Jag har försökt hålla mina bloggar och språk i sär, men det har betytt att jag inte har haft möjligheter att fylla på mina bloggar på svenska och finska, medan jag har benat ut Lissabonfördraget och kommenterat aktualiteter i EU-politiken i min engelska blogg:
http://grahnlaw.blogspot.com
Undantagsvis tänkte jag dock posta ett inlägg på engelska här:
Updated Lisbon Treaty in English
Yesterday evening I received a positive message from Peadar ó Broin, of the Institute of International and European Affairs (Dublin, Ireland): An updated consolidated English version of the Treaty of Lisbon has been posted on the web site of the Institute:
http://www.iiea.com
A Gaelic version will be posted, soon. That would bring the number of readable language versions to eight out of 23 official EU languages.
***
In addition, Peadar ó Broin’s message was heartening personally, too. I take the liberty to repeat it here:
“Dear Ralf,
Congratulations on your blog, a much needed information resource! Just to let you know that I have placed an updated edition of the Consolidated Treaties as amended by the Treaty of Lisbon on the website of the Institute of International and European Affairs ( www.iiea.com ). This is the English language edition; an edition in Irish Gaelic will be placed on the website shortly.
The Protocols, Charter and Declarations will also be available on the website in English, hopefully by tomorrow.
Good luck with your research and kind regards,
Peadar ó BROIN”
***
I think that the citizens of the European Union are entitled to readable versions of the Reform Treaty, each in his or her language.
For the convenience of those readers who daily arrive at my blog, while looking for a consolidated version of the Treaty of Lisbon, I am going to present a summary of my findings so far:
Danish
Folketingets EU-Oplysning: Sammenskrevet udgave af udkastet til Lissabon-traktaten og det gaeldande traktatunderlag; Bind 1 Traktater, Bind 2 Protokoller og erklaeringer;
http://www.eu-oplysningen.dk/emner/reformtraktat/reform/sammenskrevet/
English
Institute of International and European Affairs (Ireland) updated version by Peadar ó Broin TEU & TFEU
http://www.iiea.com
Statewatch (professor Steve Peers), several parts
http://www.statewatch.org
Markus Walther (preliminary document)
http://www.mwalther.net/europa/eulaw-lisbon-mwalther.pdf
Finnish
Europe Information, of the Ministry for Foreign Affairs, has promised a consolidated version during the spring.
French
Assemblée nationale : Rapport d’information sur les modifications apportées par le traité de Lisbonne au traité sur l’Union européenne et au traité instituant la Communauté européenne, par M. Axel Poniatowski ; No 439, 28 novembre 2007 ;
http://www.assemblee-nationale.fr/13/pdf/rap-info/i0439.pdf
Gaelic
A consolidation in Irish Gaelic promised shortly by the Institute of International and European Affairs, Dublin.
German
Markus Walther: Das Primärrecht der Europäischen Union; Endfassung, Stand 18. Dezember 2007; (updated after signing)
http://www.mwalther.net/union.html
Hungarian
Two sources have reported that the Hungarian government has published a consolidation of the Lisbon Treaty, although I have not been able to verify it.
Spanish
Real Instituto Elcano (updated after signing; note the introductory study)
http://www.realinstitutoelcano.org
Swedish
Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf);
http://www.sieps.se
***
I am most grateful, if you want to share your knowledge on the Treaty of Lisbon with me and other EU citizens: consolidated versions, official documents, popular presentations and scholarly literature, as well as information on the ratification processes.
Ralf Grahn
torsdag 17 januari 2008
tisdag 15 januari 2008
Ratificeringen av Lissabonfördraget
Ungern var först ute med att ratificera Lissabonfördraget. Frankrike kommer att finnas i tätklungan bland EU-länderna, eftersom tidtabellen är följande:
Nationalförsamlingen behandlar reformfördraget i dag, senaten i slutet av januari och den 7 februari samlas de båda kamrarna för att justera grundlagen så att den omfattar Europeiska unionens ändrade fördrag.
Ralf Grahn
Källa:
Le Traité européen au Parlement français; RFI 15.1.2008 ;
http://www.rfi.fr/actufr/articles/097/article_61488.asp
Nationalförsamlingen behandlar reformfördraget i dag, senaten i slutet av januari och den 7 februari samlas de båda kamrarna för att justera grundlagen så att den omfattar Europeiska unionens ändrade fördrag.
