Diskussionsunderlaget hur vi bemöter globaliseringen

Kommissionens Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 COM(2017) 2025, som publicerades den 1 mars 2017, inbjöd oss européer till en diskussion om vår gemensamma framtid och utlovade diskussionsunderlag om följande frågor (s. 17):  

• Utveckla EU:s sociala dimension.  
• Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
• Möta globaliseringen.  
• EU:s försvar i framtiden.  
• EU:s finanser i framtiden

Helt riktigt publicerade Europeiska kommissionen bland de fem utlovade bidragen till diskussionen om Europas framtid:

Diskussionsunderlag hur vi bemöter globaliseringen; Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 240 final (26 sidor)  

När jag hänvisar till sidor gäller det den framtidshandling som finns tillgänglig via den juridiska portalen Eur-Lex. Globaliseringshandlingen och de andra dokumenten har läslig text utom vad gäller de grafiska framställningarna. För en del dokument finns det bilagor som måste tas fram skilt.

Kommissionen erbjuder alternativt en samlingssida Vitbok om EU:s framtid och vägen dit med länkar som behändigt för vidare till vitboken och de fem diskussionsunderlagen som “tryckta” versioner (i svårlästa pastellfärger, men med eventuella bilagor i samma pärmar).  

Hot eller möjlighet?

Det vi kan slå oss i backen på är att det är en grannlaga uppgift att hantera globaliseringen inte blott i världen, utan även politiskt i Europa.

Medan 55 procent av européerna upplever globaliseringen närmast som en möjlighet, känns globaliseringen i första hand som ett hot för 45 procent av invånarna i EU (s. 10).

Även om utrikeshandeln och integrationen av marknadernas ekonomier ofta står i centrum för diskussionen, påminner kommissionen oss om att vi står i begynnelsen av en tid med snabba förändringar med bredare verkningar än så: “en omställning som innebär att digitalisering, robotar, artificiell intelligens, tingens internet och 3D-skrivare kommer att revolutionera vårt sätt att producera, arbeta och konsumera” (s. 11).

Med hänsyn till alla aspekter av internationella relationer från militär makt till utvecklingsbistånd är det skäl att fundera på följderna av att Europa relativt sett minskar (s. 12):

År 2025 kommer 61 % av jordens åtta miljarder människor att leva i Asien, främst i Kina och Indien. Europas andel av jordens befolkning kommer att minska och EU-27 att stå för 5,5 %.   

Brytningstider med genomgripande och snabba förändringar leder alltför lätt till flyktreaktioner som förvärrar läget: stängda gränser, protektionism, undergrävande av EU samt urholkande av internationella organisationer och samarbetsmönster (s. 14-15). I vissa viktiga länder i världen handlar det inte längre om marginella proteströrelser, utan om statsmaktens aktiva strävan till disintegration.  

EU-nivå

I förhållande till omvärlden sammanfattar kommissionen den väg som är bäst för unionens och världens invånare (s. 17):

EU bör fortsätta att utveckla en balanserad, regelbaserad och progressiv agenda för handel och investeringar som inte bara innebär ömsesidigt öppnande av marknaderna utan också förstärker den globala styrningen i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, livsmedelssäkerhet, folkhälsa, miljöskydd och djurskydd.

 

Diskussionsunderlaget  vill aktivt utnyttja globaliseringens möjligheter, men samtidigt åstadkomma mer rättvisa regler internationellt och motverka illojal konkurrens.

Kommissionen vill hjälpa till med anpassningen för länder, regioner, orter och företag, i samma anda och med liknande motiv som i diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension COM(2017) 206 och initiativen om den europeiska sociala pelaren. Livslångt lärande, modern arbetsmarknadspolitik och inkluderande tillväxt hör till de begrepp kommissionen torgför, liksom innovation och investeringar.

På sidan 25 åskådliggör skriften åtgärder på olika nivåer: lokal, regional och statlig. Här är vi dock främst intresserade av åtgärder som bäst sköts på EU-nivå och vad kommissionen vill göra för att skapa ett brett samförstånd kring gemensamma principer för att möta de utmaningar globaliseringen för med sig:

• Handelsavtal för att öppna marknader och framtvinga lika konkurrensvillkor
• Åtgärder för att garantera global skatterättvisa och öppenhet
• Främjande av högre globala regleringsstandarder
• Handelspolitisk skyddsmekanism
• EU:s budget (fonder och initiativ som EFSI, ESIF, GAF, Horisont)
• Europeiska yttre investeringsplanen
• Utvecklingsstöd
• Produkt- och livsmedelssäkerhet

Medan den principiella framtidsdiskussionen om globaliseringen pågår, händer det hela tiden i EU:s handelspolitik även på det praktiska planet.

