Från Europa 2020 till en digital agenda

Europa 2020-strategin eftersträvar tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Det grundläggande dokumentet för EU2020-strategin är kommissionens meddelande som finns tillgängligt på 22 officiella EU-språk.

Hur känns det att återvända till förslaget och friska upp minnet drygt ett och ett halvt år efter publiceringen?


EU2020

Den svenska pdf-versionen:

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla; Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig (34 sidor)


En digital agenda för Europa

Som ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) föreslog kommissionen (sid. 5):

”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag.

I avsnittet om smart tillväxt – en ekonomi baserad på kunskap och innovation – presenterade kommissionen i korthet vad det betyder med tanke på informations- och kommunikationstekniken (IKT) (sid. 12):

Digitalt samhälle: Den globala efterfrågan på informations- och kommunikationsteknik utgör en marknad värd 2 000 miljarder euro, varav endast en fjärdedel består av EUföretag. EU sackar också efter när det gäller höghastighetsinternet, vilket påverkar vår innovationsförmåga, inbegripet i landsbygdsområden, liksom när det gäller kunskapsspridning och distribution av varor och tjänster online.

Målsättningar på EU-nivå och nationellt

Senare presenterade meddelandet en skiss av den kommande digitala agendan (sid. 14-15):

Huvudinitiativ: ”En digital agenda för Europa”

Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, och där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps.

På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande:

– Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster.

– Utveckla en effektiv spektrumpolitik.

– Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda.

– Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet.

– Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer.

– Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet.


På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

– Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar.

– Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad.

– Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet).

Onlineinnehåll och onlinetjänster

Med tanke på denna serie av blogginlägg vill jag särskilt betona stycket om att inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster.

Kommissionens meddelande tog även upp behovet av ny dynamik för den inre marknaden, i avsnittet 3.1. En inre marknad för 2000-talet (sid. 21-22). Med tanke på webben har vi skäl att erinra oss om de fragmenterade marknaderna för digitala tjänster:

Riktlinjerna för den inre marknaden drogs upp före Internet, innan informations- och kommunikationstekniken blev en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och innan tjänster blev en så dominerande del av den europeiska ekonomin. Framväxten av nya tjänster (t.ex. inom innehåll och media, hälsa, smarta energimätare) har en enorm potential, men Europa kommer bara att kunna utnyttja denna om man gör något åt den fragmentering som för närvarande hindrar flödet av Internetinnehåll och tillgången till detta för konsumenter och företag.

Det är skäl att vi noterar även dessa meningar:

Invånarna i EU måste ges förutsättningar att delta fullt ut i den inre marknaden. Det kräver att man ger dem bättre möjligheter att köpa varor och tjänster över gränserna, särskilt via Internet, och stärker deras förtroende för sådan handel.

Till och med de allra senaste dagarna har vi sett konkreta exempel på förslag till åtgärder som kommissionen utlovade i meddelandet KOM(2010) 2020 (sid. 22):

Kommissionen kommer att föreslå följande åtgärder för att åtgärda flaskhalsproblemen på den inre marknaden:

– Stärka strukturerna för att genomföra inremarknadsåtgärder vid rätt tidpunkt och på lämpligt sätt, t.ex. reglering av nät, tjänstedirektivet och lagstiftnings- och tillsynspaketet för finansmarknaden, tillämpa dem effektivt och snabbt lösa problem som uppstår.

– Gå vidare med agendan för smart lagstiftning, och bland annat överväga ökad användning av förordningar framför direktiv, göra utvärderingar i efterhand av befintlig lagstiftning, fortsätta marknadsövervakning, minska den administrativa bördan, avlägsna skattehinder, förbättra företagsklimatet särskilt för små och medelstora företag och stödja entreprenörskap.

– Anpassa EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning till den digitala eran för att främja rörligheten för innehåll och förtroendet från både konsumenter och företag. Detta kräver en uppdatering av bestämmelserna om betalningsskyldighet, garanti, leverans och tvistlösning.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att ingå avtal med partner i andra EU-stater, framför allt genom att erbjuda harmoniserade lösningar för konsumentavtal, en EU-modell för avtalsklausuler och komma närmare en fakultativ europeisk avtalsrätt.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att säkerställa att avtal efterlevs och få domstolsavgöranden och domstolshandlingar erkända i andra EU-stater.

***

Min känsla är att kommissionen angav de centrala färdriktningarna och åtgärderna redan i Europa 2020-meddelandet. Det gäller även den digitala agendan för Europa, inklusive den inre marknaden för digitala tjänster.



Ralf Grahn

ACTA undertecknat men inte av EU

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.


ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU


ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

På 22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

Ralf Grahn

EU:s nya handelspolitik enligt Europaparlamentet

Under Strasbourgveckan antog Europaparlamentet ett kritiskt initiativbetänkande som tar kommissionens meddelande KOM(2010) 612 som utgångspunkt. Parlamentet anser att kommissionen misslyckats med att presentera en tillräckligt djupgående analys och ber kommissionen ta fram en reviderad strategi på medellångoch lång sikt före sommaren 2013 (ett nådeår jämfört med utskottsbetänkandet):

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin P7_TA(2011)0412


WTO i centrum

Europaparlamentet svär fortfarande i Doharundans namn, även om parlamentet erkänner att de multilaterala (praktiskt taget globala) förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen WTO fortfarande är i en återvändsgränd inför ministerkonferensen i december 2011:

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

11.  Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

12.  Europaparlamentet beklagar att Doharundan efter tio år fortfarande inte har kunnat slutföras och att ett sådant nödvändigt och rationellt slutförande för närvarade förefaller vara mycket osannolikt. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Inför G20-toppmötet i Cannes

Inför G20-toppmötet i Cannes den 3-4 november 2011 (Wikipedia, University of Toronto) har ledarna för Australien, Kanada, Indonesien, Mexiko, Sydkorea och Storbritannien sänt ett gemensamt brev till ordföranden Nicolas Sarkozy om åtgärder för att motverka finanskrisen och recessionshoten i världsekonomin.

Gillard, Harper, Yudhoyono, Calderon, Lee och Cameron uttryckte åtminstone lika mycket beklagan över läget som hopp för framtiden när det gäller WTO:s Doharunda (DDA):

The failure to date to conclude a global trade deal is robbing the world of a much-needed economic stimulus. It is also affecting public confidence in our ability to deliver what leaders have promised to do repeatedly. We should agree in Cannes a credible plan to take to the WTO ministerial in December as a basis for concluding the Doha Development Round. If we cannot agree this we should direct our Ministers to consider innovative approaches to deliver progress in a multilateral trade deal and strengthen the multilateral trading system. International trade can be the engine of global growth and development and we must keep it moving forwards.

EU:s gemensamma handelspolitik

Länkar till de senaste inläggen (EN SV FI) i min serie om den gemensamma handelspolitiken hittar du här. Senare har jag publicerat artikeln EU common commercial policy: Business or charity?



Ralf Grahn

Europa 2020-strategin: EU:s gemensamma handelspolitik i Europaparlamentet

Det är dags för ett mellanbokslut om utrikeshandeln. Serien om EU:s gemensamma handelspolitik i ljuset av Europa 2020-strategin (EU2020) inleddes med ett inlägg på finska inför handelsministrarnas möte i rådet för utrikes frågor: EU:n kauppapolitiikka valokeilassa maanantaina 26.9.2011. Därefter följde en artikel på engelska EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round och två på svenska Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda? och EU:s nya handelspolitik i Europa 2020-strategin. Senast tog vi oss en titt på rapporten SEC(2010) 1268 om erfarenheterna av den externa agendan i den globaliserade ekonomin, ett konkurrenskraftigt Europa i världen (Global Europe) under åren 2006-2010, i inlägget (på engelska) EU trade policy review.


Europaparlamentet

I går, den 27 september 2011, diskuterade Europaparlamentet handelspolitiska frågor utgående från ett initiativbetänkande från Utskottet för internationell handel INTA med Daniel Caspary (EPP, Tyskland) som fördragande.

Pressmeddelandet inför plenum Långsiktig strategi behövs för EU:s utrikeshandel kan fungera som inledning. Det erbjuder en länk till utskottsbetänkandet den 29 juni 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (A7-0255/2011), avsett att gå till omröstning senare under tisdagen.

Enligt föredragningslistan var dessutom gårdagens frågestund tillägnad EU:s handel och förbindelser med tredjeländer, med handelskommissionären Karel De Gucht och andra ledamöter av kommissionen.

Vi ska se närmare på Europaparlamentets handelspolitiska aktiviteter i några kommande blogginlägg.



Ralf Grahn

Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda?

EU:s utrikesråd samlades i en speciell sammansättning måndagen den 26 september 2011 för att diskutera frågor om den gemensamma handelspolitiken. Den första versionen av handelsministrarnas slutsatser har publicerats (på engelska):

3112th Council meeting Foreign Affairs/Trade; Brussels, 26 September 2011 (14620/11; 15 sidor)

De som läste mitt inlägg med förhandsinformation, EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round, känner redan till bakgrunden. Här följer en koncentrerad genomgång av handelsfrågorna i rådets slutsatser.


WTO:s Doharunda

WTO:s multilaterala, nästan globala, Doharunda startade för nästan tio år sedan, men har kört fast. Ministerkonferensen i december förväntas inte återuppliva förhandlingarna. Så länge inga centrala förhandlingsparter har rört på sig, har rituella förhoppningar om ett gott resultat ekat tomt.

Det är inte omöjligt att EU-länderna nu sänder en försiktig signal om en ny beredskap till kompromisser för att bryta dödläget, under WTO trade negotiations – Doha Development Agenda (s. 7):

The Council reconfirmed the EU's strong commitment to a successful outcome to the Doha round and to the ministerial conference in December, as well as the importance it attaches to the multilateral trading system. The EU's objective has long been to obtain an ambitious, comprehensive and balanced agreement. The Council therefore urged WTO members to seek and identify a way out of the current impasse.

To this end, it expressed support for the Commission to explore with other WTO members approaches that could advance the negotiating agenda in accordance with the mandate agreed at Doha, whilst building on the progress already made. It reiterated the EU's commitment to achieving concrete outcomes addressing the needs and interests of the least developed countries.

Finlands Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb stärker intrycket av en ny vilja att komma vidare, när han kommentarar WTO-förhandlingarna på sin blogg (på finska): Brysselissä.

Stubb har synpunkter även på de övriga handelsfrågorna, såsom Rysslands WTO-medlemskap.


Ryssland WTO

Rådet hoppas att förhandlingarna om Rysslands WTO-medlemskap kan slutföras inför världshandelsorganisationens ministerkonferens i Geneve den 15 till 17 december 2011.


Frihandelsavtal EU-Indien

Handelsministrarna kollade nuläget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Indien.


Frihandelsavtal EU-Ukraina

Frihandelsavtalet med Europeiska unionen är ett viktigt steg på vägen för Ukraina att närma sig EU:s inre marknad.

Rådet uttryckte en förhoppning om att förhandlingarna kan slutföras detta år, men de officiella slutsatserna nämner inte alls det brydsamma politiska läget i Ukraina.


Södra Medelhavet

Efter omvälvningarna i Nordafrika signalerar EU beredskap att stöda demokratin och den ekonomiska utvecklingen i det sydliga Medelhavsområdet genom avtal om handel och investeringar.


Sydamerika

Rådet informerades om frihandelsavtalen med Kolumbien och Peru samt med Centralamerika.


Kina och USA

Ingenting framkommer i sak om lunchdiskussionen rörande handel och investeringar med Kina och Förenta staterna, verkliga tungviktare i EU:s ekonomiska utrikesrelationer.



Ralf Grahn

Sverige i Europa: Fortsatt utvidgning

Statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen återgav jag i blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa.

Regeringens etiketter gärna kunde förses med mer nyanserad konsumentupplysning, tyckte jag.

Varken Sverige eller Finland såg ut att erbjuda aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen. Se bloggposten: Sverige i Europa: Försvarspolitiken.

Ett gemensamt europeiskt försvar kunde med god vilja bli en framtida kärna. I nuet är det svårt att hitta någon tyngre kärna än euron, så vilka områden menar regeringen egentligen när den beskriver sin Europapolitik: Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

Åtta rika länder fronderar mot kommissionens förslag till långtidsbudget för EU: Sverige i Europa: De rika i uppror. Här är Sverige drivande.


Utvidgningen

Utöver budgetrevolten är Sverige drivande även när det gäller en fortsatt utvidgning av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Även i detta avseende ligger Sverige nära Storbritannien som inte precis gått i spetsen för en fördjupning av den europeiska integrationen.

Det mellanstatliga Europarådet har 47 medlemsländer så ännu återstår en del om Europeiska unionen ska spädas ut på samma sätt.



Ralf Grahn

Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

I blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa återgav vi statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen.

Vi såg att regeringens etiketter måste förses med mer nyanserad konsumentupplysning.

I posten Sverige i Europa: Försvarspolitiken såg vi att varken Sverige eller Finland erbjöd aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen.


Sverige i EU-kärnan

Enligt regeringsförklaringen ska Sverige tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet och Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.

Den gemensamma försvarspolitiken och i slutändan ett gemensamt försvar är centrala frågor för EU:s utveckling. Genom initiativet från Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland om ett permanent strukturerat samarbete håller en sådan kärna på att ta form.

Vad har Sverige (och Finland) sagt och hur har det offentliga samtalet sett ut?


Euroområdet

Den gemensamma valutan, euron, utgör den synligaste och tyngsta kärnan i Europeiska unionen. Jag har inte sett att Sverige skulle ha antagit euron eller visat sig särskilt pådrivande under Reinfeldts två regeringskoalitioner.

Återstår alltså frågan: Vilka områden menar regeringen?



Ralf Grahn