Den inre marknadens integration 2015 och Sverige

I den årliga skrivelsen redogjorde Sveriges regering för verksamheten i Europeiska unionen, främst i rådet, under 2014:

Regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014

Avsnittet 3 Europa 2020-strategin och den europeiska terminen (s. 28-31) fokuserade på rekommendationerna till Sverige. Med hann även ett underavsnitt om starten på den europeiska terminen för följande år (2015):

Kommissionens tillväxtöversikt för 2015

I november presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt för 2015, KOM(2014) 902. Tillväxtöversikten är startskottet för den europeiska terminen 2015, och i rapporten redogör kommissionen för sina övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande tolv månaderna.

För 2015 föreslår kommissionen ett integrerat förhållningsätt baserat på tre huvudlinjer: stimulans till investeringar, en förnyad vilja till strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik. Kommissionen framhåller behovet av att stimulera tillväxten genom ökade investeringar i ekonomin och uppmanar medlemsstaterna att ställa sig bakom den investeringsplan om 315 miljarder euro som man föreslagit. Vidare framhålls det fortsatta behovet av strukturreformer inte minst på nationell nivå i syfte att generera tillväxt, kunna minska skuldnivåerna och stimulera framväxten av fler och bättre jobb. Samtidigt måste en ansvarfull finanspolitik bedrivas för att minska underskotten i de offentliga finanserna och sänka skuldnivåerna i EU:s medlemsstater.

Regeringen välkomnar den årliga tillväxtöversikten och ser positivt på de tre huvudlinjer som kommissionen föreslår.

Den europeiska terminen för år 2015 startades alltså genom kommissionens meddelande:

Årlig tillväxtöversikt för 2015; Bryssel den 28.11.2014 COM(2014) 902 final

Regeringens skrivelse 2014/15:65 innehöll även ett avsnitt 32.2 Styrning av den inre marknaden med ett antal konkreta underavsnitt om konkreta frågor (s. 174-), men jag hittade inte ett underavsnitt om en rapport om integrationen på den inre marknaden (in)för 2015.

***

Den svenska regeringen brukar vara rätt omsorgsfull i sin EU-rapportering, så vad beror tomrummet på?

Faktapromemoria 2014/15:FPM17

Lite in på det nya året levererade regeringen till riksdagen en översikt om tillväxtrapporten för 2015:

Faktapromemoria 2014/15:FPM17 Kommissionens årliga tillväxtrapport 2015; Statsrådsberedningen 2015-01-28

Regeringen underströk vikten av att fortsätta arbetet med att förstärka den inre marknaden och att aktivt förbättra förutsättningarna för en fri och öppen handel (s. 5) och nämnde i ett par repriser kommissionens avsikt att förenkla planeringsterminen, men promemorian nämnde inte rapporten om integration på den inre marknaden.  

Tillväxtöversikten för 2015

Dokumentbeteckningen i faktapromemorian hänvisade till kommissionens meddelande:  

Årlig tillväxtöversikt för 2015; Bryssel den 28.11.2014 COM(2014) 902 final (20 sidor)

Några ord om reformerna innan vi letar efter styrningen av den inre marknaden och särskilt rapporten om integrationen på den inre marknaden.

Avsnitt 3 om strukturreformer beskrev avsikter på EU-nivå att förbättra den inre marknaden för varor och tjänster, åstadkomma en digital inre marknad, reformera energimarknaderna och förbättra EU-lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat  (Refit) (s. 9-10).

I samma anda behandlades behovet av strukturella reformer i medlemsländerna (s. 10-14), med ökad dynamik på arbetsmarknaden, hållbara pensionssystem, moderniserad social trygghet, flexiblare varu- och tjänstemarknader, bättre villkor för företagens investeringar, bättre investeringar i forskning och innovation samt en effektivare offentlig förvaltning.

På sidan 5 hittar vi början av ett möjligt spår rörande integrationsrapporten:

För att ta detta nya helhetsgrepp föreslår kommissionen att den europeiska planeringsterminen ska förenklas och stärkas till stöd för dessa tre linjer [investeringar, strukturreformer, budgetansvar].

