Kommissionens arbetsprogram 2018: handelspolitik

Blogginlägget Diskussionsunderlaget hur vi möter globaliseringen presenterade detta bidrag till diskussionen om EU:s framtid, men konstaterade att det samtidigt händer saker på det praktiska planet i Europeiska unionens handelspolitik.  

När Jean-Claude Juncker på sommaren tecknade ned riktlinjerna och prioriteterna för den kommission som sedan tillträdde den 1 november 2014, var det aktuellt att ro i land det långt förhandlade övergripande avtalet om ekonomi och handel CETA mellan Europeiska unionen och Kanada, för att sedan med full kraft eftersträva handelspolitikens “Grand Prix”, det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och Förenta staterna.

Trumpadministrationen lade dock TTIP i frysen, vilket ledde till att Junckerkommissionens prioritet (nummer 6 av 10) Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna fick både ny rubrik och nytt innehåll i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018, vilket nyss publicerades på de övriga officiella EU-språken utöver engelska, franska och tyska. Nästan i samma veva kom en rättad version, men avvikande från normal praxis finns det ingen angivelse på pärmbladet om vad som har rättats:

Kommissionens arbetsprogram 2018: En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU; Bryssel den 24.10.2017 COM(2017) 650 final/2

Det finns skäl att återge översikten av de nya målsättningarna (s. 7):

En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

Som världens största handelsmakt är EU beroende av öppen och rättvis handel med partner från hela världen. Vi strävar efter en progressiv och ambitiös handelsagenda, med en avvägning mellan öppenhet och ömsesidighet och efterlevnad av sociala och miljömässiga normer. EU:s handelsavtal skapar sysselsättning och tillväxt, och vi kommer att förhandla med Mercosur och Mexiko, och arbeta med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att se till att avtal med bland annat Japan, Singapore och Vietnam genomförs korrekt så att dessa fördelar verkligen uppstår. Vi vill också förhandla om handelsavtal med Australien och Nya Zeeland så snart som rådet har godkänt det förhandlingsmandat som kommissionen rekommenderat. Vi är dock inte naiva frihandelsvänner. I år fortsätter vi våra ansträngningar för att bevara och främja EU:s höga standarder i kontakterna med omvärlden och garantera lika villkor för de europeiska företagen och arbetstagarna. Därför är det viktigt att Europaparlamentet och rådet snabbt antar de framlagda förslagen om modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten och om kontroll av utländska direktinvesteringar i EU.  

  

Bilagorna erbjuder en mer detaljerad bild. De fem bilagorna torde vara oförändrade, eftersom de är tillgängliga via den första versionen av arbetsprogrammet, såsom för den svenska språkversionen av kommissionens arbetsprogram för 2018.

Alternativt kan handlingarna jämte en del relaterat material hämtas via kommissionens närmast engelska webbsida 2018 Commission work programme - key documents.

Ralf Grahn

Diskussionsunderlaget hur vi bemöter globaliseringen

Kommissionens Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 COM(2017) 2025, som publicerades den 1 mars 2017, inbjöd oss européer till en diskussion om vår gemensamma framtid och utlovade diskussionsunderlag om följande frågor (s. 17):  

• Utveckla EU:s sociala dimension.  
• Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
• Möta globaliseringen.  
• EU:s försvar i framtiden.  
• EU:s finanser i framtiden

Helt riktigt publicerade Europeiska kommissionen bland de fem utlovade bidragen till diskussionen om Europas framtid:

Diskussionsunderlag hur vi bemöter globaliseringen; Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 240 final (26 sidor)  

När jag hänvisar till sidor gäller det den framtidshandling som finns tillgänglig via den juridiska portalen Eur-Lex. Globaliseringshandlingen och de andra dokumenten har läslig text utom vad gäller de grafiska framställningarna. För en del dokument finns det bilagor som måste tas fram skilt.

Kommissionen erbjuder alternativt en samlingssida Vitbok om EU:s framtid och vägen dit med länkar som behändigt för vidare till vitboken och de fem diskussionsunderlagen som “tryckta” versioner (i svårlästa pastellfärger, men med eventuella bilagor i samma pärmar).  

Hot eller möjlighet?

Det vi kan slå oss i backen på är att det är en grannlaga uppgift att hantera globaliseringen inte blott i världen, utan även politiskt i Europa.

Medan 55 procent av européerna upplever globaliseringen närmast som en möjlighet, känns globaliseringen i första hand som ett hot för 45 procent av invånarna i EU (s. 10).

Även om utrikeshandeln och integrationen av marknadernas ekonomier ofta står i centrum för diskussionen, påminner kommissionen oss om att vi står i begynnelsen av en tid med snabba förändringar med bredare verkningar än så: “en omställning som innebär att digitalisering, robotar, artificiell intelligens, tingens internet och 3D-skrivare kommer att revolutionera vårt sätt att producera, arbeta och konsumera” (s. 11).

Med hänsyn till alla aspekter av internationella relationer från militär makt till utvecklingsbistånd är det skäl att fundera på följderna av att Europa relativt sett minskar (s. 12):

År 2025 kommer 61 % av jordens åtta miljarder människor att leva i Asien, främst i Kina och Indien. Europas andel av jordens befolkning kommer att minska och EU-27 att stå för 5,5 %.   

Brytningstider med genomgripande och snabba förändringar leder alltför lätt till flyktreaktioner som förvärrar läget: stängda gränser, protektionism, undergrävande av EU samt urholkande av internationella organisationer och samarbetsmönster (s. 14-15). I vissa viktiga länder i världen handlar det inte längre om marginella proteströrelser, utan om statsmaktens aktiva strävan till disintegration.  

EU-nivå

I förhållande till omvärlden sammanfattar kommissionen den väg som är bäst för unionens och världens invånare (s. 17):

EU bör fortsätta att utveckla en balanserad, regelbaserad och progressiv agenda för handel och investeringar som inte bara innebär ömsesidigt öppnande av marknaderna utan också förstärker den globala styrningen i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, livsmedelssäkerhet, folkhälsa, miljöskydd och djurskydd.

 

Diskussionsunderlaget  vill aktivt utnyttja globaliseringens möjligheter, men samtidigt åstadkomma mer rättvisa regler internationellt och motverka illojal konkurrens.

Kommissionen vill hjälpa till med anpassningen för länder, regioner, orter och företag, i samma anda och med liknande motiv som i diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension COM(2017) 206 och initiativen om den europeiska sociala pelaren. Livslångt lärande, modern arbetsmarknadspolitik och inkluderande tillväxt hör till de begrepp kommissionen torgför, liksom innovation och investeringar.

På sidan 25 åskådliggör skriften åtgärder på olika nivåer: lokal, regional och statlig. Här är vi dock främst intresserade av åtgärder som bäst sköts på EU-nivå och vad kommissionen vill göra för att skapa ett brett samförstånd kring gemensamma principer för att möta de utmaningar globaliseringen för med sig:

• Handelsavtal för att öppna marknader och framtvinga lika konkurrensvillkor
• Åtgärder för att garantera global skatterättvisa och öppenhet
• Främjande av högre globala regleringsstandarder
• Handelspolitisk skyddsmekanism
• EU:s budget (fonder och initiativ som EFSI, ESIF, GAF, Horisont)
• Europeiska yttre investeringsplanen
• Utvecklingsstöd
• Produkt- och livsmedelssäkerhet

Medan den principiella framtidsdiskussionen om globaliseringen pågår, händer det hela tiden i EU:s handelspolitik även på det praktiska planet.

Ralf Grahn