EU:s viseringskodex

Miljoner medborgare i tredje länder kommer varje år i kontakt med Schengenstaternas konsulära myndigheter när de ansöker om visum för inresa till ett av de 25 länderna. År 2008 beviljades inemot 10,4 miljoner visum, av vilka sammanlagt omkring en miljon till Finland och Sverige.

Indirekt har visumreglerna betydelse för släktingar, vänner och affärsbekanta i de nordiska länderna och övriga Schengenstater.


De grundläggande bestämmelserna om tillstånd (visering) för inresa till Europeiska unionen (Schengenområdet) ingår i gemenskapskodexen för viseringar. Sedan dess har den Europeiska gemenskapen uppgått i Europeiska unionen (EU), så bloggrubriken talar om EU:s viseringskodex:




EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex); publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 15.9.2009 L 243/1.



Kompletterande material på svenska


Europeiska unionens författningar publiceras på unionens 23 officiella språk, inklusive svenska, men den som sysslar med europarätt eller EU-politik har ofta nytta av kompletterande material. Sverige har en tradition av lagberedning med grundliga förarbeten.

EU:s viseringskodex handlar visserligen om en förordning som tillämpas direkt, men ibland behöver man nationella bestämmelser för förvaltningen och för att undvika motstridigheter med existerande nationell lagstiftning.




I detta fall finns en kortfattad beskrivning i den svenska regeringens pressmeddelande EU:s Viseringskodex (24 september 2009).



Den som vill fördjupa sig i ämnet har tillgång till Viseringsutredningens delbetänkande EU:s Viseringskodex SOU 2009:77 (279 sidor).



Ytterligare finns författningstexter i Bilaga till delbetänkande EU:s Viseringskodex SOU 2009:77.



Enligt ett pressmeddelande Fingeravtryck i uppehållstillstånd (19 november 2009) har Viseringsutredningen senare redovisat återstoden av sitt arbete i utredningen:




Fingeravtryck i uppehållstillstånd SOU 2009:91 (152 sidor).



Viseringsmanualen


Praktiska anvisningar finns i den gemensamma handboken för handläggning av visumansökningar. För tillfället ser manualen ut att finnas tillgänglig enbart på kommissionens tre arbetsspråk, engelska, franska och tyska (drygt 120 sidor var):




COMMISSION DECISION of 19.3.2010 establishing the Handbook for the processing of visa applications and the modification of issued visas; C(2010) 1620 final



DÉCISION DE LA COMMISSION du 19.3.2010 établissant le Manuel relatif au traitement des demandes de visa et à la modification des visas; C(1620) final



BESCHLUSS DER KOMMISSION vom 19.03.2010 über ein Handbuch für die Bearbeitung von Visumanträgen und die Änderung von bereits erteilten Visa; K(2010) 1620 endgültig


Jag antar att vi får vänta på de övriga språkversionerna av handboken tills de publiceras i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).




Ralf Grahn

Schengenvisum till Finland: Turismen från Ryssland och ryskspråkiga

Den livliga turismen från Ryssland gör Finland till en ”stormakt” när det gäller beviljandet av inresetillstånd (visum). De ryskspråkiga utgör den största utlänningsgruppen i Finland.




Enligt Centralen för turistfrämjande (CTF) besöktes Finland år 2008 av 2,3 miljoner inresande från Ryssland. Enligt utredningen var drygt hälften fritidsresenärer, medan 11 procent var affärsresande (Rajahaastattelututkimus – Border interview survey; på finska och engelska).



En bidragande orsak är säkert banden till släktingar och vänner bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen ökade gruppen ryskspråkiga med 3 516 under år 2008. I slutet av året var de 48 740, vilket gör dem till den största gruppen med annat modersmål än finska eller svenska (Artikeln: Suomessa jo 50 000 venäjänkielistä; 8.9.2009).



Enligt Europeiska unionens statistik beviljade Finland 792 277 Schengenvisum under år 2008, medan det totala antalet var knappt 10,4 miljoner (Pressmeddelandet: The EU Visa Code will apply from 5 April 2010; MEMO/10/111; 30.3.2010).


Eftersom Finlands befolkning är en dryg procent av EU:s (Schengenområdets) befolkningsmängd är siffran anmärkningsvärt hög. Enbart Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien utfärdade flera visum. Sverige skrev ut 205 845 Schengenvisum under samma tid.



Suomi on viisumien suurvalta EU:ssa (Finland är en visumstormakt i EU), heter det i en notis på Utrikesministeriets webbsidor.




