I blogginlägget Norden i EU-utkanten? såg vi hur splittrade de nordiska länderna är i sina europeiska lösningar samt att EU-länderna Danmark och Sverige står utanför den kärna euroområdet utgör. Vi fick en första inblick i hur långt från Europaparlamentets, Jean-Claude Junckers och Emmanuel Macrons reformtankar de tre nordiska EU-medlemmarna står. Artikeln Vitboken om EU:s framtid i Norden förmedlade en bild av ovilja att reformera EU-fördragen.
Den officiella handlingen med de fem allmänna scenarierna för EU:s framtida utveckling är alltså:
Vitbok of EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025; Bryssel den 1.3.2017 COM(2017) 2025 final
I vitboken lovade Europeiska kommissionen lägga fram fem diskussionsunderlag, bland dem ett om att utveckla den sociala dimensionen. Det skedde genom:
En presentation samt länkar till ett antal bloggartiklar om EU:s sociala pelare och sociala dimension finns samlade i inlägget Future of Europe: social dimension, inklusive hänvisningar till EU-fördragens bestämmelser.
Vi minns särskilt Europeiska unionens målsättning om “en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas” (artikel 3.3 EU-fördraget), den horisontella socialklausulen (artikel 9 EUF-fördraget) och de operativa bestämmelserna i EUF-fördragets avdelning X Socialpolitik (artiklarna 151-161).
I denna bloggartikel försöker vi hitta vad regeringarna som representanter för sina länder har sagt om framtiden för ett socialt Europa.
Danmark
Utöver Udenrigsministeriets följebrev av den 11 maj 2017 2017-108 om Kommissionens refleksionspapir ”Oplæg om Europas Sociale Dimension” med kommissionens “tryckta” handling som bilaga 652 hittade jag ingenting hos Europaudvalget eller Folketinget.
Enligt Tænketanken Europa är danskarna splittrade om EU ska ha en starkare social roll. Äldre och borgerliga är mer emot, medan yngre och vänsterväljare har en mer positiv inställning.
Finland
I en skrivelse VNK2017-00027 daterad den 5 april 2017, alltså innan diskussionsunderlaget publicerades, behandlade Statrådets kansli EU:s sociala pelare och sociala dimension. Tillväxt för alla och en rättvis inre marknad var ledstjärnor och särskilt med tanke på den inre marknaden var det viktigt att initiativen rör alla medlemsländer (s. 1).
Enligt regeringen i Finland behöver den sociala dimensionen inga nya instrument eller processer, såsom enhetliga minimistandarder. Finlands intar en reserverad hållning till nya inkomstöverföringar mellan EU-länderna. Utgångspunkten är att varje medlemsland ansvarar för sin ekonomiska politik. Finland understöder inte en harmonisering av medlemsländernas sysselsättningspolitiska och socialpolitiska strukturer eller tillvägagångssätt.
EU:s sociala dimension kan enligt regeringen främjas genom att stärka efterlevnaden av stadgan om de grundläggande rättigheterna. Arbets- och socialpolitiken på EU-nivå kan utvecklas inom den europeiska planeringsterminen, genom att bättre än förr ta hänsyn till synpunkter på sysselsättning och socialpolitik. Dessutom är det viktigt att kontinuerligt utvärdera sysselsättningsutfallet, de sociala konsekvenserna och välståndseffekterna av åtgärder på EU-nivå (s. 2).
Regeringen har bland annat skissat ställningstaganden till den kommande proklamationen av den sociala pelaren, i skrivelsen VNK2017-00051 daterad den 19 maj 2017. - Se även avsnittet om Sverige (nedan) beträffande det sociala EU-toppmötet i november i Göteborg.
Ett allmänt tecken på Riksdagens aktivitet beträffande framtidsfrågorna i Europeiska unionen var det seminarium om fördjupning eller splittring Stora utskottet och Utrikespolitiska institutet ordnade den 28 september 2017. Allmänheten kan ta del av videobandningen av den två timmar långa diskussionen, som dock inte var fokuserad på ett socialt Europa. (Seminariet och referensmaterialet om Finland i detta blogginlägg på finska.)
Finlands näringsliv (på finska Elinkeinoelämän keskusliitto EK) publicerade för en knapp vecka sedan sin syn på de fem diskussionsunderlagen om EU:s framtid: Näkemyksiä EU:n tulevaisuudesta. Allmänt taget sporrar ställningstagandet till en aktiv insats i Europeiska unionens kärna, samtidigt som de enskilda positionerna anger fokuseringar och begränsningar. Den sociala dimensionen behandlas på sidorna 8-10. Grundtemat är ekonomiska strukturreformer, tillväxt och dynamiska arbetsmarknader. Nya bestående inkomstöverföringar och ökad reglering ser näringslivsorganisationen inte med lika blida ögon.
Till en friare (sakkunnig)debatt om Europas framtid inbjuder DebattiBaari, där debattbaren hittills under taggen #EUdebatti har bjudit in till två bord: ekonomi (EMU) och säkerhetspolitik.
Sverige
Regeringskansliets faktapromemoria 2016/17:FPM90 Diskussionsunderlag om Europas sociala dimension välkomnade handlingen och avsåg deltagande i de kommande diskussionerna kring de olika vägvalen gällande EU:s framtid.
Den svenska regeringen beskrev diskussionsunderlaget och de möjliga vägvalen innan den presenterade sin preliminära ståndpunkt för Sverige (s. 3):
Regeringen välkomnar diskussionsunderlaget om Europas sociala dimension och avser delta i de kommande diskussionerna gällande EU:s framtid. Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt bygger på samverkan mellan tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. En utgångspunkt för regeringen är att den inre marknaden och fria rörligheten värnas samt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras. Vidare ska åtgärder så långt möjligt vara öppna för alla medlemsstater som önskar att delta och inte begränsas till att endast gälla länderna i euroområdet.
Regeringen i Sverige var positivt inställd till en social dimension som var öppen för medlemsstaterna utanför euroområdet, men signalerade ingen vilja att överlåta mera befogenheter till EU-planet.
Inom dessa ramar verkar Sverige rentav aktivt för att främja ett socialt Europa. Statsminister Stefan Löfven har tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inbjudit stats- och regeringscheferna samt ett antal arbetsmarknadsparter och andra organisationer till ett EU-toppmöte för rättvisa villkor och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017.
De engelska webbsidorna för Social Summit for Fair Jobs and Growth erbjuder i detta skede basinformation, men på Twitter dyker det upp ett och annat under fyrkantstaggen #SocialSummit17.
Några ord på svenska om vägen mot Göteborg erbjuder bloggartiklarna Europeisk pelare för sociala rättigheter och Proklamation av europeiska pelaren för sociala rättigheter.
I går kunde den svenska regeringen yvas över att Sverige är bäst i EU på jämställdhet (för kvinnor), framför Danmark, Finland och Nederländerna. Närmare information om Gender Equality Index står till buds hos European Institute for Gender Equality EIGE.
Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps ordnade den 22 september 2017 ett seminarium Vad innebär egentligen Europas sociala dimension? Seminariespråket är engelska och videoupptagningen ungefär 2 timmar och 20 minuter.
Framtidsdiskussionen
På Twitter syns den allmänna diskussionen om Europas (EU:s) framtid under fyrkantstaggen #FutureOfEurope, medan #InitiativeEurope främst fångar upp stoff om president Macrons reformtankar.
Taggen #SocialRights hänför sig till den europeiska pelaren för sociala rättigheter och framtiden för ett socialt EU.
De nordiska EU-länderna resonerar utgående från sina allmänna EU-riktlinjer och statsbudgetära skäl, men tankar om EU-medborgarnas behov och intressen får vi lov att söka på annat håll.
Ralf Grahn
