River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grundtanken med EU:s sysselsättningspolitik är att förnya: att höja arbetskraftens kompetens och förbättra arbetsmarknadens funktion. Målet är att klara förändringar i omvärlden och nå en hög sysselsättningsnivå. (Jfr artikel 145 och 147 EUF-fördraget.)

Europeiska rådet samlas den 24 och 25 mars 2011 till årets stora genomgång av ekonomin och sysselsättningen och för att ge nya politiska impulser. (Se artikel 148 EUF-fördraget.) Därför jobbar rådets olika sammansättningar med förberedelser inför toppmötet.


Sysselsättning och socialpolitik

Det gäller även rådsformationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. I EU-jargongen är denna sammansättning känd under förkortningen EPSCO, härledd från franskan: Emploi, Politique sociale, Santé et Consommateurs.

Slutsatserna från måndagens möte finns fortfarande blott på engelska, franska och ungerska, så här är en länk till den engelska versionen:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (Council document 7360/11; 20 sidor)

Rådet antog den gemensamma rapporten om sysselsättningen (dokument 7396/11; ej ännu på svenska i antagen form) och slutsatser. De viktigaste hälsningarna till vårens toppmöte finns på sidan 9 i EPSCO-rådets allmänna slutsatser.


Detaljerade slutsatser

De allmänna rådsslutsatserna länkar till den engelska versionen av de mer detaljerade slutsatserna om sysselsättningsrapporten:

The Joint Employment Report in the context of the Annual Growth Survey 2011: political guidance on employment policies - Draft Council Conclusions (Brussels, 2 March 2011; 6913/1/11 REV 1; 7 sidor)

Motsvarande handling finns också på de övriga officiella EU-språken, däribland svenska:

Den gemensamma rapporten om sysselsättningen inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2011: politisk vägledning i sysselsättningsfrågor – Utkast till rådets slutsatser (Bryssel den 2 mars 2011 (4.3); dokument 6913/1/11 REV 1)


EU2020

Fritt tolkat inleder rådssammansättningen med att bedyra sin trohet mot Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt, för att sedan erbjuda just sin sakkunskap för att förverkliga EU2020, den europeiska terminen och bättre ekonomisk styrning.

Utmaningar finns det självfallet gott om, men på sidan 3 säger rådet klart att nuvarande åtgärder kommer att missa målen för sysselsättning och mot social utestängning i EU2020-strategin. Rådet:

SOM ERINRAR OM att det sammanlagda uppskattade utfallet av de nationella reformprogrammen inte kommer att nå upp till EU:s målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 % till 2020 och att man eventuellt kommer att ligga upp till 2,2–2,6 procentenheter under målet, trots att de preliminära nationella sysselsättningsmålen i utkasten till nationella reformprogram i stort sett är realistiska och ambitiösa med tanke på de nationella utgångspositionerna,

SOM också ERINRAR OM att de flesta medlemsstater har satt upp nationella mål för reduktion av fattigdomsrisken och risken för social utestängning men att dessa mål trots detta inte når upp till EU:s målsättning att undanröja risken för fattigdom och utestängning för minst 20 miljoner människor till 2020,...

Förnya arbetsmarknaden

Efter den relaterande inledning följer sedan ställningstaganden i nio punkter, inklusive goda råd med tanke på de nationella reformprogrammen (NRP) som i slutlig form ska lämnas in före mitten av april. .

Rådet efterlyser åtgärder på följande områden (punkt 5 på sidorna 5-6), här i kortform:

- tillväxt- och sysselsättningsvänliga skatte- och förmånssystem
- flexibla arbetsvillkor och flexibel barnomsorg
- flexicurity
- högre verklig pensioneringsålder
- löneutveckling i takt med arbetsproduktiviteten
- målinriktade aktiveringsåtgärder för utsatta grupper
- arbete lönar sig bättre än arbetslöshetsbidrag
- bidragen ska ge tillräcklig skyddsnivå, men tillfälligt höjda nivåer under krisen kan trappas ned när konjunkturerna förbättras
- utbildning som bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden

Punkt 6 lägger fram effektivitet, ändamålsenlighet och målinriktning som honnörsord för arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Rådet antyder en önskan om mer ambitiösa målsättningar för sysselsättning och social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning (punkt 7), medan punkterna 8 och 9 betonar betydelsen av arbetsmarknadens parter för de nationella reformprogrammen och konkurrenskraften samt en lönebildning som främjar målen.

***

Efter det snöpliga misslyckandet med Lissabonstrategin säger rådet utan omsvep att EU-medlemsländerna är på väg att missa sysselsättningsmålen vid den första kontrollen inom ramen för EU2020-strategin för det nya årtiondet.

Är de europeiska ledarna (Europeiska rådet) beredda att riva redan det första hindret, den 24-25 mars 2011?



Ralf Grahn



P.S. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de nordbor som visar europeiska politiker gott exempel genom synnerligen aktivt bloggande och deltagande i andra sociala medier. Det finns skäl att bokmärka utrikesministerbloggen 'Alla dessa dagar'.

Invandrare och jobb: Sverige och Finland

Det är viktigt att invandrare kommer in i arbetslivet i sitt nya hemland, men det är jobbigare för ’outsiders’ som saknar de sociala nätverken än för infödda. Färdigheter, språkkunskaper och stödåtgärder hjälper på traven.



