Publikationen Europeiska rådet under 2011

Särskilt i länderna i euroområdet har bilden av Europeiska unionen dominerats av en strid ström av officiella och inofficiella toppmöten för att bekämpa den finansiella och ekonomiska krisen.

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, blev Europeiska rådet officiellt en av EU:s institutioner. Där samlas stats- eller regerinschefen för varje EU-land. Utöver de 27 nationella politiska ledarna finns det två medlemmar utan rösträtt: EU-kommissionens ordförande (José Manuel Barroso) och den för två och ett halvt år valda ordföranden (Herman Van Rompuy).

Officiellt heter det att Europeiska rådet ska ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”. Omvänt betyder det att denna konklav för stats- och regeringschefer sätter gränserna för vad Europeiska unionen vill och kan.

För andra gången har ordföranden Van Rompuy fattat samman Europeiska rådets bemödanden i en årspublikation:

Europeiska rådet under 2011 (januari 2012; 77 sidor)

Skriften består av en inledning där Van Rompuy belyser händelserna under året och av de samlade slutsatserna och uttalandena från stats- och regeringscheferna.

Det handlar alltså om ett viktigt politiskt dokument, oberoende av vad vi anser om hur väl eller illa Europeiska rådet har lyckats i sin uppgift. Ordförandens omdömen är rätt återhållsamma, till och med ödmjuka inför utmaningarna.

För dem som aktivt sysslar med EU-frågor är det behändigt att ha alla uttalanden samlade på ett ställe.

Den som missade den första årspublikationen kan passa på att ladda ned även den. Genom rådets hemsida och vidare till webbsidan Order a publication borde man hitta fram till också år 2010, vilket lyckades tidigare, men misslyckes upprepade gånger nyss. Om felet rättas till kan följande länk eventuellt leda direkt till resultat senare:

Europeiska rådet under 2010 (januari 2011; 46 sidor)

Eftersom arbete och studier rörande Europeiska unionen ofta sker över lands- och språkgränser kan det vara skäl att nämna att broschyrerna för både 2010 och 2011 har getts ut på 22 EU-språk.




Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik

P.S. 1: Som Europeiska rådets centrala roll och ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden, även på Internet, för digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?

P.S. 2: @Avaaz kallar folk att underteckna uppropet till Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) att förkasta handelsavtalet mot varumärkesförfalskning (och mycket annat) ACTA. Nyss hade redan 2.383.943 medborgare undertecknat onlinepetitionen. På Twitter går debatten het under #ACTA tills förslaget fått sin officiella jordfästning. Sedan står nya utmaningar i tur...

Ekonomisk politik under pågående kris: Danmark ordförande i EU:s råd

I fredags presenterade Danmarks regering med statsminister Helle Thorning-Schmidt i spetsen landets program för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)


Fyra prioriteter

Mellan Polen och Cypern vill Danmark under det första halvåret 2012 prioritera fyra allmänt formulerade målsättningar. Inledningen (sidorna 4-6) erbjuder en skiss:

1 Et ansvarligt Europa
2 Et dynamisk Europa
3 Et grønt Europa
4 Et sikkert Europa

Ekonomisk politik

Prioriteterna behandlas sedan mer ingående i programmets översiktliga del (sidorna 7-22).

När Europa tar ansvar för krisbekämpningen, stabila offentliga hushåll och ekonomiska reformer kommer mycket under årets sex första månader att kretsa kring den europeiska planeringsterminen som kommissionen körde i gång genom sin årliga tillväxtöversikt 2012 och de fyra bilagorna, vilka tillsammans täcker den ekonomiska politiken som helhet: tillväxtreformerna i Europa 2020-strategin, makroekonomin, sysselsättningspolitiken och skattereformer.

För Danmark gäller det att leda arbetet i rådets arbetsgrupper och vid de möten där rådet matar in underlag för Europeiska rådets möten i mars och juni då de nationella ledarna slår fast de gemensamma riktlinjerna.


Politisk kris

Genom täta toppmöten för EU och euroområdet, europluspakten (som Danmark ingår i) och de pågående förhandlingarna mellan 26 EU-regeringar för ett mellanstatligt avtal om skärpt ekonomisk koordinering har läget inte blivit lättare att överblicka, särskilt för ett land som står utanför euron.

Givetvis är kommissionen, Europaparlamentet och upplysta medborgare oroliga över formen och det krystade innehållet i ett allt mer markant mellanstatligt samarbete som sätter insyn och demokrati på undantag.

Jämför med min analys om gapet mellan de grundläggande reformbehoven och de aktuella planerna. Eftersom vi inte ser tecken på lösningar på den djupa politiska krisen och den bristande legitimiteten är det svårt att tro på effektiva lösningar på den finansiella och ekonomiska krisen, men som den ståndaktige tennsoldaten har ordförandeskapets program inget utöver det vanliga att sätta emot, utan stakar ut en kurs i mittfåran.


Finansmarknaderna och långtidsbudgeten

En effektivare reglering av finansmarknaderna och EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva en hel del arbete under det danska orförandeskapet.


På engelska

Programmet för det danska ordförandeskapet finns även på engelska:

Europe at work: Programme of the Danish Presidency of the European Union 2012, 1 January to 30 June 2012

Ordförandeskapsprogrammet finns även på franska och tyska.



Ralf Grahn

Från finanskris till ny recession?

Överallt möts vi av de svarta notiserna från nyhetsbyråerna. De leder i sin tur till uttalanden från politiker, kommentarer i medierna, säljuppdrag på finans- och aktiemarknaderna, operativa och kanske redan strategiska beslut i företagen samt reaktioner bland arbetstagare och konsumenter.

Hur mycket påverkar grundläggande fakta om budgetunderskott och ekonomiska tillväxtutsikter innan nattsvart tog över?

Hur mycket är det krisstämningarna som skapar eller driver på störtdykningen?

Vårt ömsesidiga beroende i globaliseringens tidevarv blir nog så åskådligt, men i stället för en internationell översikt av medierna räcker det med ett enda exempel där olika företeelser finns samlade. Nästan slumpmässigt väljer jag vad Dagens Nyheter torsdag morgon serverar oss via paradsidan under Finansoron i världen.

Senaste nytt berättar hur torsdagen inletts i öst: Nedåt på börserna i Asien. Onsdagen hade slutat med Kraftigt börsfall i New York. I Förenta staterna tryter förtroendekapitalet när tilltron till republikerna och president Barack Obama rasat: Amerikaner: USA på fel väg.

På närmare håll får vi upplysningen: Eurokrisen tar inte semester. Stockholmsbörsen var ingalunda värst, men ett fall på 2,4 procent ledde till ett Surt slut på börsdagen. Följden av detta är ett Knivigt läge för Riksbanken.

Efter de massiva stimulansåtgärderna under den senaste nedgången har regeringarna i USA och Europa nästan lika små möjligheter att motverka en ny nedgång som att hejda en buffelhjord i panikartad flykt.

Hur mycket kommer att trampas ned innan kraften går ur ruschen?

På vägen kan vi kanske lära oss någonting om grundförutsättningarna för en bättre ekonomisk politik, men det är – som Kipling sade – en annan historia.



Ralf Grahn