Ralf Grahn
Källa:
Le Traité européen au Parlement français; RFI 15.1.2008 ;
http://www.rfi.fr/actufr/articles/097/article_61488.asp
lördag 22 december 2007
Lissabonfördraget: EU:s mål
Varför har Europeiska unionen bildats? Vad vill medlemsländerna främja eller uppnå genom att förena sina krafter i gemensamma institutioner som kräver laganda? Varför har medlemsländerna gått in för att, mer eller mindre effektivt, samverka på olika områden?
Storbritanniens utrikesminister David Miliband gav åtminstone ett delsvar när han talade om hoten mot vårt välstånd och vår säkerhet: Nationalstaterna är, trots sina starka sidor, alltför små för att lösa de stora problemen skilt för sig, och den globala styrelsen är alltför svag.
För mig är Europeiska unionens målsättningar godtagbara. De återspeglar i mitt tycke europeiska värderingar som rimligtvis borde tilltala även nordbor. Hållbar utveckling, miljö och andra mål lägger grunden för gemensam handling.
Tveksammare är jag om medlemsländerna har gett unionen tillräckliga redskap för att bemöta de övergripande gemensamma hoten effektivt. Samtidigt kunde unionen vist avstå från en irriterande reglering av petitesser som har väldigt lite att göra med de stora hoten och utmaningarna.
Säkerheten är det grundläggande behovet. Utmaningarna borde mötas genom en gemensam utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men denna ser inte ut att klara av Alexander Hamiltons enkla test om att medlen ska vara anpassade till målet (alltså tillräckliga): “the means ought to be proportional to the end” (The Federalist, Number XXIII).
Regeringskonferensen 2007 ser, trots förbättrad intern koordinering, ut att ha stärkt de underliggande centrifugala krafterna, vilka försämrar möjligheterna till verksamma beslut och fördjupar det demokratiska underskottet.
***
Europeiska unionens nuvarande mål finner man i artikel 2 i EU-fördraget och artikel 2 i EG-fördraget. Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) smälter samman Europeiska gemenskapen med Europeiska unionen. Därför är det på sin plats att artikeln om målsättningarna ger oss en bild av helheten.
När det konstitutionella fördraget arbetades fram var det självfallet en fråga som sysselsatte konventet och regeringskonferensen 2004. Reformfördraget utgår därför från artikel I-3 i konstitutionen, men för in ett antal modifikationer.
***
Stundom liknar tvisterna mellan medlemsländerna gnabb mellan småbarn. Franska regeringsföreträdare har lyckönskat sig själva för att målsättningarna i Lissabonfördraget inte längre erbjuder medborgarna en inre marknad ”där det råder fri och icke snedvriden konkurrens”. Andra länder kan finna tröst i att den inre marknaden och dess regler om konkurrens utgör hörnstenar i integrationen även framöver.
Ytterligare tröst bjuder ett protokoll om den inre marknaden och konkurrens, enligt vilket den inre marknaden innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids.
Den franska känslan av underlägsenhet har djupa rötter. Tyska industrimän, brittiska köpmän, amerikanska kapitalister, polska rörmokare och kinesiska entreprenörer har alla satt spår i självförtroendet hos en stor nation. Jämsides med den europeiska integrationens stora historia löper den lilla historian om Frankrikes strävan efter politiskt skyddade lösningar. Enligt franska sagesmän ska det visserligen inte längre kallas protektionism, utan just skydd.
***
I jämförelse med det konstitutionella fördraget beskriver det förnyade EU-fördraget området med frihet, säkerhet och rättvisa utförligare i artikel 2.2, medan den inre markandens funktion tvärtemot har snoppats av i artikel 2.3 såsom jag beskrev ovan.
Det ekonomiska systemet är självfallet en avgörande fråga, även om många av de påståenden man möter i den politiska debatten ser ut att syfta snarare till skrämsel än till upplysning. Detta gäller faktiskt på två politiska flyglar. Söker man en aning så hittar man bjärta uttalanden om EU som ett allt förkvävande socialistiskt projekt av totalitärt slag lika väl som grälla beskrivningar av en union som har grundlagsfäst ultraliberalistisk utsugning.
Samförståndet i Lissabonfördraget företräds av en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft” (artikel 2.3).
Det växande euroområdet får i reformfördraget ett motiverat omnämnande (artikel 2.4). Det handlar ju om en av kärnorna i den fördjupade integrationen.
Betydelsen av Europeiska unionens värden som bas för dess målsättningar framhävs även beträffande de internationella relationerna (artikel 2.5).
***
Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) ändrar fördraget om Europeiska unionen genom att ersätta artikel 2 med en ny
Artikel 2
1. Unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd.
2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
4. Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.
5. I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.
6. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel, beroende på de befogenheter som den tilldelas i fördragen.
***
I punkt 6 nämns befogenheterna, och dem har jag ägnat mig åt på min engelska blogg där genomgången av det konsoliderade Lissabonfördraget fortsätter.
Se http://grahnlaw.blogspot.com
Ralf Grahn
Storbritanniens utrikesminister David Miliband gav åtminstone ett delsvar när han talade om hoten mot vårt välstånd och vår säkerhet: Nationalstaterna är, trots sina starka sidor, alltför små för att lösa de stora problemen skilt för sig, och den globala styrelsen är alltför svag.
För mig är Europeiska unionens målsättningar godtagbara. De återspeglar i mitt tycke europeiska värderingar som rimligtvis borde tilltala även nordbor. Hållbar utveckling, miljö och andra mål lägger grunden för gemensam handling.
Tveksammare är jag om medlemsländerna har gett unionen tillräckliga redskap för att bemöta de övergripande gemensamma hoten effektivt. Samtidigt kunde unionen vist avstå från en irriterande reglering av petitesser som har väldigt lite att göra med de stora hoten och utmaningarna.
Säkerheten är det grundläggande behovet. Utmaningarna borde mötas genom en gemensam utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men denna ser inte ut att klara av Alexander Hamiltons enkla test om att medlen ska vara anpassade till målet (alltså tillräckliga): “the means ought to be proportional to the end” (The Federalist, Number XXIII).
Regeringskonferensen 2007 ser, trots förbättrad intern koordinering, ut att ha stärkt de underliggande centrifugala krafterna, vilka försämrar möjligheterna till verksamma beslut och fördjupar det demokratiska underskottet.
***
Europeiska unionens nuvarande mål finner man i artikel 2 i EU-fördraget och artikel 2 i EG-fördraget. Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) smälter samman Europeiska gemenskapen med Europeiska unionen. Därför är det på sin plats att artikeln om målsättningarna ger oss en bild av helheten.
När det konstitutionella fördraget arbetades fram var det självfallet en fråga som sysselsatte konventet och regeringskonferensen 2004. Reformfördraget utgår därför från artikel I-3 i konstitutionen, men för in ett antal modifikationer.
***
Stundom liknar tvisterna mellan medlemsländerna gnabb mellan småbarn. Franska regeringsföreträdare har lyckönskat sig själva för att målsättningarna i Lissabonfördraget inte längre erbjuder medborgarna en inre marknad ”där det råder fri och icke snedvriden konkurrens”. Andra länder kan finna tröst i att den inre marknaden och dess regler om konkurrens utgör hörnstenar i integrationen även framöver.
Ytterligare tröst bjuder ett protokoll om den inre marknaden och konkurrens, enligt vilket den inre marknaden innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids.
Den franska känslan av underlägsenhet har djupa rötter. Tyska industrimän, brittiska köpmän, amerikanska kapitalister, polska rörmokare och kinesiska entreprenörer har alla satt spår i självförtroendet hos en stor nation. Jämsides med den europeiska integrationens stora historia löper den lilla historian om Frankrikes strävan efter politiskt skyddade lösningar. Enligt franska sagesmän ska det visserligen inte längre kallas protektionism, utan just skydd.
***
I jämförelse med det konstitutionella fördraget beskriver det förnyade EU-fördraget området med frihet, säkerhet och rättvisa utförligare i artikel 2.2, medan den inre markandens funktion tvärtemot har snoppats av i artikel 2.3 såsom jag beskrev ovan.
Det ekonomiska systemet är självfallet en avgörande fråga, även om många av de påståenden man möter i den politiska debatten ser ut att syfta snarare till skrämsel än till upplysning. Detta gäller faktiskt på två politiska flyglar. Söker man en aning så hittar man bjärta uttalanden om EU som ett allt förkvävande socialistiskt projekt av totalitärt slag lika väl som grälla beskrivningar av en union som har grundlagsfäst ultraliberalistisk utsugning.
Samförståndet i Lissabonfördraget företräds av en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft” (artikel 2.3).
Det växande euroområdet får i reformfördraget ett motiverat omnämnande (artikel 2.4). Det handlar ju om en av kärnorna i den fördjupade integrationen.
Betydelsen av Europeiska unionens värden som bas för dess målsättningar framhävs även beträffande de internationella relationerna (artikel 2.5).
***
Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) ändrar fördraget om Europeiska unionen genom att ersätta artikel 2 med en ny
Artikel 2
1. Unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd.
2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
4. Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.
5. I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.
6. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel, beroende på de befogenheter som den tilldelas i fördragen.
***
I punkt 6 nämns befogenheterna, och dem har jag ägnat mig åt på min engelska blogg där genomgången av det konsoliderade Lissabonfördraget fortsätter.
Se http://grahnlaw.blogspot.com
Ralf Grahn
fredag 21 december 2007
EU: Storbritanniens utanförskap allt tydligare
I dag blev nio nya länder en del av Schengenområdet för fri rörlighet inom Europeiska unionen. Invånarna i Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern kan känna att de inte längre är EU-medborgare av andra klass. På det praktiska planet blir det bekvämare att resa inom området som numera omfattar 24 stater. Nu gäller det landgränserna och hamnarna, medan flygplatserna följer om några månader.
Av de nya medlemsländerna inför Malta och Cypern euron i årsskiftet. Slovenien var först bland de nya medlemmarna genom introduktionen i början av år 2007. Flertalet av de nya EU-länderna vill bli medlemmar i EMU, men villkoren är hårda för de tidigare planekonomierna, vilka redan har åstadkommit en otrolig övergång till att bli fungerande marknadsekonomier. Kriterierna för inflationen och det offentliga hushållet tolkas även strängt.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s officiella tidning 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande för alla nya medlemsländer utom Polen, om Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) träder i kraft.
Av de tolv nya medlemmarna är alla utom Cypern och Malta medlemmar i Nato, som fortfarande är grunden i Europeiska unionens försvar och försvarsgarantier även om förnuftet talar för en framtida fördjupning inom EU:s ram.
Gränserna mellan de nya och de gamla EU-medlemmarna håller på att suddas ut. Allt flera av EU-kärnorna blir gemensamma.
***
Medaljen har en baksida. De äldre medlemsländer som står utanför centrala samarbetsområden blir allt mera isolerade. Mot denna bakgrund är det förståeligt att den nya regeringen i Danmark vill pröva möjligheten att genom en folkomröstning avstå från landets undantag i EU-samarbetet.
Särskilt Storbritannien har den senaste tiden drivit allt längre ut i Atlanten. De negativa folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna utnyttjade Storbritannien av inrikespolitiska skäl för att befria sig från det konstitutionella fördrag landet hade undertecknat. I förhandlingarna om reformfördraget genomdrev den brittiska regeringen nya allmänna försämringar och ställde nya oförhandlingsbara krav på friskrivning från gemensamma regler.
Statsminister Gordon Brown har låtit bli att besöka Europeiska unionens institutioner i Bryssel, något som Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy gjorde omedelbart när de tillträdde sina ämbeten. Brown har haft synnerligen litet att säga om EU, utom att unionen borde öppna sig mot omvärlden och låta bli att reformera sina institutioner framöver.
Genom att inte delta i ceremonin för undertecknandet av Lissabonfördraget lyckades Brown mobilisera protester från både EU-motståndarna och proeuropéerna på hemmaplan. Hans beteende kan knappast ha skaffat honom nya vänner bland EU-ländernas ledare heller, eller främjat brittiska intressen i unionen, där den i stort vettiga ekonomiska politik britterna företräder kunde ha en viktig bundsförvant åtminstone i kommissionen.
Browns murrighet har ingalunda minskat den hatstämning mot ”Bryssel” som piskas upp av Murdochpressen och präglar det brittiska debattklimatet. (Att tala om euroskeptiker är att använda en förskönande omskrivning.)
***
Självpåtagen isolering får politiska följder. När Valéry Giscard d’Estaing på sin blogg besvarade en fråga om den kommande ordföranden för Europeiska rådet, manade han till stor omsorg vid valet av person. Den som väljs borde komma från ett land som ingår i eurozonen och i Schengenområdet samt omfattar EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det var uteslutning av varje brittisk företrädare (inklusive Tony Blair) med 3 – 0.