I samband med budgetpropositionen publicerade integrationsminister Erik Ullenhag ett pressmeddelande som anger vad den svenska regeringen kommer att göra för att främja integrationen i arbetslivet: Satsningar på arbete, språk och utbildning (12 oktober 2010):

- Arbete, utbildning och kunskaper i svenska språket är avgörande för integrationen. Vi måste bli bättre på att ge de människor som kommer till Sverige möjlighet att få ett arbete och lära sig svenska. Med de satsningar som presenteras i budgetpropositionen fortsätter regeringen arbetet för en bra integration, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Genom satsningar på arbete, språk och utbildning har regeringen lagt grunden för en fungerande integrationspolitik. Den 1 december i år träder reformen av nyanländas arbetsmarknadsetablering i kraft vilket lägger grunden för ett flyktingmottagande som snabbare kan leda till arbete och egen försörjning. Vidare förstärks insatserna för att motverka rasism och intolerans. Dessutom sker en ökad satsning på åtgärder för nationella minoriteter i budgetpropositionen som presenteras i dag.

De viktigaste satsningarna är:

 Instegsjobben förstärks. Lönesubventionen höjs från 75 procent till 80 procent. Totalt satsas 200 miljoner kronor under mandatperioden.

 Ekonomisk ersättning till bra skolor i utsatta områden. Ekonomiska incitament för att gynna skolor i utsatta områden som förbättrar sina resultat införs. Satsningen omfattar 60 miljoner kronor under mandatperioden.

 Fortsatt förbättring av svenska för invandrare, sfi. Det är viktigt att sfi kan kombineras med yrkesarbete, och det bör finnas möjlighet att läsa sfi på olika tider och att i högre utsträckning än idag läsa yrkesinriktad sfi.


 Utredning om införande av sfi-peng. Valfrihet inom sfi-undervisningen gynnar flexibilitet och individuell anpassning vilket behövs, vi vill också öppna för fler aktörer.

 Samhällsorientering ska erbjudas alla nyanlända. Målgruppen som får samhällsorientering ska utvidgas till att omfatta vuxna nyanlända invandrare som inte hör till flyktinggruppen. Regeringen har avsatt medel för ett genomförande från 2012.


 Mikrolån, utvecklad rådgivning och mentorskap för företagare. Ett särskilt uppdrag ges för rådgivning och mentorskap för att främja företagande bland utrikes födda, inklusive information om mikrolån. Satsningen på utvecklad rådgivning och mentorskap omfattar 120 miljoner kronor under mandatperioden.

 Nystartskontoren fortsätter och möjligheten med nystartszoner utreds. Syftet med nystartskontor är att den sökande ska kunna få kunskap och hjälp från myndigheter, kommun och rådgivningsaktörer för att bättre tillvarata företagsidéer och uppmuntra entreprenörskap. Vissa områden i Sverige kännetecknas av låg förvärvsgrad, stort beroende av försörjningsstöd och stort utanförskap. Vi vill undersöka möjligheten att pröva ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, så kallade nystartszoner, i Sverige. Den exakta utformningen ska utredas.

Finland


I Finland gäller statsrådets principbeslut om att främja arbetskraftsinvandring som det riktgivande dokumentet:



Åtgärdsprogram för arbetskraftsinvandring (5 november 2009)


Programmet gjordes upp med tanke på åren 2009-2011, men perspektiven och förslagen till åtgärder påverkades av den ekonomiska nedgången och den försämrade sysselsättningen.

Mycket kan göras för att ta tillvara potentialen hos utlänningar som redan finns i landet, och programmet redogör för olika åtgärder.

Åtgärdsprogrammet slår fast principer för rekryteringen av yrkeskunning arbetskraft från utlandet. Man tar hänsyn till den fria rörligheten inom den Europeiska unionens (EU) och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inre marknad. Inom EU-området vill myndigheterna agera aktivt och dra nytta av befintliga strukturer som Eures arbetsförmedlingsnätverk samt utveckla mekanismer för att öka rörligheten.

Utöver detta vill programmet öka samarbetet med andra länder därifrån arbetstagare kommer till Finland och att utveckla arbetsmarknaden för att förbättra mottagandet.

I bakgrunden finns vetskapen om att befolkningen åldras och att det kommer att uppstå behov att fylla jobb efter dem som pensioneras. Särskilt social- och hälsovårssektorn kommer att ha många avgångar samtidigt som antalet vårdbehövande åldringar ökar.

Enligt programmet var fördelningen mellan grupperna EU/EES och övriga arbetskraftsinvandrare följande (sid. 16):

Den största delen (över 30 %) av de arbetstagare som kommer till Finland från ett land utanför EU/EES-området är ryssar. Därefter kommer de största grupperna från Indien, Kina, Ukraina, USA, Turkiet och Thailand. Från EU/EES-området kommer det flest inflyttare från Estland och [står Finland, men avses troligen] Sverige. Därefter kommer Storbritannien, Tyskland, Polen, Rumänien, Frankrike, Spanien, Ungern och Italien.

Gruppen som arbetade fram programmet ansåg att det fanns behov av mer ingående statistiska och uppgifter om arbetskraftsinvandringen.




Ralf Grahn



P.S. Företag, organisationer, myndigheter och medborgare påverkas av det som sker inom den Europeiska unionen. Både fakta och åsikter hittas allt mer i sociala medier.



Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar inläggen från 673 Europabloggar. Man kan bekanta sig med hela utbudet av nya inlägg eller begränsa utbudet till redaktörernas rekommendationer.