Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda

De synligaste förslagen till EU-reform såg vi i artikeln Initiativen om EU:s framtid. Blogginlägget Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag visade hur Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, och Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, fört fram likartade tankar om en mer handlingskraftig och demokratisk union.   

Idéerna om Europas framtid fick ett brohuvud i EU:s mellanstatliga institutioner genom president Emmanuel Macrons initiativ för Europa. Han är medlem i Europeiska rådet och Frankrikes regering företrädd i (minister)rådet.

Kommissionens strategiverkstad European Political Strategy Centre (EPSC) har publicerat en jämförelse mellan Junckers och Macrons reformförslag: Two Visions, One Direction.

Underrubriken preciserar vad analysen handlar om: Plans for the future of Europe as laid out in President Juncker’s State of the Union and President Macron’s Initiative for Europe.

Fastän Juncker nöjde sig med den flexibilitet som byggts in i Lissabonfördraget, medan Macron även förde fram förslag som kräver ändring av EU-fördragen, konstaterade genomgången en hög grad av samsyn (s. 2):

Out of the proposals put forward by President Macron in his speech of 27 September, about 80% are already proposed or foreseen in the European Commission’s work programme, as outlined on 13 September in President Juncker’s Letter of Intent to European Parliament President Antonio Tajani and to Estonian Prime Minister Jüri Ratas.

Framställningen är åskådlig. På elva textsidor presenterar Two Visions, One Direction för varje politikområde Junckers och Macrons förslag i jämbredd och erbjuder sedan en sammanfattande kommentar.

Vi har alltså sett reformbroar mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen samt mellan kommissionen och president Macron.

Tidigare hänvisade jag till att jag inte sett någon engelsk översättning av den franske presidentens tal på franska, men att det fanns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag. Det är inte sagt att särskilt många hittar länken inne i Macrons tal på Elyséepalatsets webbsida för Sorbonnetalet.

Engelskan dominerar som främmande språk i Norden och vissa andra delar av unionen, medan tyskan är det mest talade första språket och franskan fjärde som första språk bland invånarna i EU. Även av språkliga skäl är det utmärkt att strategicentret EPSC har breddat det potentiella läsarunderlaget genom att publicera jämförelsen Two Visions, One Direction på engelska, franska och tyska.

Ralf Grahn

Europaparlamentets och Junckers EU-reformförslag

Blogginlägget Initiativen om EU:s framtid lade fram de högst profilerade förslagen till EU-reform. De grundläggande handlingarna om Europas framtid kommer från Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

I denna artikel ska vi för studium erbjuda en överblick av ordförande Junckers framåtsyftande reformförslag samt en jämförelse mellan Europaparlamentets och Junckers förslag.

Junckers reformförslag

Först ska vi gå vidare genom att titta på ett tillägg som sedan en tid berikar Europeiska kommissionens webbsida om tillståndet i unionen 2017. Länken Kommenterad version av talet 2017 för till en nyttig handling med en lång, men samtidigt informativ rubrik: Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017: Förslag om EU:s framtid som kan genomföras enligt Lissabonfördraget.

Punkt för punkt visar sammanställningen på sju textsidor hur Junckers förslag om en mer handlingskraftig och demokratisk Europeisk union kan främjas genom att utnyttja flexibiliteten i EU-fördragen.

Jämförelse Europaparlamentet och Juncker

Redan på rubriknivå ser vi hur Junckers reformplaner ligger i linje med Europaparlamentets resolution om att utnyttja möjligheterna i Lissabonfördraget utan att formellt ändra fördragen om Europeiska unionen och dess funktionssätt:

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets tankesmedja Think Tank har dock gått längre, genom att på fyra sidor jämföra de enskilda förslagen i en handling rubricerad: The European Council and the 2017 State of the Union Proposals.

I koncentrat (och på engelska) är det fem förslag av Juncker jämförelsen går in på (s. 1):

His vision consists of five proposals which would require a decision by the European Council, as well as one suggestion which would directly impact on the composition and working methods of this EU institution. The five proposals are: 1) using the general passerelle clause to shift from unanimity to qualified majority voting (QMV) in the Council on remaining internal market issues and aspects of taxation policy; 2) moving to QMV in the field of Common Foreign and SEcurity Policy (CFSP); 3) setting up a European Defence Union; 4) extending the competences of the European Public Prosecutor's Office; 5) agreeing on a new composition for the European Parliament, including transnational lists. The additional suggestion is to merge the positions of President of the European Council and European Commission.

Samstämmigheten är stor även beträffande de enskilda förslagen. Det är naturligt eftersom de två institutionernas grunduppgift är likartad, nästan identisk. Europaparlamentet företräder unionens medborgare och Europeiska kommissionen ska främja EU:s allmänna intresse.

Ralf Grahn

Initiativen om EU:s framtid

Denna bloggartikel samlar de mest synliga initiativen i den aktuella debatten om Europeiska unionens framtid. EU-reformatorerna med den högsta profilen är Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

Europaparlamentets resolutioner

Europaparlamentet startade den diskussion om Europeiska unionens framtid som nu pågår, genom att i vintras anta tre resolutioner:

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0048 av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen. (2014/2248(INI)) [föredragande Guy Verhofstadt]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0050 av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet (2015/2344(INI)) [föredragande Reimer Böge och Pervenche Berès]

Vitbok och diskussionsunderlag  

Europeiska kommissionen bidrog för sin del genom att köra i gång en framtidsdebatt med ett perspektiv fram till 2025. Först kom allmänna utvecklingsstråk i publikationen Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025, den 1 mars 2017. Därefter följde under våren och försommaren fem tematiska diskussionsunderlag (reflection papers):

Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension

Diskussionsunderlag [om] hur vi möter globaliseringen

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Diskussionsunderlagen innehåller inte konkreta förslag, utan bjuder in till en debatt om framtiden för Europaprojektet. Det är snarare så att deltagarna i diskussionen borde fylla i slut- och delmål för framtiden.

Tillståndet i unionen 2017

Den 13 september presenterade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillståndet i unionen 2017, bland annat genom talet SPEECH/17/3165 och en avsiktsförklaring med en färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (inklusive ett utkast till kommissionens arbetsprogram för år 2018). Utöver planerade förslag för den närmaste tiden innehöll färdplanen en rad initiativ med siktet inställt på 2025, det vill säga ungefär till slutet av mandatperioden för det Europaparlament som väljs 2019.

I går konkretiserades planerna när kommissionens vice ordförande Frans Timmermans presenterade arbetsprogrammet för 2018 SPEECH/17/4142. Dels handlar det om att publicera och ro i land ett begränsat antal lagförslag - resterande 20 procent - som återstår med ordförande Junckers tio prioriteter för kommissionen som grundval, dels handlar det om framåtsyftande förslag med siktet inställt på 2025.

Det betyder att debatten om Europas (eller snävare, EU:s) framtid kommer att fortsätta.

President Macron

Frankrikes president Emmanuel Macrons brandtal i Sorbonne den 26 september 2017 var först och främst en kraftfull vädjan om europeisk suveränitet, enhet och demokrati, men Macrons initiativ för Europa innehöll även en rad exempel på reformer för att stärka den Europeiska unionen.

Jag har inte sett någon engelsk översättning av talet som helhet, men det finns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag.

***

Vi har här de huvudsakliga byggelementen i diskussionen om Europas framtid inför Europeiska rådets möte senaste vecka, närmare bestämt den 19 och 20 oktober 2017.

Det är även angeläget att syna och jämföra de högt profilerade förslagen till EU-reform.

Ralf Grahn

Norden i EU-utkanten?

De fem nordiska länderna bevarade på sätt och vis den nordiska passunionen genom att gå med i Schengenområdet, en av kärnorna i Europeiska unionen.

I övrigt är splittringen stor och i flera fall har nyare EU-länder redan kört om det ena eller andra landet i Norden.

Danmark, Island och Norge är - i likhet med flertalet EU-länder - med i försvarsalliansen Nato, medan Finland och Sverige fortfarande står utanför. Dessutom gäller ett av Danmarks fyra EU-undantag försvaret.

Island och Norge står utanför den Europeiska unionen och således euroområdet, men deltar tillsammans med Liechtenstein genom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i den inre marknaden. Danmark, Finland och Sverige är ändå EU-medlemmar.

