Kommissionens arbetsprogram 2018: handelspolitik

Blogginlägget Diskussionsunderlaget hur vi möter globaliseringen presenterade detta bidrag till diskussionen om EU:s framtid, men konstaterade att det samtidigt händer saker på det praktiska planet i Europeiska unionens handelspolitik.  

När Jean-Claude Juncker på sommaren tecknade ned riktlinjerna och prioriteterna för den kommission som sedan tillträdde den 1 november 2014, var det aktuellt att ro i land det långt förhandlade övergripande avtalet om ekonomi och handel CETA mellan Europeiska unionen och Kanada, för att sedan med full kraft eftersträva handelspolitikens “Grand Prix”, det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och Förenta staterna.

Trumpadministrationen lade dock TTIP i frysen, vilket ledde till att Junckerkommissionens prioritet (nummer 6 av 10) Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna fick både ny rubrik och nytt innehåll i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018, vilket nyss publicerades på de övriga officiella EU-språken utöver engelska, franska och tyska. Nästan i samma veva kom en rättad version, men avvikande från normal praxis finns det ingen angivelse på pärmbladet om vad som har rättats:

Kommissionens arbetsprogram 2018: En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU; Bryssel den 24.10.2017 COM(2017) 650 final/2

Det finns skäl att återge översikten av de nya målsättningarna (s. 7):

En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

Som världens största handelsmakt är EU beroende av öppen och rättvis handel med partner från hela världen. Vi strävar efter en progressiv och ambitiös handelsagenda, med en avvägning mellan öppenhet och ömsesidighet och efterlevnad av sociala och miljömässiga normer. EU:s handelsavtal skapar sysselsättning och tillväxt, och vi kommer att förhandla med Mercosur och Mexiko, och arbeta med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att se till att avtal med bland annat Japan, Singapore och Vietnam genomförs korrekt så att dessa fördelar verkligen uppstår. Vi vill också förhandla om handelsavtal med Australien och Nya Zeeland så snart som rådet har godkänt det förhandlingsmandat som kommissionen rekommenderat. Vi är dock inte naiva frihandelsvänner. I år fortsätter vi våra ansträngningar för att bevara och främja EU:s höga standarder i kontakterna med omvärlden och garantera lika villkor för de europeiska företagen och arbetstagarna. Därför är det viktigt att Europaparlamentet och rådet snabbt antar de framlagda förslagen om modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten och om kontroll av utländska direktinvesteringar i EU.  

  

Bilagorna erbjuder en mer detaljerad bild. De fem bilagorna torde vara oförändrade, eftersom de är tillgängliga via den första versionen av arbetsprogrammet, såsom för den svenska språkversionen av kommissionens arbetsprogram för 2018.

Alternativt kan handlingarna jämte en del relaterat material hämtas via kommissionens närmast engelska webbsida 2018 Commission work programme - key documents.

Ralf Grahn

Diskussionsunderlaget hur vi bemöter globaliseringen

Kommissionens Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 COM(2017) 2025, som publicerades den 1 mars 2017, inbjöd oss européer till en diskussion om vår gemensamma framtid och utlovade diskussionsunderlag om följande frågor (s. 17):  

• Utveckla EU:s sociala dimension.  
• Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
• Möta globaliseringen.  
• EU:s försvar i framtiden.  
• EU:s finanser i framtiden

Helt riktigt publicerade Europeiska kommissionen bland de fem utlovade bidragen till diskussionen om Europas framtid:

Diskussionsunderlag hur vi bemöter globaliseringen; Bryssel den 10.5.2017 COM(2017) 240 final (26 sidor)  

När jag hänvisar till sidor gäller det den framtidshandling som finns tillgänglig via den juridiska portalen Eur-Lex. Globaliseringshandlingen och de andra dokumenten har läslig text utom vad gäller de grafiska framställningarna. För en del dokument finns det bilagor som måste tas fram skilt.

Kommissionen erbjuder alternativt en samlingssida Vitbok om EU:s framtid och vägen dit med länkar som behändigt för vidare till vitboken och de fem diskussionsunderlagen som “tryckta” versioner (i svårlästa pastellfärger, men med eventuella bilagor i samma pärmar).  

Hot eller möjlighet?

Det vi kan slå oss i backen på är att det är en grannlaga uppgift att hantera globaliseringen inte blott i världen, utan även politiskt i Europa.

Medan 55 procent av européerna upplever globaliseringen närmast som en möjlighet, känns globaliseringen i första hand som ett hot för 45 procent av invånarna i EU (s. 10).