***
Eurozonen och Schengenområdet växer och den nya polska regeringen vill bli av med landets friskrivning från de grundläggande rättigheterna. Storbritannien hör inte till en enda av kärnorna i EU-samarbetet och antalet gelikar minskar ständigt.
Det finns ett område där Förenade konungariket utan tvekan skulle platsa, om den politiska viljan (och insikten) fanns: försvaret.
Storbritannien har den förnämsta militära kapaciteten bland EU-länderna och landet ingår i Nato. Men det är bindningen till USA som gör att Storbritannien snarare stjälper än hjälper till att bygga upp en trovärdig europeisk försvarsförmåga i förening med det transatlantiska band Nato erbjuder.
På sikt är det ändå ett europeiskt försvar (under demokratisk kontroll) med försvarspakten Nato som mellanstatlig länk över Atlanten, som är visionen för Europeiska unionen. Här är president Sarkozy närmare sanningen än Brown.
Det brittiska utanförskapet börjar bli grundmurat.
***
Nu har parlamentet i Skottland röstat för en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget. Regionparlamentet har enbart uttryckt en åsikt, eftersom frågan avgörs av parlamentet i London. Men ställningstagandet ökar trycket i det brittiska parlamentet och bland folket mot Browns linje att ratificera Lissabonfördraget den parlamentariska vägen.
Eftersom Labourpartiet samtidigt sjunker som en sten i opinionsmätningarna, är det möjligt att Browns linje att inte genomföra en folkomröstning bryter samman. Det finns knappast någon som tror att en folkomröstning om ett EU-fördrag kan vinnas i dagens Storbritannien (oberoende av vad det innehåller i sak).
Förfaller Lissabonfördraget är det svårt att tänka sig att flertalet av EU-ländernas ledare, hjärtligt trötta på snart 35 år av brittisk obstruktion, skulle inleda en ytterligare förhandlingsrunda för att få britterna med på noterna.
Det ligger närmare till hands att EU-länderna, eller åtminstone de mera integrationsvilliga bland dem, skulle ombilda unionen utan medlemskap av Storbritannien. Den nya unionen kunde sätta in en ny växel i Europaprojektet.
För Storbritannien kan utanförskapet snart förvandlas från språkbild till konkret verklighet.
Ralf Grahn
Källor:
Europeiska kommissionen: Utvidgning av Schengenområdet – EU:s mål om fri rörlighet för personer uppnås; Pressmeddelande den 20 december 2007; http://europa.eu
Europeiska kommissionen: Sixth report on practical preparations for the euro: countdown for Cyprus and Malta; Pressmeddelande den 27 november 2007; http://europa.eu
Nato: NATO Member Countries; http://www.nato.int
New Scotsman: MSPs back EU treaty poll; 19 December 2007;
http://news.scotsman.com
Ylva Nilsson: “Brown straffar ut sig – vem bromsar nu Sarkozy?”; Europa-Nytt den 13 december 2007; http://www.europanytt.se
Av de nya medlemsländerna inför Malta och Cypern euron i årsskiftet. Slovenien var först bland de nya medlemmarna genom introduktionen i början av år 2007. Flertalet av de nya EU-länderna vill bli medlemmar i EMU, men villkoren är hårda för de tidigare planekonomierna, vilka redan har åstadkommit en otrolig övergång till att bli fungerande marknadsekonomier. Kriterierna för inflationen och det offentliga hushållet tolkas även strängt.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s officiella tidning 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande för alla nya medlemsländer utom Polen, om Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) träder i kraft.
Av de tolv nya medlemmarna är alla utom Cypern och Malta medlemmar i Nato, som fortfarande är grunden i Europeiska unionens försvar och försvarsgarantier även om förnuftet talar för en framtida fördjupning inom EU:s ram.
Gränserna mellan de nya och de gamla EU-medlemmarna håller på att suddas ut. Allt flera av EU-kärnorna blir gemensamma.
***
Medaljen har en baksida. De äldre medlemsländer som står utanför centrala samarbetsområden blir allt mera isolerade. Mot denna bakgrund är det förståeligt att den nya regeringen i Danmark vill pröva möjligheten att genom en folkomröstning avstå från landets undantag i EU-samarbetet.
Särskilt Storbritannien har den senaste tiden drivit allt längre ut i Atlanten. De negativa folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna utnyttjade Storbritannien av inrikespolitiska skäl för att befria sig från det konstitutionella fördrag landet hade undertecknat. I förhandlingarna om reformfördraget genomdrev den brittiska regeringen nya allmänna försämringar och ställde nya oförhandlingsbara krav på friskrivning från gemensamma regler.
Statsminister Gordon Brown har låtit bli att besöka Europeiska unionens institutioner i Bryssel, något som Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy gjorde omedelbart när de tillträdde sina ämbeten. Brown har haft synnerligen litet att säga om EU, utom att unionen borde öppna sig mot omvärlden och låta bli att reformera sina institutioner framöver.
Genom att inte delta i ceremonin för undertecknandet av Lissabonfördraget lyckades Brown mobilisera protester från både EU-motståndarna och proeuropéerna på hemmaplan. Hans beteende kan knappast ha skaffat honom nya vänner bland EU-ländernas ledare heller, eller främjat brittiska intressen i unionen, där den i stort vettiga ekonomiska politik britterna företräder kunde ha en viktig bundsförvant åtminstone i kommissionen.
Browns murrighet har ingalunda minskat den hatstämning mot ”Bryssel” som piskas upp av Murdochpressen och präglar det brittiska debattklimatet. (Att tala om euroskeptiker är att använda en förskönande omskrivning.)
***
Självpåtagen isolering får politiska följder. När Valéry Giscard d’Estaing på sin blogg besvarade en fråga om den kommande ordföranden för Europeiska rådet, manade han till stor omsorg vid valet av person. Den som väljs borde komma från ett land som ingår i eurozonen och i Schengenområdet samt omfattar EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det var uteslutning av varje brittisk företrädare (inklusive Tony Blair) med 3 – 0.
***
Eurozonen och Schengenområdet växer och den nya polska regeringen vill bli av med landets friskrivning från de grundläggande rättigheterna. Storbritannien hör inte till en enda av kärnorna i EU-samarbetet och antalet gelikar minskar ständigt.
Det finns ett område där Förenade konungariket utan tvekan skulle platsa, om den politiska viljan (och insikten) fanns: försvaret.
Storbritannien har den förnämsta militära kapaciteten bland EU-länderna och landet ingår i Nato. Men det är bindningen till USA som gör att Storbritannien snarare stjälper än hjälper till att bygga upp en trovärdig europeisk försvarsförmåga i förening med det transatlantiska band Nato erbjuder.
På sikt är det ändå ett europeiskt försvar (under demokratisk kontroll) med försvarspakten Nato som mellanstatlig länk över Atlanten, som är visionen för Europeiska unionen. Här är president Sarkozy närmare sanningen än Brown.
Det brittiska utanförskapet börjar bli grundmurat.
***
Nu har parlamentet i Skottland röstat för en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget. Regionparlamentet har enbart uttryckt en åsikt, eftersom frågan avgörs av parlamentet i London. Men ställningstagandet ökar trycket i det brittiska parlamentet och bland folket mot Browns linje att ratificera Lissabonfördraget den parlamentariska vägen.
Eftersom Labourpartiet samtidigt sjunker som en sten i opinionsmätningarna, är det möjligt att Browns linje att inte genomföra en folkomröstning bryter samman. Det finns knappast någon som tror att en folkomröstning om ett EU-fördrag kan vinnas i dagens Storbritannien (oberoende av vad det innehåller i sak).
Förfaller Lissabonfördraget är det svårt att tänka sig att flertalet av EU-ländernas ledare, hjärtligt trötta på snart 35 år av brittisk obstruktion, skulle inleda en ytterligare förhandlingsrunda för att få britterna med på noterna.
Det ligger närmare till hands att EU-länderna, eller åtminstone de mera integrationsvilliga bland dem, skulle ombilda unionen utan medlemskap av Storbritannien. Den nya unionen kunde sätta in en ny växel i Europaprojektet.
För Storbritannien kan utanförskapet snart förvandlas från språkbild till konkret verklighet.
Ralf Grahn
Källor:
Europeiska kommissionen: Utvidgning av Schengenområdet – EU:s mål om fri rörlighet för personer uppnås; Pressmeddelande den 20 december 2007; http://europa.eu
Europeiska kommissionen: Sixth report on practical preparations for the euro: countdown for Cyprus and Malta; Pressmeddelande den 27 november 2007; http://europa.eu
Nato: NATO Member Countries; http://www.nato.int
New Scotsman: MSPs back EU treaty poll; 19 December 2007;
http://news.scotsman.com
Ylva Nilsson: “Brown straffar ut sig – vem bromsar nu Sarkozy?”; Europa-Nytt den 13 december 2007; http://www.europanytt.se
onsdag 19 december 2007
Finland konsoliderar Lissabonfördraget
I Finland har Europainformationen vid utrikesministeriet nu lovat inhemska konsoliderade versioner av Lissabonfördraget. Det har smugits in på en webbsida som har uppdaterats i dag:
”En så kallad konsoliderad version kommer att sammanställas av det nu undertecknade Lissabonfördraget och EU:s gamla grundfördrag som nu ändras. Den konsoliderade versionen är en sammanhängande text med de gällande artiklarna ur de olika fördragen, och den blir färdig våren 2008.”
Motsvarande text finns på finska.
***
Jag har två kommentarer:
Utmärkt. Myndigheterna rör äntligen på sig.
Varför är tidtabellen så långsam? En webbpublikation av existerande texter kunde sammanställas snabbt, om den goda viljan finns och det finns redan en svensk samlad språkversion, nämligen den som har offentliggjorts av Sieps.
***
Statsministern har utlovat förslaget om ratificering i februari, när riksdagen återvänder från sitt jullov.
Ralf Grahn
Källa:
Europainformationen: Lissabonfördraget undertecknades; Nyheter 18.12.2007, uppdaterad 19.12.2007;
http://www.eurooppatiedotus.fi => Svenska
”En så kallad konsoliderad version kommer att sammanställas av det nu undertecknade Lissabonfördraget och EU:s gamla grundfördrag som nu ändras. Den konsoliderade versionen är en sammanhängande text med de gällande artiklarna ur de olika fördragen, och den blir färdig våren 2008.”
Motsvarande text finns på finska.
***
Jag har två kommentarer:
Utmärkt. Myndigheterna rör äntligen på sig.
Varför är tidtabellen så långsam? En webbpublikation av existerande texter kunde sammanställas snabbt, om den goda viljan finns och det finns redan en svensk samlad språkversion, nämligen den som har offentliggjorts av Sieps.
***
Statsministern har utlovat förslaget om ratificering i februari, när riksdagen återvänder från sitt jullov.
Ralf Grahn
Källa:
Europainformationen: Lissabonfördraget undertecknades; Nyheter 18.12.2007, uppdaterad 19.12.2007;
http://www.eurooppatiedotus.fi => Svenska
Lissabonfördraget: spansk uppdatering
Real Instituto Elcano har snabbt uppdaterat den spanska konsoliderade versionen av Lissabonfördraget så att den motsvarar den slutliga texten. Granskningen, liksom den tidigare versionen, har gjorts av José Martín y Pérez de Nanclares och Mariola Urrea Corres.
Det finns även en rätt grundlig inledning till Lissabonfördraget, författad av Martín y Pérez de Nanclares.
På motsvarande sätt borde de övriga konsoliderade språkversionerna ses över.
Den verkliga skamfläcken är dock de nitton språkversioner som ännu saknas. Så länge de inte har getts ut, är allt tal om öppenhet, transparens, jämlikhet, medborgarnära beslut och aktivering av medborgarna dravel.
Varför vill rådet och de övriga EU-institutionerna alienera medborgarna?
Ralf Grahn
Källa:
Real Instituto Elcano: Tratado de Lisboa (la versíon consolidada definitiva);
http://www.realinstitutoelcano.org/wps/portal/rielcano/FuturoEuropa/TratadodeLisboa2007
Det finns även en rätt grundlig inledning till Lissabonfördraget, författad av Martín y Pérez de Nanclares.
På motsvarande sätt borde de övriga konsoliderade språkversionerna ses över.
Den verkliga skamfläcken är dock de nitton språkversioner som ännu saknas. Så länge de inte har getts ut, är allt tal om öppenhet, transparens, jämlikhet, medborgarnära beslut och aktivering av medborgarna dravel.
Varför vill rådet och de övriga EU-institutionerna alienera medborgarna?