Ralf Grahn

Viseringsfrihet: Schengenområdet

Förordningen 539/2001 innehåller utöver viseringslistan en förteckning över de länder som är befriade från viseringsplikt vid inresa till Schengenområdet:




RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav; den färskaste uppdaterade (konsoliderade) utgåvan 19.12.2009.


Visumfrihet gäller enligt artikel 1.2:

2. Medborgare i de tredje länder som anges i förteckningen i bilaga II skall vara undantagna från det krav som anges i punkt 1 när det gäller vistelser som sammanlagt inte överstiger tre månader.

Viseringsfrihet – Bilaga II



1. STATER


Andorra
Argentina
Antigua och Barbuda (1)
Australien
Bahamas (1)
Barbados (1)
Brasilien
Brunei Darussalam
Chile
Costa Rica
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2)
Förenta staterna
Guatemala
Heliga Stolen
Honduras
Israel
Japan
Kanada
Kroatien
Malaysia
Mauritius (1)
Mexiko
Monaco
Montenegro (2)
Nicaragua
Nya Zeeland
Panama
Paraguay
Saint Kitts och Nevis (1)
San Marino
Serbien (med undantag för innehavare av serbiska pass som har utfärdats av det serbiska samordningsdirektoratet [på serbiska: Koordinaciona uprava]) (2)
Seychellerna (1)
Singapore
Sydkorea
Uruguay
Venezuela



2. FOLKREPUBLIKEN KINAS SPECIELLA ADMINISTRATIVA REGIONER


Hongkong SAR (3)
Macao SAR (4)



3. BRITTISKA MEDBORGARE SOM INTE ÄR MEDBORGARE I FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND I DEN MENING SOM AVSES I GEMENSKAPSRÄTTEN:


British Nationals (Overseas)



Förklaring till noter:

(1) Undantag från viseringsskyldigheten gäller från det datum då avtal om undantag från viseringsskyldighet träffas med Europeiska gemenskapen.
(2) Undantaget från viseringskravet gäller bara innehavare av biometriska pass.
(3) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Hong Kong Special Administrative Region”.
(4) Befrielse från skyldighet att inneha visering skall tillämpas endast på innehavare av pass med beteckningen ”Região Administrativa Especial de Macau”.



Schengenområdet



Bland Europeiska kommissionens sammanfattningar av EU-lagstiftningen finns en översikt: Schengenområdet och Schengensamarbetet (senast uppdaterad 3.8.2009).



Sidan Fri rörlighet för personer, asyl och invandring innehåller länkar till kompletterande webbsidor, bland annat under rubrikerna Passage över de yttre gränserna och Visering – Visumsystemet.




Ralf Grahn

Schengenvisum

För 22 EU-länder och tre icke-medlemmar (Island, Norge och Schweiz) har Schengensamarbetet skapat ett område utan inre gränskontroll, men med gemensam övervakning av de yttre gränserna. Schengenområdet omfattar en befolkning om 450 miljoner.

Medborgare i tredje länder behöver visum för inresa enligt förordning 539/2001:



RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 539/2001av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav; den konsoliderade utgåvan 19.12.2009.


Visumtvånget gäller inresande från en betydande del av världen, inklusive många av Europeiska unionens grannländer (artikel 1.1 och bilaga I):


1. STATER


Afghanistan
Albanien
Algeriet
Angola
Arabiska Emiraten
Armenien
Azerbajdzjan
Bahrain
Bangladesh
Belize
Benin
Bhutan
Bolívie [Bolivien]
Burkina Faso
Burma/Myanmar
Burundi
Bosnien och Hercegovina
Botswana
Centralafrikanska republiken
Colombia
Djibouti
Dominica
Dominikanska republiken
Demokratiska republiken Kongo
Ecuador
Egypten
Ekvatorialguinea
Elfenbenskusten
Eritrea
Etiopien
Fiji
Filippinerna
Förenade Arabemiraten
Gabon
Gambia
Georgien
Ghana
Grenada
Guinea
Guinea-Bissau
Guyana
Haiti
Indien
Indonesien
Irak
Iran
Jamaica
Jordanien
Kambodja
Kamerun
Kap Verde
Kazakstan
Kenya Saint Lucia
Kina
Kirgizistan
Kiribati
Komorerna
Kongo
Kuba
Kuwait
Laos
Lesotho
Libanon
Liberia
Libyen
Madagaskar
Malawi
Maldiverna
Mali
Marocko
Marshallöarna
Mauretanien
Mikronesien
Moldova
Mongoliet
Moçambique
Namibia
Nauru
Nepal
Niger
Nigeria
Nordkorea
Nordmarianerna
Oman
Pakistan
Palau
Papua Nya Guinea
Peru
Qatar
Rwanda
Ryssland
Saint Vincent och Grenadinerna
Salomonöarna
Samoa
São Tomé och Príncipe
Saudiarabien
Senegal
Sierra Leone
Somalia
Sri Lanka
Sudan
Surinam
Swaziland
Sydafrika
Syrien
Tadzjikistan
Tanzania
Tchad
Thailand
Togo
Tonga
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkmenistan
Turkiet
Tuvalu
Uganda
Ukraina
Uzbekistan
Vanuatu
Vietnam
Vitryssland
Yemen
Zambia
Zimbabwe
Östtimor


2. TERRITORIELLA ENHETER OCH MYNDIGHETER SOM INTE ERKÄNNS
SOM STATER AV SAMTLIGA MEDLEMSSTATER


Palestinska myndigheten
Taiwan
Kosovo enligt definitionen i FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999


3. BRITTISKA MEDBORGARE SOM INTE ÄR MEDBORGARE I FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND I DEN MENING SOM AVSES I GEMENSKAPSRÄTTEN:


British Overseas Territories Citizens som inte har rätt till bosättning i Förenade konungariket
British Overseas Citizens
British Subjects som inte har rätt till bosättning i Förenade konungariket
British Protected Persons




Ralf Grahn

Europeiska unionen och Schweiz

Geografiskt ligger Schweiz i hjärtat av Europa, men edsförbundet har ett särpräglat förhållande till internationellt samarbete och den europeiska integrationen.



Schweiz är en av de fyra medlemmarna i frihandelssammanslutningen EFTA (European Free Trade Association), men avvikande från Island, Liechtenstein och Norge har Scweiz inte gått med i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), för att inte tala om den Europeiska unionen (EU).



Trots det självpåtagna utanförskapet är relationerna mellan Schweiz och den Europeiska unionen betydelsefulla, långt utöver det geografiska läget på trafiklederna mellan fyra EU-grannar: Tyskland, Frankrike, Italien och Österrike.



Enligt kommissionen (på engelska) bor och arbetar mer än 900.000 EU-medborgare i Schweiz (med totalt 7,6 miljoner invånare). I gränsområdena finns det dessutom många pendlare.

Eftersom Schweiz står utanför EU och EES har samarbetet byggts upp genom bilaterala avtal.



EU-delegationen för Schweiz och Liechtenstein ligger i Bern, och den informerar på tyska, franska och italienska. Ambassadör Michael Reiterers hälsningsord genomlyser på ett uppfriskande klart sätt förhållandet mellan EU och Schweiz. Ett stärkt Europaparlament och mera majoritetsbeslut med Lissabonfördraget i kraft gör särlösningar allt svårare:

Da Mitgliedstaaten an Mehrheitsentscheidungen gebunden sind, werden sie kaum mehr akzeptieren können, dass ein Nicht-Mitgliedstaat für sich bessere Bedingungen aushandelt. Auch die fortgesetzte Anwendung des Bilateralismus kann zu einer Situation führen, die für beide Teile aus unterschiedlichen Gründen schwierig wird: Aus der Sicht der EU wird die Schweiz zu einem Land mit den Vorteilen der Mitgliedschaft, ohne deren Lasten mitzutragen. Die Schweiz wiederum droht zum de-facto Mitgliedstaat ohne Stimmrecht zu werden. Der neue Außenpolitische Bericht 2009 der Schweiz zeigt diese Möglichkeit klar auf.

Hemmamarknad


Enligt Reiterer är EU praktiskt taget är en hemmamarknad för schweiziska företag, och han nämner att Schweiz är den näst största ekonomiska partnern med EU (före Kina, Japan och Ryssland).


Fri rörlighet för personer

Reiterer betonar vikten av den fria rörligheten för personer, inklusive Schengensamarbetet och Dublinkonventionen. Han ser fram emot schweiziskt deltagande i EU:s utbildnings-, ungdoms- och mediaprogram. Det schweiziska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning är positivt. Förhandlingar pågår om frihandel gällande jordbruksprodukter och deltagande i elmarknaden.


Skatter och bedrägeri


Reiterer berättar att EU-rådet behandlar kommissionens förslag om att skärpa:



RÅDETS DIREKTIV 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar



Härvid kommer EU och Schweiz att diskutera en utvidgning av avtalet om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (Rådets beslut 2004/911/EG och 2004/912/EG).




EU och Schweiz kan även diskutera en utvidgning av det avtal om bekämpande av bedrägerier som redan tillämpas provisoriskt (Rådets beslut 2009/127/EG).

Reiterer nämner att Schweiz har åtagit sig att på begäran ge handräckning vid alla slags skattebrott i enlighet med OECD:s normer. Dessa löften infogas nu i avtal om dubbelbeskattning, vilka det sedan gäller att omsätta i praktiken.

Vi får anta att Reiterer ger uttryck för EU-kommissionens (den framtida utrikestjänstens) syn på förhållandet till Schweiz och Liechtenstein när han hänvisar till framtiden för den inre marknaden:

Für die Schweiz wird die EFTA immer kleiner – die meisten früheren Mitglieder haben sie zugunsten der EU verlassen. Die Regierung Liechtensteins hat energische Schritte gesetzt, den Bankenplatz Liechtenstein an internationale Standards heranzuführen - eine Politik, die die neu gewählte Regierung weiterführt und vertieft.

***

Jag inledde behandlingen av relationerna mellan Europeiska unionen och Schweiz med två inlägg om bakgrunden på min engelska blogg. Serien kommer att fortsätta på mina europabloggar på engelska, svenska och finska.





Ralf Grahn






P.S. Europabloggarna erbjuder dig en möjlighet att följa med och delta i diskussionen om viktiga frågor som formar vår världsdel. Samtidigt kan du på ett trevligt sätt förbättra dina språkkunskaper.

The Federal Union Blog pläderar för federala lösningar i Storbritannien, Europa och världen.

The Federal Union Blog finns bland 522 europabloggar behändigt samlade på den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu. Du kan även beställa ett RSS-flöde över de färska rubrikerna.

Under det första året nästan fördubblades antalet bloggar anslutna till Bloggingportal.eu.

Svenska bloggar med inriktning på Europa kan anmäla sig hos Bloggingportal.eu för att förbättra sin synlighet och öka sin genomslagskraft.

Där finns för övrigt mina andra eurobloggar som även kommer att behandla förhållandet mellan EU och Schweiz: Grahnlaw (in English) och Eurooppaoikeus (på finska).

EU: Storbritanniens utanförskap allt tydligare

I dag blev nio nya länder en del av Schengenområdet för fri rörlighet inom Europeiska unionen. Invånarna i Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern kan känna att de inte längre är EU-medborgare av andra klass. På det praktiska planet blir det bekvämare att resa inom området som numera omfattar 24 stater. Nu gäller det landgränserna och hamnarna, medan flygplatserna följer om några månader.

Av de nya medlemsländerna inför Malta och Cypern euron i årsskiftet. Slovenien var först bland de nya medlemmarna genom introduktionen i början av år 2007. Flertalet av de nya EU-länderna vill bli medlemmar i EMU, men villkoren är hårda för de tidigare planekonomierna, vilka redan har åstadkommit en otrolig övergång till att bli fungerande marknadsekonomier. Kriterierna för inflationen och det offentliga hushållet tolkas även strängt.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU:s officiella tidning 14.12.2007, C 303/1) blir juridiskt bindande för alla nya medlemsländer utom Polen, om Lissabonfördraget (EU:s officiella tidning 17.12.2007, C 306/1) träder i kraft.

Av de tolv nya medlemmarna är alla utom Cypern och Malta medlemmar i Nato, som fortfarande är grunden i Europeiska unionens försvar och försvarsgarantier även om förnuftet talar för en framtida fördjupning inom EU:s ram.

Gränserna mellan de nya och de gamla EU-medlemmarna håller på att suddas ut. Allt flera av EU-kärnorna blir gemensamma.

***

Medaljen har en baksida. De äldre medlemsländer som står utanför centrala samarbetsområden blir allt mera isolerade. Mot denna bakgrund är det förståeligt att den nya regeringen i Danmark vill pröva möjligheten att genom en folkomröstning avstå från landets undantag i EU-samarbetet.

Särskilt Storbritannien har den senaste tiden drivit allt längre ut i Atlanten. De negativa folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna utnyttjade Storbritannien av inrikespolitiska skäl för att befria sig från det konstitutionella fördrag landet hade undertecknat. I förhandlingarna om reformfördraget genomdrev den brittiska regeringen nya allmänna försämringar och ställde nya oförhandlingsbara krav på friskrivning från gemensamma regler.