Även om utrikeshandeln och integrationen av marknadernas ekonomier ofta står i centrum för diskussionen, påminner kommissionen oss om att vi står i begynnelsen av en tid med snabba förändringar med bredare verkningar än så: “en omställning som innebär att digitalisering, robotar, artificiell intelligens, tingens internet och 3D-skrivare kommer att revolutionera vårt sätt att producera, arbeta och konsumera” (s. 11).

Med hänsyn till alla aspekter av internationella relationer från militär makt till utvecklingsbistånd är det skäl att fundera på följderna av att Europa relativt sett minskar (s. 12):

År 2025 kommer 61 % av jordens åtta miljarder människor att leva i Asien, främst i Kina och Indien. Europas andel av jordens befolkning kommer att minska och EU-27 att stå för 5,5 %.   

Brytningstider med genomgripande och snabba förändringar leder alltför lätt till flyktreaktioner som förvärrar läget: stängda gränser, protektionism, undergrävande av EU samt urholkande av internationella organisationer och samarbetsmönster (s. 14-15). I vissa viktiga länder i världen handlar det inte längre om marginella proteströrelser, utan om statsmaktens aktiva strävan till disintegration.  

EU-nivå

I förhållande till omvärlden sammanfattar kommissionen den väg som är bäst för unionens och världens invånare (s. 17):

EU bör fortsätta att utveckla en balanserad, regelbaserad och progressiv agenda för handel och investeringar som inte bara innebär ömsesidigt öppnande av marknaderna utan också förstärker den globala styrningen i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, livsmedelssäkerhet, folkhälsa, miljöskydd och djurskydd.

 

Diskussionsunderlaget  vill aktivt utnyttja globaliseringens möjligheter, men samtidigt åstadkomma mer rättvisa regler internationellt och motverka illojal konkurrens.

Kommissionen vill hjälpa till med anpassningen för länder, regioner, orter och företag, i samma anda och med liknande motiv som i diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension COM(2017) 206 och initiativen om den europeiska sociala pelaren. Livslångt lärande, modern arbetsmarknadspolitik och inkluderande tillväxt hör till de begrepp kommissionen torgför, liksom innovation och investeringar.

På sidan 25 åskådliggör skriften åtgärder på olika nivåer: lokal, regional och statlig. Här är vi dock främst intresserade av åtgärder som bäst sköts på EU-nivå och vad kommissionen vill göra för att skapa ett brett samförstånd kring gemensamma principer för att möta de utmaningar globaliseringen för med sig:

• Handelsavtal för att öppna marknader och framtvinga lika konkurrensvillkor
• Åtgärder för att garantera global skatterättvisa och öppenhet
• Främjande av högre globala regleringsstandarder
• Handelspolitisk skyddsmekanism
• EU:s budget (fonder och initiativ som EFSI, ESIF, GAF, Horisont)
• Europeiska yttre investeringsplanen
• Utvecklingsstöd
• Produkt- och livsmedelssäkerhet

Medan den principiella framtidsdiskussionen om globaliseringen pågår, händer det hela tiden i EU:s handelspolitik även på det praktiska planet.

Ralf Grahn

Macrons initiativ för Europa på engelska och tyska

Europaparlamentets resolutioner, Europeiska kommissionens vitbok om EU:s framtid och fem tematiska diskussionsunderlag, ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen och färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU, senare kommissionens arbetsprogram för 2018, samt president Emmanuel Macrons initiativ för Europa finns samlade i Initiativen om EU:s framtid, med en uppdatering om kommissionens arbetsprogram i Mer enat, starkare och mer demokratiskt EU.

Den franske presidentens webbplats i Elyséepalatset saknar språkval utöver franskan och president Emmanuel Macrons initiativ för Europa erbjuder fortfarande utöver talet på franska blott ett engelskt sammandrag med närmast de konkreta förslagen: Initiative for Europe: A sovereign, united, democratic Europe.

Det tog därför länge innan jag via en av det franska utrikesministeriets beskickningar råkade hitta en engelsk version av presidentens Europatal i sin helhet, Macrons Initiative for Europe speech.  

Nästan i samma veva kom det fram att den franska ambassaden i Berlin hade publicerat talet av den 26 september 2017 in extenso på tyska, under rubriken Rede von Staatspräsident Macron an der Sorbonne: Initiative für Europa.

Det står pressdetaljen i Elyséepalatset fritt att dra de lärdomar de vill av detta, om president Macron vill entusiasmera européerna för sina reformtankar.

Ralf Grahn

Mer enat, starkare och mer demokratiskt EU

Kommissionens arbetsprogram för 2018 mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU publicerades den 24 oktober. Vissa grunddrag skisserades i inlägget Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018, men det kan vara på sin plats att kolla läget och hänvisa till några kompletterande blogganteckningar.   

Webbsidan med kommissionens arbetsprogram för 2018 erbjuder fortfarande tillgång till handlingarna enbart på de interna arbetsspråken engelska, franska och tyska.

Bättre lyckas det inte heller ännu om vi via den juridiska portalen Eur-Lex försöker nå meddelandet med arbetsprogrammet för år 2018 COM(2017) 650 jämte de fem bilagorna eller meddelandet om agendan för bättre lagstiftning COM(2017) 651 jämte arbetsdokumentet (enbart på engelska) SWD(2017) 675 .    

Enligt @EURLex pågår översättningen av meddelandena, så svenska och andra versioner kan dyka upp småningom.  

På den engelska syskonbloggen Grahnlaw finns några presentationer: Commission Work Programme 2018 och New and REFIT initiatives in Commission Work Programme 2018 samt Many EU priority proposals pending.

Mot ett mer demokratiskt EU

Kommissionens färdplan och arbetsprogram siktar mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Här en röst från civilsamhället som tar fasta på löftet om en mer demokratisk Europeisk union.

Organisationen European Citizen Action Service (ECAS) - @ecas_europe - som verkar för EU-medborgarnas rättigheter och ett demokratiskt EU, kommenterade kommissionens arbetsprogram så att Europeiska unionen måste passera stadiet med “konkreta resultat” för EU:s medborgare. Verkliga demokratiska åtaganden och reformer behövs för att återvinna medborgarnas förtroende.

Ralf Grahn

Växande stöd för Europaparlamentet

Andelen unionsmedborgare med en positiv syn på Europaparlamentet ökade med åtta procentenheter mellan hösten 2016 och oktober 2017.

Nästan hälften av unionens medborgarna (47%) vill ge Europaparlamentet en viktigare roll i framtiden, medan 27 procent motsätter sig detta.

Norden och Baltikum  

De nordiska EU-medlemmarna hörde dock till de medlemsländer där en positiv syn på Europarlamentet ökade minst: fyra procentenheter i Danmark och Sverige, tre i Finland.

Enligt den färska opinionsmätningen Parlemeter 2017: A stronger voice: citizens’ views on Parliament and the EU (oktober 2017; 56 sidor) låg Sverige två procentenheter över och Danmark exakt på EU-medeltalet med 33% av invånarna med en positiv syn på Europaparlamentet. I Finland var andelen med en positiv uppfattning den fjärde lägsta i hela EU, endast 26 procent (s. 27).

Medan den största gruppen tillfrågade i EU (42%) hade en neutral syn (varken positiv eller negativ) på Europaparlamentet, var denna grupp allra störst i Baltikum och Finland: Estland (59%), Lettland (58%), Finland (57%) och Litauen (56%).

Trots detta hade andelen positivt inställda ökat med mer än EU-genomsnittet i Lettland (11%) och Estland (9%), medan till och med Litauens ökning (5%) var större än i de nordiska EU-länderna.

Intervjuer i maj och publicering i augusti 2017 gör att kommissionens Standard Eurobarometer 87 tidsmässigt ligger nära Parlemeter 2017. Sedan hösten 2015 hade förtroendet för EU som helhet stigit till 42 procent, vilket låg aningen högre än tron på hemlandets regering (37%) och dess parlament (36%).

I Norden låg förtroendet för de tre EU-institutionerna högre än genomsnittet: i Finland 59%, i Danmark 56% och i Sverige 48% (s. 15). Även de baltiska staterna Litauen (65%), Estland (55%) och Lettland (48%) hyste klart mer förtroende till Europeiska unionen än medeltalet av medlemsländerna.

Rättigheter och intressen

Invånarna vill att Europeiska unionen skyddar dem i första hand mot terrorism, i andra hand mot arbetslöshet samt i tredje hand mot fattigdom och social utslagning, medan okontrollerad invandring kommer på fjärde plats (Parlemeter s. 34).

De grundläggande fri- och rättigheterna samt friheten att resa, arbeta och studera i EU är de landvinningar medborgarna mest vill slå vakt om (Parlemeter s. 38). Arbetstagarnas rättigheter, tillräckliga och trygga pensioner samt ekonomiskt välstånd toppar listan av mer materiella fördelar de tillfrågade vill försvara.      

***

Hur borde Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, handla i diskussionen om Europas framtid, försvaret av medborgarnas grundläggande rättigheter och den fria rörligheten samt främjandet av deras ekonomiska och sociala rättigheter?

Vad är särskilt viktigt med tanke på Norden och Baltikum?

Ralf Grahn

Europeiska rådet: ledaragendan

De högst profilerade förslagen till EU-reform finns samlade i blogginlägget Initiativen om EU:s framtid.  Artiklarna Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag och Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda ritade upp  reformbroarna från Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, till  Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, och vidare till den franska regeringen som går i bräschen för ett suveränt, enat och demokratiskt Europa.

Marschrutten för den närmaste tiden och med sikte på 2025 har senast fått en  närmare belysning i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018.

Hur skulle de mellanstatliga institutionerna, Europeiska rådet och (minister)rådet svara på diskussionen om Europas framtid - #FutureOfEurope - och kraven på EU-reform?

Ledaragendan

Efter en informell behandling i Europeiska rådet kunde ordföranden Donald Tusk den 20 oktober 2017 berätta om stöd för presidenternas och statsministrarnas ledaragenda, som ett svar på reformkraven. Tusks beskrivning och motivering var:

...för tanken med ledaragendan är att den ska innehålla de mest omdiskuterade frågorna – reformen av euroområdet, migrationskrisen, den inre säkerheten, handeln och EU:s finansiering i framtiden. Därför har jag föreslagit en ny arbetsmetod som kanske är litet mer direkt, men också mer informell. Den innebär att vi går direkt in på de områden där EU-samarbetet inte riktigt fungerar och att vi är ärliga om varför det inte fungerar. Det är nyttigt att ta itu med problem så länge vi gör det med respekt och så länge det ger oss kraft att gå vidare. I den andan ska vi fortsätta. Men det som verkligen har gjort mig glad idag är att ingen av ledarna har ifrågasatt det faktum att vi måste arbeta hand i hand, alla medlemsstater tillsammans.

Närmare beskrivningar finns i Tusks rapport om genomförandet av Bratislavaagendan och Romförklaringen, den föreslagna ledaragendan samt inbjudan till Europeiska rådets möte den 19-20 oktober 2017.

Konkret handlar ledaragendan om tretton formella eller informella tematiska sammankomster för Europeiska rådet från oktober 2017 till juni 2019, strax efter valet till Europaparlamentet.

Nästa haltställe är det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt - #SocialSummit17 - i Göteborg den 17 november 2017, där även utbildning och kultur (Erasmusprogrammets 30-årsjubileum) står på programmet.

***

Heder åt ordförande Tusk, som öppet har talat om pattställningar och gordiska knutar, men är Europeiska rådet förmöget att fylla den roll stats- och regeringscheferna skrev in för sin union: att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar?

Ralf Grahn

Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018

I tisdags fick ordförande Junckers tal om tillståndet i unionen 2017 och avsiktsförklaringen till Europaparlamentet och rådet en officiell uppföljning, när kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans presenterade Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018 SPEECH/17/4142.

På engelska heter det Commission Work Programme 2018, förkortat CWP 2018. I detta blogginlägg nöjer jag mig med att nämna de viktigaste inkörsportarna av den 24 oktober 2017: pressmeddelandet om arbetsprogrammet för 2018 IP/17/4002 och faktabladet med frågor och svar MEMO/17/4003 där meddelandet och de fem bilagorna presenteras. Pressmeddelandet IP/17/4004 om att slutföra agendan för bättre lagstiftning finns nu tillgängligt på 23 officiella EU-språk.

Kommissionens arbetsprogram för år 2018 har två grunddrag. Dels gäller det att före valet till Europaparlamentet år 2019 slutföra de projekt som ingår i Junckerkommissionens tio prioriteter, dels om att förnya Europeiska unionen inför 2025: Europas framtid.

Konkret består kommissionens arbetsprogram för 2018 av ett meddelande med fem bilagor, vilka nämns i faktabladet:

• Bilaga I innehåller nästa års centrala initiativ, vilka fokuserar på konkreta åtgärder för att tillämpa Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar samt insatser och initiativ som är mer långsiktiga, som då den nya unionen med 27 medlemsländer utformar sin framtid fram till 2025 och tiden efter det.
• Bilaga II innehåller andra centrala Refitinitiativ där vi kommer att se över gällande lagstiftning under nästa år.
• I bilaga III listas pågående prioriterade lagstiftningsärenden där vi vill att medlagstiftarna i Europaparlamentet och rådet snarast ska vidta åtgärder som leder till konkreta resultat för EU:s invånare.
• Bilaga IV innehåller en lista över förslag som ska dras tillbaka.
• Bilaga V innehåller en lista över befintlig lagstiftning som kommissionen tänker upphäva.

I detta skede erbjuder kommissionens webbsida för arbetsprogrammet 2018 de officiella handlingarna enbart på kommissionens interna arbetsspråk, engelska, franska och tyska, men nya språkversioner kan dyka upp.

Sedan min senaste koll har meddelandet COM(2017) 650 lagts ut på Eur-Lex, men tills vidare blott på engelska, franska och tyska.

Ralf Grahn