Enklare styrning för ökad effektivitet och delaktighet heter avsnitt 5, som angav allmänna bevekelsegrunder för att strömlinjeforma den europeiska planeringsterminen och öka engagemanget bland och i medlemsländerna, men utan att konkret beröra styrningen av den inre marknaden eller integrationsrapporten (s. 16-17).

I slutsatserna, avsnitt 6, förklarade kommissionen (s. 17):

De nationella parlamentens, arbetsmarknadens parters och de berörda parternas involvering i den europeiska planeringsterminen måste ökas för att stärka den nationella delaktigheten och ansvarsskyldigheten. Förenklingen av den europeiska planeringsterminen 2015 kommer att bli ett första steg i denna riktning.

För att bli klokare vänder vi oss till bilagan (s. 18-19) med den lovande rubriken Förenkling och förstärkning av den europeiska planeringsterminen, med hopp om begripa hur målsättningen förverkligas med hänsyn till rapporten om integrationen på den inre marknaden:

Den förenklade och förstärkta planeringsterminen är tänkt att bygga på processens starka sidor och åtgärda de svaga sidorna, genom att etapperna och etappresultaten förenklas, genom att samarbetet och dialogen med medlemsstaterna förbättras, genom att rapporteringskraven minskas, genom att processens multilaterala karaktär stärks och genom att känslan av delaktighet förstärks i alla led.

Inte ett ord om integrationsrapporten för den inre marknaden i bilagans text eller i schemat över den europeiska planeringsterminen på sidan 20.

***

Sveriges regering hade välkomnat den första och den andra rapporten om integrationen på den inre marknaden (för 2013 och 2014), men kommenterade inte försvinnandet från tillväxtöversikten för 2015.

Genom utredningar och resolutioner har Europaparlamentet lagt ned en hel del energi på att stimulera till reformer av den inre marknaden.

Parlamentet har även velat förbättra styrningen genom att göra utvärderingen av tillståndet på den inre marknaden till en integrerad del av den europeiska planeringsterminen och inrätta en pelare för den inre marknaden tillsammans med pelaren för ekonomisk styrning.

För detta hade parlamentet efterlyst en bindande rättsakt.

Jag undrar vad Europaparlamentet tyckte om att rapporten om integrationen på den inre marknaden försvann utan ett ord?

Ralf Grahn

Sverige och den inre marknadens integration 2014

Efter Sverige om styrningen av den inre marknaden år 2012 och inför 2013 fortsätter vi uppföljningen av integrationsrapporten.

Inre marknaden inför 2014

Inledningen av EU-planeringsterminen för 2014 hann med i den svenska regeringens årliga verksamhetsberättelse över EU 2013:

Regeringens skrivelse 2013/14:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2013  (s. 169)

En förbättrad styrning av den inre marknaden var fortsättningsvis en angelägen fråga för Sveriges regering:

32.2 Styrning av den inre marknaden

I november presenterade kommissionen integrationsrapporten för den inre marknaden (se faktapromemoria 2013/14:FPM29). Detta är andra gången en årlig integrationsrapport presenteras som ett bidrag till kommissionens årliga tillväxtrapport (se faktapromemoria 2013/14:FPM33).

Regeringen delar kommissionens bedömning om vikten av att förbättra styrningen av den inre marknaden. Integrationsrapporten spelar en viktig roll i arbetet med att upprätthålla trycket på genomförande och en korrekt tillämpning av lagstiftningen på nationell nivå.

Integrationsrapporten för 2014

Den faktapromemoria regeringen först hänvisade till var alltså:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM29 Kommissionens integrationsrapport för den inre marknaden; Utrikesdepartementet 2013-12-06

Dokumentbeteckningen i promemorian hänvisar denna gång till rapporten:

En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: en analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxtundersökningen 2014; Bryssel den 13.11.2013 COM(2013) 785 final  

Sammanfattningsvis konstaterade regeringen i faktapromemorian:

Regeringen välkomnar kommissionens integrationsrapport om den inre marknaden. Stärkt tillämpning av den inre marknadens regelverk är centralt både för att främja sysselsättning och för att stärka tillväxten. Det är därför angeläget att dessa frågor behandlas inom ramen för den europeiska terminen.

Den preliminära, men aningen mer ingående svenska ståndpunkten från regeringen (s. 6):

Regeringen välkomnar kommissionens integrationsrapport om den inre marknaden. Stärkt tillämpning av den inre marknadens regelverk är centralt för att också stärka tillväxten. Det är därför angeläget att dessa frågor behandlas inom ramen för den europeiska terminen.

Regeringen instämmer i vikten av att alla medlemsstater genomför gemensamt beslutade rättsakter i tid. Kommissionen pekar i rapporten på ett antal länder där genomförandet brister. Ett samstämmigt och korrekt genomförande och tillämpning är grundläggande för den inre marknadens funktion och för att lagstiftningen ska uppnå sitt syfte.

Regeringen stödjer kommissionens inriktning att fokusera på åtgärder inom de områden som snabbast genererar stärkt tillväxt och delar bilden av tjänstehandelns och den digitala marknadens betydelse för tillväxt. Dessa bör sedan även beaktas i de landspecifika rekommendationerna på inremarknadsområdet.

Regeringen välkomnar att finansiella tjänster ingår i årets rapport, och delar därmed kommissionens bedömning att tillgång till finansiering är centralt för att öka tillväxten.

Det är positivt att kommissionen, baserat på den årliga integrationsrapporten, kan fördjupa sig i analysen kring goda exempel och brister i medlemsstaters genomförande och tillämpning. Förhoppningen är att resultatet sedan kan ligga till grund för de landspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska terminen.

Tillväxtöversikten för 2014  

Den europeiska planeringsterminen och kommissionens tillväxtöversikt tecknar en bakgrund till rapporten om integrationen på den inre marknaden:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM33 Kommissionens årliga tillväxtrapport; Statsrådsberedningen 2013-12-17

Dokumentbeteckningen hänvisar oss till kommissionens meddelande och dess följedokument:

Årlig tillväxtöversikt för 2014; Bryssel den 13.11.2013 COM(2013) 800 final

(Den rättade versionen av) Följedokumentet; Bryssel den 30.4.2014 SWD(2013) 800 final/2

Faktapromemorian 2013/14:FPM33 angav att regeringen på ett övergripande plan kunde ställa sig bakom förslagen till prioriteringar för 2014 års europeiska termin (s. 2).

Handlingen är ett utmärkt koncentrat om både innehåll och process, men jag nöjer mig här med att plocka upp det korta stycket om den inre marknaden (s. 6) i regeringens preliminära ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ett stort utrymme ägnas den centrala roll som den inre marknaden spelar för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Det är också positivt att tillväxtpotentialen i en grön resurseffektiv ekonomi lyfts fram.

Ralf Grahn

Sverige i Europa: Fortsatt utvidgning

Statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen återgav jag i blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa.

Regeringens etiketter gärna kunde förses med mer nyanserad konsumentupplysning, tyckte jag.

Varken Sverige eller Finland såg ut att erbjuda aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen. Se bloggposten: Sverige i Europa: Försvarspolitiken.

Ett gemensamt europeiskt försvar kunde med god vilja bli en framtida kärna. I nuet är det svårt att hitta någon tyngre kärna än euron, så vilka områden menar regeringen egentligen när den beskriver sin Europapolitik: Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

Åtta rika länder fronderar mot kommissionens förslag till långtidsbudget för EU: Sverige i Europa: De rika i uppror. Här är Sverige drivande.


Utvidgningen

Utöver budgetrevolten är Sverige drivande även när det gäller en fortsatt utvidgning av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Även i detta avseende ligger Sverige nära Storbritannien som inte precis gått i spetsen för en fördjupning av den europeiska integrationen.

Det mellanstatliga Europarådet har 47 medlemsländer så ännu återstår en del om Europeiska unionen ska spädas ut på samma sätt.



Ralf Grahn

Invandrare: Målet är snabbare integrering och jobb

I fredags gav regeringen i Finland ett förslag till en ny integrationslag till Riksdagen. Regeringen vill göra lagstiftningen tydligare och den vill att en större del av invandrarna får stöd för integreringen genast när de kommer till Finland. Statsrådet vill göra övergången till arbetslivet effektivare och snabbare, men även förebygga utslagning bland utsatta invandrare.

Inrikesministeriet har publicerat ett pressmeddelande som redogör för de viktigaste delarna av propositionen:



Lagen om främjande av integration ska i fortsättningen röra alla invandrare (15.10.2010)


Den som behöver motiveringar och detaljerade uppgifter kan bekanta sig med regeringens lagförslag:



Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och ändring av vissa lagar som har samband med den RP 185/2010




Ralf Grahn



P.S. För invandrare från de nordiska länderna till Finland är tröskeln ofta lägre än för andra. Från Sverige kommer en hel del som har finländska rötter, så de kan i varierande grad fungera både på finska och svenska. Medierna spelar en viktig roll för att komma in ett nytt samhälle. För den som kan svenska, norska eller danska erbjuder dagstidningen Hufvudstadsbladet HBL och det svenska utbudet i rundradiobolaget YLE två uppenbara inkörsportar till livet i Finland.

Invandrare och jobb: Sverige och Finland

Det är viktigt att invandrare kommer in i arbetslivet i sitt nya hemland, men det är jobbigare för ’outsiders’ som saknar de sociala nätverken än för infödda. Färdigheter, språkkunskaper och stödåtgärder hjälper på traven.



I samband med budgetpropositionen publicerade integrationsminister Erik Ullenhag ett pressmeddelande som anger vad den svenska regeringen kommer att göra för att främja integrationen i arbetslivet: Satsningar på arbete, språk och utbildning (12 oktober 2010):

- Arbete, utbildning och kunskaper i svenska språket är avgörande för integrationen. Vi måste bli bättre på att ge de människor som kommer till Sverige möjlighet att få ett arbete och lära sig svenska. Med de satsningar som presenteras i budgetpropositionen fortsätter regeringen arbetet för en bra integration, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Genom satsningar på arbete, språk och utbildning har regeringen lagt grunden för en fungerande integrationspolitik. Den 1 december i år träder reformen av nyanländas arbetsmarknadsetablering i kraft vilket lägger grunden för ett flyktingmottagande som snabbare kan leda till arbete och egen försörjning. Vidare förstärks insatserna för att motverka rasism och intolerans. Dessutom sker en ökad satsning på åtgärder för nationella minoriteter i budgetpropositionen som presenteras i dag.

De viktigaste satsningarna är:

 Instegsjobben förstärks. Lönesubventionen höjs från 75 procent till 80 procent. Totalt satsas 200 miljoner kronor under mandatperioden.

 Ekonomisk ersättning till bra skolor i utsatta områden. Ekonomiska incitament för att gynna skolor i utsatta områden som förbättrar sina resultat införs. Satsningen omfattar 60 miljoner kronor under mandatperioden.

 Fortsatt förbättring av svenska för invandrare, sfi. Det är viktigt att sfi kan kombineras med yrkesarbete, och det bör finnas möjlighet att läsa sfi på olika tider och att i högre utsträckning än idag läsa yrkesinriktad sfi.


 Utredning om införande av sfi-peng. Valfrihet inom sfi-undervisningen gynnar flexibilitet och individuell anpassning vilket behövs, vi vill också öppna för fler aktörer.

 Samhällsorientering ska erbjudas alla nyanlända. Målgruppen som får samhällsorientering ska utvidgas till att omfatta vuxna nyanlända invandrare som inte hör till flyktinggruppen. Regeringen har avsatt medel för ett genomförande från 2012.


 Mikrolån, utvecklad rådgivning och mentorskap för företagare. Ett särskilt uppdrag ges för rådgivning och mentorskap för att främja företagande bland utrikes födda, inklusive information om mikrolån. Satsningen på utvecklad rådgivning och mentorskap omfattar 120 miljoner kronor under mandatperioden.

 Nystartskontoren fortsätter och möjligheten med nystartszoner utreds. Syftet med nystartskontor är att den sökande ska kunna få kunskap och hjälp från myndigheter, kommun och rådgivningsaktörer för att bättre tillvarata företagsidéer och uppmuntra entreprenörskap. Vissa områden i Sverige kännetecknas av låg förvärvsgrad, stort beroende av försörjningsstöd och stort utanförskap. Vi vill undersöka möjligheten att pröva ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, så kallade nystartszoner, i Sverige. Den exakta utformningen ska utredas.

Finland


I Finland gäller statsrådets principbeslut om att främja arbetskraftsinvandring som det riktgivande dokumentet:



Åtgärdsprogram för arbetskraftsinvandring (5 november 2009)


Programmet gjordes upp med tanke på åren 2009-2011, men perspektiven och förslagen till åtgärder påverkades av den ekonomiska nedgången och den försämrade sysselsättningen.

Mycket kan göras för att ta tillvara potentialen hos utlänningar som redan finns i landet, och programmet redogör för olika åtgärder.

Åtgärdsprogrammet slår fast principer för rekryteringen av yrkeskunning arbetskraft från utlandet. Man tar hänsyn till den fria rörligheten inom den Europeiska unionens (EU) och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inre marknad. Inom EU-området vill myndigheterna agera aktivt och dra nytta av befintliga strukturer som Eures arbetsförmedlingsnätverk samt utveckla mekanismer för att öka rörligheten.

Utöver detta vill programmet öka samarbetet med andra länder därifrån arbetstagare kommer till Finland och att utveckla arbetsmarknaden för att förbättra mottagandet.

I bakgrunden finns vetskapen om att befolkningen åldras och att det kommer att uppstå behov att fylla jobb efter dem som pensioneras. Särskilt social- och hälsovårssektorn kommer att ha många avgångar samtidigt som antalet vårdbehövande åldringar ökar.

Enligt programmet var fördelningen mellan grupperna EU/EES och övriga arbetskraftsinvandrare följande (sid. 16):

Den största delen (över 30 %) av de arbetstagare som kommer till Finland från ett land utanför EU/EES-området är ryssar. Därefter kommer de största grupperna från Indien, Kina, Ukraina, USA, Turkiet och Thailand. Från EU/EES-området kommer det flest inflyttare från Estland och [står Finland, men avses troligen] Sverige. Därefter kommer Storbritannien, Tyskland, Polen, Rumänien, Frankrike, Spanien, Ungern och Italien.

Gruppen som arbetade fram programmet ansåg att det fanns behov av mer ingående statistiska och uppgifter om arbetskraftsinvandringen.




Ralf Grahn



P.S. Företag, organisationer, myndigheter och medborgare påverkas av det som sker inom den Europeiska unionen. Både fakta och åsikter hittas allt mer i sociala medier.



Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar inläggen från 673 Europabloggar. Man kan bekanta sig med hela utbudet av nya inlägg eller begränsa utbudet till redaktörernas rekommendationer.

Histoire de la construction européenne

Sextio år efter Europakongressen (1948) i Haag är det lämpligt att bekanta sig med integrationen i Europa ur ett längre perspektiv, särskilt som deltagandet från de nordiska ländernas sida har varit och fortfarande är varierande.

Marie-Thérèse Bitsch har skrivit standardverket om den europeiska integrationens historia. « Histoire de la construction européenne de 1945 à nos jours » har nyligen publicerats i behändigt pocketformat och utgåvan sägs vara uppdaterad.

De 401 sidorna inrymmer de viktigaste händelserna från slutet av andra världskriget till Europeiska unionens stora utvidgning år 2004.

Boken handlar inte enbart om Europeiska unionen och dess föregångare, utan OECE (OECD), Europarådet, försvarsallianserna och KSSE (OSSE) ges utrymme.

Det går utmärkt att sträckläsa boken, men trots det omfattande materialet är texten koncentrerad och detaljerad nog att tjäna som inledande källa om olika skeden.

Boken borde absolut finnas tillgänglig på andra europeiska språk.

***

Marie-Thérèse Bitsch: Histoire de la construction européenne de 1945 à nos jours ; Nouvelle édition mise à jour (Editions Complexe, 2008 ; 11,90 €)


Ralf Grahn