Proklamation av europeiska pelaren för sociala rättigheter

I blogginlägget Europeisk pelare för sociala rättigheter såg vi att Europeiska kommissionen vill att EU-länderna senast vid det sociala toppmötet i Göteborg - Social Summit for Fair Jobs and Growth och #SocialSummit17 på Twitter -   enas om en pelare för sociala rättigheter.

Proklamation

Samtidigt med meddelandet om en europeisk pelare för sociala rättigheter COM(2017) 250 publicerade kommissionen ett förslag till ett gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen:

Förslag till Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter; Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 251 final (9 sidor)

Ingressen erbjuder en snabbkurs i de grundläggande bestämmelserna i EU-fördragen om social marknadsekonomi, hög sysselsättning, fullgott socialt skydd, en dialog mellan parterna på arbetsmarknaden, subsidiaritetsprincipen, enskilda befogenheter för EU osv.

Dels handlar det om Junckers vision om en union med mänskligt anlete, dels får vi på sidan 4 en påminnelse om att den europeiska pelaren för sociala rättigheter skapas främst för att stärka euroområdet genom ökat närmande (konvergens):

Bättre fokus på sysselsättning och sociala resultat är särskilt viktigt för att öka motståndskraften och fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. Av den anledningen är den europeiska pelaren för sociala rättigheter främst avsedd för euroområdet, men den kan tillämpas i alla medlemsstater som önskar delta.  

De mer detaljerade riktlinjerna som börjar på sidan 5 ser ut att vara identiska med de 20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som finns på kommissionens webbplats. Jag återger rubrikerna för kapitlen och principerna för att visa de ämnen som behandlas och för att, om möjligt, locka läsare att ta en närmare titt på formuleringarna:

Kapitel I: Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden

1. Utbildning och livslångt lärande

2. Jämställdhet

3. Lika möjligheter

4. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder  

Kapitel II: Rättvisa arbetsvillkor

5. Trygg och anpassningsbar anställning  

6. Lön  

7. Information om anställningsvillkor och skydd i händelse av uppsägning

8. Dialog mellan arbetsmarknadsparterna och arbetstagarnas inflytande

9. Balans mellan arbete och privatliv

10. Hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd

Kapitel III: Social trygghet och social integration

11. Barnomsorg och stöd för barn

12. Socialt skydd

13. Arbetslöshetsförmåner  

14. Minimiinkomst

15. Åldersinkomst och ålderspension

16. Hälso- och sjukvård  

17. Inkludering av personer med funktionsnedsättning

18. Långvarig vård och omsorg

19. Boende och stöd för hemlösa

20. Väsentliga tjänster

Kommissionens rekommendation 2017/761

Det är kommissionens mening att rekommendationen, som baserar sig på artikel 292 EUF-fördraget, ska vara i kraft tills den ersätts av ett gemensamt ställningstagande med Europaparlamentet och rådet, sedan ges med möjliga ändringar:  

Kommissionens rekommendation (EU) 2017/761 av den 26 april 2017 om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (publicerad EUT 29.4.2017 L 113/56)

Med undantag för faktum att det här handlar en rekommendation av kommissionen och numreringen, ser sakinnehållet ut att vara det samma som i de detaljerade riktlinjerna och de 20 principerna.

Ralf Grahn

River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grundtanken med EU:s sysselsättningspolitik är att förnya: att höja arbetskraftens kompetens och förbättra arbetsmarknadens funktion. Målet är att klara förändringar i omvärlden och nå en hög sysselsättningsnivå. (Jfr artikel 145 och 147 EUF-fördraget.)

Europeiska rådet samlas den 24 och 25 mars 2011 till årets stora genomgång av ekonomin och sysselsättningen och för att ge nya politiska impulser. (Se artikel 148 EUF-fördraget.) Därför jobbar rådets olika sammansättningar med förberedelser inför toppmötet.


Sysselsättning och socialpolitik

Det gäller även rådsformationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. I EU-jargongen är denna sammansättning känd under förkortningen EPSCO, härledd från franskan: Emploi, Politique sociale, Santé et Consommateurs.

Slutsatserna från måndagens möte finns fortfarande blott på engelska, franska och ungerska, så här är en länk till den engelska versionen:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (Council document 7360/11; 20 sidor)

Rådet antog den gemensamma rapporten om sysselsättningen (dokument 7396/11; ej ännu på svenska i antagen form) och slutsatser. De viktigaste hälsningarna till vårens toppmöte finns på sidan 9 i EPSCO-rådets allmänna slutsatser.


Detaljerade slutsatser

De allmänna rådsslutsatserna länkar till den engelska versionen av de mer detaljerade slutsatserna om sysselsättningsrapporten:

The Joint Employment Report in the context of the Annual Growth Survey 2011: political guidance on employment policies - Draft Council Conclusions (Brussels, 2 March 2011; 6913/1/11 REV 1; 7 sidor)

Motsvarande handling finns också på de övriga officiella EU-språken, däribland svenska:

Den gemensamma rapporten om sysselsättningen inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2011: politisk vägledning i sysselsättningsfrågor – Utkast till rådets slutsatser (Bryssel den 2 mars 2011 (4.3); dokument 6913/1/11 REV 1)


EU2020

Fritt tolkat inleder rådssammansättningen med att bedyra sin trohet mot Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt, för att sedan erbjuda just sin sakkunskap för att förverkliga EU2020, den europeiska terminen och bättre ekonomisk styrning.

Utmaningar finns det självfallet gott om, men på sidan 3 säger rådet klart att nuvarande åtgärder kommer att missa målen för sysselsättning och mot social utestängning i EU2020-strategin. Rådet:

SOM ERINRAR OM att det sammanlagda uppskattade utfallet av de nationella reformprogrammen inte kommer att nå upp till EU:s målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 % till 2020 och att man eventuellt kommer att ligga upp till 2,2–2,6 procentenheter under målet, trots att de preliminära nationella sysselsättningsmålen i utkasten till nationella reformprogram i stort sett är realistiska och ambitiösa med tanke på de nationella utgångspositionerna,

SOM också ERINRAR OM att de flesta medlemsstater har satt upp nationella mål för reduktion av fattigdomsrisken och risken för social utestängning men att dessa mål trots detta inte når upp till EU:s målsättning att undanröja risken för fattigdom och utestängning för minst 20 miljoner människor till 2020,...

Förnya arbetsmarknaden

Efter den relaterande inledning följer sedan ställningstaganden i nio punkter, inklusive goda råd med tanke på de nationella reformprogrammen (NRP) som i slutlig form ska lämnas in före mitten av april. .

Rådet efterlyser åtgärder på följande områden (punkt 5 på sidorna 5-6), här i kortform:

- tillväxt- och sysselsättningsvänliga skatte- och förmånssystem
- flexibla arbetsvillkor och flexibel barnomsorg
- flexicurity
- högre verklig pensioneringsålder
- löneutveckling i takt med arbetsproduktiviteten
- målinriktade aktiveringsåtgärder för utsatta grupper
- arbete lönar sig bättre än arbetslöshetsbidrag
- bidragen ska ge tillräcklig skyddsnivå, men tillfälligt höjda nivåer under krisen kan trappas ned när konjunkturerna förbättras
- utbildning som bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden

Punkt 6 lägger fram effektivitet, ändamålsenlighet och målinriktning som honnörsord för arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Rådet antyder en önskan om mer ambitiösa målsättningar för sysselsättning och social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning (punkt 7), medan punkterna 8 och 9 betonar betydelsen av arbetsmarknadens parter för de nationella reformprogrammen och konkurrenskraften samt en lönebildning som främjar målen.

***

Efter det snöpliga misslyckandet med Lissabonstrategin säger rådet utan omsvep att EU-medlemsländerna är på väg att missa sysselsättningsmålen vid den första kontrollen inom ramen för EU2020-strategin för det nya årtiondet.

Är de europeiska ledarna (Europeiska rådet) beredda att riva redan det första hindret, den 24-25 mars 2011?



Ralf Grahn



P.S. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de nordbor som visar europeiska politiker gott exempel genom synnerligen aktivt bloggande och deltagande i andra sociala medier. Det finns skäl att bokmärka utrikesministerbloggen 'Alla dessa dagar'.

Arbetsmarknadsnyckeln informerar om arbetslivet i Finland

Webbportalen Arbetsmarknadsnyckeln erbjuder grundläggande information om spelrgelerna i arbetslivet i Finland. Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter beskrivs kort och begripligt. Webbsidorna har skapats av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna: Akava, Finlands Näringsliv EK, Kommunala arbetsmarknadsverket KA, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralen STTK (FTFC) och Statens arbetsmarknadsverk VTML.

Guiden finns tillgänglig även på finska under namnet Työmarkkina-avain och på engelska som Guide to working in Finland.

Arbetsmarknadsnyckeln är uppdelad i sju huvudsidor enligt ämnesområde: arbetsavtal, arbetstid, lön, sociala förmåner, spelregler, samarbete och information. Varje huvudsida erbjuder sedan tydliga länkar till vidare information. Sidkartan, det alfabetiska registret och möjligheterna att söka kompletterar möjligheterna att hitta uppgifter om det man är intresserad av.

Webbsidorna verkar rediga och sakliga. Texterna är korta och lättlästa, så det är behändigt att hitta basinformation. Å andra sidan ska man inte förvänta sig mer än grundläggande information.

Arbetsmarknadsnyckeln kan vara till hjälp för unga på väg in i arbetslivet, för äldre som vill klargöra grundfrågor samt för utlänningar som jobbar i Finland och invandrare.

Om man vill ha mer detaljerad information får man söka på annat håll, liksom om man behöver individuella råd.




Ralf Grahn



P.S. Sysselsättningen förbättras om jobb och arbetstagare möter varandra lättare. Mobilitet (rörlighet) är en nyckel till detta, även på europeisk nivå. Eures-nätverket informerar om lediga arbetsplatser i 31 europeiska länder och om hur det är att leva och arbeta utomlands.