Meddelande om bästa praxis för att underlätta etableringar i detaljhandeln och minska driftsbegränsningarna (2017)
Lagstiftningsåtgärder för att förebygga diskriminering av konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland (mitten av 2016)
Gemensamt initiativ om standardisering (2016)
Specifik vägledning för standardisering av tjänster (2016)
Offentlig upphandling: en mekanism för frivillig förhandsbedömning vid stora infrastrukturprojekt (2017)
Initiativ för bättre förvaltning vid offentlig upphandling, genom upprättande av register över kontrakt, förbättrad uppgiftsinsamling och nätverkssamarbete mellan överprövningsorgan (2017–2018)
Initiativ för att modernisera ramverket för immateriella rättigheter, inklusive en översyn av EU:s regelverk för immateriella rättigheter (2016–2017)
Dataanalysverktyg för övervakningen av lagstiftningen om den inre marknaden (2017)
Förslag till nya marknadsinformationsverktyg som ska hjälpa kommissionen att samla in uppgifter från utvalda marknadsaktörer (2016)
Lagstiftningsförslag efter förebild av välfungerande delar av det nuvarande anmälningsförfarandet i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 för tjänster som för närvarande inte omfattas av det direktivet (2016)
Handlingsplan för att öka medvetenheten om principen om ömsesidigt erkännande (2016)
Översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande (2017)
Omfattande åtgärder för ytterligare försök att hålla produkter som inte uppfyller kraven borta från marknaden (eventuellt inklusive ett lagstiftningsinitiativ) (2016–2017)  

***

Innan vi går in på enskilda förslag ska vi dock följa med utvecklingen av den inre marknaden som en helhet.


Ralf Grahn