Statsminister Gordon Brown har låtit bli att besöka Europeiska unionens institutioner i Bryssel, något som Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy gjorde omedelbart när de tillträdde sina ämbeten. Brown har haft synnerligen litet att säga om EU, utom att unionen borde öppna sig mot omvärlden och låta bli att reformera sina institutioner framöver.

Genom att inte delta i ceremonin för undertecknandet av Lissabonfördraget lyckades Brown mobilisera protester från både EU-motståndarna och proeuropéerna på hemmaplan. Hans beteende kan knappast ha skaffat honom nya vänner bland EU-ländernas ledare heller, eller främjat brittiska intressen i unionen, där den i stort vettiga ekonomiska politik britterna företräder kunde ha en viktig bundsförvant åtminstone i kommissionen.

Browns murrighet har ingalunda minskat den hatstämning mot ”Bryssel” som piskas upp av Murdochpressen och präglar det brittiska debattklimatet. (Att tala om euroskeptiker är att använda en förskönande omskrivning.)

***

Självpåtagen isolering får politiska följder. När Valéry Giscard d’Estaing på sin blogg besvarade en fråga om den kommande ordföranden för Europeiska rådet, manade han till stor omsorg vid valet av person. Den som väljs borde komma från ett land som ingår i eurozonen och i Schengenområdet samt omfattar EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Det var uteslutning av varje brittisk företrädare (inklusive Tony Blair) med 3 – 0.

***

Eurozonen och Schengenområdet växer och den nya polska regeringen vill bli av med landets friskrivning från de grundläggande rättigheterna. Storbritannien hör inte till en enda av kärnorna i EU-samarbetet och antalet gelikar minskar ständigt.

Det finns ett område där Förenade konungariket utan tvekan skulle platsa, om den politiska viljan (och insikten) fanns: försvaret.

Storbritannien har den förnämsta militära kapaciteten bland EU-länderna och landet ingår i Nato. Men det är bindningen till USA som gör att Storbritannien snarare stjälper än hjälper till att bygga upp en trovärdig europeisk försvarsförmåga i förening med det transatlantiska band Nato erbjuder.

På sikt är det ändå ett europeiskt försvar (under demokratisk kontroll) med försvarspakten Nato som mellanstatlig länk över Atlanten, som är visionen för Europeiska unionen. Här är president Sarkozy närmare sanningen än Brown.

Det brittiska utanförskapet börjar bli grundmurat.

***

Nu har parlamentet i Skottland röstat för en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget. Regionparlamentet har enbart uttryckt en åsikt, eftersom frågan avgörs av parlamentet i London. Men ställningstagandet ökar trycket i det brittiska parlamentet och bland folket mot Browns linje att ratificera Lissabonfördraget den parlamentariska vägen.

Eftersom Labourpartiet samtidigt sjunker som en sten i opinionsmätningarna, är det möjligt att Browns linje att inte genomföra en folkomröstning bryter samman. Det finns knappast någon som tror att en folkomröstning om ett EU-fördrag kan vinnas i dagens Storbritannien (oberoende av vad det innehåller i sak).

Förfaller Lissabonfördraget är det svårt att tänka sig att flertalet av EU-ländernas ledare, hjärtligt trötta på snart 35 år av brittisk obstruktion, skulle inleda en ytterligare förhandlingsrunda för att få britterna med på noterna.

Det ligger närmare till hands att EU-länderna, eller åtminstone de mera integrationsvilliga bland dem, skulle ombilda unionen utan medlemskap av Storbritannien. Den nya unionen kunde sätta in en ny växel i Europaprojektet.

För Storbritannien kan utanförskapet snart förvandlas från språkbild till konkret verklighet.


Ralf Grahn


Källor:

Europeiska kommissionen: Utvidgning av Schengenområdet – EU:s mål om fri rörlighet för personer uppnås; Pressmeddelande den 20 december 2007; http://europa.eu

Europeiska kommissionen: Sixth report on practical preparations for the euro: countdown for Cyprus and Malta; Pressmeddelande den 27 november 2007; http://europa.eu

Nato: NATO Member Countries; http://www.nato.int

New Scotsman: MSPs back EU treaty poll; 19 December 2007;
http://news.scotsman.com

Ylva Nilsson: “Brown straffar ut sig – vem bromsar nu Sarkozy?”; Europa-Nytt den 13 december 2007; http://www.europanytt.se