lördag 29 oktober 2011

Finland: kommunikationsminister Krista Kiuru och ny organisation

Först fick vi en inledande beskrivning av den digitala agendan för Finland 2011-2020, sedan en kort kommentar och därefter en redogörelse om behandlingen av den nationella IT-strategin i riksdagen.

Riksdagsvalet i april 2011 ledde politiskt och matematiskt till ett besvärligt resultat, så det dröjde ända till den 22 juni 2011 innan statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering inledde sitt arbete.


Kommunikationsminister Kiuru

Regeringsförhandlingarna ledde till att kommunikationsministeriet delades upp så att vänsterförbundets Merja Kyllönen blev trafikminister med ansvar för ministeriet utom den kommunikationspolitiska avdelningen (telekommunikation).

Socialdemokraten Krista Kiuru blev bostads- och (tele)kommunikationsminister, kanske inte världens naturligaste kombination av ansvarsområden.

Vid sidan av de viktiga ministerutskotten har regeringen också tio ministergrupper, av vilka den trafik- och kommunikationspolitiska ministerarbetsgruppen är en.


Kommunikationspolitiska avdelningen

Ministeriets webbsidor erbjuder oss koncentrat om Kiurus ansvarsområde, kommunikationspolitiken.

Den 1 oktober 2011 trädde kommunikationsministeriets nya arbetsordning 791/2011 i kraft. Vi kans se organisationen i diagramform.

Arbetsordningen erbjuder en mer detaljerad bild av hur den kommunikationspolitiska avdelningen har förnyats:

Kommunikationspolitiska avdelningen

24 § Kommunikationspolitiska avdelningens uppgifter


Till kommunikationspolitiska avdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller

1) kommunikationspolitik och allmän politik i fråga om informationssamhället,
2) lagstiftning och självreglering som rör kommunikation inom avdelningens ansvarsområde,
3) allmän styrning och utveckling av kommunikationsmarknaden,
4) konkurrensen på kommunikationsmarknaden,
5) företagens internationalisering inom branschen,
6) yttrandefriheten och integritetsskyddet i kommunikationstjänster, och
7) Kommunikationsverket och resultatorienterad styrning av verket.


25 § Enheterna vid kommunikationspolitiska avdelningen

Vid kommunikationspolitiska avdelningen finns följande enheter:

1) kommunikationsmarknaden,
2) basservicen inom kommunikation, och
3) internettjänster.
Till avdelningens gemensamma uppgifter hör långsiktig planering av kommunikationspolitiken, verksamhets- och ekonomiplanering, uppgörande av budgetförslag, beredning av resultatmål, samordning av EU-ärenden och internationella ärenden, samordning av forsknings- och utvecklingsprojekt inom avdelningen samt resultatorienterad styrning av Kommunikationsverket.


26 § Kommunikationsmarknaden

Enheten för kommunikationsmarknaden handlägger ärenden som gäller

1) utbudet av elektroniska kommunikationsnät och mångsidiga bredbandstjänster,
2) utbudet av audiovisuellt innehåll, radioinnehåll och annat elektroniskt innehåll,
3) nät- och programkoncessioner,
4) frekvenspolitik och frekvensavgifter,
5) posttjänster och andra utdelningstjänster i samband med dem, och
6) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

27 § Basservicen inom kommunikation

Enheten för basservicen inom kommunikation handlägger ärenden som gäller

1) allmännyttig televisions- och radioverksamhet och Rundradion Ab,
2) statens televisions- och radiofond,
3) samhällsomfattande tjänster i fråga om telefoni, internetförbindelser och postverksamhet,
4) stöd för utbyggnad av bredband i glesbygdsområdena och andra stöd till kommunikation,
5) informationssäkerhet,
6) beredskap och tryggande av samhällets vitala funktioner inom avdelningens ansvarsområde, och
7) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

28 § Internettjänster

Enheten för internettjänster handlägger ärenden som gäller

1) konfidentialitet vid kommunikation och dataskyddet i kommunikationstjänster,
2) identitetsförvaltning och elektronisk identifiering,
3) elektronisk handel och elektroniska betalningar,
4) konsumentfrågor inom kommunikation,
5) tillgängliga kommunikationstjänster,
6) barn och ungas ställning som användare av innehållstjänster,
7) informationssamhällsfrågor som hör till ministeriets ansvarsområde,
8) förvaltning av internet och domännamn, och
9) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

***

Vi återkommer till regeringsprogrammet och andra riktlinjer för kommunikationspolitiken i Finland.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället (digitala agendor) i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

fredag 28 oktober 2011

EU-lagstiftning om ett bättre samhälle genom IKT

Vi har hittills tittat på fem grupper av utlovade lagförslag i En digital agenda för Europa:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens


Digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen sin digitala agenda, men drygt tre månader senare ersatte en rättad utgåva alla språkversioner. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Samhällsnytta

I meddelandet om den digitala agendan ville kommissionen bidra till ett bättre samhälle genom att utnyttja de möjligheter informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder (s. 29):

Smart användning av teknik och utnyttjande av information kommer att hjälpa oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Det digitala samhället måste vara ett samhälle med bättre utfall för alla. IKT-användningen har blivit en viktig faktor för sådana politiska mål som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, minskad energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Mer ingående motiveringar och åtgärder stakas ut på sidorna 29-36.


Lagförslag

Lagförslagen utgör förvisso blott toppen på isberget, men den synliga toppen binder ihop EU-planet och medlemsstaterna. Beträffande samhällsvinsterna hittar vi hela åtta åtgärder i sammanfattningen på sidan 42.


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
(preliminärt datum i parentes)

Fastställa ett antal minifunktioner för att främja interoperabilitet för smarta kraftnät på europeisk nivå (2010)

Vid behov föreslå gemensamma mätmetoder för IKT-sektorns egen energiprestanda och egna utsläpp av växthusgaser (2011)

Utfärda en rekommendation om digitalisering av europeisk film (2011)

Se över direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2011)

Lägga förslag om ett direktiv om införande av e-tjänster för sjöfart (2011)

Lägga förslag om ett direktiv med tekniska specifikationer för telematiktillämpningar för passagerarjärnvägstrafik (2011)

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendationer där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater (2012)

Nyckelåtgärd 16: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU på grundval av autentiseringstjänster online (2012)
Vi återkommer tids nog till de enskilda åtgärderna.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

torsdag 27 oktober 2011

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

Nog så vackert deklamerade kommissionen i den digitala agendan (s. 26): Den digitala epoken bör handla om egenmakt och frigörelse, ens bakgrund eller färdigheter får inte vara ett hinder för detta.

Men det fanns nog goda grunder, som vi ser i följande citat:

Fler och fler vardagliga uppgifter utförs numera online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar. Därmed har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många i Europa. Ändå har 150 miljoner européer – omkring 30 % – aldrig använt Internet. De anger ofta att de inte behöver det eller att det är alltför dyrt. Den här gruppen består huvudsakligen av personer i åldrarna 65–74, personer med låga inkomster, arbetslösa och lågutbildade.

Utöver sociala aspekter handlar det om Europas konkurrenskraft. Digitala färdigheter är en bristvara vad gäller yrkesutbildningen (s. 26):

EU-ekonomin hämmas av en brist på personer i IKT-yrken: Europa kan komma att sakna den kompetens som krävs för att fylla så mycket som 700 000 IT-jobb 2015.

Tjejer och gossar, kanske någonting att tänka på(?)

Kommissionen vill göra samhällstjänster öppna och tillgängliga för alla (s. 27).

Kommissionen presenterade ett rätt finmaskigt nät av åtgärder på sidorna 27-29, men om vi nöjer oss med de utlovade förslagen av lagstiftningsnatur, så finns de i sammandrag på s. 41:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
(inom parentes preliminärt datum)

Lägga fram förslag som säkerställer total tillgänglighet till offentliga sektorns webbplatser (och webbplatser med bastjänster till medborgarna) senast 2015 (2011)

Nyckelåtgärd 10: Föreslå att digital kompetens och digitala färdigheter ses som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020) (2013)



En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Lagförslag i den digitala agendan

Efter en påminnelse om utmaningar och översättningsproblem i anslutning till den digitala inre marknaden samt efter att ha återkallat den digitala agendans centrala innehåll i minnet, återvände vi till de grundläggande lagstiftningsprojekten som ingår i En digital agenda för Europa.

Hittills har vi tittat på fyra grupper av utlovade lagförslag:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

onsdag 26 oktober 2011

Riksdagen om en digital agenda för Finland

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.


Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

måndag 24 oktober 2011

En digital agenda för Finland: kort kommentar

I inlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Beskrivningen av nuläget och utvecklingen innehöll rätt detaljerade beskrivningar av statliga beslut samt avslutade och pågående utvecklingsprojekt för informationssamhället i Finland.

Informations- och kommunikationstekniken griper in på nästan alla livs- och samhällsområden: vardagens informationssamhälle, infrastruktur för datakommunikation, digitala tjänster och digitalt innehåll, informationssystemens interoperabilitet, social– och hälsovård, utbildning och informationssamhällsforskning, informationsskydd och säkerhet, upphovsrättsliga frågor och i förhållande till EU:s digitala agenda.

Det andra huvudavsnittet, En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland, angav en färdriktning och en vision till år 2020.

Rubrikerna erbjuder en antydan om de strävanden som upplevs som angelägna: ett produktivitetssprång inom servicen, den åldrande befolkningen som resurs, föregångsland inom hållbar utveckling, tillväxt genom en fungerande inre marknad, informationen används produktivt, användarna vet vilka tjänster som behövs, tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras samt ledningen och styrningen förnyas.

Varje underavsnitt anger allmänna målsättningar, följda av åtgärder som ses som nödvändiga.

Grundinställningen är mycket utvecklingsinspirerad. Det är möjligt att slutet av valperioden och öppna frågor om ansvaret för utvecklingen av arbetet för informationssamhället liksom mellan ministerierna ledde till att riktlinjerna förblev rätt vaga i konturerna, i väntan på en ny regering.


Riksdagen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)



Ralf Grahn


P.S. Jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner.

söndag 23 oktober 2011

Digital agenda för Finland 2011-2020

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)


Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser


Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda


En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.



Ralf Grahn


P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

fredag 21 oktober 2011

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)


En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Jag har länkat till ett antal färska blogginlägg på finska, svenska och engelska om EU2020-strategin och den digitala agendan i EU2020 and Digital Agenda roundup: innovative and competitive Europe?


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn