EU-kommissionen: Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa

På svenska har jag skrivit om Europeiska unionens råd (transport, telekommunikation och energi TTE) den 12 och 13 december 2011 samt om rådets slutsatser beträffande ett öppet internet och nätneutralitet.

Det finns inlägg om frågorna även på min finska blogg Eurooppaoikeus och på engelska Grahnlaw.


TTE-rådet

Här en sammanfattning om de senaste dokumenten.

TTE-rådets (allmänna) slutsatser finns i detta skede på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11)


Öppet internet och nätneutralitet

De specifika slutsatserna om ett öppet internet och nätneutralitet publicerades efter mötet på engelska och franska; här det engelska pressmeddelandet:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe; 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011

På de officiella EU-språken finns slutsatserna i den form de antogs av de ständiga representanterna (Coreper) inför rådsmötet; här svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (handling 17904/11)


KOM(2011) 222

TTE-rådets slutsatser utgör medlemsländernas gemensamma svar på den rapport kommissionen utlovade när telelagstiftningen i EU reformerades 2009. I meddelandet behandlas frågorna mer ingående.

Kommissionens rapport gavs ut i våras och den finns tillgänglig på 22 EU-språk; den svenska versionen av meddelandet (pdf):

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)

Slutsatserna (s. 9) erbjuder först en sammanfattning av kommissionens syn och sedan följande riktlinjer för framtida åtgärder (s. 9-10):

Vägen framåt

Kommissionen kommer i slutet av året att offentliggöra resultaten av Berec:s utredningar, inbegripet eventuella fall av blockering eller strypning av vissa typer av trafik.

På grundval av resultaten och genomförandet av bestämmelserna i regelverket för telekommunikationer kommer kommissionen, som en prioriterad fråga, att fatta beslut om eventuella ytterligare riktlinjer avseende nätneutralitet.

Om betydande och ihållande problem kvarstår, och systemet i sin helhet – inbegripet flera aktörer – inte ser till att konsumenterna lätt kan få tillgång till och distribuera innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val via ett enda internetabonnemang, kommer kommissionen att bedöma huruvida strängare åtgärder behövs för att skapa konkurrens och de valmöjligheter som konsumenterna förtjänar. Insyn och möjlighet att lätt byta leverantör är avgörande aspekter för konsumenterna när de ska välja eller byta internetleverantör, men de är inte nödvändigtvis lämpliga verktyg för att hantera generella restriktioner av legala tjänster eller applikationer.

Sådana kompletterande åtgärder kan vidtas i form av t.ex. riktlinjer eller generella rättsliga åtgärder för att öka konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter, t.ex. genom att ytterligare förbättra möjligheterna att byta leverantör eller, om detta skulle visa sig vara otillräckligt, genom att t.ex. införa särskilda skyldigheter beträffande omotiverad trafikdifferentiering på internet för alla internetleverantörer oavsett marknadsställning. Detta skulle kunna inbegripa ett förbud mot blockering av legala tjänster.

Nätneutraliteten tangerar ett antal rättigheter och principer som finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet med avseende på skyddet för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten. Därför kommer lagförslag på detta område att utredas noggrant med avseende på hur de påverkar de grundläggande rättigheterna och huruvida de är förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna [Fotnot 9: I linje med Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig av den 19 oktober 2010].

Man bör se till att eventuell ytterligare reglering inte hindrar investeringar eller innovativa affärsmodeller, och leder till effektivare användning av näten och till nya affärsmöjligheter på olika nivåer på internets värdekedja, samtidigt som de fördelar bevaras som konsumenterna har av att kunna välja produkter för internetanslutning som är anpassade för deras behov.

Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta sin dialog med medlemsstater och intressenter för att säkerställa en snabb bredbandsutveckling, vilket skulle minska trycket på datatrafiken.

Ralf Grahn

TTE-rådet: Öppet internet och nätneutralitet i EU

Tillsvidare finns slutsatserna från TTE-rådet (transport, telekommunikation och energi) den 12 och 13 december 2011 enbart på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11; 27 sidor)

Citatet i de allmänna TTE-slutsatserna om öppet internet och nätneutralitet i Europa (sidorna 19 och 20) erbjuder en kort överblick i anslutning till den digitala agendan:

Open internet and net neutrality

The Council adopted conclusions on the open internet and net neutrality in Europe (17904/11).

These conclusions were drawn up on the basis of the Commission communication on the subject published in April 2011 (9350/11). This communication seeks to fulfil the Commission commitment to preserve "the open and neutral character of the internet, taking full account of the will of the co-legislators now to enshrine net neutrality as a policy objective and regulatory principle to be promoted by national regulatory authorities". This commitment was made in its declaration on net neutrality when the 2009 telecoms package was concluded (OJ C 308, 18.12.2009, p.2).

In the conclusions the Council underlines, inter alia, the need to preserve the open and neutral character of the internet and consider net neutrality as a policy objective. It welcomes the Commission's intention to assess the need, based on investigations by the Body of European Regulators for Electronic Communications' (BEREC), for more stringent measures and to publish additional guidance on net neutrality if necessary. In addition, it welcomes the Commission's commitments to monitor the implementation of the EU regulatory framework for electronic communications and services and to issue a code of existing EU online rights by 2012.

The Commission is invited, inter alia, to assess, jointly with BEREC, the discrepancy between advertised and actual delivery speeds occurring in member states, and report to the Council and the Parliament on the situation thereof by 2012. Furthermore, the Commission is invited to provide additional information on the best practices in traffic management and on how to respond to the requirements of global service providers concerning quality and pricing of services.

Öppet internet och nätneutralitet

Länken till de specifika slutsatserna hänvisar till dokumentet 17904/11, daterat den 1 december 2011 och även det på engelska:

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - "The open internet and net neutrality in Europe" - Adoption of Council conclusions

För den som vill försäkra sig om samstämmigheten gavs slutsatserna ut till medierna efter mötet på engelska och franska.


På svenska

På svenska hittar vi handlingen 17904/11, daterad den 1 december 2011 (7.12), såsom den antogs i Coreper inför TTE-rådet:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (9 sidor)



Ralf Grahn

EU-rådet transport och telekommunikation 12-13 december 2011

Den oroväckande utvecklingen i euroområdet och den globala ekonomin samt de dramatiska händelserna i Storbritanniens förhållande till de övriga EU-länderna har under november och december sysselsatt mig på min engelska blogg Grahnlaw.

Visserligen finns det tecken på en ny beslutsamhet bland medlemsländerna utöver eurozonen, men jag plågas av tre grundläggande problem. Den gemensamma valutan, euron, behöver en suverän baserad på medborgarna (demokrati) och med tillräckliga handlingsmöjligheter. Delvis på grund av Storbritanniens agerande går EU-länderna in för komplicerade mellanstatliga nödlösningar som ytterligare minskar den demokratiska kontrollen från Europaparlamentet (åtminstone på kort sikt). I sak är EU-ledarnas åtgärder hittills otillräckliga, särskilt som förtroendet för statsobligationerna sviktar och Europa är på väg in i en recession.


TTE-rådet

Trots allt händer det mycket inom de mer normala politikområden som bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla: Europa 2020-strategin och dess huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ).

Det är dags att återvända till dessa frågor, inklusive den digitala agendan för Europa samt inremarknadsakten med immateriella rättigheter och den digitala inre marknaden.

De frågor som behandlas i rådskonstellationen Transport, telekommunikation och energi (TTE) är viktiga med tanke på den ekonomiska utvecklingen.

I måndags möttes transportministrarna och i tisdags telekommunikationsministrarna (den 12 och 13 december 2011).


Förhandsinformation

Vi inleder med en titt på förhandsinformationen.

Regeringskansliet i Sverige gav på sedvanligt sätt ut ett pressmeddelande inför rådsmötet: Transport- och telekområdet 12-13 december 2011.

Medan pressmeddelandet tar upp de viktigaste frågorna bidrar den kommenterade dagordningen med aningen mer detaljerade upplysningar, denna gång skilt för transportrådet och telekomministrarna (även om upprepade hänvisningar till särskilda PM urholkar substansen).

På engelska finns TTE-rådets formella agenda och ovanligt detaljerad bakgrundsinformation om båda delarna av rådsmötet med nyttiga länkar till relevanta handlingar (background note; 13 sidor). Plus i boken, även om det är en bit kvar till väl underbyggda förslag som kan läsas och diskuteras av envar.


TTE-slutsatserna

Slutsatserna från TTE-rådet har hittills publicerats enbart på engelska:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (18416/11; 26 sidor)



Ralf Grahn

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament

Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: Är it-politiken löpande verksamhet?

Regeringen i Finland eftersträvar en stabil offentlig ekonomi och tillväxtreformer i EU2020-anda. Efter målsättningarna presenterar verkställighetsplanen för regeringsprogrammet ett antal strategiska utvecklingsprojekt.

Denna gång nöjer jag mig med att hänvisa till det senaste inlägget på min finska blogg med inledande kommentarer om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i Finland och Sverige.

På svenska nämnde jag redan målsättningarna i kapitel III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (s. 16 i verkställighetsplanen).

De strategiska och tvärministeriella näringslivsprojekten är många, men på strategisk nivå har inte uppföljningen av den digitala agendan och regeringsprogrammet satt särskilt tydliga spår utöver e-förvaltningen.

Det betyder att följdåtgärderna i huvudsak kommer att vidtas som en del av den löpande verksamheten på ministerienivå, av kommunikationsministeriet samt bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (samt finansministeriet beträffande e-förvaltningen).

Jag frågar mig om ambitionsnivån är rätt ställd och tillräckligt tydlig.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.

***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.