Ralf Grahn
Källa:
Real Instituto Elcano: Tratado de Lisboa (la versíon consolidada definitiva);
http://www.realinstitutoelcano.org/wps/portal/rielcano/FuturoEuropa/TratadodeLisboa2007
Lissabonfördraget: EU:s värden
I det nuvarande fördraget om Europeiska unionen anges EU:s värden i artikel 6.1: Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna. (Källa: den senaste konsoliderade versionen av fördragen, publicerad den 29 december 2006 i Europeiska unionens officiella tidning, C 321 E/12).
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
Värdena utgör en måttstock för Europeiska unionens målsättningar, handling och handlingssätt.
Ett kandidatland måste påvisa att dess lagstiftning och förvaltningspraxis fyller de högt ställda kraven för att medlemskapet i ”klubben” ska bli av.
De som redan är medlemsländer måste fortsättningsvis uppfylla samma kriterier för att anses salongsfähiga. Allvarliga brott kan leda till påföljder.
***
Regeringskonferensen 2007 införde Europeiska unionens värden i en ny artikel 1a (EUT 17.12.2007, C 306/11).
Samtidigt fick bestämmelsen en fylligare utformning, genom att man tog över innehållet i artikel I-2 i det konstitutionella fördraget (EUT 16.12.2004, C 310).
Värdena har en omedelbar betydelse för unionens medborgare. Genom dem blir EU en garant för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättigheter för minoriteter. Genom rättsstaten tryggas rättigheterna i praktiken; utan den skulle de övriga värdena bli ett tomt skal.
Mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet samt principen om jämställdhet mellan kvinnor och män har en pedagogisk funktion. De syftar även till att vägleda unionens lagstiftning och förvaltning.
Det är meningen att värdena styr Europeiska unionens verksamhet både internt och externt (i världen).
Friheterna och principerna om de ekonomiska och sociala rättigheterna görs synliga på ett nytt sätt genom Lissabonfördraget, eftersom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande (FEU artikel 6).
Så här långt främjar EU:s värden fred, stabilitet och förutsättningarna för ett gott liv både inom unionen och utanför där EU verkar. Jag ingår gärna i en union som styrs av de angivna värdena och som fungerar som ett exempel för världen i övrigt.
***
Demokratin är en svårare fråga, som återspeglar Europeiska unionens hybridnatur. Ett kandidatland ska visa att det har nått upp till en fungerande demokrati och ett medlemsland ska upprätthålla sitt demokratiska statsskick.
Men Europeiska unionen fyller endast till en del villkoren för en demokratisk styrelseform. Medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, men resonemangen kring det demokratiska i de centrala institutionerna, Europeiska rådet och rådet, är krystade. Den demokratiska kontrollen utövas genom att varje enskild medlem i dessa organ har en demokratisk fullmakt i sitt hemland, som folkvald eller parlamentariskt ansvarig. (Man talar om EU:s dubbla demokratiska legitimitet.)
Det är nog svårt att hitta en normal organisationslära som skulle utgå från att organ kan övervakas effektivt genom att på hemmaplan skilt för sig granska de enskilda företrädarnas förehavanden. Ändå förutsätter européernas säkerhet och välstånd allt mera, att unionen förmår besluta och handla effektivt, även internationellt.
Lissabonfördraget vidgar Europaparlamentets rätt att verka som det andra lagstiftande organet jämsides med rådet (även om de grundläggande frågorna om unionens styrelseskick, inkomster och utgiftsramar förbehålls rådet). Men frågorna om liv och död – utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken – håller medlemsländernas regeringar envetet i sin hand, till stor del utanför en offentlig granskning. Europaparlamentet får nöja sig med att höra rapporter vid angivna tidpunkter, debattera två gånger i året, ställa frågor och uttrycka åsikter.
Det har sagts att Europeiska unionen inte kunde bli medlem i EU på grund av den outvecklade demokratin. Lissabonfördraget lindrar det demokratiska underskottet, men kullkastar inte (det i sig absurda) påståendet.
Vi är sedan länge medborgare i unionen, men våra politiska rättigheter är underutvecklade. Demokratin är Europeiska unionens akilleshäl även när Lissabonfördraget har trätt i kraft.
***
Fördraget om Europeiska unionen (FEU), såsom det ändras genom Lissabonfördraget (EUT 17.12.2007, C 306/1), Allmänna bestämmelser, ny
Artikel 1a
Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
***
Min följande artikel om innehållet i Lissabonfördraget kommer att handla om unionens mål (Artikel 2).
Ralf Grahn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)