Regeringsförklaringen: Sverige i Europa

I regeringsförklaringen redovisade statsminister Fredrik Reinfeldt för regeringens mål under riksdagens kommande arbetsår:

Regeringsförklaringen (15 september 2011)

Jag plockar blott ut några handlingslinjer utan att här erbjuda egentliga kommentarer.

Vad beträffar säkerhetspolitiken så påminde Reinfeldt om solidaritetsklausulen i artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om det nära förhållandet mellan de nordiska länderna:

Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Enligt den svenska regeringen ska landet höra till kärnan i Europa:

Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling. I tider av ekonomisk kris kommer regeringen att understryka vikten av en långsiktigt ansvarstagande och hållbar ekonomisk politik. Respekten för gemensamma spelregler är avgörande. Bara så kan vi påskynda den ekonomiska återhämtningen i Europa och förebygga nya kriser.

Som alltid vill Sverige fortsätta utvidgningen av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Det finns nog stoff för en mer ingående diskussion och en mer nyanserad bild av Sverige i den europeiska integrationen.



Ralf Grahn

EU: de offentliga ekonomierna i EMU

Efter den föregående finansiella och ekonomiska krisen mellan 2008 och 2010 är EU-länderna fortfarande rätt tärda.

Enligt nuvarande trender stiger den offentliga skuldbördan år 2012 till 83,3 procent av bruttonationalprodukten i Europeiska unionen och till 88,7 procent i euroområdet. (Högstvärdet enligt stabilitets- och tillväxtpakten är 60 procent av BNP.)

Underskotten i de offentliga hushållen borde hållas under 3 procent av BNP, men flertalet EU-länder överskrider fortfarande stabilitets- och tillväxtpaktens skuldbroms, fastän en konsolidering har inletts.

Medlemsländerna har styvnackat hållit fast vid att behörigheten för den ekonomiska politiken kvarstår på det nationella planet, men de har misslyckats med koordineringen på EU-planet och för euroområdet. Följderna ser vi omkring oss.

Europeiska kommissionen har lagt fram lagförslag för att förbättra den ekonomiska styrningen och den testar nya metoder för att utveckla diagnostiken av nationalhushållen.

Dessa frågor behandlas ingående i den färska rapporten om de offentliga ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (på engelska):

Directorate-General for Economic and Financial Affairs (Ecfin) of the European Commission: 2011 Report on Public finances in EMU (European Economy 3/2011)



Ralf Grahn

EU: JA eller NEJ till permanent strukturerat militärt samarbete?

Hur kommer de sex EU-länder, inklusive Sverige och Finland, som beskriver sig som neutrala eller (militärt) alliansfria att handla? Viktigare, hur kommer femton övriga ”normala” medlemmarna, som hör till både Europeiska unionen och Nato, att orientera sig när två klara alternativ erbjuds beträffande ett operativt militärt högkvarter för Europa?

Efter att Storbritannien lade in sitt veto mot planerna på ett EU-högkvarter har fem stora medlemsländer tagit initiativ till ett permanent strukturerat samarbete för att komma vidare.

Initiativtagarna Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland har en befolkning om sammanlagt 291 miljoner, vilket motsvarar 58 procent av EU:s invånare.

För att stimulera till diskussion om det militära högkvarteret, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och ett framtida gemensamt försvar, har jag skrivit några inlägg på engelska.

Grahnlaw: EU military headquarters – CSDP permanent structured cooperation (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: Finland and non-aligned in EU: With UK or Europe on defence? (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: EU common defence: Military HQ first choice (10 September 2011)

Grahnlaw: Common European defence: some questions (10 September 2011)


Strategiska vägval

Såvitt jag har sett har EU-institutionerna och de nationella regeringarna gjort ytterst litet för att möjliggöra en allmän debatt om de strategiska vägval som rör oss alla. Rådet för utrikes frågor har ”informerat” som om Lissabonfördragets grundprinciper om öppenhet och närhet till medborgarna inte existerade:

Rejoice! EU CSDP transparency & European Year of Citizens (11 September 2011)

Med eller utan hjälp av EU-rådet och regeringarna har vi medborgare all orsak att diskutera vår och Europas framtid i globaliseringens tidevarv.



Ralf Grahn

Senaste nytt: Euroområdet och EU-svenska

Mina två senaste blogginlägg på svenska har publicerats på Grahnlaw Suomi Finland.

Översättning: Europeisk finansiell stabiliseringsfacilitet (EFSF) eller stabiliseringsinstrument? och EU-svenska eller egna termer? Exempel EFSF handlar bland annat om myndighetsspråk i EU och svenskt lagspråk i Finland.

Ralf Grahn

Nytt: EFSF

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF): allmänt (den 4 september 2011).


Ralf Grahn

Nytt: EFSM

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) (den 4 september 2011).


Ralf Grahn

Europeiska stabiliseringsmekanismen 2010

Uppdatering: Eftersom det nya användargränssnittet på Blogger ser ut leda till att texten grötar ihop sig, utan mellanrubriker och skilda stycken, postar jag inlägget på Grahnlaw Suomi Finland. Europainformationen i Finland erbjuder kortfattad bakgrundsinformation om den ekonomiska och monetära unionen (EMU): Ekonomisk och monetär politik (uppdaterad den 12 januari 2011). Med 332 miljoner invånare är euroområdet befolkningsmässigt större än dollarns hemland USA (312 miljoner). De små öppna ekonomierna i Norden har sina livligaste ekonomiska och finansiella förbindelser med de närliggande länderna i eurozonen. Det är därför klart att Eurokrisen hotar Norden (den 19 augusti 2011). Se även Wikipedia: Skuldkrisen i Europa 2010-2011. Räddningsfonderna För att dämpa den finansiella krisen har EU- och euroländerna byggt upp och sedan börjat lappa på gemensamma instrument. I dagligt tal kunde vi kalla dem räddningsfonder. EU-upplysningen vid den svenska riksdagen talar bland annat om stödprogram när det gäller instrumenten: EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen (den 12 juli 2011) I mer krävande sammanhang gäller det att göra en skillnad mellan de olika räddningsfonderna eller stödprogrammen, eftersom deras namn är förvillande lika. Aktualiteter i medierna grundar sig ofta på engelska notiser från nyhetsbyråer, så det kan vara skäl att känna till den riktiga motsvarigheten på svenska eller finska. Tyvärr var inte EU-handlingarna kristallklara i alla sammanhang, i den mån de ens var tillgängliga för allmänheten. Europeiska stabiliseringsmekanismen Några ord om den första generationen. Europeiska kommissionen i Sverige presenterade kort inrättandet av en tudelad Europeisk stabiliseringsmekanism, som består av dels en nödfond på 60 miljarder euro, dels 440 miljarder euro i lånegarantier. I grova drag framgår besluten av Ekofinrådets slutsatser, men i detta skede var termerna inte helt inarbetade: Extra möte i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 9–10 maj 2010 (9596/10) I maj och juni 2010 följde jag rätt träget med den något kaotiska och långt ifrån öppna beredningen av krisåtgärder inom den informella eurogruppen och Ekofinrådet. Någonting av stämningarna kan man återuppleva via inläggen på min engelska blogg, Grahnlaw. Ett exempel är European financial stabilisation mechanism – a ray of transparency (den 3 juni 2010), men en hel del inlägg skrevs både före och efter detta. Ralf Grahn