Ralf Grahn

Macrons initiativ för Europa på engelska och tyska

Europaparlamentets resolutioner, Europeiska kommissionens vitbok om EU:s framtid och fem tematiska diskussionsunderlag, ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen och färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU, senare kommissionens arbetsprogram för 2018, samt president Emmanuel Macrons initiativ för Europa finns samlade i Initiativen om EU:s framtid, med en uppdatering om kommissionens arbetsprogram i Mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

Den franske presidentens webbplats i Elyséepalatset saknar språkval utöver franskan och president Emmanuel Macrons initiativ för Europa erbjuder fortfarande utöver talet på franska blott ett engelskt sammandrag med närmast de konkreta förslagen: Initiative for Europe: A sovereign, united, democratic Europe.

Det tog därför länge innan jag via en av det franska utrikesministeriets beskickningar råkade hitta en engelsk version av presidentens Europatal i sin helhet, Macrons Initiative for Europe speech.  

Nästan i samma veva kom det fram att den franska ambassaden i Berlin hade publicerat talet av den 26 september 2017 in extenso på tyska, under rubriken Rede von Staatspräsident Macron an der Sorbonne: Initiative für Europa.

Det står pressdetaljen i Elyséepalatset fritt att dra de lärdomar de vill av detta, om president Macron vill entusiasmera européerna för sina reformtankar.

Ralf Grahn

Europeiska rådet: ledaragendan

De högst profilerade förslagen till EU-reform finns samlade i blogginlägget Initiativen om EU:s framtid.  Artiklarna Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag och Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda ritade upp  reformbroarna från Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, till  Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, och vidare till den franska regeringen som går i bräschen för ett suveränt, enat och demokratiskt Europa.

Marschrutten för den närmaste tiden och med sikte på 2025 har senast fått en  närmare belysning i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018.

Hur skulle de mellanstatliga institutionerna, Europeiska rådet och (minister)rådet svara på diskussionen om Europas framtid - #FutureOfEurope - och kraven på EU-reform?

Ledaragendan

Efter en informell behandling i Europeiska rådet kunde ordföranden Donald Tusk den 20 oktober 2017 berätta om stöd för presidenternas och statsministrarnas ledaragenda, som ett svar på reformkraven. Tusks beskrivning och motivering var:

...för tanken med ledaragendan är att den ska innehålla de mest omdiskuterade frågorna – reformen av euroområdet, migrationskrisen, den inre säkerheten, handeln och EU:s finansiering i framtiden. Därför har jag föreslagit en ny arbetsmetod som kanske är litet mer direkt, men också mer informell. Den innebär att vi går direkt in på de områden där EU-samarbetet inte riktigt fungerar och att vi är ärliga om varför det inte fungerar. Det är nyttigt att ta itu med problem så länge vi gör det med respekt och så länge det ger oss kraft att gå vidare. I den andan ska vi fortsätta. Men det som verkligen har gjort mig glad idag är att ingen av ledarna har ifrågasatt det faktum att vi måste arbeta hand i hand, alla medlemsstater tillsammans.

Närmare beskrivningar finns i Tusks rapport om genomförandet av Bratislavaagendan och Romförklaringen, den föreslagna ledaragendan samt inbjudan till Europeiska rådets möte den 19-20 oktober 2017.

Konkret handlar ledaragendan om tretton formella eller informella tematiska sammankomster för Europeiska rådet från oktober 2017 till juni 2019, strax efter valet till Europaparlamentet.

Nästa haltställe är det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt - #SocialSummit17 - i Göteborg den 17 november 2017, där även utbildning och kultur (Erasmusprogrammets 30-årsjubileum) står på programmet.

***

Heder åt ordförande Tusk, som öppet har talat om pattställningar och gordiska knutar, men är Europeiska rådet förmöget att fylla den roll stats- och regeringscheferna skrev in för sin union: att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar?

Ralf Grahn

Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018

I tisdags fick ordförande Junckers tal om tillståndet i unionen 2017 och avsiktsförklaringen till Europaparlamentet och rådet en officiell uppföljning, när kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans presenterade Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018 SPEECH/17/4142.

På engelska heter det Commission Work Programme 2018, förkortat CWP 2018. I detta blogginlägg nöjer jag mig med att nämna de viktigaste inkörsportarna av den 24 oktober 2017: pressmeddelandet om arbetsprogrammet för 2018 IP/17/4002 och faktabladet med frågor och svar MEMO/17/4003 där meddelandet och de fem bilagorna presenteras. Pressmeddelandet IP/17/4004 om att slutföra agendan för bättre lagstiftning finns nu tillgängligt på 23 officiella EU-språk.

Kommissionens arbetsprogram för år 2018 har två grunddrag. Dels gäller det att före valet till Europaparlamentet år 2019 slutföra de projekt som ingår i Junckerkommissionens tio prioriteter, dels om att förnya Europeiska unionen inför 2025: Europas framtid.

Konkret består kommissionens arbetsprogram för 2018 av ett meddelande med fem bilagor, vilka nämns i faktabladet:

• Bilaga I innehåller nästa års centrala initiativ, vilka fokuserar på konkreta åtgärder för att tillämpa Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar samt insatser och initiativ som är mer långsiktiga, som då den nya unionen med 27 medlemsländer utformar sin framtid fram till 2025 och tiden efter det.
• Bilaga II innehåller andra centrala Refitinitiativ där vi kommer att se över gällande lagstiftning under nästa år.
• I bilaga III listas pågående prioriterade lagstiftningsärenden där vi vill att medlagstiftarna i Europaparlamentet och rådet snarast ska vidta åtgärder som leder till konkreta resultat för EU:s invånare.
• Bilaga IV innehåller en lista över förslag som ska dras tillbaka.
• Bilaga V innehåller en lista över befintlig lagstiftning som kommissionen tänker upphäva.

I detta skede erbjuder kommissionens webbsida för arbetsprogrammet 2018 de officiella handlingarna enbart på kommissionens interna arbetsspråk, engelska, franska och tyska, men nya språkversioner kan dyka upp.

Sedan min senaste koll har meddelandet COM(2017) 650 lagts ut på Eur-Lex, men tills vidare blott på engelska, franska och tyska.

Ralf Grahn

Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda

De synligaste förslagen till EU-reform såg vi i artikeln Initiativen om EU:s framtid. Blogginlägget Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag visade hur Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, och Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, fört fram likartade tankar om en mer handlingskraftig och demokratisk union.   

Idéerna om Europas framtid fick ett brohuvud i EU:s mellanstatliga institutioner genom president Emmanuel Macrons initiativ för Europa. Han är medlem i Europeiska rådet och Frankrikes regering företrädd i (minister)rådet.

Kommissionens strategiverkstad European Political Strategy Centre (EPSC) har publicerat en jämförelse mellan Junckers och Macrons reformförslag: Two Visions, One Direction.

Underrubriken preciserar vad analysen handlar om: Plans for the future of Europe as laid out in President Juncker’s State of the Union and President Macron’s Initiative for Europe.

Fastän Juncker nöjde sig med den flexibilitet som byggts in i Lissabonfördraget, medan Macron även förde fram förslag som kräver ändring av EU-fördragen, konstaterade genomgången en hög grad av samsyn (s. 2):

Out of the proposals put forward by President Macron in his speech of 27 September, about 80% are already proposed or foreseen in the European Commission’s work programme, as outlined on 13 September in President Juncker’s Letter of Intent to European Parliament President Antonio Tajani and to Estonian Prime Minister Jüri Ratas.

Framställningen är åskådlig. På elva textsidor presenterar Two Visions, One Direction för varje politikområde Junckers och Macrons förslag i jämbredd och erbjuder sedan en sammanfattande kommentar.

Vi har alltså sett reformbroar mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen samt mellan kommissionen och president Macron.

Tidigare hänvisade jag till att jag inte sett någon engelsk översättning av den franske presidentens tal på franska, men att det fanns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag. Det är inte sagt att särskilt många hittar länken inne i Macrons tal på Elyséepalatsets webbsida för Sorbonnetalet.

Engelskan dominerar som främmande språk i Norden och vissa andra delar av unionen, medan tyskan är det mest talade första språket och franskan fjärde som första språk bland invånarna i EU. Även av språkliga skäl är det utmärkt att strategicentret EPSC har breddat det potentiella läsarunderlaget genom att publicera jämförelsen Two Visions, One Direction på engelska, franska och tyska.

Ralf Grahn

Europaparlamentets och Junckers EU-reformförslag

Blogginlägget Initiativen om EU:s framtid lade fram de högst profilerade förslagen till EU-reform. De grundläggande handlingarna om Europas framtid kommer från Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

I denna artikel ska vi för studium erbjuda en överblick av ordförande Junckers framåtsyftande reformförslag samt en jämförelse mellan Europaparlamentets och Junckers förslag.

Junckers reformförslag

Först ska vi gå vidare genom att titta på ett tillägg som sedan en tid berikar Europeiska kommissionens webbsida om tillståndet i unionen 2017. Länken Kommenterad version av talet 2017 för till en nyttig handling med en lång, men samtidigt informativ rubrik: Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017: Förslag om EU:s framtid som kan genomföras enligt Lissabonfördraget.

Punkt för punkt visar sammanställningen på sju textsidor hur Junckers förslag om en mer handlingskraftig och demokratisk Europeisk union kan främjas genom att utnyttja flexibiliteten i EU-fördragen.

Jämförelse Europaparlamentet och Juncker

Redan på rubriknivå ser vi hur Junckers reformplaner ligger i linje med Europaparlamentets resolution om att utnyttja möjligheterna i Lissabonfördraget utan att formellt ändra fördragen om Europeiska unionen och dess funktionssätt:

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets tankesmedja Think Tank har dock gått längre, genom att på fyra sidor jämföra de enskilda förslagen i en handling rubricerad: The European Council and the 2017 State of the Union Proposals.

I koncentrat (och på engelska) är det fem förslag av Juncker jämförelsen går in på (s. 1):

His vision consists of five proposals which would require a decision by the European Council, as well as one suggestion which would directly impact on the composition and working methods of this EU institution. The five proposals are: 1) using the general passerelle clause to shift from unanimity to qualified majority voting (QMV) in the Council on remaining internal market issues and aspects of taxation policy; 2) moving to QMV in the field of Common Foreign and SEcurity Policy (CFSP); 3) setting up a European Defence Union; 4) extending the competences of the European Public Prosecutor's Office; 5) agreeing on a new composition for the European Parliament, including transnational lists. The additional suggestion is to merge the positions of President of the European Council and European Commission.

Samstämmigheten är stor även beträffande de enskilda förslagen. Det är naturligt eftersom de två institutionernas grunduppgift är likartad, nästan identisk. Europaparlamentet företräder unionens medborgare och Europeiska kommissionen ska främja EU:s allmänna intresse.

Ralf Grahn

Initiativen om EU:s framtid

Denna bloggartikel samlar de mest synliga initiativen i den aktuella debatten om Europeiska unionens framtid. EU-reformatorerna med den högsta profilen är Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

Europaparlamentets resolutioner

Europaparlamentet startade den diskussion om Europeiska unionens framtid som nu pågår, genom att i vintras anta tre resolutioner:

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0048 av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen. (2014/2248(INI)) [föredragande Guy Verhofstadt]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0050 av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet (2015/2344(INI)) [föredragande Reimer Böge och Pervenche Berès]

Vitbok och diskussionsunderlag  

Europeiska kommissionen bidrog för sin del genom att köra i gång en framtidsdebatt med ett perspektiv fram till 2025. Först kom allmänna utvecklingsstråk i publikationen Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025, den 1 mars 2017. Därefter följde under våren och försommaren fem tematiska diskussionsunderlag (reflection papers):

Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension

Diskussionsunderlag [om] hur vi möter globaliseringen

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Diskussionsunderlagen innehåller inte konkreta förslag, utan bjuder in till en debatt om framtiden för Europaprojektet. Det är snarare så att deltagarna i diskussionen borde fylla i slut- och delmål för framtiden.

Tillståndet i unionen 2017

Den 13 september presenterade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillståndet i unionen 2017, bland annat genom talet SPEECH/17/3165 och en avsiktsförklaring med en färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (inklusive ett utkast till kommissionens arbetsprogram för år 2018). Utöver planerade förslag för den närmaste tiden innehöll färdplanen en rad initiativ med siktet inställt på 2025, det vill säga ungefär till slutet av mandatperioden för det Europaparlament som väljs 2019.

I går konkretiserades planerna när kommissionens vice ordförande Frans Timmermans presenterade arbetsprogrammet för 2018 SPEECH/17/4142. Dels handlar det om att publicera och ro i land ett begränsat antal lagförslag - resterande 20 procent - som återstår med ordförande Junckers tio prioriteter för kommissionen som grundval, dels handlar det om framåtsyftande förslag med siktet inställt på 2025.

Det betyder att debatten om Europas (eller snävare, EU:s) framtid kommer att fortsätta.

President Macron

Frankrikes president Emmanuel Macrons brandtal i Sorbonne den 26 september 2017 var först och främst en kraftfull vädjan om europeisk suveränitet, enhet och demokrati, men Macrons initiativ för Europa innehöll även en rad exempel på reformer för att stärka den Europeiska unionen.

Jag har inte sett någon engelsk översättning av talet som helhet, men det finns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag.

***

Vi har här de huvudsakliga byggelementen i diskussionen om Europas framtid inför Europeiska rådets möte senaste vecka, närmare bestämt den 19 och 20 oktober 2017.

Det är även angeläget att syna och jämföra de högt profilerade förslagen till EU-reform.

Ralf Grahn