I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad presenterades det strategiska sammanhanget för agendan, medan inlägget Huvudpunkter för en digital inre marknad återgav några huvuddrag av meddelandet och de kommande förslagen i koncentrat.
Vi vänder oss nu till behandlingen i Europaparlamentet, men först till några frågor om rubricering och översättning.
Betänkandet
Eftersom det inte handlade om ett lagförslag, utan ett principiellt viktigt åtgärdspaket, beredde Europaparlamentet ett betänkande på eget initiativ. Proceduren kan vi följa under referensen 2015/2147(INI).
Det var inte så lite: Två föredragande, Kaja Kallas och Evelyne Gebhardt, beredde för två utskott (Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ITRE och Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO), efter utlåtanden från hela sex andra utskott, ett gemensamt betänkande som går på 84 sidor (fyra gånger mer än kommissionens strategimeddelande):
Namnkrångel
Den svenska rubriken följer i stort den engelska språkdräkten (Towards a Digital Single Market Act). Båda påminner visserligen om inremarknadsakten (Single Market Act) - både den ursprungliga och den andra, SMA I och SMA II - men de motsvarande vitböckerna om kommande konkreta förslag saknade Towards (Vägen mot) som ingick i namnet på den grönbok som föregick inremarknadsakten. Nu handlade det dock inte längre om ett utkast för offentligt samråd.
Vi må vara överens om att en sömlös digital inre marknad ligger i framtiden, men med denna logik rubricerades alltså meddelandena kring inremarknadsakterna. Jag hänvisar till de engelska versionerna (som förmodade original), först grönboken och sedan de två vitböckerna:
Single Market Act - Twelve levers to boost growth and strengthen confidence; Brussels, 13.4.2011 COM(2011) 206 final
Jag förstår inte Europaparlamentets rubrikval.
Förtydligandet av det något pompösa ordet Act (som i Single Market Act) till rättsakt på svenska ledde i fel riktning, eftersom det handlade om en strategi som skissade sexton utlovade förslag eller åtgärder, inte om ett framtida förslag till förordning eller direktiv.
Jag tittade på hur namnfrågan hade lösts på några andra språk. På danska, tyska och nederländska liknade rubriken den aningen missvisande engelska, liksom på spanska, franska och italienska.
Rakt på sak och utan krusiduller talade den finska versionen om ett åtgärdspaket för den digitala inre marknaden (mietintö digitaalisten sisämarkkinoiden toimenpidepaketista), samma formel som använts för inremarknadsakterna.
Det är nog min favorit om vi vill undvika ordet strategi i institutioner där det vimlar av dem.
På engelska hette kommissionens meddelande alltså A Digital Single Market Strategy for Europe; Brussels, 6.5.2015 COM(2015) 192 final; och på svenska En strategi för en inre digital marknad i Europa.
Här avvek den svenska ordföljden från den sedvanliga, eftersom den inre marknaden vanligen behandlas som ett fast begrepp. Det verkar mer naturligt att tala om en digital inre marknad.
Jag påminner blott i förbifarten om diskussionen om hur det officiella engelska begreppet “internal market” i praktiken fått vika för “single market”, medan den inre marknaden lever kvar på svenska och andra germanska språk.
Även här har finska översättare följt med det engelska språkbruket genom att åtminstone i vissa fall använda “yhtenäismarkkinat”, ungefär enhetsmarknad eller enhetlig marknad, en unifierad eller uniform marknad, det idealtillstånd single market pekar mot.
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar