Danmarks Nationella Reformprogram 2017

Danmarks nationella reformprogram (NRP) går att finna på danska i hemlandet:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Alternativt kan vi gå via Europeiska kommissionens webbsida:

2017 European Semester: National Reform Programmes and Stability/Convergence Programmes där medlemsländernas program har lagts ut, men de förment engelska versionerna av reformprogrammet och konvergensprogrammet är (i detta skede) danska.

Oberoende av britternas förestående uttåg (Brexit) förblir engelskan lingua franca inom Europeiska unionen, så engelska språkversioner underlättar den gemensamma behandlingen och gör det lättare för medlemsländer att lära sig av varandra.

Tidigare har kommissionen vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på webbsidan, vilket gärna kunde ske även nu.

Fortlöpande förbättringar bör vara målet för samtliga organisationer. Alla har någonting att förbättra, men Danmark har även en hel del att erbjuda reformvilliga EU-länder med tanke på målen i Europa 2020-strategin (EU2020) och annat.

Danmarks NRP

Vad gäller struktur och innehåll låter jag inledningen tala för sig själv:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 redegør blandt andet for de tiltag, som Danmark har taget for at efterleve de to landespecifikke anbefalinger fra EU, som Danmark modtog i juli 2016. Der beskrives også den danske udmøntning af EU’s vækststrategi (Europa 2020). Desuden præsenteres den overordnede økonomiske ramme for den danske økonomi med afsæt i Konvergensprogrammet for 2017.

Strukturen i Danmarks Nationale Reformprogram 2017 er som følger:  

• Kapitel 2 beskriver den overordnede økonomiske ramme for Danmark, herunder den samfundsøkonomiske udvikling og finanspolitikken.  

• Kapitel 3 redegør for de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at efterleve EU’s landespecifikke anbefalinger til Danmark fra 2016.  

• Kapitel 4 omhandler de tiltag, som Danmark har taget og vil tage for at bidrage til opfyldelsen af Europa 2020-strategiens fem overordnede mål.  

• Kapitel 5 redegør for inddragelsen af Folketinget og interesseorganisationer.

Endvidere behandler de enkelte kapitler også en række af de temaer, som indgår i EUkommissionens landerapport for Danmark, der blev offentliggjort i februar 2017. I kapitlerne er endvidere så vidt muligt redegjort for evalueringer af de seneste års reformindsatser.

Reformdialog

Dialogen mellan EU (kommissionen och rådet) och medlemslandet Danmark löper så att rådet 2016 gav Danmark två rekommendationer. I den senaste länderrapporten Landerapport for Danmark 2017 Bruxelles, den 22.2.2017 SWD(2017) 70 final följde kommissionen upp åtgärderna.

När det gäller marknadsreformer, bland annat konkurrensmöjligheter i tjänstebranschen, konstaterade kommissionen (utan fanfarer) vissa framsteg, vilket presenteras på sidan 13 i Danmarks NRP. Regeringens inledande svar är runt formulerat:   

Regeringen vil styrke produktiviteten og gøre det billigere at drive virksomhed i Danmark med henblik på at fremme investeringer og risikovillighed. Regeringen lægger vægt på et tæt samspil mellem universiteterne og erhvervslivet.   

Till all lycka är det blott inledningen till en mer detaljerad genomgång och dialog med kommissionen. I fortsättningen utlovar  reformprogrammet även konkreta åtgärder.

I avsnitt 3.2 (från sidan 17) kommer vi in på en mer detaljerad diskussion om att öka produktiviteten och investeringarna i den privata sektorn, där den långsamma höjningen av produktiviten i tjänstesektorn på hemmamarknaden är problematisk med tanke på den ekonomiska tillväxten på sikt.  

Ett visst mått konkreta åtgärder utlovas för att lätta företagens administrativa börda, främja digitaliseringen av näringslivet, utreda den svaga utvecklingen av produktiviteten och främja investeringar i företagsverksamhet.  

Regeringen visar även på åtgärder för att främja samarbetet mellan företag och universitet (från s. 19): innovationer, kluster och offentliga forskningsanstalter.

Friare markplanering för detaljhandeln är fortfarande en utmaning även i Danmark, där en viss modernisering eftersträvas genom ett lagförslag (s. 19), men kommissionen kanske ser förändringen för enskilda butiksbyggnader som blygsam.

Snabbare planläggning och lösningar för e-handeln eftersträvas.

Byggbranschen fått ett eget utvecklingsprogram (s. 21-22).  

Europa 2020-strategin

De gemensamma målen för Europa 2020-strategin (EU2020) kräver framsteg och reformer i medlemsländerna beträffande sysselsättning, forskning och utveckling, klimatförändring och hållbar energiförsörjning, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning.

Danmarks nationella reformprogram (NRP) redogör i kapitel 4 hur de danska målen bidrar till EU2020-helheten (från sidan 25). Danmark når redan ett antal riktvärden för 2020 och är på väg att uppfylla andra.

Sysselsättning: Danmark ligger klart över det gemensamma EU2020-målet. Med minskad arbetslöshet börjar snarare bristen på arbetskraft dyka upp som en flaskhals i ekonomin.

Liksom andra länder brottas Danmark med utmaningen att integrera utlänningar och främja deras inträde på arbetsmarknaden. Här kan det finnas stoff för studier även bland andra nationella förvaltningar (s. 27):

Med Trepartsaftalen om arbejdsmarkedsintegration (marts 2016) er der igangsat en række initiativer, herunder en mere jobrettet integrationsindsats samt oprettelse af integrationsgrunduddannelsen (IGU), som muliggør ansættelse inkl. uddannelsesforløb til løn under den almindelige mindsteløn på det danske arbejdsmarked. Aftalen har bl.a. medført en stigning i antallet af indvandrere, der kommer i virksomhedspraktik eller løntilskud. Tiltagene skal understøtte regeringens ambition om, at hver anden flygtning skal være i beskæftigelse efter tre år i Danmark. Med Trepartsaftale om tilstrækkelig og kvalificeret arbejdskraft i hele Danmark og praktikpladser (august 2016) er der gennemført en række mindre initiativer med fokus på at forebygge rekrutteringsudfordringer bl.a. via opkvalificering og styrket rådighed. Tiltagene kan bidrage til at afhjælpe begyndende flaskehalse på arbejdsmarkedet.

Långtidsarbetslösa är en annan grupp som ägnas särskild uppmärksamhet, liksom bristen på yrkesutbildade.

Vad gäller forskning och utveckling (FoU) ligger Danmark redan över de gemensamma och de nationella EU2020-målen (s. 33):

Det er regeringens målsætning, at de offentlige investeringer i forskning og udvikling skal udgøre mindst 1 pct. af BNP. Danmark har desuden tilsluttet sig EU’s målsætning om, at de samlede offentlige og private investeringer i forskning og udvikling skal udgøre 3 pct. af BNP.

Men på sidan 36 beskrivs en rad nya initiativ beträffande forskning, utveckling och innovation, med utvärderingar på sidan 37.

De nationella målen för klimat och hållbar energi diskuteras på sidorna 38-41, där jag vill plocka ut två framåtsyftande snuttar:

Regeringen vil i efteråret 2017 komme med oplæg til en ny energiaftale efter 2020, blandt andet på baggrund af Energikommissionens arbejde. En ny energiaftale har til formål at sikre en forsat omstilling af energisektoren.

-----

Den tidligere regering nedsatte i marts 2016 en Energikommission, som skal komme med anbefalinger til den danske energipolitik for perioden 2020-2030 …  Energikommissionen afslutter sit arbejde med en samlet rapport i 2017.

Danmark uppfyller redan utbildningsmålsättningarna i EU2020 (från s. 41). Även på detta område är integreringen av personer (elever) med utländsk bakgrund en särskild utmaning. Bland annat genom flera praktikplatser ska yrkesutbildningen främjas för att minska brister på arbetsmarknaden.

Vad gäller social inklusion (från s. 45) innebar den ekonomiska recessionen ett steg tillbaka, men en viss återhämtning kan skönjas:

I 2015 var der ifølge Eurostat 470.000 personer i husstande med meget lav beskæftigelsesgrad. Det er et fald på 25.000 personer i forhold til 2014, jf. figur 4.8. Det økonomiske tilbageslag i 2008-2009 og den efterfølgende periode med svag økonomisk vækst betød en stigning i antallet af personer i husstande med LWI. Den væsentligste årsag til stigningen mellem 2008 og 2014 var den lavere beskæftigelse i perioden.

Kontinuerlig förnyelse behövs på alla områden. På sidan 47 finns en sammanfattning av regeringens mål för att främja social mobilitet samt på sidan 48 en sammanställning av initiativ.

Nationellt reformsamtal

Kapitel 5 (från sidan 51) beskriver det nationella samtalet kring den europeiska planeringsterminen och reformfrågorna, centralt mellan regeringen och Folketingets utskott (Europaudvalg och Finansudvalg) samt för en bredare förankring i samhället regionalt och lokalt Kontaktudvalget for Europa 2020-strategien.

Ralf Grahn

Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram 2017

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken (EUT 18.7.2015 L 192/27) och riktlinjerna för sysselsättningspolitiken (EUT 15.10.2015 L 268/28) utgör tillsammans Integrerade riktlinjer för Europa 2020-strategin (EU2020).

Danmark

Vi tittade redan på inledningen och fortsättningen av den europeiska planeringsterminen i Danmark, i de engelska blogginläggen European Semester 2017 start: Denmark och European Semester: Country Report Denmark 2017.  

Kanske är vi beredda att beskåda följande skede i diskussionen mellan medlemsländerna och kommissionen, exemplifierat av vårt temaland Danmark.

 

Regeringen i Danmark har senast bidragit till den europeiska semestern genom att ta fram de två årliga program som Europeiska kommissionen snart kommer att uttala sig om:

Danmarks Nationale Reformprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 52 sidor)

Danmarks Konvergensprogram 2017 (Økonomi- og Indenrigsministeriet; April 2017; 87 sidor)

Kommissionen har vanligen lagt ut engelska översättningar och program på de nationella (original)språken på sin årliga webbsida för det nationella reformprogrammet (NRP) och stabilitets- eller konvergensprogrammet för ettvart land.