Till följd av konflikten mellan en gemensam valuta och en i grunden nationell ekonomisk politik finns det ett betydande integrationstryck i EU:s framväxande kärna, den ekonomiska och monetära unionen (EMU), med euron som valuta. I euroområdet ingår 19 av de (ännu) 28 EU-länderna, och deras befolkning uppgår till 341 miljoner. Danmark har ett rättsligt undantag från euron, även om den danska kronan i praktiken tätt följer euroländernas gemensamma valuta.

Trots avsaknaden av undantag valde Sverige att ordna en folkomröstning om euron 2003, men formellt heter det att Sverige inte uppfyller kraven för att övergå till den europeiska valutan. Den Europeiska centralbanken (ECB) framställer dock frågan något annorlunda än landets statsminister Stefan Löfven. ECB:s konvergensrapport från 2016 (s. 82):

Lagen om Sveriges riksbank, grundlagen samt lagen om valutapolitik uppfyller inte alla de krav som uppställs avseende centralbanksoberoende, förbudet mot monetär finansiering och rättslig integrering i Eurosystemet. Sverige är en medlemsstat med undantag och måste därför uppfylla alla krav på anpassning enligt artikel 131 i fördraget. ECB konstaterar att Sverige sedan den 1 juni 1998 har haft en skyldighet enligt fördraget att anpassa sin nationella lagstiftning inför en integrering i Eurosystemet. De svenska myndigheterna har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder under de senaste åren för att rätta till de oförenligheter som beskrivits i denna och tidigare rapporter.

Folkopinion

Europeiska kommissionens senaste utgåva av den EU-vida opinionsmätningen, Standard Eurobarometer 87, utkom i augusti och återspeglar åsikter i maj 2017.

I euroområdet stödde nästan tre av fyra (73%) den gemensamma valutan , medan 60% i EU som helhet stöder en europeisk ekonomisk och monetär union med en enhetlig valuta, euron.

I det enda nordiska eurolandet, Finland, stöttas euron av 77 procent av befolkningen.

I Danmark och Sverige är förhållandet på det stora hela det omvända, med 66 respektive 72 procent som motsätter sig euron.

Den svenska regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2017 förbigår euron med en närmast pinsam tystnad.

Nya vindar

Den 29 mars 2019 utträder Storbritannien sannolikt från Europeiska unionen: Brexit. Till de närmast sörjande hör Nederländerna och de nordiska länderna, som förlorar den enda tungviktaren med samma vurm för frihandel och den inre marknaden samt en likartad avoghet mot överstatlig integration och solidaritet.

Det kan ses som ett statiskt förhållande att flera nordiska vagnar står på EU-bangården. Men om andra EU-länder fördjupar samarbetet på grundläggande områden medan vissa länder står stilla eller deltar väldigt selektivt, ökar det relativa avståndet mellan kärna och periferi.

Det blåser nu nya vindar i EU.

I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 SPEECH/17/3165 tackade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Europaparlamentet för de tre ambitiösa resolutionerna om Europas framtid (med stöd från rätt få nordiska europaparlamentariker). Han ville även locka de åtta länder som står utanför den gemensamma valutan (när Storbritannien har lämnat EU) att ansluta sig till de 19 (med en befolkning om 341 miljoner) som redan ingår i euroområdet:

Om vi vill att euron ska förena och inte splittra vår världsdel bör den vara mer än en utvald grupp länders valuta. Euron är tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta. Alla medlemsländer utom två är skyldiga och har rätt att gå med i euron när de uppfyller förutsättningarna.

Medlemsländer som vill gå med i euron måste kunna göra det. Därför föreslår jag att det ska inrättas ett instrument för euroanslutning, som erbjuder praktisk och ekonomisk hjälp.

Om vi vill att bankerna ska verka enligt samma regler och under samma tillsyn i hela EU bör vi uppmuntra alla EU-länder att gå med i bankunionen. Vi måste minska de kvarvarande riskerna i banksystemen i några medlemsländer. Bankunionen kan endast fungera om riskdelning och riskminskning går hand i hand. Som alla är mycket medvetna om kan det bara ske om rätt förutsättningar föreligger, enligt kommissionens förslag från november 2015. Det kan bara finnas en gemensam insättningsgaranti om alla först har förberett sig ordentligt nationellt.

Juncker förde fram pågående lagförslag, nya uppgifter på kort sikt (arbetsprogrammet för 2018) och längre gående reformer som utnyttjar flexibiliteten i EU-fördragen.

Den franske presidenten Emmanuel Macron höll på Sorbonne ett brandtal om det strategiska behovet av europeisk suveränitet och pepprade det med exempel på nyttiga förslag för att ge den Europeiska unionen extern och intern handlingskraft.

Juncker och Macron har gett Europeiska rådet tillräckligt med impulser för att sätta ordföranden Donald Tusk i arbete för att i samråd med stats- och regeringscheferna arbeta fram en Leaders’ Agenda för nästa möte, den 19-20 oktober 2017.

***

Med hänsyn till vägvalens betydelse ser vi rätt lite av en analytisk, väl underbyggd och positiv diskussion om Europas framtid i Danmark, Finland och Sverige. Handlar det om tyst självmarginalisering? Finns det en risk för att länder som inte vill avancera använder sin energi till att försöka hindra andra?

Ralf Grahn

Proklamation av europeiska pelaren för sociala rättigheter

I blogginlägget Europeisk pelare för sociala rättigheter såg vi att Europeiska kommissionen vill att EU-länderna senast vid det sociala toppmötet i Göteborg - Social Summit for Fair Jobs and Growth och #SocialSummit17 på Twitter -   enas om en pelare för sociala rättigheter.

Proklamation

Samtidigt med meddelandet om en europeisk pelare för sociala rättigheter COM(2017) 250 publicerade kommissionen ett förslag till ett gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen:

Förslag till Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter; Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 251 final (9 sidor)

Ingressen erbjuder en snabbkurs i de grundläggande bestämmelserna i EU-fördragen om social marknadsekonomi, hög sysselsättning, fullgott socialt skydd, en dialog mellan parterna på arbetsmarknaden, subsidiaritetsprincipen, enskilda befogenheter för EU osv.

Dels handlar det om Junckers vision om en union med mänskligt anlete, dels får vi på sidan 4 en påminnelse om att den europeiska pelaren för sociala rättigheter skapas främst för att stärka euroområdet genom ökat närmande (konvergens):

Bättre fokus på sysselsättning och sociala resultat är särskilt viktigt för att öka motståndskraften och fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. Av den anledningen är den europeiska pelaren för sociala rättigheter främst avsedd för euroområdet, men den kan tillämpas i alla medlemsstater som önskar delta.  

De mer detaljerade riktlinjerna som börjar på sidan 5 ser ut att vara identiska med de 20 principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som finns på kommissionens webbplats. Jag återger rubrikerna för kapitlen och principerna för att visa de ämnen som behandlas och för att, om möjligt, locka läsare att ta en närmare titt på formuleringarna:

Kapitel I: Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden

1. Utbildning och livslångt lärande

2. Jämställdhet

3. Lika möjligheter

4. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder  

Kapitel II: Rättvisa arbetsvillkor

5. Trygg och anpassningsbar anställning  

6. Lön  

7. Information om anställningsvillkor och skydd i händelse av uppsägning

8. Dialog mellan arbetsmarknadsparterna och arbetstagarnas inflytande

9. Balans mellan arbete och privatliv

10. Hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd

Kapitel III: Social trygghet och social integration

11. Barnomsorg och stöd för barn

12. Socialt skydd

13. Arbetslöshetsförmåner  

14. Minimiinkomst

15. Åldersinkomst och ålderspension

16. Hälso- och sjukvård  

17. Inkludering av personer med funktionsnedsättning

18. Långvarig vård och omsorg

19. Boende och stöd för hemlösa

20. Väsentliga tjänster

Kommissionens rekommendation 2017/761

Det är kommissionens mening att rekommendationen, som baserar sig på artikel 292 EUF-fördraget, ska vara i kraft tills den ersätts av ett gemensamt ställningstagande med Europaparlamentet och rådet, sedan ges med möjliga ändringar:  

Kommissionens rekommendation (EU) 2017/761 av den 26 april 2017 om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (publicerad EUT 29.4.2017 L 113/56)

Med undantag för faktum att det här handlar en rekommendation av kommissionen och numreringen, ser sakinnehållet ut att vara det samma som i de detaljerade riktlinjerna och de 20 principerna.

Ralf Grahn