Ofta går det att hämta de olika språkversionerna även hos de nationella regeringarna.

I detta fall misslyckades dock mitt försök att hitta engelska versioner av de danska programmen för läsare utom Norden. Varken EU-kommissionen eller Økonomi- og Indenrigsministeriet såg ut att erbjuda publikationerna på engelska i detta skede.

Jag försöker följa med om läget förändras.

Ralf Grahn

Sverige och den inre marknadens integration 2014

Efter Sverige om styrningen av den inre marknaden år 2012 och inför 2013 fortsätter vi uppföljningen av integrationsrapporten.

Inre marknaden inför 2014

Inledningen av EU-planeringsterminen för 2014 hann med i den svenska regeringens årliga verksamhetsberättelse över EU 2013:

Regeringens skrivelse 2013/14:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2013  (s. 169)

En förbättrad styrning av den inre marknaden var fortsättningsvis en angelägen fråga för Sveriges regering:

32.2 Styrning av den inre marknaden

I november presenterade kommissionen integrationsrapporten för den inre marknaden (se faktapromemoria 2013/14:FPM29). Detta är andra gången en årlig integrationsrapport presenteras som ett bidrag till kommissionens årliga tillväxtrapport (se faktapromemoria 2013/14:FPM33).

Regeringen delar kommissionens bedömning om vikten av att förbättra styrningen av den inre marknaden. Integrationsrapporten spelar en viktig roll i arbetet med att upprätthålla trycket på genomförande och en korrekt tillämpning av lagstiftningen på nationell nivå.

Integrationsrapporten för 2014

Den faktapromemoria regeringen först hänvisade till var alltså:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM29 Kommissionens integrationsrapport för den inre marknaden; Utrikesdepartementet 2013-12-06

Dokumentbeteckningen i promemorian hänvisar denna gång till rapporten:

En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: en analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014; Bryssel den 13.11.2013 COM(2013) 785 final  

Sammanfattningsvis konstaterade regeringen i faktapromemorian:

Regeringen välkomnar kommissionens integrationsrapport om den inre marknaden. Stärkt tillämpning av den inre marknadens regelverk är centralt både för att främja sysselsättning och för att stärka tillväxten. Det är därför angeläget att dessa frågor behandlas inom ramen för den europeiska terminen.

Den preliminära, men aningen mer ingående svenska ståndpunkten från regeringen (s. 6):

Regeringen välkomnar kommissionens integrationsrapport om den inre marknaden. Stärkt tillämpning av den inre marknadens regelverk är centralt för att också stärka tillväxten. Det är därför angeläget att dessa frågor behandlas inom ramen för den europeiska terminen.

Regeringen instämmer i vikten av att alla medlemsstater genomför gemensamt beslutade rättsakter i tid. Kommissionen pekar i rapporten på ett antal länder där genomförandet brister. Ett samstämmigt och korrekt genomförande och tillämpning är grundläggande för den inre marknadens funktion och för att lagstiftningen ska uppnå sitt syfte.

Regeringen stödjer kommissionens inriktning att fokusera på åtgärder inom de områden som snabbast genererar stärkt tillväxt och delar bilden av tjänstehandelns och den digitala marknadens betydelse för tillväxt. Dessa bör sedan även beaktas i de landspecifika rekommendationerna på inremarknadsområdet.

Regeringen välkomnar att finansiella tjänster ingår i årets rapport, och delar därmed kommissionens bedömning att tillgång till finansiering är centralt för att öka tillväxten.

Det är positivt att kommissionen, baserat på den årliga integrationsrapporten, kan fördjupa sig i analysen kring goda exempel och brister i medlemsstaters genomförande och tillämpning. Förhoppningen är att resultatet sedan kan ligga till grund för de landspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska terminen.

Tillväxtöversikten för 2014  

Den europeiska planeringsterminen och kommissionens tillväxtöversikt tecknar en bakgrund till rapporten om integrationen på den inre marknaden:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM33 Kommissionens årliga tillväxtrapport; Statsrådsberedningen 2013-12-17

Dokumentbeteckningen hänvisar oss till kommissionens meddelande och dess följedokument:

Årlig tillväxtöversikt för 2014; Bryssel den 13.11.2013 COM(2013) 800 final

(Den rättade versionen av) Följedokumentet; Bryssel den 30.4.2014 SWD(2013) 800 final/2

Faktapromemorian 2013/14:FPM33 angav att regeringen på ett övergripande plan kunde ställa sig bakom förslagen till prioriteringar för 2014 års europeiska termin (s. 2).

Handlingen är ett utmärkt koncentrat om både innehåll och process, men jag nöjer mig här med att plocka upp det korta stycket om den inre marknaden (s. 6) i regeringens preliminära ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ett stort utrymme ägnas den centrala roll som den inre marknaden spelar för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Det är också positivt att tillväxtpotentialen i en grön resurseffektiv ekonomi lyfts fram.

Ralf Grahn